Senaste kommentarerna i forumet

Hej Varafrisk
Hoppas du fått vila och samla lite kraft i helgen. En småsak kanske men det här med att alkoholen föder negativa tankar är sant med råge just eftersom hjärnans kemi förändras så mycket av alkoholmissbruk. Det blir liksom omöjligt att bara vara glad i livet. Eller ta viktiga beslut som när du tog klivet att utbilda dig. Vilket jag ser som en enorm prestation och som en visshet kring att du klarar allt. Helt säker.
I min jobbvärld avvänder jag mig ofta av erfarenheter kring/teoretisk kunskap om vad det är som får ”saker att hända”. Komma framåt, orka hela vägen in i mål.
Ett gammalt begrepp är att fundera över medarbetarnas (och ens egen!) hållning till det som ska göras. Är jag/medarbetaren någon som sitter på läktaren eller är med i matchen?
Vad blir konsekvensen av det ena eller andra? Är ju inte jättesvårt att förstå att det inte blir så många mål gjorda från läktaren. Men jag har fått ynnesten att vara med om att bidra till just att ta klivet in på planen. Och vad som händer då! Det är som trolleri i den kraft som frigörs när människor blir medvetna om skillnaden.
Och att de själva kan vara med och påverka. Jobbigare- och roligare. Men framförallt är det nån delaktighet, göra saker ihop, som betyder mycket. Och som jag förstår att du upplever på jobbet.
Svammel som vanligt från mig, men ofta väcker dina inlägg olika tankar och då skriver jag ned dem. Tänker att vi har ett samtal, fast lite styltigt såhär...
ps. Vad gäller fina och roliga kläder tänker jag att det finns så många bra nätbutiker numera. Vill inte inleda dig i frestelse haha, men att kolla runt är roligt. Kram på dig!

Vi behöver verkligen alla här ta på ALLVAR att det finns OLIKA sätt att komma till rätta med sitt beroende. Jag kan faktiskt förstå Vinägers reaktion (om hånfull) när man som hon harvat med ett alkoholproblem år ut och år in och till sist inser att ett absolut alkoholförbud kommer att leda till att man kanske tar sig en riktigt DUNDERfylla som man sent kommer att glömma. I stället för att sjunka så lågt har Vinäger då funnit ett koncept som funkar för henne med kontrollerat drickande. Som gör att dunderfyllan håller sig borta. Det är flera med Vinäger som tillämpar detta och som det funkar för! Visst, de får anstränga sig för att kontrollera intaget men att ställa det mot att vara helnykter med risk för att hamna i flaskan med handsprit igen, då hade jag solkart valt Vinägers modell. Jag går inte heller fri utan kommer också att få anstränga mig i resten av mitt liv också som helnykter. Aldrig glömma.

När Torn då skriver att han minsann inte sett ett enda fall som lyckats kontrollera sitt drickande här på forumet kan provocera till och med mig - som är ljusår (känns det som) ifrån både det ena och det andra. Bara för att inlägget kan uppfattas så oinkännande och omedmänskligt.

@Martinn Det är lugnt, jag uppfattade det som om att du menade att all form av helnykterhet är i princip hopplös. Sedan tror jag att det krävs minst 3 månaders avhållsamhet från alkohol för att få uppleva tillräckligt med positiva saker för att kunna avgöra om man vill dricka ” normalt”. Det är vad jag har sett under min relativt korta tid här på forumet.(1,5 år) Uppehåll på 1-2 månader verkar inte räcka till, utan många faller snabbt tillbaka till hur det var innan tyvärr. Så det var ett tips i all välmening. 🤗

Ha det bra, och härligt att du har tagit tag i ditt drickande!

@Sattva Du har helt rätt. Alkohol fuckar upp hjärnans kemi. När vi dricker stiger må-bra-hormonen serotonin och dopamin till höga höjder och vi mår toppen. Dagen efter störtdyker nivåerna och man mår botten. Man mår till och med sämre än innan man drack, pga för låga nivåer av må-bra-hormon. Och det tar flera veckor innan dessa hormonnivåerna stabiliserar sig efter ett alkoholstopp.

Kram 🐘

@Martinn skrev:"En del har nog att göra med ensamhet och tristess. Och lite av en lättnad."

Nu ska du hitta andra sätt att vila 😍 Och en ny eller nygammal hobby kan vara bra att skramla liv i. Kan rekommendera hittaut.nu annars, som är en av mina hobbies. Relationer till dina egna föräldrar, syskon, gamla vänner kan man blåsa liv i också. Sysselsätt dig omväxlande med vila.

Kram 🐘

@Grezzlon Varje situation som tidigare varit förknippad med alkohol måste återerövras och omprogrammeras på ett nyktert sätt. Varje situation. Det finns inga genvägar, man måste igenom det. Håll i, håll ut.

Kram 🐘

@Martinn Jag har heller inga siffror, men uppklarningsprocenten är tyvärr inget vidare. Det är ett väldigt starkt beroende. De siffror jag har läst är att 5-7 procent inom AA förblir nyktra över tid. Så kallat ”spontant alkoholstopp” har lite högre uppklarningsprocent (25-30 procent). Då bestämmer man sig själv för att nu får det vara nog, utan att genomgå någon direkt behandling. Att ta hjälp av detta forumet är då ett bra sätt. Att det går bättre då kan förstås bero på att missbruket inte har fortskridit så långt. Alkoholism är ju en progressiv sjukdom.

Framgångsreceptet är oerhört individuellt. Det sättet att sluta dricka som funkar för mig, kanske inte funkar för dig. Det här forumet är ett sätt att låta sig inspireras att hitta sin egen väg.

För egen del kan jag dock säga att det är tusen gånger lättare att avstå helt än att dricka ”lite”. Jag har försökt att dricka kontrollerat också. Orsaken är sannolikt att lite alkohol väcker mersug i mitt fall, precis som socker gör hos mig. Det är lättare att avstå helt från godis än att bara ta några bitar ur en skål. Och efter en tid är det ingen inre kamp längre för mig.

Kram 🐘

God middag,
Jag är inte mer långvarig besökare här än sedan förra januari. Så jag har inget att tillägga kring forumet förr i tiden.
Jag har verkligen insett att vägen till kontrollerat drickande ELLER att inte dricka alls, är högst individuell.
Det jag personligen erfarit är att ödmjukheten är stor här - men att vi är olika och uttrycker oss olika. Min erfarenhet är också att människor vill andra forummedlemmar väl- undantagslöst.
Men att som i exakt all kommunikation mellan människor så uttrycker vi oss utifrån vår egen kontext, det är inget konstigt utan vi fungerar så. Våra erfarenheter blir våra råd, kommentarer. Även om jag nästan ingenstans stött på så många människor som ständigt omvärderar sina tankar, åsikter.
Och eftersom vi är vuxna så uppfattar jag också att det bör finnas- och finns- utrymme för både tvärsäkerhet och tvekan.
Jag ryggar väldigt starkt för orden ”hånande lögner” som du skrev @vinäger. Jag kände att det mer än något annat jag läst sticker iväg som ett väldigt hårt omdöme.
Jag är ledsen att jag kapar denna tråd i en fråga som uppenbarligen är känslig för mig. Men det är hårda ord på en plats som jag till nu uppfattat som vänlig.
Jag har inte koll på forskning av varken det ena eller andra. Forumet- och jag själv- är min forskning.
Nu forskar jag vidare i min egen tråd och hoppas på fortsatt högt i tak och att hellre våga tycka, tänka och känna högt, snarare än att vara rädd för att skriva. Vänligen/Se klart.

Jag vill be om ursäkt för att mitt inlägg tidigare var både okunnigt och raljerande.

Bevisföringen är svag, jag hittar inga siffror på hur stor % som genomgår t.ex Minnesotamodellen som håller sej nyktra efteråt.
Säkert är det bättre att genomgå den behandlingen än att inte göra något.

Rent anekdotisk bevisföring är de personer som jag känner som genomgått den typen av behandling. Av dem är det en av tre som numera är helt nykter. En av dem är död.

Det är möjligt att han hade varit vid liv om det fanns en annan approach till behandling. Men jag får erkänna att jag är ute i ett område jag kan för lite om.

Idag är en jobbig dag och jag vill ge upp. Påsken hos familj gick långt över förväntan och jag kände inget större sug när de andra drack alkohol. Åter hemma sedan igår och idag är en "städa och ordna" dag. När jag städar och fixar så har alkoholen varit min städpolare och vi har haft städpartyn.

Idag saknar jag verkligen alkoholen som "vän". Jag vill ha en stund där jag bara kan koppla bort mig själv, tankar, känslor, kropp. Lyssna på hög musik och sjunga.

Söndagar har varit en av de dagar som jag mest tyckt om att dricka på och idag känns som söndag.

Idag vill jag ge upp.

@Martinn

Lycka till! Det här klarar du! Vi är jämngamla och i vår ålder borde man ju veta bättre.... eller inte;-). Precis klarat en nykter påsk - första sedan tonåren....Känner mig som en grymt bra mamma;-)

@Sattva Kul att du ändå väljer att skriva❣️
Jag tänker också att alkohol föder negativa tankar när man befinner sig där jag är.
Men negativa tankar ...det känns som om de har följt mig hela livet mer el mindre. Och det är ju lättare sagt än gjort att tänka ”lägg av...nu är det nog...bort med er” fast kanske är det så jag ska göra🤔

Minns när jag började plugga t socionom. Jag pendlade i snitt tre dagar i veckan och fyra timmar varje dag. Bil, buss, buss, tåg för att komma t studieorten. Mina barn var tre resp sju år när jag började. Pluggade i 3,5 år. Kommer fr en icke akademisk bakgrund. Läste på Komvux före jag började. Mötte många kvinnor som gjorde liknande resor. Å jag tänkte...att ni fixar det..helt otroligt! Men när jag själv gjorde samma resa blev den inte så märkvärdig. Dessutom tyckte min syster att jag svek mina barn fastän jag var hemma mer än om jag hade arbetat...min man fanns ju också. Fick även kommentarer som ”medelålders kvinnor som utbildar sig och lämnar sina män” mm.

Oj då! Nu blev det lite offerkofta på men fastän jag gjorde en fantastisk insats för min egen utveckling kunde jag inte riktigt se det🙈

Men visst är det så att alkohol föder negativa tankar...

Tack 😊

Vi åkte till mina gamla föräldrar på påskafton och då delade vi tre på en flaska vin till lammet. Så totalnyktert blev det ju inte, men väldigt lite. Spelade lite kort och sen gick vi och lade oss. Hade inget sug på mer.

Idag åker barnen till sin mamma och huset är tomt på alkohol.

Såklart att jag lyckats dricka mej till någon form av beroende, men det ser kanske lite annorlunda ut. När den sociala koden kräver det så dricker jag inget eller väldigt lite. Är inte uppväxt med hög alkoholkonsumtion eller missbruk.

En del har nog att göra med ensamhet och tristess. Och lite av en lättnad. Även om jag älskar mina barn enormt så är det som att vara en serviceperson 24/7 när de är här. Förutom att hålla hemmet flytande så är det skjutsande till handboll, ridning, badminton, gym, kompisar. Sära på de värsta syskonbråken. Man känner sej helt färdig när de åker..

Men det är ingen ursäkt för att dricka sej full. Ett glas vin hade ju räckt. Denna ensamma veckan blir helnykter

@Varafrisk Hej! Följer dig men skriver inte så mycket.
Jag tror att det är alkoholen som ger de negativa tankarna. Känner igen det där. Har också läst härinne att det är serotoninet som inte fungerar som det ska då man dricker alkohol. Men alkohol skapar liknande känslor/välbehag etc. Så när man har en dag utan alkohol finns det inget serotonin och då blir man låg. Någon annan kanske kan förklara det bättre!

Något som jag ville skriva i mitt förra inlägg men missade....är att om jag har exempelvis en nykter söndag (som jag ofta har).. känner jag mig då lite låg..tänker negativa tankar...då kan det trigga mitt sug som bara den...och det suget kan sitta kvar tills nästa dag.

Och som jag har skrivit tidigare har mitt arbete fyllt på med energi men det ger mig inte riktigt samma energi...mycket beror nog på pandemin...som splittrar oss.

Låter som en jätteskön ledighet! Här också!! Idag är inga planer alls. En vända i skogen med hundarna, planera lite träning etc för kommande veckan, handla. Tänkte plantera lite vårblommor. Tja, det är väl ungefär det. Skönt!! Gör mitt allra bästa att inte tänka på morgondagen=jobb. Det kommer ju oavsett. Min "söndagsångest" har blivit så himla mycket bättre med nykterheten. Förut kom tankar på jobb redan vid denna tiden på söndagar. Låg där o skavde hela dagen. Nu puttar jag bort dem o tänker "idag är jag ledig, har inte betalt för att tänka på jobbet nu". Det går rättså bra faktiskt!!

@FinaLisa Tack för dina ord! Ja...att vilja förändring ...det är första steget👍🏻@Andrahalvlek Och tack för dina ord! Kul att du tittar in😃 Kan inte annat än att hålla med dig gällande balans samt att lägga till goda vanor istället för att ta ifrån ...kan man få till det så är det ju toppen🙌🏼

När mitt liv inte är i balans så hamnar jag lätt i ”jämförelsediket”. När jag läser ditt inlägg Andrahalvlek börjar jag snabbt jämföra mig men så tänker jag på vad Sisyfos brukar säga...inte jämföra sig. Sisyfos har även skrivit att det är ngt mer i mitt liv som stör än alkoholen.

Vad som är hönan och vad som är ägget är svårt att veta för mig. Ok..vi kan lugnt konstatera att alkoholen är ett problem! Sötsaker har inte varit ett problem men har börjat bli. Tycker annars hellre mer om det salta. Tycker om ost. Tycker om mat. I samband med alkohol så triggar jag suget efter det salta...det lite feta. Väljer jag alkohol då blir det ingen motion.

Jag kan dricka alkohol en kväll känna mig ganska väl t mods eller tja sisådär. Och veta precis hur jag ska bete mig under morgondagen. Nästa dag kan börja bra...men ändå sätter tankarna igång....

Det är något behov inom mig som inte blir tillfredsställt och jag har inte riktigt definierat det ännu. Jag tänker...det handlar om självkänsla...det är som en tomhet...

Jag blev uppfostrad till att vara rädd..skämt åsido men lite så var det kan jag tycka...att inte bejaka mig själv och mina behov. Ville så mycket...men vågade inte fullt ut....och jag tror att det finns ngt skavsår där...

En tomhet...och en ensamhet...

🌷🌷🌷

@Andrahalvlek Tack för att du berättar! För mig så värdefullt. Känner mig ibland som ett ufo att jag aldrig pratar om mina föräldrar. För det har varit jättejobbigt. Min pappa dog i cancer för några år sedan. De var skilda. Men så mycket bråk hemma innan dess. Och våld. Eller hotfullt iaf. Alkohol. Utåt sett en välfungerande familj. Inte konstigt jag fick ätstörningar. Som skuldbelades "varför kan inte du äta som normalt?" "Knäpp o knasig" etc etc.
Tror också att sånt där går i arv. Min mormor var säkert väldigt självupptagen hon också. Fast hon var en bra mormor. Tog igen det på senare dagar? Jag gör vad jag förmår att bryta.
Att sluta dricka är bland det bästa jag gjort, för alla! Kan ge och ta emot kärlek på ett annat sätt. Känner inte ständigt dåligt samvete.

Hej igen,

Hoppas ni har haft en härlig påsk!

En liten uppdatering här... 100 dagar nykter och i påsk har jag druckit måttligt ett par dagar. Vet inte riktigt hur jag ska beskriva känslan då allt gått "för" bra. Mitt gamla sug är helt borta och jag har inga problem med att dricka måttligt eller inte alls. Sömnen etc blev genast sämre av alkoholen och istället för ett sug efter alkohol fick jag ett sug efter att inte dricka:-) Jag kan varmt rekommendera att hålla sig vit minst 3 månader, jag har tidigare haft vita månader men det gav inte alls den här effekten på mig. Så kämpa på där ute, det finns hopp:-) Tror faktiskt att jag kör 100 dagar till istället för att dricka måttligt.

@Andrahalvlek Kapar tråden lite. Hålker med dig AH om att skapa goda vanor. Men jag som haft ett matmissbruk menar att när det gäller sådana aspekter gäller det enda som funkade för mig gällande alkoholen; att sluta droga. Sluta ta till drogen för att släpoa beteendet o beroendet. Jag var som sjukast i ätstörningarna sent 80- tal och tidigt 90- tal. Sökte den hjälp jag kunde hitta. Fick både rådet "sluta droga, först då kan vi börja jobba med problemet", och gick även i psykoterapi i 7 (!) år, där det vara orat, prat, prat. Men inte så mycket mer. Blev symtomfri då jag blev riktigt kär.. Helt klart fyllde maten en massa känslomässiga hål. Som jag sedan fyllde med alkohol? Hm, svammel. Ville nog bara ha sagt att det enda som funkat för mig är att sluta droga, och sedan när jag inte dövar mig längre har jag kunnat jobba vidare med grundorsakerna, som det känns iaf.
Men absolut, goda vanor är ju grunden till ett hälsosamt liv!

Från en som inte fattar så mycket (andra sidan). Sitter och läser lite här för första gången. Det verkar vara så oehört komplicerat det här med alkoholen. Min spontana tanke blir ju att om man vill avstå från alkohol varför inte skippa sillen eller vad det kan vara, om man nödvändigtvis måste ha alkohol eller äppelcidervinäger till. Eller är problemet egentligen att man vill och inte vill dricka? Ska fortsätta läsa lite här, kan nog lära mig en del men förstår att det är en förfärlig kamp ni utkämpar. Tacksam för att jag slipper det.

@nystart Tycker det låter som väldigt kloka strategier både vad det gäller alkoholstoppet och relationen till din fru. Låt henne hålla på, men markera rejält när hon passerar dina gränser. Hon beter sig sannolikt som hennes mamma betedde sig mot hennes pappa, hon vet nog inget annat. Destruktiva beteenden går ofta i arv tyvärr.

Fokusera på nykterheten - du kan det här! Du vet hur bra du mår av nykterheten ❤️

Kram 🐘

@Sattva Jag tror att det är vanligare att relationen till mamma är knölig än tvärtom. Faktiskt. Vi som har en halvkass relation till våra mammor tenderar nog bara att se det motsatta. Den där ”bästisrelationen” mellan döttrar och mamma är lite osund också faktiskt. Ofta är den fejk eller påtvingad av endera part. Oftast befinner sig dottern i underläge, nästan som en gisslan.

Min mamma var otillräcklig under min barndom/ungdom på många sätt, trots att jag är ensambarn. Först i vuxen ålder har jag förstått att det var hennes sätt att överleva i relationen till min alkoholiserade pappa. Sticka huvudet i sanden, inte prata om det som skaver, snudd på tunnelseende. Jag har anammat lite av det tänket själv, har tex svårt att prata allvar.

När jag själv fick barn förstod jag i vilken utsträckning hon fallerade som mamma. Och min pappa som pappa. Jag sket bort skolan fullständigt pga festande och jag minns inte att de la två fingrar emellan för att förhindra det. Att jag skulle göra något liknande med mina barn känns fullständigt främmande. Jag skulle i alla fall försöka om och om igen för att bryta det destruktiva levernet. Min mamma gjorde ingenting. Hon gick till jobbet och sen kom hon hem och gick och la sig tidigt. Det var hennes sätt att överleva - jobba och låtsas som ingenting. Själv var jag aldrig hemma, jag hängde mest på fritidsgården.

Jag har i vuxen ålder sörjt att vi inte har en tajt relation. Men hur skulle vi kunna ha det när jag flyttade 30 mil i 20-årsåldern? För fem år sedan flyttade jag henne till min hemort och nu har vår relation piggat på sig rejält. Vi pratar sällan allvar, men vi pratar och har det trevligt ihop. Vi träffas någon gång varje-varannan vecka och max två timmar i taget. Jag hjälper henne med praktiska saker, betala räkningarna tex. Jag kallar det att vi har en väder-och-vind-relation. Vi pratar om vädret och om vad som stått i tidningen, vad barnen gjort, vad jag gjort. Det får vara så, det är okej.

Med mammor tror jag att det är som med små barn, det krävs kvantitetstid för att få kvalitetstid. Hellre lite oftare och kortare stunder känner jag är ett framgångsrecept för oss. Tidigare kom hon resande och bodde hos oss en vecka, och det var en mardröm. ”Tänk inte på mig”. Jo, tjena. ”Har du gett hunden mat?” Suck.

Min relation till döttrarna känns jättebra och det är jag oerhört tacksam för ❤️ Min mamma hade en komplicerad relation till sin mamma, som hade en komplicerad relation till sin mamma och säkert fortsätter det så bakåt i generationerna. Jag och mina döttrar har brutit det onda arvet.

Kram 🐘

Så var vi där, måndagen jag mentalt satt upp som dagen då jag återigen ska lägga ner alkoholen. Det gick bra förra året, det ska gå bra igen. Skillnaden är att jag inte ska sätta upp ett konkret slutmål, direkt jag klarat målet så drack jag och sen släppte jag garden och var tillbaka där jag började nästan omgående. Ska sätta ett mer realistiskt mål nu och inte räkna om jag skulle misslyckas en eller två ggr men målet är att sluta slentriandricka och helt enkelt inte vilja dricka. Tror jag måste tänka om mycket om mina prioriteringar i livet för detta. Men först behöver jag en nykter tid, så lång som möjlig.

Sista tiden, ganska länge nu har jag valt att gå undan och strunta i frun när hon får sina utbrott. Jag säger ifrån så fort hon gör ett övertramp och varnar henne först, lyssnar hon inte och fortsättere går jag undan. Det är intressant men så sorgligt att studera henne, hennes cykler går att följa och varje liten grej går att förutspå. Normalen/Uppbyggnadsfasen -> Kritik/Utbrott/Bråk -> Offerkoftan på -> Tillbaks till normalen. Nu när jag helt enkelt inte tar del i denna cykel så snurrar hon mellan dessa faser i en sån fart att jag inte ens hänger med vilken fas hon är i. Jag kan inte bara gå då jag är rädd att lämna barnen i detta och måste skydda dem så gott jag kan.

Idag tänker jag iallafall vara nykter.

@Varafrisk Jag tänker att för dig är sluta dricka lite som viktminskning är för mig. Jag kan ALLT om hur jag ”ska” äta och göra, men gör det ändå inte. Jo, korta perioder för att sedan återfalla igen. Nu har jag återigen gått ner 10 kg på drygt tre månader. Hur gör jag det här fortsatt hållbart och uthålligt? Det har jag funderat massor på.

Jag tror att enda sättet nog är att skapa varaktiga goda vanor, som mina dagliga promenader på totalt 12.000 steg och mina fasta mattider och måltider (äter alltid samma lunch och mellanmål tex). När de vanorna sitter riktigt bra så slipper jag tänka på dem. Jag gör dem bara. Samtidigt som de vanorna är viktiga för min dagliga balans (blodsocker, stress, sömn, sockersug etc).

Det är mycket lättare att lägga till en ny god vana istället för att tvinga bort en dålig vana. Och när man lyckats etablera en ny god vana efter några veckor-månader kan man lägga till ytterligare en god vana, och gärna stapla goda vanor på varandra.

Nyckelordet är balans tror jag. Mellan aktivitet och vila, umgänge och självsamhet, ge och få, plus och minus. För mycket och för lite skämmer allt. Det är ett av mina balans-motton.

Kram 🐘