Senaste kommentarerna i forumet

@Kameleont känner så väl igen mig i ditt senaste inlägg, jag är inte rädd att bli själv men vill ändå inte lämna. Allt vi har byggt upp tillsammans efter över 20 år. Jag är så arg på mig själv att jag tillåtit det här under så lång tid och att jag ändå inte lämnar. Är det medberoende som styr oss så?

@Anor@@ min man sa att han drack för att jag alltid var sur och otrevlig. Jag försökte vara trevligare och fixa och dona med aktiviteter och underlätta för honom i vardagen för att han skulle välja familjen framför alkoholen.. Så tacksam att jag hittade detta forumet, då jag förstod att inget jag gör kan få honom att sluta dricka. Ställde inte ens ultimatum, jag bara lämnade.

Tror du tänker rätt. Gör en orosanmälan. Det är bästa sättet för dig att hjälpa henne.
Och sedan.. tänk på dig själv och ditt liv❤️

@ann74
Så tråkigt

Bäst att du åker själv nästa gång!

Och detta med en öl .. den diskussionen är inte ok, slutar nästan aldrig där.

Det blir lätt att allt kretsar kring missbruket och inget är roligt om man lever med en alkoholist. Jag la själv många helger på det, ångrar det.

@bella70 Hon har alltid varit en punkt jag till slut kommit till men vi bor inte tillsammans idag

Min mamma dricker sig full varje dag. För nått år sen blev hon allvarligt sjuk av alkolen och gick med kryckor och hade annan assistans i vardagen. Hon slutade dricka under den här tiden framtill hon kunde gå igen. Nu dricker hon varje dag igen och vill inte söka hjälp trots jag ber henne. Hon har varit deprimerad i 10 års tid och jag tycker inte några läkemedel hjälpt henne. Hon har blivit personlighetsförändrad och verkar förlorat självinsikten totalt. Ibland känns det som jag har att göra med en 14 åring, trots hon alltid varit den som tagit kommandot där det behövts.
Jag måste göra en orosanmälan eller berätta för henne jag kommer göra det. Kanske hot är det enda som kan få henne söka vård på egen hand. Men ärligt hade jag känt mig lugn oavsett tvång. Jag har själv varit på hvb för missbruk och det har räddat mitt liv.

Det är nog ofta så vi anhöriga upplever det, tyvärr.. Bor du hemma?

Jag tycker inte helger är roliga länge idag skulle vi iväg till min mamma som fyllde år, redan vid 12 på dagen när han kom upp undrade han om jag skulle köra, vilket jag egentligen alltid gör för jag dricker nästan aldrig. Han skulle bara ta 1 öl som vart 3-4 och han behöver inte så många förrän det märks. Sen vart det flera öl där och nu sover han. Skönt att han sover men så trist att han aldrig kan bara ta någon öl, jag kände att vi måste åka hem tidigt för att dom skulle slippa se honom full. Sen blir han elak talar om så tjock jag är allt för att trycka ner mig. Är så less på mig själv som inte orkar göra något åt min situation. Är så trött och energilös.

PS dina barn vill ha ett slut på det.
Det är bara du som kan ge det till dem.
Skrivet med omtanke.

@Anor@
Just ”gått med på”..
En föreläsare beskrev en gång hur den ena anhöriga till alkoholister släpade sin (ofta) man till vården, desperata för att fixa honom.
Fungerar sällan om det inte är på alkoholistens intiativ..

Tack alla för kloka råd!
Det här forumet är så utvecklande o läkande.
Några reflektioner:

Förstår med hjärnan att jag är medberoende men hjärtat säger 'Nä, så kan det inte vara'.

Jag är inte rädd för att bli själv, trivs med bara mig. Behöver tid själv för att må bra. Är till stor del ganska introvert. Jobbet är mycket människor o intryck o känslor.
Finns inte tid till återhämtning, varken på jobbet eller hemma nu.
Känns som allt går snabbare o snabbare runt mig, samtidigt som jag rör mig i slow motion. Går i baklås när jag ska försöka vara effektiv.

Är så mycket annat som skulle ändras i vårt liv om vi gick skilda vägar. Så klart, är ju så för alla som tar stora beslut o förändringar i livet.
Det är inte det jag vill. Vill inte lämna. Har alltid varit vi två.
Är inte där i tanken, inte alls nära att lämna. Vet inte vilken väg jag ska ta.
Vill få honom att vakna upp!
Vill att han ska må bra.
Jag vill må bra.

@brittney hur är det? Hur går det? Lever själv med en partner nykter sen snart 1,5 år men återfall är något jag fortfarande oroar mig en del över.

@Snödroppen Välkommen tillbaka! Så skönt att 'höra' din röst igen ❤️
Tack för dina ord!

@Anor@@
Välkommen! Det har varit en ett jättefint stöd för mig i många år.
Jag förstår, du är inte ensam ❤️

@Snödroppen jag anade att det var så, att de vill skuldbelägga andra.
Ja jag menar allvar nu. Han måste sluta dricka.Även våra barn vill ha ett slut på det.
Ja jag är glad att jag hittat hit!

@Anor@@
Det är klassiskt. Tror varenda en av oss har fått skulden. Det hör till.
Jättebra att du hittat hit.
Går du in och läser andra trådar på forumet så känner du igen mönstren.
Det låter i din reaktion som du fått nog och jag hoppas du håller fast I det, att han behöver göra något åt sitt missbruk om du ska stanna.
Jag lämnade ALLT för två år sedan och det enda jag ångrar är att jag inte gick långt tidigare men jag har tagit lärdom och fått lära mig att sätta gränser för mig själv och skita fullständigt i vad andra säger.
Hälsan går först och livet är för kort.

@bella70 nej ingen terapeut som är inriktad på missbruk. Men min man har nu gått med på att först kontakta beroendeenheten, sedan går vi i parterapi för att se om vi möjligen kan rädda äktenskapet.

Testar att skriva kommentar,
med

radbrytningar

@Anni00
Tänk att någon annan skrivit texten. Hade du då tyckt att den personen skulle ha dåligt samvete.
Flytta o ta hand om dig.

Känner verkligen med dig.
Att tänka på tonen man pratar ....du reagerar helt adekvat. Man har rätt att uttrycka sig precis som man känner anser jag.
Jag blir ledsen när jag läser vad du går igenom med din egen hälsa utan stöd och istället med all denna belastning.
Finns det någon du ka få stöd av som du kan söka dig till?
Fortsätt skriva här, fantastisk stöd.

@Anni00
Hej och välkommen hit!
Det låter fruktansvärt. Här är det många i liknande situationer. Jag har tagit mig ur mitt medberoende. Det tog mig flera år, som jag kämpade helt ensam. Hittade hit efter att han äntligen flyttade ut. Då jag fortsatte skicka pengar till honom. Idag har jag blockerat honom på alla kanaler. Det gick inte att kasta bort mer tid på att oroa mig att han skulle dö. Idag är han mycket sjuk och endast 50 år. Info i somras, som jag fick till en mejladress jag ännu inte hade blockerat. Det är så sorgligt.
Så sorgligt.
På livet som inte skulle bli som jag önskade, då.
Och på att hans organ är så körda.
Och på att det tog så lång tid innan jag satte gränser.
Men idag lever jag ett bra liv med en sund pojkvän som jag har en ljus framtid med.
Men resan är tung.
Man får vara snäll med sig själv.
På ALLA sätt.
Och ta hand om sig själv.
På ALLA sätt.
För det är det ingen annan som gör.
Dåligt samvete ska du inte ha.
Du känner det du känner.
Och att skriva av sig sina tankar är en början.
På en process där du får höra av andra, att du är inte ensam.
Och ett medberoende är inte lätt.
Men man får lära sig.
Det är det enda man kan göra.
Och göra det som känns bra.
Livet är nu.

@bumblebee
Avsaknaden av insikt leder ofta till ökat alkoholintag med tiden. Och du observerar. Jag tänker att den där punkten av förändring gäller både den som är medberoende och beroende. Om det är att falla till botten eller bara en punkt där man känner att nu får det var nog, är olika för oss alla. Tror att flera parametrar spelar in. Att min mamma sa att mitt ex inte var välkommen till julfirandet var en stor hjälp för mig. Min familj betyder allt. Och jag valde min familj före mitt ex. Men jag behövde inte välja. Jag behövde verkligen förstå att min mamma inte ville ha något med den enorma alkoholproblematik att göra. Jag förstod inte hur illa det var. Och då visste hon inte heller hur illa det var.
Håller med ovanstående. Tänk på dig.

@bella70 Det slog mig nog aldrig att det var ett alternativ att inte köra dit honom.

Vi pratade lite mer under dagen och han lovar förbättring, och jag vill så gärna tro honom. Det låter vettigt när han är nykter. Men bara nån timme senare har han svept i sig två öl och är påbäg att hälla upp grogg när jag säger ifrån. Han lär sig ingenting.

Det hjälper att jag fortsatt lyssna på "2 fyllon och 1 sanning", men det är fortfarande så svårt att stå emot trots att han lovar en sak och gör något helt annat. Jag ska läsa igenom min egen tråd snart, jag misstänker att det kommer stå samma sak varje gång det varit helg.

Jag känner att jag vill fly, jag vill bara bort. Jag vill inte ta i honom eller vara intim, jag vill inte återbesvara hans kärleksförklaringar, för när han fortsätter svika mig såhär så vet jag inte om jag kan säga det och mena det.

Jag tänker allt oftare på att jag inte borde ha kommit tillbaka på nyår, för då hade allt varit enklare nu. Jag skulle ha påbörjat min egen läkning vid det här laget, inte vara kvar här.

@bumblebee Jag känner tyvärr väl igen detta. Mitt ex svepte 9 glas vin en "vanlig" dag och förstod heller inget. Alkoholen började som regel intas redan efter lunch.
Utsätt dig inte för att försöka förstå, det går inte. När alkoholen styr finns inget annat. Kör inte, spela inte med, underlätta inte. Du kan inte påverka beroendet.
Tänk på DIG.

Åh ❤️❤️