Senaste kommentarerna i forumet

Han dricker betydligt mindre nu men måste ha några folköl varje dag. Vill inte avstå helt. Och vill absolut inte prata om det som har varit. Jag känner hur irritationen kryper i kroppen och hur avståndet växer mellan oss. Jag lever mitt liv och han är trött och sur. Negativ till allt och alla.
Kommer inte med några förslag till vad vi kan hitta på tillsammans. I tystnaden får mina minnen nytt liv. Jag tänker på alla gånger han har fått mig att gå på tå och ängsligt rättat mig efter hans humör. Tror inte att jag kan känna någon närhet och tillit om han inte visar insikt och ånger.
Jag har föreslagit att vi ska kontakta någon på beroendekliniken för ett gemensamt samtal men vet inte om möjligheten finns. Det verkar inte vara något som erbjuds patienterna i alla fall. Och han själv kommer inte att fråga efter det när han är på återbesök i februari.

Fy vad jobbigt det låter. Du är säkerligen inget av de saker som han säger att du är. Hur länge är du villig att vänta på honom? Det är mitt stora problem, när går jag?
Skickar många styrke kramar till dig ?❄?

Jag är oxå ganska ny här. Mannen har varit nykter i två veckor nu men det är ett helvete och igår gick han igång på mig igen med alla möjliga hemska ord framför mina barn i nyktert tillstånd. Han kan skrika hur hemsk jag är, hota mig, säga att man måste va alkis för att leva med mig för jag är Psyk. Jag begär inte mycket ger han tid men tycker inte det är mycket begärt att han ska gå ut med soporna eller hämta julpynt från vinden istället för att jag ska släpa med mig 5 barn ålder 4 mån-7år o göra det själv. Nä då tvingar jag han till ett liv han inte vill ha. Han dricker ju inte och jobbar o han ger mig sex så varför klagar jag undrar han. Jag nöjer mig inte med det jag behöver trygghet o kärlek tillbaka och lite hjälp med även hans barn.
Ztark, hur lång tid tar det innan allt blirbra igen. Jag menar hur länge måste han va nykter innan allt blir bra o man kan leva något normalt liv igen utan abstinens o konstiga psykutbrott som gör mig galen. Jag har svårt att stänga av o inte lyssna på han för han gör så personliga angrepp så jag blir helt förstörd. Först blir jag arg o chockad att man kan säga så till nån man älskar o sen så börjar jag ju nästan tro på han att det är mitt fel. Det är hemskt. Tycker inte jag förtjänar detta. Jag gör inget fel ändå gör det ont för de kommer från honom som ska stötta mig o älska mig. Gått så långt så jag knappt vet vem han är längre. När är han sig själv? Är han sig själv någonsin? Jag vill lämna men han får mig att tro att det blir bra snart. Att jag måste vara där för han nu annars kommer han inte klara det. Tredje advent imorrn o här finns inget julpynt o jag mår dåligt o fattar inte ens hur vi ska överleva julen. Det känns nästa som om han skiter i barnen med. Det är hela tiden hur han mår o hur jobbig jag är.

Fint att du skriver! Jag fäster mig vid din mening "Tror inte att han vill släppa mig fri." - det kan du ha - eller har antagligen - alldeles rätt i. Vet du, det är hans sak och hans problem. Din grej är "Jag vill gå vidare i mitt liv men det hår inte som det är nu!" Vill sätta ett skiljetecken där i mitten och fokusera på "Jag vill gå vidare i mitt liv"... Visst har du kontakt med en kurator? De brukar ha kunskap om hur man "reder upp" de formella sakerna. Ta all hjälp i de frågorna.
Jag ser att jag låter så praktisk och kanske känslolös nu i det jag skriver... så är det inte. Att ta tag i själva livet är antagligen din tuffaste uppgift och kräver arbete... Vet inte om det stämmer för dig men kanske att du måste börja med att planera och göra saker utan att det känns varken meningsfullt eller roligt.... Igen kan jag tjata om Al-anon - har du varit på något möte?
En sak till - du skriver att du skyllde på nåt när exet ville bjuda på fika. Vet du själv varför du inte ville gå? Det tror jag är viktigt. Sen kan du välja om du ska säga sanningen åt honom eller inte och om du "skyller på nåt" av vilken orsak du väljer att göra så.
Lördagskram till dig! / mt

Så jättetrist Besviken att du inte fått svar från Al-anon... och Jessie sök dig till ett möte! Jag ska kolla möteslistan och se om jag kan hjälpa dig på nåt sätt. Var in och kollade på hemsidan / kontakt, försök med att ringa servicekontoret 08-643 13 93 (Dagtid måndag – onsdag) och fråga. De kanske vet något. Det är ju så att Al-anon fungerar i form av frivilligt arbete och de flesta är ju i en liknande situation som du... risken är stor att det börjar halta.
Just därför behöver vi vara många som hjälps åt. Fortsätt skriva här och stötta varandra, en bra sak med den här sidan är ju att den finns och fungerar, vi behöver inte ta ansvar för det praktiska när vi har fullt upp med att hålla näsan över ytan. Kram, kram / mt

Har fortfarande inte fått något svar ifrån Al-anon??

Tack Jessie. Det värmer.
Hoppas du har det så bra du kan.
Kram

Välkommen till forumet. Du har läst runt här för att få lite tips kring hur din kan både stötta din mor och hjälpa din far. Det är din fars alkoholvanor som oroar dig och har gjort nästan hela ditt liv. Du har tagit avstånd från din pappa vilket såklart känns trist men något du kände att du behövde göra. Nu har du funderingar kring om han kommer att ändra sig. Va bra att du skriver här och berättar, det ger oss här chansen att ge dig stöd i din situation, anar när du läst runt att du lagt märke till att det finns olika situationer och det sker olika saker i alla människors liv. Det är svårt att säga hur det kommer att gå för din far, det ända du kan veta med säkerhet är hur du själv väljer att göra utefter de val han väljer. Det finns människor med alkoholproblem som gör förändringar, blir helt nyktra eller hittar strategier att kunna dricka måttligt. Hur det blir för din far kan ingen svara på även om man önskat kunna göra det.
Fortsätt gärna skriv och läs här på forumet, för många kan det vara hjälpsamt, se hur andra gjort i liknande situationer och att man inte känner sig så ensam i sin situation.
Ta hand om dig!
Vänliga hälsningar
Rosette/Alkoholhjälpen

Tack Li-Lo!
Man är väldigt kluven som medberoende, känslorna är rena kaoset. Har bestämt mig många gånger för att packa å dra iväg men jag är ju fortfarande kvar.
Ibland tänker jag: nästa gång då drar jag...men när den gången kommer blir det ändå inte så.
Å min sambo vet ju det, han känner sig trygg med att det bara är tomma hot...å karusellen fortsätter.
Kändes skönt att träffa terapeuten igår, ser saker ur ett annat perspektiv, som jag inte klarar själv.
Förstår ändå inte varför jag är kvar...har ju försökt med Allt å lite till. Det liv jag har att vänta mig med honom är bara ett långt lidande utan slut. Att bryta upp blir inte lätt, men då har man iallafall en chans att själv tillfriskna å förhoppningsvis få ett inre lugn.

Läser din och andras trådar och jag bli så ledsen över hur många vi är och hur dåligt vi mår.
En del av oss har orkat lämna , en del har fått en nykterist och en del är kvar men ändå är vi tillsammans här inne .
Även om jag inte skriver så mycket just nu är jag här nästan dagligen och jag bli fortfarande hjälpt här. Kämpa på besviken!
Bra att du tagit kontakt med al-anon. Jag har inte fått ur den tummen än men borde .
Känner att jag har mycket ilska emellanåt . Arg för att jag har låtit det gått så långt...
Jag försöker nu ta en dag i taget, försöker skapa mig och barnen en rutin här hemma och sen får tiden för vårt särboliv komma.

Skicka dig en stor kram!

Varför kan jag inte göra mig fri från mitt ex? Han försöker låsa mig på olika sätt. Tror inte att han vill släppa mig fri. Allt har stått stilla sen jag flyttade för ett år sen. Det enda som har hänt är att vi inte bor tillsammans längre o jag behöver inte träffa honom så mycket. Men allt annat är inte upprett. Förstår inte vad det är som är fel med mig som blir så handlingsförlamad. Jag är så rädd att något som jag gör ska skada någon på något sätt även om jag förstår att barnen innerst inne vill ha en mamma som är glad o stark o står upp för sig själv. Jag ser alltid hinder o tror att gör jag på det sättet så blir det inte bra för någon annan.
Häromdagen frågade exet mig om jag ville komma hem till honom på fika men jag skyllde på nåt. Vet inte vad han tänker om han fortfarande tror att det kan bli vi igen. Jag vill gå vidare i mitt liv men det hår inte som det är nu!

Känner verkligen att man åker upp och ner i känslorna. Början på veckan får jag oftast lite andrum. Men i kväll blev det öl för min man. Bara 4 öl, enligt min man. Jag är väl inte full.
Ja vad säger man. Vet inte. Han har lagt sig i alla fall.
Det var den kvällen.
Hur blir helgen tro?

Har du läst på Ala-nons hemsida tex till dig som är ny?

Du kommer att känna igen dig i många här som är medberoende. Bra att du söker stöd.

Välkommen hit ?

Håller med Ebba!

Bra. Du hittar din styrka igen och be och ta hjälp så mycket du kan nu innan du står stadigt på dina fötter igen. Hoppas du får svar snart så du vet vilka grupper du kan gå på och vilket stöd som finns. Du är på väg nu, besviken. Fortsätt så. Ta hand om dig och finn vägen som leder dig att må bra igen!
Kramar

Vad bra att du söker hjälp!

Bra råd av Ebba. Ja, ibland måste alkoholisten få hjälp. Det kan se alldeles för mörkt ut med ångest och alkohol i kroppen. Kan du göra en orosanmälan så gör det. Hoppas att han får en bra behandling för sitt missbruk.

Ta med brorsan till Ala-non kan vara bra kanske. Du bär mycket ansvar och är orolig för din pappa. Vad stark du är! Hoppas du kan få avlastning och hjälp av andra i allt detta så att du inte går under själv.

Kram

Du beskriver en svår situation. Ditt inlägg berör och du har fått svar från kloka och erfarna användare om olika saker du kan göra för din far. När jag läste ditt inlägg så slog det mig att din far har en mycket fin dotter. Ni har dagliga samtal just nu och du har "jour" hela tiden. Jag blir lite nyfiken på vad dessa samtal innehåller. Extrema situationer kräver ibland extrema åtgärder samtidigt är det bra att vara uppmärksam på om det man gör blir hjälpsamt och vad som är rimligt att klara av. Det är tydligt att du är ett stöd för din far nu, vad tänker din far om stöd och behandling på längre sikt? Vad kan motivera honom? Hur skulle han vilja att det var, vilket typ av stöd passar honom initialt och på lång sikt? Att ställa dessa frågor kan vara hjälpsamt för honom, att han själv får sätta ord på vad han känner och vad han tror kan vara mest lämpligt för honom. Hur låter det?

Att du och din bror kan tala tillsammans om hur ni haft det och hur det påverkat er är sannolikt ett viktigt steg för att han ska kunna reda ut vad han behöver nu.

Fint och starkt av dig att du är här, hur ser det ut med stöd för dig just nu utöver forumet?

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Det är bra att du finner stöd här på forumet och dina inlägg är ett stöd för andra. Det låter som att du verkligen försöker finna en ingång till din partner samtidigt som du börjar formulera alternativ, så som att exempelvis avsluta relationen. Jag vill säga att du är en kämpe och att du är klok som gör saker för att må bra själv, dvs. du har kraft att tala med en terapeut för reda ut vart du står nu och hur du vill leva ditt liv framöver. Vad du än väljer att göra den närmsta tiden så fortsätt gärna skriv här.

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Tack Ebba ❤ Det värmde. Kram själv.

Vad bra att du mejlade al-anon.
Modigt och klokt tycker jag.
Jag tittade nu på deras hemsida och läste att det var bra att mejla frågor.
Jag hoppas att du får svar, det tror jag nog att du får.

Du undrar här ovan om du är knäpp.

Nej det är du absolut inte.
Du är fantastisk tycker jag!
Du kämpar och försöker förändra din tillvaro.
Jag önskar bara att du hittar och får bra stöd så att du slipper grubbla själv på allt.

Bra att du hittade hit till forumet.
Kram till dig.

Tack Stina!
Tack för ditt svar. Att få en aktiv alkoholist att förstå är helt omöjligt, även i nyktert tillstånd. Vad vi måste komma ihåg är att Aldrig är oss det är fel på. Man blir så lätt manipulerad, hjärntvättad å nedvärderad, till slut början man tro att felet är ens eget...usch så vidrigt detta är.
Be inte om ursäkt att du skriver mycket ❤️ det behöver vi nog alla anhöriga göra. Vi får stötta varandra här så gott det går.
Ska till min terapeut idag så jag får nån rätsida över saker å ting.
Stor kram till dig, medsyster ?

Jag skulle ringa alonon, men när man äntligen kommer till skott är det ingen som svarar. Tfn svarare? dom har stängt. Jag ville bara veta om och när deras sista möten är i Göteborg innan Jul. För att jag förstår inte deras Lista. Jag skrev ett mail, så vi får hoppas dom hör av sig. Kraam alla.

Vet snart inte vad jag ska ta mig till. Går inte att nå fram till min sambo.
Igår satt jag i köket å tårarna bara sprutade, han kommer dit å skriker åt mig: jaha, är du ett jävla offer nu helt plötsligt, fan ta å skärp dig, jävla idiot.
Finns ingen utväg nånstans
Blir sååå ledsen att han väljer bort mig igen. Pallar inte att följa me till Finland, tål inte hans far.
De dricker bara å är riktigt vidriga, kvinnoförnedrande mm.
Vet inte vart jag ska ta vägen!!!

020-844448 skulle du också kunna ringa.
Sök på alkohollinjen så kan du läsa mer.
Jag har själv aldrig ringt dit, men det verkar bra.

Kram

Din pappa försökte ta sitt liv för tre veckor sedan, vårdades på psyket och skrevs ut.
Nu har han börjat dricka igen.

Jag förstår att du är väldigt orolig.
Jag tycker absolut att du ska ringa hans läkare.

Du skulle även kunna göra en orosanmälan till socialen gällande missbruk.

Det har jag själv gjort.
Då var soc tvungna att ta kontakt med personen det gällde.
Om du berättar det du har skrivit här, att din Pappa försökt ta sitt liv och dricker igen så borde de agera för att hjälpa till och gripa in.

Det är sant att en alkoholist själv måste vilja men det är även så att man ibland mår så fruktansvärt dåligt, inte kan se något ljus och riskerar att ta sitt liv.
Då ska man få hjälp och stöd från professionella.

Jag försökte ta mitt liv en gång.
Det var inte för att jag ville.
Det ville jag egentligen inte.
Livet var bara för svårt och dessutom var jag påverkad av alkohol vid det tillfället.

Jag hoppas så mycket att din pappa får bra hjälp och lyckas vända skutan rätt och att du och din bror får lugn och må bra.

Du är klok.
Ta hand om dig själv <3