Senaste kommentarerna i forumet

@Snödroppen
Kram tillbaka 💚
Sömnen så viktig men samtidigt så svårfångad ibland. Man kan vara totalt slut o bara vilja sova men ändå ligger man klarvaken. Tufft.
Så klart alla gamla känslor pockar på, kommer upp till ytan. Förstår att det blir smärtsamt. En del av processen att läka o bli hel igen. Våga känna det jobbiga. Kämpa vidare 💚
Tror också det blir mer intensivt o en känsla av att 'kontrolleras' när ett läkarbesök närmar sig. Känner igen det från min långa sjukskrivning för flera år sedan. Perioder av lugn o läkning, som sen revs upp vid avstämningar.
Samtidigt nödvändigt att få uppföljning för att gå vidare o du har en bra vårdkontakt låter det som. Så ta emot den hjälp de erbjuder.
Tänker på dig o hoppas allt går bra imorgon. Kram 💚

@Kameleont
Det var en träffande beskrivning "gegga".
Har inte sovit en blund inatt, känslorna kommer som ett krypande obehag och pressar mig från alla håll och kanter.
Jag antar ett det är alla känslor jag inte vågat känna på som trycker sig fram.
Kram på dig fina @Kameleont, aå glad jag blev av ditt inlägg.

@Kevlarsjäl62
Oj, hjälp, ser det ut så ... 😪 känner med dig.

Finns det någon du känner till som haft alkoholproblem och som han känner? Någon han känner förtroende för, någon som varit nere i träsket och kommit därifrån? 🤔

Att som annan också nämnt, ring psykiatrin och mind utan att nämna namn. Att be om råd där.

Varma tankar från mig. 💜

@Snödroppen
Förstår din frustration.
Utbrändhet är som stinkande gegga att ta sig igenom. Då fastnar man ibland o står still. Det tar tid, tid är svårgreppbart för en utbränd hjärna, men se det som en paus att samla ny kraft. Ny kraft tills nästa kliv.
Och ilskan är ju en kraft att använda!
Ta med den på måndag tycker jag.
Du behöver vara stark för att styra din närmsta framtid. För dig själv men också med hjälp av vården.

Reflekterar lite över det du nämnt längre upp i tråden om att du skäms över dina tidigare val osv. Det berörde o fastnade hos mig.
Finns det någon värre känsla än skam. Tveksamt.
Du ska verkligen inte skämmas!
Som du kämpat o så långt du kommit nu. Att se tillbaka o ta lärdom växer man av. Det kan vi alla göra i stort som smått.
Att vara efterklok är lätt men att veta hur något ska bli i förväg är i princip omöjligt. Så jag instämmer i tidigare... Var inte så hård mot dig själv fina du!
Allt gott o lycka till på måndag!
💚🌼

Vad kan du göra? Inte förhindra att han tar livet av sig det inser du nog. Då behöver du vakta honom dygnet runt. Ring psykiatrin och be om råd. Det är ju deras ansvarsområde. Sedan tycker jag personligen att det är förfärligt att utsätta anhöriga för såna hot. Vad vill han uppnå med det? Ett märkligt sätt att be om hjälp, men som sagt det står inte i din makt att förhindra det.

@Kevlarsjäl62
Det låter helt förfärligt att sitta i den sits du är i nu. Lider med dig vännen!
Jag förstår att du blir arg - jag blir arg när jag läser. Arg att han sätter dig o era barn i denna sits, indirekt ansvariga för hans liv. Oerhört själviskt. Men det går ju inte att bortse från att det samtidigt är ett rop på hjälp. Är det ni som ska hjälpa?
Så svårt att ge råd i detta känner jag. Tänker lite högt...
Det som slår mig är att du behöver också vara självisk. Men då menar jag att tänka framåt vad en ev handling från honom skulle göra med dig o din framtid.
Du har, som sagts, säkert gjort nog flera ggr om. Men hur känns det inom dig? Är du trygg i att du gjort nog så är det sanningen i dig. Då är det så. Luta dig då mot den vetskapen.
Om du behöver göra något aktivt akut nu, för hans skull men lika mycket för din, då ska du nog lyssna på det. Mycket för din sinnesfrid skull.
Blev kanske rörigt detta. Hoppas du förstår att det jag menar är ungefär att du ska kunna leva vidare o släppa (på sikt iaf) vad som än händer honom. Utan att få ett 'Om' hängandes över dig.
Tänker på dig! 💚

Bra på ytan - något fel? 😳
Hej 😊.
Kanske märklig intro, men känner lite så. Var ju på dejt ikväll, ett tag sen kan jag lova! 😅 Kändes bra men blev att fundera. Vad olika tankar kan tära - ja ni vet alla säkert ...

Han verkar så klok på många sätt, värderingar t ex. 🤔😊 Och jag börjar direkt fundera hur länge det ska hålla i sig med mig om det blir något - fy på mig. Bland annat berättade han att han jourar i morgon och dricker därför max 1 öl, annars kunde vi ha delat på 1 flaska rött till köttet säger han. Och tanken direkt, försöker han få pluspoäng för han lite vet hur jag haft det och genom såna ord försöker "fiska" in mig? 🤔 Alltså, jag blir galen. Tänker jag inte på det ena så tänker jag på det andra. Eller det kanske är normalt efter en mycket destruktiv relation? Att man tänker sönder saker?

Emellanåt önskar jag piller mot allt virrvarr av tankar och känslor ...
Dock väldigt glad över att ha tagit detta steg med dejt. 😊

Hoppas ni haft en fin lördag kväll. Önskar er en fin söndag. 🌞
Ta hand om er, vad behöver du?
Kram.
🌹

Fortsätter skriva här, det är så välgörande.
Är utbränd, ordentligt. Har gått igenom hela registret, tagit stora kliv men känner att jag sitter fast.
Känslorna går som i en berg och dalbana och jag känner bara att jag fått nog av allt.
Fått nog av precis allt.
På måndag ska jag till läkaren och jag kommer inte gå tillbaka till jobbet, jag har ingen aning om hur allt ska lösa sig.
Resan har varit för lång, med för mycket trauma. Jag har hela tiden försökt hålla ihop allting men det blir bara mer och mer och mer att hålla ihop.
Har känt en sån oerhörd skam över allting men orkar inte känna det mer heller. Är arg, (jag brukar inte vara arg) men jag känner en sån jäkla ilska bara.

@Lone Runner
Vilket steg du tagit, det kräver verkligen styrka att sätta stop och det är mycket sorg i det.
Säger som @Åsa M All heder till dig som orkade ta steget.
Kram 🌸

@Kevlarsjäl62

Jättesvårt. Jag tänker att vi kanske hanterar det olika men för mig gick hela ridån ner och jag kom överens med mitt innersta om att om han tar livet så vet jag med mig själv att jag har gjort vad jag kunnat och att han är den som är slutligen ansvarig för sitt liv.
Jag stängde ner helt, jag var tvungen för det gick så på min hälsa och jag hade verkligen fått nog av att bära ett ansvar för alla andra runt mig som ändå använde mig som en känslomässig papperskorg.
Om du känner att du vill göra något så kan du göra en orosanmälan men kära du, du har säkert gjort mer än nog och du är inte ansvarig för hans liv.
Den bergochdalbanan kommer och påverka dig så man tillslut blir sjuk.
Var rädd om dig kära du.

Så svårt. Jag hade nog ringt hans läkare, om du vet vem det är. Annars prata med din och be om råd. Alternativt pratat med Jourhavande medmänniska eller Mind. Lever hans föräldrar? Prata med dem också i så fall.
Suicid är något som kan finnas med i en människas planering länge och att hota om det brukar vara en stark signal att läget är akut. Man kan inte hantera sådana antydningar själv, det behövs professionell hjälp direkt. Vad säger era barn? Hur vill de agera?
Jag har tyvärr sett detta på nära håll innan, en man som varnade att han skulle göra det med några års mellanrum. Några misslyckade försök gjorde han. Till slut lyckades han - när han slutat larma om hur dåligt han mådde. Det man hoppas på är att alla hans behandlande läkare, boendestödjare, psykologer, socialsekreterare osv osv identifierar vad som gick fel, vilket de är skyldiga att göra.

Ett sorgligt slut, och ett som jag tror vi är flera som känner igen. Man jan inte ha en lycklig relation med en alkoholist. Alkoholen förstör det som är fint, och man ska bygga sig något av spillrorna och kalla det kärlek. Nä, fy sjutton. All heder till dig som orkade ta steget! Stort lycka till på vägen framåt, nu när du är i kontroll över ditt eget liv igen. Kram! 🤗

@Amanda L Tack!🥰

@Samsung50 Tack!🥰

Nu kommer täta antydningar om att min missbrukande man, numera särbo, ska avsluta sitt liv. Han skickar även SMS till våra (vuxna) barn och nu senast till en av mina vänner med dessa antydningar. Sist hade han t o m satt ett datum. Han talar hela tiden om att han bara har några saker att avsluta, sedan så....Hur ska jag tackla detta? Vi har ju kontakt och jag skulle vilja att vi kan fortsätta så och se tiden an, men nu börjar jag undra om det helt enkelt inte går. Det här har dykt upp ibland genom åren och en del brev har skrivits och min reaktion har nog alltid varit olust men också ilska. Så är det nu också, jag blir så förbannad, men kan heller inte helt slå det ifrån mig. Just nu känns det som att det inte spelar nån roll hur mycket jag blockar honom eller hur långt bort jag flyttar, han kommer under skinnet på mig ändå. Vad gör jag?

@Självomhändertagande
Tack snälla du, dina ord värmer och ger kraft 🙏.
Så fint av din kollega och jag förstår paradoxen i att vara trött hela tiden men för klarvaken för att kunna sova.
Det får ta tid, verkar som om ödet just nu gör allt för att jag inte ska skynda fram som jag brukar.
Kram tillbaka fina du och var rädd om dig🌸

@Snödroppen
Läser hur du brottar med hur du kunde bli så manipulerad tidigare.
Och accepterar verkligheten som den är eller var.
Jag kan skriva under på det.
Som jag övar på mitt nuläge. Att vara i det friska och ha den friska omgivningen som jag lever i idag.
Jag har varit trött en tid men är ändå klarvaken så att jag behöver sömnmedicin.
Och jag accepterar det för det finns inget alternativ idag. Det får ta den tiden det tar. Livet kan vara så utmanande.
Om ett par veckor börjar jag arbeta igen efter semestern. Jag ser fram emot nya rutiner. Och det jag vill komma till, är att jag berättade för en ny kollega om min erfarenhet av medberoende. Hon sa "så bra gjort av dig att ta dig ur det" .
Så jag säger till dig "så bra gjort av dig att ta dig ur det"!
Det går inte från något dåligt till något bra med en gång. Resan från sjuk till frisk, från medberoende till frisk osv tar tid.
Det är en process.
Jag övar på mitt här och nu. Och det är hjälpsamt de stunder jag blickar tillbaka, till ett liv jag inte kan förstå att jag ens levt i.
Du har gjort det så bra, som tagit dig vidare!!!
En varm och medkännande kram till dig!

Men tack fina @Snödroppen dina ord gjorde mig glad. Kram tillbaka❤️

@vår2022

Dina kloka svar läser jag om och om igen.
Kram

@Kevlarsjäl62
Ja, vad ska jag med en sådan till har jag också tänkt - mååånga gånger. 😂
Rädd att ha någon in på livet, och vad som kan hända. Nå, men lite andra tankar nu som sagt ... Men observant till max!
Tack 💜, och ja, det känns verkligen som att jag läker, träffande ord!
Kram.
Kämpa på. 💪💕

@Tröttiz Skulle helst vilja säja; Vad ska du med en gubbjävel till 😜 Men allvarligt talat så är det så klart ett fint bevis på att vägen verkligen går framåt och att du kommit så mycket längre än jag! Antagligen är du bra mycket yngre än jag också 😏 Heja dig! Du läker 🧡

@Snödroppen
Tack så mycket kära du. 🌹🤗
Känns nu igen en tillförsikt och ro.
Att kunna landa i ett liv man trivs med.
🙏
Ta hand om dig.
💜

@Tröttiz

Så fint att följa din resa och hur det går framåt, steg för steg.
Ha det så trevligt 🌸🌿

En dejt på "vägen framåt" ...
Detta kände jag för inte så lång tid sen att var oöverkommligt. Att ens ha något med någon karl att göra överhuvudtaget liksom! Har varit så himla rädd och anti allt ... 😔
Men ska faktiskt på dejt nu i helgen.

Känns pirrigt nervöst, att ge sig ut på det, men samtidigt bra. 🙏 Känns bra i magen. Så får man ta det därifrån.
Tänk, att gå på en dejt känns som en milstolpe. Säger något om hur man haft det.

Önskar er en riktigt fin helg!
Sköt om er.
🌹

@Medberoende_2010
Det låter väldigt tufft och man känner sig väldigt ensam i det.
I varje kommun ska det finnas stöd för anhöriga. Det kan vara ett alternativ, det är viktigt att få stöd.
Var rädd om dig 🌿