Senaste kommentarerna i forumet

Hej @Ornvik101!
Fint att du startar en tråd här och öppnar upp. Det finns olika vägar till hjälp både för din psykiska hälsa och för alkoholen. Det finns anonymt stöd här och per telefon, en kan ta hjälp av vården eller kommunen. Vad tänker du spontant skulle vara ett bra nästa steg för dig?

@Snödroppen
Hej. Med facit i hand så hade man nog gjort andra val. Då man är inne i något ser man ju inte alltid klart tänker jag. Man snurrar liksom med i andres snurr ... Vi ska nog försöka vara snälla mot oss själva med blicken framåt. 💕🌺

Och så bra att du hittat sätt för att skaka av dig jobbiga känslor. Men - försök var snäll mot dig.
🙏💜
Kram.

Hej @ullstina och välkommen hit till Alkoholhjälpen! Din berättelse berör verkligen och det märks att du har haft det tufft under en lång tid. Du försöker parera din sambos utbrott och samtidigt vara stark för dina barn. Precis som andra är inne på så ligger ingen skuld hos dig och ingen ska ha det så som ni har det just nu. Du skriver att det inte finns någon återvändo. Du är bestämd och du har tagit flera steg för att komma ur den här situationen. Så starkt av dig!

Det är bra att du vill och kan skriva om det som händer och har hänt tidigare och du är varmt välkommen här. Skulle du också känna ett behov av att prata med någon om det du är med om kan du även ringa Alkohollinjen (020-84 44 48) eller Kvinnofridslinjen (020-50 50 50). Fortsätt gärna att skriva och berätta hur det går för dig!

Varma hälsningar,
Nell, Alkoholhjälpen

Ja, för att komma vidare sägs det att man behöver acceptera verkligheten.
Det är där jag är, acceptera verkligheten som den är eller var.
Jag blev grundligt manipulerad och blind i detta och jag tog mig också ut ur det.
Det kan verkligen drabba vem som helst.
Men om jag ska rannsaka mig själv ärligt så har jag verkligen fastnat längre i den här kleten för att jag trodde i min enfald att jag ändå var stark, satte gränser osv osv. Men det var ju inte där problemet låg.
En riktig djävulsdans.
Ja, det tar tid att se verkligheten för vad den var i detta fullständiga kaos.
En klyscha men ack så sann : Sanningen är befriande.

Så tacksam för detta forum, så fantastiskt mycket kloka och fina människor i en gemenskap 🫶
Nu ska jag ut på en rask promenad och gå av mig ilskan mot mig själv för alla idiotiska val jag gjort!

@Snödroppen
Men tänkt att du ändå tagit dig ur djävulsdansen. Du är fri från hans terror och hans grepp. Det är verkligen stort och strongt gjort av dig. Du håller på med bearbetning och i den processen behöver du få känna precis alla känslor som du gör och du behöver göra det för att komma vidare. All ilska, sorg och hat måste få komma ut. För att så småningom kunna slänga den skiten åt sidan, trampa på den och inte ge den makt i ditt liv. Man måste dö på korset för att kunna återuppstå. Jag är kanske inte speciellt troende, men jag känner något som är större än mig själv, någon slags andlighet som jag kan känna finns inom mig och tycker uttrycket stämmer bra på att kunna komma vidare i sitt liv. Det onda måste dö för att det goda ska kunna komma fram.

Man funderar över sina val och ser hur idiotiska de var många gånger, man kan inte fatta att man var så dum. Men nu har du perspektiv, du kunde inte se det klart när du var mitt i detta och manipulerad. Idag ser du det. Att inta ett ödmjukt perspektiv på detta är att förstå att hur lätt det är att bli manipulerad, vem som helst kan råka ut för det, för att man är en godtrogen person. Man vill tro gott om andra. Det är en fin egenskap. Du hamnade i djävulsdansen, men du har slutat dansa den och valt en annan dans, din frihetsdans. Du kommer att få ett så mycket bättre liv framöver med lägenhet, jobb mm. Men det viktigaste som han inte kunna ta från dig är dig som person. Han har skadat dig rejält, men han har inte lyckats knäcka dig. Du behöver slicka dina sår och återhämta dig på alla plan, bearbeta ditt trauma. Du kommer att komma ur detta så mycket starkare, men det tar sin tid och man får ge det den tid som behövs för läkningen. Så skruva din lins så det blir en knivskarp bild på vägen mot din nya riktning i livet, ditt uppmärksamheten går sker tillväxt❤️ kram❤️

@Snödroppen Alltid nyttigt att läsa det gamla, visst att man kan känna sig naiv och dum i sina val. Det man kan göra är att ta lärdom av de val man gjort och på det sättet kunna lita på sig själv igen, så tänker jag.
Var inte så hård mot dig själv! 🌺

Fastnade med att läsa mina inlägg på mitt första nick här på AH. Det var två år sen.
Jag var så stark när jag bestämde mig för att sätta gränsen och avsluta men blev mjuknade till av löften om kärlek, framtid osv osv.
Djävulsdansen. Idag tror jag att han har en narcissistiska drag i botten av sin alkoholism. Det var som att det saknades något hos honom, någon förmåga som saknades.
Allt som jag förlorade och försakade för en lögn, för han och hans behov.
Min fina lägenhet, jobbet jag trivdes på, allt jag ägde, min hälsa har fått sig en törn, nya trauman bearbeta. Allt för en man som levt ett dubbelliv, lögner, otrohet, ren psykisk terror.
Hur förlåter jag mig själv, hur kan jag lita på mig själv igen när jag tagit så idiotiska val tidigare?
Känner mig arg, framförallt för att jag varit en sån naiv idiot och gjort såna val som jag gjort.

Finns det fler här som har en anhörig som vill försöka dricka normalt? Vad nu normalt är... Bara att man säger så är nästan bevis på att man inte klarar av det.
Min man försöker men det går inte bra. Det är oftast försiktigt första kvällen men sen eskalerar det och håller i sig 3-4 dagar. När ska poletten trilla ner att det är alkoholen som styr och inte han? Jag är tydlig med vad jag tycker men är samtidigt med på att han måste upptäcka själv sina begränsningar. Valet är alltid hos en själv.

Jag som skriver dagbok kunde alltid gå tillbaka och läsa om allt konstigt han sa och gjorde, vilka bisarra situationer han hamnade i som aldrig var hans fel... det hjälpte mig enormt. Plus att anförtro mig till några utvalda vänner som fick veta allt. De stöttade mig till 100%. Det är lättare om man slipper bära det själv.

@Snödroppen Ja tufft är det. Vill bara att allt ska vara över. Men jag vet att jag precis påbörjat resan.🙄

@Snödroppen tack men jösses vad fint när ni tar er tid att stötta 💕❤️💕

@Saber
Det är tufft ❤️ det är sanningen.

@ullstina
Förstår att det är tufft, kanske klokt att vänta med att ha kontakt med honom.
Det spelar ju ingen roll hur ångerfull han är, det blir konsekvenser när det blir så här.
Försök fokusera på att ni är trygga där ni är och att det är hans ansvar att hantera konsekvenserna. Det kan vara en hjälp för honom också.
Förstår att du känner dig seg i huvudet, det är helt normalt.
Var rädda om er!

@Snödroppen tack
Imorgon ringer soc upp honom och säger att det gjordes en ny orosanmälan. Det blir tufft för mig igen att jag kontaktat dem, sjukt att det ska vara så.
Han är ångerfull idag vill vi ska hem. Soc tyckte vi kan stanna för att invänta hans reaktion på deras kommande samtal.
Mitt huvud är så segt idag.

@asdaysgoesby tack för sånt långt svar!! Ska läsa det igen. Båda är han, så är det.
De andra är medberoende och manipulativa de med, de som finns kvar dvs… tack !!!! 💕

@Snödroppen Jo jag vet att så är fallet och ändå bryr jag mig.
Men en sak är jag helt säker på och det är att jag har tagit rätt beslut. I det vacklar jag aldrig.
Men är fullt medveten om att det kommer komma fler jobbiga dagar där tårarna bara kommer rinna, men ska försöka att de ska bli färre och till sist kommer de upphöra.

@Liljekonvaljen80 kanske skriva en lista på allt han utsatt dig och din son för, lögner svek osv och läsa den när du vacklar? Du borde nog blocka honom så han inte kan nå dig med sina utsagor om förbättringar osv, har det blivit bättre tidigare? Snarare har väl utvecklingen gått åt fel håll…
Vet inte om detta är ett bra råd eller inte men kanske dejta någon ny kille så du får lite boost. Då menar jag inte gå in i en relation eller så utan mer få lite uppmärksamhet från något annat håll och då ska det vara en snäll kille utan alkohol eller andra problem ☺️

@Saber
Han gör allt för att du ska må dåligt som har lämnat honom, han har tappat kontrollen. Låt honom, det är patetiskt att bete sig som han gör. Ingen man med frisk kärlek skadar andra, verbalt eller fysiskt. Det visar hur sjuk han är och vad rätt du har gjort som håller honom borta från dig.

@Liljekonvaljen80
Det enda jag kom ihåg efter att ha lämnat var och är vilka lögner, terror och totalt utnyttjande han utsatt mig för.
Ju längre tiden går desto klarare blev det för mig att kärlek handlar om något helt annat.
Sen har jag behövt och gör fortfarande bearbeta och lägga ansvaret där det hör hemma, det får jag hjälp med.
Ta fram sms eller tänk på vad det var som gjorde att du tillslut lämnade.
Tillåt dig att känna på detta, det är inget farligt och helt normalt.
Du är så stark som går igenom detta även om man känner sig som allt annat än stark.
Stå på dig och gör det du vet innerst inne är bra för dig, att inte ha kontakt alls.

@ullstina du måste försöka stänga av när han säger sån där manipulativ skit. Det är makt han tar. Han har inte rätt till den om du inte ger den till honom. försök definiera när han gör det och vad han säger då - för att sen kunna känna igen det när det kommer igen och kunna börja avfärda det. ”Jaha nu gör han den grejen igen”, det tog mig jättelång tid och varje gång han sa nåt eller gjorde nåt så blev jag så orolig och det kändes som en ny gång varje gång, slitsamt och försvagande - det är tortyr!
I början var jag också orolig när han försökte stoppa mig från att åka ifrån honom, ställa sig i vägen och sånt, och börja säga högt att ”du slår mig”, ”det blir alltid såhär, du överdramatiserar” osv. Alltså oron för vad andra skulle tro och hans version av allt, senast häromdagen ursäktade han sig till en gemensam kompis att jag slagit sönder toalettdörren, sen rättade han sig och sa att vi slagit sönder den ihop och att det var därför det inte fanns mer än en löst hängande ram. Trots att det är han som har slagit sönder den Och vår sovrumsdörr - hade säkert varit fler om det hade funnits fler att låsa in sig bakom- som är vad jag har gjort och han blivit skogstokig och slagit sönder dom helt för att ta sig in…
När jag har ringt och var arg, ledsen, besviken, orolig när han suttit ute och supit och har varit helt väck har han börjat prata högt i telefonen och sagt ”Du slår mig!” ”Du är svartsjuk och kontrollerande! Osv.. Han tar makten över narrativet. Vilket också kändes som ett så otroligt svek, hur kan han vända det så? Spegla det helt, och med sån kraft? Men när jag väl började sätta mig ner och titta på det, analysera mönstret typ så har jag ju sett vad det är som pågår.. och kunde börja stålsätta mig och säga emot. Jag rättade honom snabbt till vår kompis och sa ”men det stämmer ju inte! Det var ju du som slog sönder den” vilket han faktiskt ducka på och kompisen fick också se en annan sida…
Och apropå att det finns en fin sida med, så får man inte glömma att den andra också Är honom. Liksom pränta in det. Inte ursäkta, utan helt och hållet supa in att det där är också han den fina snälla killen jag tycker så mycket om. … jag vet inte men det känns som om att det iaf har hjälpt mig att komma framåt i mitt sätt att se på hela situationen..
Och helt ärligt, de som tror på hans klagovisa och offerkofta, får väl göra det då. Tiden brukar alltid på nåt vis drabba dom här personerna ändå..

Behöver lite pepp från er. Hur klarar man att vänja sig vid att helt plötsligt bo själv efter 14 år ihop. När går smärtan över? Hur länge ska man behöva må så här och ha separationsångest och hur ska man stå emot frestelsen att falla tillbaka, hur står man emot smickret, fjäsket och alla kärleksförklaringar och lovord om att det kommer vara nyktert. Jag kämpar för att hålla huvudet ovanför vattenytan och kämpar för att stå emot. Påminner mig hela tiden om allt dåligt och drickandet och vad jag faktiskt lämnade. Jag mår skit. Hjälp någon mer i samma sits??

Ja, han skriver frispråkigt vad han gör. Jag vet att jag inte ska svara, men gör det ändå. Men nu har hjärnan kommit ikapp där med och ska sluta göra det. Ska endast skriva när det är dags för ett möte för att prata siffror så jag kan börja städa ut honom från mitt hem med.
Små steg mot bättre mående. Fast detta är ett ganska stort för mig ändå.🌺

@Saber
Har du kontakt med honom?
Kram

@ullstina
Ta hjälp av soc och våld i nära relations teamet inte anhörig teamet i kommunen.
Ta en dag i taget och kom ihåg att det är en mänsklig rättighet att få känna sig trygg! Soc är skyldiga att hjälpa dig och dina barn.
Du har inte gjort något fel.
Ta hjälp för det har du rätt till och var öppen och ärlig om allting, visa sms eller all form av bevis.
Ingen ska behöva leva så, det är inte ditt fel.
Kram

Någon som kan ge råd?
Min 30-åriga dotter träffade en man för 1 1/2 år sedan. Verkade vara en lyckoträff. De flyttade snabbt ihop, förlovade sig, planerar att gifta sig och i januari kommer ett barn.
Några varningstecken har dykt upp där han drar sig undan. Har nog mest tolkat det som en slags social fobi… men nu tyder mer o mer på att han dricker för mycket. En vän i familjen som varit nära alkoholmissbruk är tvärsäker att så är fallet(vi andra lite.blåögda för att vi inte haft det runt oss).
Någon som kan ge råd hur vi tacklar detta?
Fra; det är ju ett barn på väg!!!