Senaste kommentarerna i forumet

@Saber Ja, det låter som att det är dags. 6 år är lång tid när ingenting förändras till det bättre. Har han insikt om sitt missbruk eller har ni inte talat om det än?
Vill skicka lite extra styrka och jag hoppas du känner det 🥰 För mig tog det 30 år att ta beslutet. Inget att rekommendera......

Skickar med ett gäng lyckatillkramar <3

Att sätta ner foten och lämna kan vara en bra väg då han måste ta tag i sitt egna liv ! Jag hade ju väldigt lätt att skylla på alla andra för att jag drack och det var först en bit in i min egna behandling jag insåg att jag har ett eget ansvar för mitt liv och mitt drickande. En jättebra väg att gå är att själv ta en familjevecka så du själv kan se hur ditt egna liv ser ut och vilka behov du har. Det är rätt väl känt att hos familjer med beroende att när en tar en familjevecka så kommer alkisen efter kanske ett halvår efter med en egen behandling. Anledningen är att skyddet för alkisen har försvunnit helt och den beroende har tappat alla sina argument.

Nu är det dags att lämna detta förhållandet, detta medberoendet och bli mig själv igen.
Trött på att konstant vara orolig, trött på att jämt tänka på han och Jan hans känslor, trippa på tå och inte kunna vara mig själv.
Har gett honom 6 år av mitt liv, det får vara nog nu.
På måndag ta tag i en massa praktiskt.
Just nu känner jag mig stark.

Hej!
Jag och min sambo har haft lite problem. Han dricker alldeles för mycket, smyg dricker och har inget problem med att själv dricka i ensamhet. Han har lovat gång på gång att han ska dra ner på det men här om dagen fick jag nog och gjorde slut. Han är jätte fin på alla andra sätt men.vi bråkar alltid om spriten, och får han inte dricka blir har väldigt sur.
Men nu när jag gjorde slut är det som han förstår att han behöver söka hjälp och lovar att göra detta och bli nykterist. Men vågar man tro det eller det är bara att man går i samma fälla igen? Han är inte så gammal än och vi hade börjat tänka på familj och allt.
Hur ska jag göra?

@gros19
Ja, jag märkte att det var bra kombination.
😊

Precis vad som är viktigast för mig när jag ska läka, en hammock, en bra bok och gärna också lite blommor. Hammock borde man få på recept.

@Snödroppen
Tack, desamma. 🤗

Sitter hemma i min hammock och läser bok mellan varven "livet är det som pågår medan vi sysslar med annat" av Lennart Hagerfors och pysslar om blommor så gott det går, och funderar tidvis på vad jag ska hitta på i sommar.

Känns rogivande och skönt sitta här för mig själv, en helt annan tillvaro jämfört med tidigare.
🤔🌞

@Tröttiz
Sinnesro bönen är fin, den hade jag glömt bort.
Det låter som din dag har varit reflekterande, skönt att ha egentid att ägna åt det.
Ha en fin Lördag🌸

@Snödroppen
Yei, hej! 😊
Vad härligt att läsa om din dag! - och att du haft en god nattsömn. 💜
Och fint med förändringar. 🙂
Att du tänker på vad DU behöver.
Dags för det.
🌹

@Kevlarsjäl62
Blev så tagen av att läsa ... 😔 känner med dig.
Så jobbigt att stå bredvid och inte kunna hjälpa. 🌹 Man kan inte rädda någon annan.

Det är jobbigt att vara anhörig, och man är ingen robot som alltid kan fixa allt själv. Ibland i livet kan man behöva stöd och hjälp för att komma framåt resonerar jag. Att ta sig ur något är ju styrkan kan man också tänka och för att komma framåt i detta behövs ibland stöd.

Du tar i ett inlägg upp styrka, för min del har det gått mycket upp och ner. Lättad att inte längre vara i det destruktiva, men samtidigt ha behövt arbeta mig framåt. Att tänka på "vad behöver jag"? Kanske vi medberoende lämnat den frågan glr ett tag i allt destruktivt kaos ? ... 🤔

🌺 En sund relation ska bygga ett vi utan att rasera ett jag. 🌺

Kram.
💜

" ... Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan ... "

Haft sinnesrobönen i skallen idag. Igår var en dålig dag, bättre idag. 🙏
Vid närmare tanke har jag haft en bra dag med olika tankar, men inte känt mig "låg" som jag kan känna mig. Försökt tänka på bönen men så svårt det kan va.

Acceptans - och förändring. 🤔
Jag tänker att i acceptansen ingår maktlösheten, åtminstone för mig. Förändra det man kan, någon annan kan man inte förändra ...
Att vilja så mycket men inte att kunna påverka.

Varma tankar från mig.
Kämpa på alla. 🌹

@gros19 Det ska jag komma ihåg om det fortsätter "utför". Jag förstår nog nu att det svåraste inte hänt än. Jag trodde nog att det värsta skulle vara att gå, men nu kan det ju bli så att jag ska se på håll hur allt rasar. Jag bryr mig ju om honom fortfarande.

Är så less nu. Den här sommaren kommer att bli ett helvete. Märker att min man dricker mer och i princip varje dag. Han går inte att prata med. Förnekar allt trots att det är helt uppenbart att han druckit.

Hittade massor av undangömda tomma vinflaskor idag också…

Han är sur och säger att den dåliga stämningen mellan oss (som beror på allt drickande och ljugande) beror på att jag kontrollerar och anklagar honom trots att han är helt oskyldig. Om jag inte ändrar på mitt beteende så vet han inte om han kommer orka fortsätta leva med mig…

Fruktansvärt plågsamt att uppleva, men du kam göra en orosanmälan till socialförvaltningen. Då är ansvaret där att se till att han inte avlider pga sitt missbruk. Finns också möjlighet till tvångsvård om man bedömer att han måste ha vård och motsätter sig detta. Inga garantier finns ju för att det ska gå bra, men du har gjort vad du kan (ursäkta eventuellt myndighetsspråk men gar jobbat med detta länge.

@Kevlarsjäl62
Så sant det du skriver, man känner sig inte alltid så stark mer tvärtom. Man behöver bearbeta allting men man är inte kvar i det som bryter ner en.
Ibland är man starkast när man inte känner sig stark överhuvudtaget ❤️
Min bild av att vara stark har varit tex att inte be om hjälp eller inte visa mig sårbar men det är ju en total missuppfattning av att vara stark.
Sköt om dig med 🌸

@Snödroppen Ja, jag ser ju hur ni andra här sliter på samma sätt och att ni inte alltid känner er så starka ni heller. Tror precis som du skrev i din tråd, att det är svårt att greppa hur mycket medberoendet har förändrat och begränsat personligheten. Jag är också förändrad, inte bara han.
Sköt om dig 🧡

@Kevlarsjäl62

Det är tufft att se hur missbruket förgör en människa man har varit nära ❤️
Fruktansvärt faktiskt.
Du är så stark som går framåt, för dig själv. Det blir ljusare med tiden och den är en process.
Kramar

Har precis varit till mitt gamla hus med min man i för att hämta saker. Finner honom mer berusad än jag sett honom på länge. Redan på förmiddagen. Jag inser att det bara går utför och blir så fruktansvärt ledsen. Han kommer inte klara det här, han kommer supa ihjäl sig. Det vara bara det att jag fanns där som höll honom på en annan, något rimligare nivå. Fy f-n, jag vill inte det här. Jag vill bara långt bort och inte veta vad som händer. Jag har lämnat, men jag blir aldrig fri. Någonstans där långt, långt inne sitter min livskamrat, min trygghet och vän fängslad bakom murar och ingen kan få honom fri. Utom möjligtvis han själv.

Vaknade av att det regnade ute och att jag sovit djupt inatt, något jag inte gjort på länge. Igår var en bättre dag. Jag satte upp gardiner, pratade med grannen, gjorde en fotmask och färgade håret.
Samtalet med psykologen gjorde mycket känner jag.
Färgen i håret blev ju kanske inte bättre dock 🤣 men en förändring iallafall.
Parallellt går tankarna till att jag förmodligen kommer att lägga om mitt liv, byta bransch helt och hållet till att göra något jag trivs med och det känns spännande mer än att det känns jobbigt som det gjorde tidigare.
Har aldrig riktigt förstått hur djupt medberoendet suttit i mig, att jag helt och hållet åsidosatt mina egna behov så att jag tillslut ens inte vet vad mina behov är. Galet helt galet.
Tankar en lördagsförmiddag, önskar alla här en fin helg 🌸

@Kameleont
Jag förstår att du känner dig maktlös i den situationen och det är man ju också, missbruk är som en mörk kraft som man är maktlös inför som anhörig.
Får jag vara lite rak mot dig så vill jag säga att det låter inte som hans drickande kommer förändras men allt kan givetvis hända men det är inget som pekar på det.
Kan du hitta ett sätt att acceptera det och leva i det eller faktiskt bara föreställa dig hur livet skulle vara för dig utan att ha det där runt dig?
Jag förstår att det är förkrossande jag har själv varit där men jag vet också hur jag kände mig maktlös och tappade min förmåga att se att jag väljer i mitt liv och det här vill jag inte längre leva i.
Skickar dig en kram och ger dig en uppmaning att försök släppa kontrollen med att räkna för du har ändå ingen kontroll, försök lägga den energin på att göra minst en sak för dig själv varje dag som du blir glad av. 🌸

@Kameleont Åhhh kära vän 🧡 Jag känner din smärta i hela kroppen. Att du håller skenet uppe, "leker" familjeliv med alla dess ingredienser, medan en stor elefant trampar omkring och du gör allt för att ignorera den. Skrattar du kanske lite åt skämten t o m? Annars kan det eventuellt bli lite missnöjt och du anklagad för att vara sur?
Jag tycker mig se och höra att du inte orkar med detta längre och jag tror att du kommer att hävda din rätt till ett bra liv inom en inte alltför avlägsen framtid. Jag hoppas i alla fall det och det behöver ju inte betyda slutet för er som par heller. Under tiden finns vi här. Du är inte ensam. Eller kanske är det mer rätt att säja att vi är ensamma tillsammans och det är inte det sämsta. Det sämsta är att vara ensam fast man är två. Önskar att jag kunde ge dig en varm kram på riktigt.

Känner mig så sorgsen.
Ensam. Liten.
Min trygga hälft, vad har hänt med honom?! Vart har han tagit vägen eg?
❤️
Har hållit skenet uppe med familjen, om en trevlig fredagskväll. Sommar, sol, grilla.
Mannen var redan dragen när jag kom hem. Väntat. Fredag är mer tillåtande för att dricka. Då är nog enda gången han dricker öppet sas.
Han är ju inte redlös eller särskilt vinglig, men påverkad o lite långsam. Han snackar på om sitt, drar samma historier o skämt som vi hört förut. Löjliga o plumpa kommentarer.
Jag fortsätter (aningens desperat) att räknar burkar. Meningslöst men den enda kontroll jag kan ha över denna galenskap som går runt, runt.
Upptäckte att det nu är tillagt öl med högre procent + de vanliga burkarna.
Jaha........
Det går åt fel håll.
Små steg o gränsen flyttas sakta. Lite i taget blir det nya normala lite mer sjukt.
Jag är så trött på allt.

@Wind
Hej.
Du blev "på hälft".
Vad händer?
Kram.
🌹

@Lone Runner Läste ditt inlägg och blev ledsen för din skull. Inte bara för själva separationen utan också för att din man inte kan visa några känslor alls. Det är klart att det är sårande. Jag tror att han har stora problem och inte bara med alkoholen. Men man kan ju bli ledsen ändå.
Även så, tycker jag att ditt beslut är helt riktigt. Du kan inte leva så, och det hjälper inte honom heller.
Han måste vilja förändra sitt liv själv och sluta dricka.
Hoppas du tar dig ur detta så snart som möjligt och kan börja skissa på en bättre framtid.
Du har gjort helt rätt, hoppas du har annat stöd i form av vänner eller familj så här i början.
Och ta hjälp ang bodelning, så allt blir rätt och riktigt (inget man orkar fixa med själv under en separation.)
Kramar!