skrev Charlie70 i Första dagen
Både flickan och jag har nog känt oss ovanligt (för att vara det senaste året) harmoniska i går och i dag. Hon är på oerhört gott humör. Pigg och glad och skrattar åt det mesta. Är övertygad om att det att vi kom iväg till badet i går gjorde precis den susen som jag längtat efter. Avlösare här i kväll och hon sa samma sak. Det var länge sedan hon såg flickan så glad och harmonisk som i kväll. Skönt!
Jag passade på att simma när jag hade avlösaren här. Känner mig starkare och starkare fysiskt. Dippen jag hade förra veckan ligger kvar, men fysiskt känner jag att jag gör framsteg i utmattningen.
Tänker en del på vin men inte säker på om det är egentligt sug eller helt enkelt bara en saknad efter "friheten". Vet inte. Det går i alla fall bra! Fortsatt nykter, stormar mot sju veckor. Ser fram emot träffen på lördag med lite pirr i magen!
Kram!
skrev miss lyckad i Att odla nytt
Håller med om att nykterheten känns extra fräsch när solen lyser..Man kan vända upp sitt lite vintertrötta ansikte och kisa med ögonen mot Solen..Jag är avundsjuk på er som ska träffas..Får väl läsa på forumet lite om hur det var??..Varm kram?
skrev Stormenlilla i Nykter till midsommar! And beyond..
Kikar in och skickar en stor varm kram till dig ❤️
skrev Charlie70 i Clean and sober
Grattis Heimdal till dina månader och rapport. Skönt att det rullar!
Charlie
skrev Denhärgången i Återfall
Ja, det är så det är, alltid vaksam, aldrig släppa kontrollen. Men obs alltså VV, det är rätt sällan det händer. Såg i din tråd att du reflekterat över hur det kommer kännas framöver, så jag delar med mig av lite hopp också: jag tänker nästan aldrig på alkohol. Det är såklart i svackor det kommer, längtan efter en utväg eller bara vilja markera ett stopp liksom. Men det är inte heller särskilt svårt att stå emot det, jag vet ju på djupet nu att jag faktiskt inte vill.
Kram och grattis till att det går så bra för dig!
skrev bo1995 i En ny tändning
Hej!
Jag är helt ny här, viste inte att det fanns.
Jag har varit nyckter i 15 år, med hjälp av 12 stegs progam.
Men på senare år så har jag inte tyckt att det har räckt för mig, jag söker något mer, eller anorlunda.
Har även börjat se en del saker, som jag inte tycker om i de grupper jag går i.
Skulle gärna få tips och råd, eller personliga erfarenheter från er som gått vidare, och mår bra av det.
Mvh Bo
skrev Strulan65 i Clean and sober
Starkt jobbat// Strulan
skrev Heimdal i Clean and sober
Nu är det två månader!!! Inte en droppe på två månader, känns jättebra! Lever ett helt annat liv, är en annan människa. Jag har bara skördat positiva upplevelser, precis allt är bättre. Önskar bara att det får fortsätta såhär.
skrev svagis i Första dagen
Jätteglad för din och er skull <3 Så härligt att komma ut! Och varm pool utomhus låter helt underbart :) Jag har inte testat det på åratal men det låter underbart.
Kram
svagis
skrev FinaLisa i Att odla nytt
Så härligt väder vi fick idag! ?
Härlig kontrast mot det gråa och dystra vi haft senaste tiden.
Kom ihåg hur jobbigt det var att vakna bakfull när solen sken....kravet på att man måste ut och ta vara på det fina vädret...trots ångest, huvudvärk och illamående....?
Nu är det helt tvärtom, så fantastiskt underbart att vakna till en vacker solig morgon ☀️??
Kramar ???
skrev Charlie70 i Första dagen
Tänk att det betyder så himla mycket för oss. Att komma iväg till favoritbadhuset. Jag fick nästan tårar i ögonen när vi plumsade i för första gången på ett och ett halvt år. Vi har haft det toppen! Det blev bad i två och en halv timme. Taxin fungerade perfekt. Jag känner att vi tar stormsteg ut ur denna lägenhet nu. Tänk att vi kan hitta på grejer tillsammans igen som vi gjorde förr. Underbart! Flickan har dock ätit dåligt i dag (ofta problem med det). Nu sitter vi här igen. Flickan skriker på Roblox. Äter inte. Bakning står på schemat i dag också. Får se om vi kan sätta igång med det nu för att bryta av lite...
skrev Adde i Avslöjad, helvete eller änligen
till åldersfödelsedagen ♥️
skrev Kristina78 i Fighten för det nyktra livet
Brottades med ett ganska starkt sug i fredags..försöker ju att stanna upp och reflektera över vilka tankar/känslor som ligger bakom.
Dels så var jag hungrig och trött...det är väldigt stora triggers för mig, och sen så kom jag underfund med att jag är nervös inför anhörigvecka som kommer.
Det är bara min äldsta dotter som ska vara med, och hon har lovat mig att vara fullkomligt ärlig, så jag vet att det kommer att bli jobbigt...men samtidigt så vill jag höra hur det går varit för henne.
Tog fram symaskinen och satt och sydde i några timmar...och igår var vi på badhuset. .tom min man följde med och det var så roligt att få göra något med hela familjen.
Jag är så tacksam för den här öppenvårdsbehandlingen, att jag äntligen har lyckats börja bearbeta min barndom och alla jobbiga saker.
Jag är framförallt tacksam för att jag är nykter och att jag får möta livet utan att behöva bedöva alla känslor som följer, men samtidigt är jag ödmjuk inför alkoholens kraft..jag vet att suget kan slå till när som helst...och jag ska göra allt jag kan för att bygga upp strategier som hjälper mig att fortsätta vara nykter.
skrev VaknaVacker i Återfall
Det är så komplext detta med sug och längtan efter alkohol. Inser det när jag läser om din upplevelse. Skall verkligen tänka så... att det går aldrig över.
Vi måste bevaka våra intressen vad det gäller detta. Stå emot alkoholen för vi kan inte hantera det och kommer hamna i alkoholträsket igen om vi inte styr oss själva.
Hellre godis ja! Bra jobbat av dig o kram?
skrev Strulan65 i Avslöjad, helvete eller änligen
Magiskt datum och min födelsedag och om ett litet tag fyller jag 1 år så har numera två födelsedagar.
Känns som om det blir ett bra år och skall fortsätta min resa med nya utmaningar. Förra året känns som om jag hade fullt upp med att fixa mig själv och min nykterhet.
Nu känns det som det är tid att ta tag i resten och göra livet som jag vill ha det.
Med orden som varför blir det inte som jag vill, jo för jag inte gjorde det jag skulle skall jag nu börja göra det.
Så detta år skall det sättas mål som gör livet trevligt och bekvämt, jobb och insikt skall ta mig dit.
Så avger löftet idag med lätt hjärta om att vara nykter vad som än händer// kram Strulan som bjuder släkten på tårta och kaffe❤️??
skrev Ensammenintestark i Första dagen
Såg först nu att du har sex veckor som nykter. Det är ju helt underbart???
Grattis?
skrev VaknaVacker i Första dagen
Åh vad gött! Stort GRATTIS????Så bra gjort, så skönt! ????
skrev Charlie70 i Nykterist och alkoholist i en kropp
Det är du. Du kommer vara den som står för tryggheten och stabiliteten för dina barn under denna extremt stor omställning. Så himla bra att du kan göra det nykter.
Kram!
skrev Ensammenintestark i Första dagen
Hoppas verkligen att ni kommer iväg till äventyrsbadet, men förstår känslan av frustration när barnet går i annan riktning. Även mina barn har fått mig galen i liknande lägen, även utan NPF?
Jag håller med om att alkoholfri öl tillfredställer nåt slags behov och har börjat utforska det digra sortimentet som finns nu. Och i vanliga mataffärer så jag slipper besöka den affär jag absolut inte ska gå in i om jag kan slippa.? Jag gillar belgisk öl och råkade av misstag köpa nån sort med citrussmak(?). Bestämde efter första chocken att även den var god. Så fortsätter proviantera och ersätta helgens drycker med något som har mer smak än vatten som känns trist på helgen.?
skrev Charlie70 i Första dagen
Man ska väl inte glömma bort sina milstolpar tänker jag. I dag är jag 6 veckor nykter. Klappar mig själv på axeln :-)
skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp
God morgon miss lyckad och alla andra förstås med ❤️
Tack för ditt inlägg miss lyckad ❤️ Du har så rätt. Och där blir det rysligt vad tydligt det är att mannen knappt är som en närstående alls. Närstående på sina egna villkor möjligtvis.
Han har ju varit bortrest en längre tid. Det var rätt så härligt att träffa honom igen. Men besvikelsen är stor både hos mig och äldsta sonen.
Min yngsta är egentligen medlaren i familjen. Vill att alla ska vara nöjda och tycker det är jobbigt med bråk osv. Men jag har också märkt att han som stod sin pappa närmast av barnen helt har slutat ha förväntningar på honom. Han verkar inte ens bli besviken när pappan drar ut med kompisar sin första dag och natt hemma. Han avskärmar sig från honom både fysiskt och känslomässigt upplever jag.
Äldsta sonen har däremot längtat. Så när pappa valde annat igår var han så besviken. Mannen var ute mellan 13 och 19 och kom hem (hade druckit) för att göra en sak han lovat (jag var tvungen att ringa flera gånger för att se till att han verkligen kom). Sedan innan klockan ens hann bli 20 så stack han. Och kom hem full kl 3 inatt.
Innan han åkte igen där innan 20 så sa jag att sonen har längtat hela dagen. Då svarar mannen att han inte vill att jag ska få honom att känna att han gör fel som sticker till kompisarna. Det är alltså fel av mig att påpeka det felaktiga i att strunta i sitt eget barn. Och jag vet att om jag står på mig blir det bråk så jag sa inte mer.
Han däremot sa att det känns konstigt att vi ska skiljas. Han sa att han alltid finns för mig för alltid oavsett vad. Att han ska bo nära och att han alltid ska älska mig. Och det visar han alltså genom att dra ut ?
Är det hans sätt att göra slut på? Han vill att jag ska veta att han finns för mig men ändå på distans? Det kanske är så. För hans fina ord verkar vara ett plåster på såren.
Den enda fördelen med hans beteende är att det visar att även han är redo för separationen. Hade han känt en tvekan hade han inte gjort sådär igår.
Det hemska är sveket mot sina barn. Jag antar en ny fas börjar nu. Fasen där jag struntar i vad han gör mot mig nära på men där jag kommer behöva stötta mina barn. Stärka dem i att deras sällskap är underbart. Och jag vet ju hur det känns att längta efter honom och hoppas på att få bekräftelse. Och jag har lärt mig att det är omöjligt att få det i den mängd man behöver.
Snart kommer även äldsta sonen strunta i sin pappa igen och DÅ kommer mannen bli sur över att ingen bryr sig om honom. När världens finaste chans till att läka relationen till sina barn finns framför honom så sumpar han den.
Sonen har flera gånger sagt till mig att det är konstigt att hans pappa bara drar iväg. Och jag säger att jag håller med och att pappa inte förstår bättre. Pratar inte illa men bekräftar sonen i känslan. För det hans pappa gör är fel. Det är inte fel på sonens känslor. De är helt normala.
Kram till er alla och ha en fin söndag ❤️
skrev Charlie70 i Första dagen
Och i dag känner jag mig piggare... Vad är detta? Ja, ja. Vi är uppe med tuppen här som vanligt jag och flickan. Nu frukost sedan drar vi till äventyret! Det ser jag fram emot, flickan vill visst inte längre. Ett par små motgångar med lurarna och nudlarna gör att hennes liv nu är HEELT förstört och hon kan därför inte åka... SUCK. Livet på en pinne med detta NPF-barn. Får se vad för kreativt nästa drag jag kan skaka fram ur min hjärna. Taxin är beställd och jag VILL VILL VILL komma ur lägenheten. Klarar inte en hel dag till med skrik på Roblox. Vi mår inte bra av det någon av oss.
Har funderat en del på del på a-fri öl och a-fria bubblor. I går var jag lite sugen, tog en a-fri öl och sedan släppte suget något så när. Det är som om halva min hjärna vill ha smaken av en kall öl och den andra halvan vill ha alkoholen. Nu fick hjärnan en kall öl och den delen blev nöjd. Då tystnar den andra delen något. Tror det är ett bra sätt för mig att på sikt få tyst på a-delen av hjärnan när den aldrig får det den vill ha. För det kommer den inte att få.
Tack svagis, Se klart och Kontentan och ni andra för att ni läser mina kråkor!
Kram!
skrev miss lyckad i Nykterist och alkoholist i en kropp
Vi människor har fått förmågan att själva göra val i livet..Somliga väljer efter vad andra vill..Vissa av oss gör val som gynnar oss själva och våra närstående..Frågan är :Vilka är våra nära och kära??.Om man funderar på vilka alltid vill oss väl, så har vi svaret där..Stor varm kram❤️
skrev Kontentan i Första dagen
Köpte jag min idag, dyr som tusan men vad gör det när man ändå inte bränner slantar på alkoholen varje dag ?
Ibland har vi alla formsvackor.
Jag väljer oftast inte att skriva här under mina formsvackor pga att jag dels skulle bli förstelnad av skräck av att läsa orden som målar mina tankar, men också för att jag under dessa formsvackor inte orkar skriva helt enkelt.
För mig handlar det om belöningar - jag vill ha nått att hela tiden tänka att jag är värd att få välja, istället för alkoholen. När jag kom hem från min resa råkade jag på ett litet sidospår på den annars så stadiga vägen jag går. Jag har haft ångest. Jag har funderat på (under en mörk stund i helgen) varför det är värt att vara nykter när jag typ känner mig ensammast i hela universum även fast jag har skärpt till mig, Jag har varit extremt trött. Vi snackar extremt. Jag är sällan den som ens erkänner för mig själv att jag inte är på topp, men här snackar vi hjärntrött delux.
Allt det här kan jag felsöka, det beror dels på att min belöning jag strävat efter är avklarad och jag nu ska finna ett nytt mål, en ny belöning att sträva efter, men också på att jag hamnat på en ny position inom mitt jobb - där mitt förflutna krockar med mitt nuvarande liv, oron för hur det skulle bli och ångesten över de där mötena har varit extrem fram tills att det faktiskt blev så att vi sågs och det inte alls vilade några halta löss i våran yrkesmässiga eller vänskapliga relation, utan snarare tvärt om - en glädje i att se att jag mår bättre.
Jag har inte kunnat skött mina mat, sov och träningsrutiner efter att jag kom hem utan det har varit ett enda sammelsurium av rutiner som ruckats på - yetlag as f-u-c-k, något virus från landet jag vistades i med febertoppar varje kväll och ledsmärta har gjort att jag inte sprungit mina mil och lyft mitt skrot på gymmet, vilket är en stor självhjälp mot de flesta demoner i mitt huvud.
Jag har i alla fall tagit mig igenom, eller ska jag säga släpat sig igenom helgen, med nöd och näppe och nu är arbetsveckan igång igen och det känns en smula mer hoppfullt. (Jag har extremt svårt för att vara ledig på just helgerna, alla mina vänner har familj, det är bara jag som lever ensam, det blir bara extra påtagligt nu när min hund inte går bredvid mig här på detta jordeliv. Ensamhet är fruktansvärt att känna även för en självständig en som jag, som gärna umgås med mig själv och trivs med det oftast)
Jag räknar 423 dagar, och anledningen till att jag räknar 423 dagar är för att jag är sjuk i en kronisk sjukdom, som är progressiv om jag inte sköter om mig själv, jag får sån fruktansvärd ångest och förstör relationer och kan inte sköta mitt jobb, jag får en sån dålig ekonomi att jag knappt kan betala min hyra och riskerar att bli bostadslös, jag förstör min kropp och min mentala hälsa och kommer troligtvis att dö inom loppet utav bara ett par år om jag dricker igen.
Jag räknar 423 dagar för att jag är sjuk i en kronisk sjukdom, som är progressiv om jag inte sköter om mig själv. Om jag sköter om mig själv får jag dels behålla de ihoplappade relationer jag lyckats med under denna tid, det förtroende jag byggt upp hos andra människor som älskar mig, jag får behålla min friska och starka kropp, jag får behålla mitt jobb, min förmåga att felsöka orsakerna till att jag mår dåligt, utnyttja mitt certifikat som dykare, ha råd att resa och utöva min hobby, kanske få chansen att träffa en snäll respektive så småningom, känna friheten i att inte behöva kontrollera alkoholen och kunna delta i olika aktiviteter utan skuld och skam över att jag egentligen är pruttfull och försöker agera normalt och framför allt förmågan att våga känna känslor och vara närvarande när jag bemöter andra människor.
Viktigt att påminna sig själv om vad strävan är värd lite titt som tätt.