skrev Molnet i Är tvungen att backa tillbaka för att komma framåt
@Blenda .Klapp på axeln & som du själv skriver så är det bättre att loopa än att fortsätta resan rakt ner i avgrunden.Det som den senaste dikeskörningen förde med sig för dig är att du fick en lärdom en ögonöppnare att du är en periodare med A.Och att fallen inte alltid behöver bero på yttre faktorer.Det är ju ofta en känsla som byggs på inifrån.Jag tillhör nog den skaran av periodare jag med.Men egentligen spelar orsaken till drickandet inte någon roll man behöver inte ens kalla sig alkis man behöver inte räkna dagar.Det viktigaste är att skapa goda förutsättningar för sig själv för att bli nykter & bibehålla den dyra gåvan.Bort med triggers & riskfaktorer.Lägga till vanor för vardag, helg,återhämtning mm.Sen får man bestämma sig & använda pannbenet & lova sig själv varje morgon om att idag ska jag vara nykter.Vill passa på att rekommendera en lättsam bok som jag lyssnade på igår.Den heter:Sluta dricka.Alkoholproblem kan botas av Rolf.Jansson.Du fixar detta med ett steg i taget.Det är många gånger en jobbig & svår resa att bli nykter.Det är tufft & slitsamt & många jobbiga känslor att deala med.Men fokusera nu på alla fördelar med att bli nykter & kom ihåg:Du vill & du kan.Förbered dig på att känna dig lite obekväm & olustig ibland.Det hör till.Kram!💜
skrev Flarran i Promillebikt
Ny vecka och måndag alltså som sagt och man mår fysiskt och psykiskt precis lika fantastiskt underbart eller väl mera konkret utdraget eländigt, som innan man blev nykterkvist. Ja, bortsett då från en kaosartad mage och lite mer känsla av trygghet då bankkontot ju inte direkt är tomt. Men inte njuter man väl så värst mycket av livet som så många ny-nyktra lyriskt säger sig göra stup i kvarten för att de till sist korkade igen flaskan om man ska vara helt ärlig.
Nykter och alkoholfri det är man väl mest numera på rutin och med hjälp av sin medfödda envishet flankerad av kanske en viss portion snålhet eller lite vackrare sagt, sparsamhet. Det är då ingen enkel match eller nån solskensresa i medvind direkt om man så säger. Kan väl säga att det mest känns som att klättra uppför ett oändligt högt berg utan att ens förstå varför man håller på alltså. Man fortsätter på ren rutin och hoppas väl nånstans att det kanske blir bättre längre fram.
Det såg ut att bli en fin dag när man skrev dagens första inlägg på sin sida Promillebikt. Hade om jag inte varit så så himla trött och slut samt haft mina fysiska problem som sjukvården i likhet med de psykiska inte kunnat göra så värst mycket åt, mer än att väl försöka få en att med ett leende sätta sig över allting och tacksamt väl bara lalla omkring och gilla läget.
Diffusa problem som sus i skallen som väl kan vara tinnitus härled till en biverkan av den nödvändiga blodtrycksmedicin man äter. Kanske även ömheten i ryggen från njurtrakten kan väl även den kanske vara en biverkan av medicinen. Men numera som stämplad som idiot då man ju erkände sina psykiska problem så tas man väl på lika stort allvar hos sjukvården som en liten treåring eller nåt sånt där. Vad sjukvården väl helst vill göra är väl att för enkelhetens skull kunna sätta stämpeln alkoholist i pannan på en, och när de numera inte kan det längre, så är de väl inte så värst intresserade.
Man är nykter realist nu och inte så naiv längre. Barnatron finns väl kvar, men den är väl inte lika stark som den varit förr kan man väl säga. Har väl genomskådat de kyrkligas hyckleri så det är väl inte varje söndag direkt som man orkar höra på deras predikningar blandat med pengainsamling då det ju ska vara så saligt att giva. Nog har man väl bett till skaparen om bättring av ens usla mående, men man ska väl prövas till bristningsgränsen innan man eventuellt kanske får nån lindring.
Be och det skall vara dig givet står det väl skrivet. Nog kan det väl vara så kanske. Men det är då inte alla dagar och stunder diplomatiskt sagt som man känner för att stämma in i nån uppspelt och ivrig gospelkör och sjunga nån lovsång direkt. Man är väl kanske lite mer balanserad som nykter realist. När man dagligen mår fysiskt och psykiskt dåligt kan man fråga sig en hel del om saker och ting.
Men vad säger de starkt troende. Be och det skall vara dig givet. Ja, det låter ju trevligt. Vad säger då de som tror starkt på vetenskapen och i förlängningen dagens läkare... Tänk positivt bara, ta en promenad och vid behov kanske en receptfri värktablett enligt tillverkarens rekommendation och känn tacksamhet. Varsågod nästa! Det är väl även nåt man sen länge förstått är vad man förväntas göra. Det bli bättre och bättre dag för dag är en psykologins fras som blev till en schlager en gång. Borde kanske lyssna på den på nätet kanske...
Var för en stund sedan ut på nätet och ställde en fråga till en sökmotor formulerad som så här:
Herren är min herde mig skall intet fattas, men vad göra när man psykiskt och fysiskt har svårt att hålla med om det? Tänkte att såna här existentiella och mer andligt färgade frågor lär väl knappast nån modern AI-generator vara kapabel till att bemästra. Men Herrens vägar är då outgrundliga då jag faktiskt fick ett riktigt intressant svar omgående.
AI-översikt:
Att uppleva svårigheter, både fysiska och psykiska, kan göra det utmanande att hålla med om att man inte kommer att sakna något, även om man bekänner sig till tron att Herren är ens herde. Det är viktigt att komma ihåg att tron är en personlig resa och att det är okej att kämpa med tvivel och svårigheter. Det kan vara hjälpsamt att söka stöd från en präst, pastor eller terapeut för att bearbeta dessa känslor och hitta sätt att hantera dem.
Här är några steg som kan vara till hjälp:
Erkänn dina känslor:
Det är viktigt att erkänna och acceptera att du har dessa svårigheter, istället för att försöka undertrycka dem.
Sök stöd:
Prata med någon du litar på, som en vän, familjemedlem, präst eller terapeut.
Be om hjälp:
Be Herren om styrka och vägledning i din tro.
Utforska din tro:
Fundera över vad tron betyder för dig och hur den kan hjälpa dig i svåra tider.
Var tålmodig:
Det kan ta tid att bearbeta dessa känslor och hitta en ny balans i din tro.
Det är också viktigt att komma ihåg att Herren är en källa för tröst och styrka, även i de svåraste tider. Du är inte ensam i dina strider.
-
Nog är det märkligt allt hur det kan vara och upplevas att att skriftens text som är så pass gammal ändå tycks ha en viss relevans även i denna datoriserade tidsålder. Tänker på orden om att Herren lär ha sagt: Se jag är med eder alla dagar in till tidens ände. Nej, nu får det väl vara bra med knasigt svammel på ett tag för nu sade magen med ett knorrande till om att det nog faktiskt är dags för lite dagligt bröd. Tror det får bli en god färdigrätt som får snurra runt några varv i mikron.
Ha det gott!
skrev Blenda i Är tvungen att backa tillbaka för att komma framåt
Det sista fallet var inte lika illa som det har varit tidigare. Färre dagar, mindre (men alldeles för mycket ändå) alkohol. Men det tog jävligt hårt på mig, eftersom jag verkligen trodde att jag skulle klara av det och hade förberett mig väl.
Jag har uppenbarligen fastnat i en loop. En långsam resa uppåt, en fin period på toppen och sen en brant och snabb backe ner till botten. Repeat…
Har trott att fallen beror på yttre faktorer, men nu börjar jag misstänka att jag helt enkelt är en alkoholiserad periodare. Visst - jag ska plocka bort alla identifierade triggers nu, men jag måste även ta fram all viljestyrka igen.
Inse och acceptera. På riktigt, med hjärtat och inte bara med hjärna och ord. Ha tålamod. Damma av alla verktyg som hjälpt mig till så många nyktra månader förut.
Har gråtit och sörjt en del nu det senaste. Det är en förutsättning för acceptansen.
Jag är desillusionerad, inte bara på grund av mitt beroende, utan också för att jag har svårt att finna en grogrund i mitt liv, efter alla mina uppbrott och nära dödsfall omkring mig. Men detta FÅR INTE bli en orsak till att fly in i alkoholen.
Är medveten om att jag låter som en papegoja som hakat upp sig, men kanske nötande och upprepande kan hjälpa till att hålla mig kvar på toppen i loopen.
Och som en liten tröst och klapp på axeln till mig själv så är det trots allt bättre att loopa än att fortsätta resan rakt ner i avgrunden.
skrev mamma40 i är i bottenträsket
@zalkin tack för svaret! Ja nu har det gått för långt och jag kan inte stötta min vän om jag är full24/7, idag mår jag som jag förtjänar men ska kämpa på och inte ge mig denna gång.
skrev Maud i Hurtbulle med hemlighet.
@Andrahalvlek Tack!
Lite sugen på att börja springa lite lätt jag oxå. Ska tänka en vecka eller två. Sprang en del förr. Gillar intervall. Håller på att vänja in fötterna I barfotaskor o det är det som gör att jag börjar bli sugen på lätt löpning. 3 km × veckan som mål.
Lycka till med sockret!
Kram!
skrev Andrahalvlek i Hurtbulle med hemlighet.
@Maud Heja dig! Du jobbar på så himla bra. Blir sjukt inspirerad, kanske i höst 🤔 Eller inte. Lägger fokus på att få till löparvanan nu, och få bukt med sockret. En sak i taget, max två.
Kram 🐘
skrev Flarran i Promillebikt
Måndag och så har allt börjat om igen i samma stil. Fönstret har öppnats, energinivån är låg fast sömnen väl varit skaplig med lite mer än tre timmar i alla fall. Stod i fönstret och tittade ut över gården och tänkte att det ju kändes som höst redan. Minns när man var grabb och en så där tio år gammal och vilken tyst och hemlig känsla av sorg och oro man alltid bar på inför höstens skolstart. När sommarlovet gick mot sitt slut så kändes det alltid som att även livet gick mot sitt slut. Man var ju alltid utfryst och som bäst inte mobbad och spottad på. Men så var det ju, man passade helt enkelt inte in och hade något gemensamt alls med någon. Man höll bara masken och sade inte ett smack till någon om hur det var och hur man kände innerst inne. Tacksamhet sägs det att man ska känna, och nog känner man tacksamhet för att den tiden i alla fall till sist tog slut. Man tar sig igenom allt fast man i stunden inte kanske tror att det ska vara möjligt. Men allting går, bara man tar allt med ett steg i taget. Inget är för evigt och det är man då tacksam för. Tänker på Skriften och de visa orden som väl talar nånstans om att gårdagen den har varit, morgondagen har man inte sett, och idag så hjälper Herren och nog är det väl så allt. Kör alkoholfritt vidare ännu en dag och njuter av livet alltså.
Ha det gott allihopa!
skrev Silvertärnan i Nu ska jag ta makten över mitt liv
I helgen var vi bjudna på födelsedagskalas och jag var lite orolig för om någon skulle fråga om varför jag inte vill ha vin till maten. Inte för att det brukar drickas så mycket men frågan kan ju slinka ur nån av bara farten. Det brukar bli så tydligt vid fördrinken vilka som väljer det alkoholfria. Så jag gick och oroade mig under dagen. Men, som det visade sig, hade jag oroat mig helt i onödan för som fördrink var det ett alkoholfritt bubbel till alla. Och det slog mig vilken bra idé det var. Då kan man som festfixare faktiskt hjälpa de som av nån anledning inte vill få en jobbig fråga. Så det ska jag ta med mig. Sedan var det inte svårt att tacka nej till vinet till maten, det blev bara "jag fortsätter med bubblet" liksom 🙂. Ingen undrade något om varför.
Nu är det tidig måndagmorgon och sista veckan på semestern. Strax frukost, hundpromenad och sedan gymmet med maken. Ha en fin måndag alla!
skrev Maud i Hurtbulle med hemlighet.
Morn!
Lite ( åt helvete) för lite sömn efter nattpasset i går. Slocknade 19.00 en ljus sommarsöndag som botemedel på det o det har funkat rätt okej. Så nu sitter jag här med kaffet och inget snus.
Sista timmarna på nattpasset blev det ett par extra nicotinspray o så även igår men jag snusade inte vanligt snus iaf. Den här veckan ska neddragning av nicotonspray göras och färre örtsnus in under läppen.
Det går förvånansvärt bra.
Att trappa ner alkoholen hade jag aldrig klarat, där var det bäst att klippa direkt.
Ledig idag o träning mot snusabstines och för välmående. Hemmagrejer och solning om det finns möjlighet till det.
Saknar snuset men överlever. Känner mig väldigt beslutsam.
Alkoholen var både lättare och svårare att lägga ner även om mycket är lika. Det är inte så skamligt att ha problem med snus så det går att prata om det. Alkostopp sker liksom mer i smyg kopplat till något fult även om det är typ samma mekanik i hjärnan som är inblandad.
Då börjar jag på min andra vecka utan prilla , en dag I taget och vidare framåt till en fräsch mun , sparade pengar, bättre hjärtkärlhälsa. Det kommer att vara värt det, ska bara låta dagarna gå och hitta balans i dopaminet på annat sätt.
Må så gott alla 🥰
skrev zalkin i är i bottenträsket
@mamma40 yes, det gör du. Så kan dem länka vidare till beroendewnhet där du garanterat få bra hjälp. Blir det övermäktigt på egen hand så kontakta vc. Det är tufft att bli nykter men det är så sjukt mycket värt det. Livet blir bättre, på alla plan. Det är helt säkert. Du kommer att klara det, ställ dig in på det!
skrev Amanda L i Ny här
@Tjej82 klokt av dig att berätta för dina närmaste. ♥️
skrev Amanda L i Att välja bort sina återfall..
@B.Å Grattis! Så fint att höra att det går så bra för dig! Och även de försvunna kilona känns säkert bra att slippa!
Jag är också fortsatt nykter och det känns som livet har blivit ett helt annat.
Kram♥️♥️♥️
skrev Flarran i Promillebikt
Det ena ger det andra och ibland så kan det var små saker som lyfter humöret så att man plötsligt får lite förnyad energi att kämpa på lite till. Positiv känsla skulle man väl kunna tala om är vad man känner nu. Fick en knäpp om att det var dags att serva min gamla dator och göra en storstädning av den då den väl inte dammsugits inuti på år och dar.
Fläkten som ska blåsa ut varmluft var väl i det närmaste igensatt. Tangentbordet och skärmen såg väl ut som nåt som stått i en vedbod i en massa år eller nåt sånt. Så gjorde något som man inte gjort på hela tiden man kämpat med att dagligen mest rensa skallen från en massa skit som man aldrig tog tag i som överkonsument av alkohol.
Ja, dammsugaren som stått i städskåpet helt allena i väl en två år fick göra tjänst alltså. Sedan så dammsögs både kök och hall av bara farten. Har nu köksfönstret öppet helt och njuter av lite sval kvällsluft. Det är inte så dumt att vara en nykterkvist ibland. För nu så blåser det då inte damm i nosen från datorn i alla fall. Tangentbordet och skärmen är rena nu, tänk, bara en sån sak alltså.
Man ska ju som dystymiker försöka att fokusera på de små positiva sakerna man kan uppleva i de stunder man kan. Kom inte utanför dörren idag heller, men vem vet kanske gnistrar man till av lite energi i morgon. Då kan det ju eventuellt om vädret är skapligt ju bli en liten cykeltur. Men lovar inget i förväg och därmed låser mig vid en sådan tanke. För blir bara deppig och missnöjd med allt om man inte klarar av sånt som man tänkt sig men kanske sedan inte har ork till. Nu har man då gjort sig förtjänt av att dricka något starkt. Ja, ingen alkohol, för vad ska man med sånt till när man mår skapligt och har kaffe i sin termos.
Ha det gott!
skrev JHL i 17 dagar nykter, ny medlem
@Andrahalvlek, den som spar den har. Några semesterplaner?
@Zalkin, tack. Ja det är märkligt att alkohol mäste finnas med så fort man ska göra något.
skrev JHL i 17 dagar nykter, ny medlem
Hej på er,
Semestern är nu slut och i morgon vankas det jobb igen. Jag kan nu sätta en grön bock vid raden nykter semester, min första nyktra semester någonsin. Tänk vilka fina milestones det finns att uppnå under det nyktra träningsåret.
Ha det bra. En dag i taget.
skrev mamma40 i Ny här
@Bell84 känns igen
skrev Tjej82 i Ny här
Ja, alla drack - inte stack 🤪🤪🤪
skrev mamma40 i är i bottenträsket
kontaktar jag vc om abstinens blir svår?
skrev mamma40 i är i bottenträsket
@Vill Bara Sluta tack va gulligt ❤️
skrev mamma40 i är i bottenträsket
@zalkin tack
skrev Tjej82 i Ny här
@Bell84 Igår hade vi vänner över, alla stack utom jag och det var sååå skönt! Både att ha koll på allt hela kvällen, men också att vakna och må bra! Mitt största ”varför”just nu är för att jag inte vill att mina barn ska ha en mamma som inte kan skjutsa, hämta eller minnas saker vi gjort eller pratar om pga att jag druckit..
skammen efter sommarens drickande börjar lägga sig och jag känner en liten, liten stolthet i mitt beslut att inte dricka :)
Har berättat om läget (att jag inte längre har kontroll och kan bestämma själv när jag ska sluta) för mina närmaste och alla är så fina mot mig och i mina tankar.
Hoppas du haft en fin helg.
skrev Vill Bara Sluta i är i bottenträsket
@mamma40 du kommer att klara det här! Jag förstår att din psykiska smärta är enorm med allt du har i ditt liv med väninnans barn och dessutom den vanmakt man känner när man har tappat greppet om sin alkoholkonsumtion, men det finns en väg ut ur det och framför allt så ska du veta att den skam och skuld som frambringas av alkoholen släpper på några dagar när du är nykter. Om du behöver hjälp av vården att komma över abstinensen så ta den hjälpen, annars kan du kanske klara av att trappa ner själv. Jag fixade att ta mig ur min överkonsumtion själv, men det kan ibland behövas medicinsk hjälp.
Tänker på dig🤗❤️
skrev Andrahalvlek i Tillsvidare 2.0
@Ny dag Tyvärr finns den inte som ljudbok, men den finns som e-bok. Jag började läsa den i mobilen. Verkar lira bra med mitt eget tänk. Dansa, pausa.
Men hon beskriver det som en regnbågsfärgad matta som man väver. Variation och vila.
Kram 🐘
skrev Ny dag i Tillsvidare 2.0
@Varafrisk 🙏 för boktips. Ska börja lyssna direkt! Brukar ibland lyssna på Annie Grace och liknande när jag kör till jobbet, tänker ta upp detta nu för att verkligen fokusera och boosta nykterheten. Känns så skönt att vara hyfsat pigg och utvilad efter semestern. Faktum är att ledigheten blir längre utan alkohol. Har under semestern fastnat för ett afritt rosé som verkligen är supergott och lyxigt med lite snacks och tilltugg. Måste nästan vänja mig av med detta nu när det blir vardag igen. Detta rosé ger mig samma känsla som ett glas vitt/rosé i solen. Finns också på många krogar har jag märkt 👍. För mig ör inte detta ett substitut för vin längre utan något jag ser framemot att dricka!
Nu ska jag lyssna på boken ❤️❤️❤️
7:e dagen idag. Hoppas det går fint för er andra och att ni har en bra dag 🩷