skrev starten på det nya i Första stegen gjorda.

@Onkel F Tack.
Jag tänker att just den osäkerhets känslan av hur man kommer bli bemött om man ber om hjälp. Gör att många inte gör det, vissa med problem känner sig troligen inte redo. Men om man någonstans vet att man kommer bli bemött bra så underlättar det något extremt för det är ett stort beslut att ta.

Jag har som sagt tur, min chef låg till och med på så jag skulle få snabb hjälp trots semester och att företagshälsovården ville avvakta till September, jag vill inte ens tänka på vilka konsekvenser det hade kunnat få.. Nu fick jag hjälp medan jag var motiverad och hjälp att hålla mig motiverad men mest så har jag accepterat läget, men vet också att jag måste vara vaksam varje dag.. Jag nästan avge mitt dagliga morgonlöfte idag, kändes hur konstigt som helst, men jag kom på det och jag har varit nykter ännu en dag, imorgon blir det att avge ett nytt löfte. Börjar bli en fin rutin det där...


skrev Edda4 i Ta sig upp

Försöker känna mig nöjd över att jag kommit till dag11 även om det är jobbigt. Ska simma imorgon, det brukar göra underverk mot ångest. Simhallen har precis öppnat efter pandemin.


skrev Se klart i En strimma av hopp

Gaaah detta var ju som att läsa en thriller.
Så skönt, så glad jag är för din skull. Och ps- vi bryr oss på riktigt, du får helt enkelt vänja dig vid det 🤗


skrev Kennie i En strimma av hopp

Hej Axianne,
Vad skönt med jobbet! Och så bra att kämpa dig igenom ångesthelgen! Jag tror som du att varje sådan seger bygger upp självförtroendet och stärker försvaret mot tankar där alkohol är lösningen. Nu vet du att du klarar ångesten nykter.


skrev majsan_nu i igen

@torpet Känner igen det med mycket runt omkring med sjukdomar o annan skit...Och vikten av att andas när det som mest behövs. Många tankar o känslor i det nya alkoholfria livet kommer upp! Alltmedan det "vanliga" livet pågår med allt vad det innebär. Tror att vi klarar detta bättre utan a i alla fall! Hoppas det reder ut sig med sjukdomar o annat...
Kram 🤗
Ps. Att vi blir äldre får vi vara glada för - alternativet vill vi knappt tänka på.


skrev majsan_nu i Ta sig upp

@Edda4 Så bra att du ätit lite, viktigare än man tror! Vila, kanske gå en liten sväng o prata med pojkvännen o kanske nån annan kompis... Ta hand om dig så gott det går! Imorgon är en annan o förhoppningsvis bättre dag...
Kram 🤗


skrev Edda4 i Ta sig upp

Tack för omtanken!
Jag håller i och håller ut. Jag är absolut inte sugen på alkohol. Det är alltid något. Men ångesten finns kvar. Den går i vågor. Jag har kunnat äta lite och försöker se en serie men jag mår verkligen inte bra.
Det blev lite bättre när min pojkvän textade. Vi ska prata i telefon senare ikväll.


skrev Se klart i Jag vill inte leva så här längre

Hej där!
Du håller inte bara på att inte dricka- du håller på med mega-viktiga jobbet bli nykter. Grattis. Och grattis till fina barn och en god relation med dem. Så mycket du har att glädjas över, men framförallt att du har tagit tag i ditt liv, tar ansvar. Visar vad det innebär att vara människa; vi gör fel och väljer tokigt sedan gör vi om och mer rätt. Det är stort. På riktigt.
Att inte må bra hela tiden är okej, det går upp och ner. Skäms inte, för skam leder sällan någon vart- i värsta fall får den människor att ägna sig ännu mer åt förnekelse; dricka, ljuga.
Jag håller stenhårt på dig! Kram.


skrev majsan_nu i Ta sig upp

@Edda4 Oj, nu lider jag med dig... Jag vet att det finns olika mindfulövningar, tror tom. att det finns på 1177 övningar att göra för att andas lugnt o komma till ro. Är själv inte så bra på sådana men jag vet att det finns tips på nätet... Andas, lyssna på lugn musik... Glöm inte att äta något, dricka nån jos... Du kan väl skriva igen så vi får veta hur det går för dig!
Kram 🤗


skrev torpet i Ta sig upp

@Edda4 Förstår och känner igen. Du VET att det inte hjälper att börja dricka på de där känslorna. Tänk på det. Styrka till dig!


skrev Edda4 i Ta sig upp

Nu är det tungt. Jag ligger i sängen och skakar av ångest. Barnen har åkt på pappavecka och jag känner mig ensam med oro för ekonomin. Jag har bestämt mig för att inte dricka men jag behöver lindra ångesten på något sätt. Hade jag haft A hemma hade jag druckit tror jag.


skrev Onkel F i Slutat dricka utan nedtrappning.

@Sisyfos skrev:"Om hen nu trodde att du befann dig i en situation där du var nära ett återfall, vilket kanske var vad hen iakttog så borde hen väl ha bidragit med råd och tips på återfallsprevention." Det är naturligtvis möjligt att hen gjorde den bedömningen, men det hela blev så fel det kan bli. Sedan är det mitt eget fel att jag reagerade som jag gjorde. Jag hade väl omedvetet gått och letat efter en anledning till att ta ett återfall. Kanske det som märktes? I övrigt har jag fått oerhört bra hjälp och stöd av mottagningen, så jag hoppas att ingen som till äventyrs läser det här blir avskräckt från att söka hjälp.
Nog om detta! Får säga som kungen: nu vänder vi blad och går vidare. Jag är ledig den här veckan också och har absolut inga måsten. Känner ingen ångest över att börja jobba igen nästa vecka, jag vet att det kommer att fungera bättre med vår nya kollega på plats. Positivt! Jag skall vila och ladda om mentalt och (om jag lyckas ta mig över en HÖG tröskel) börja motionera så smått. Små förändringar i vanor som är lätta att hålla fast vid är en metod jag tror på. Och att faktiskt göra förändringarna, inte bara tänka på att göra dem! Nu är ett jäkligt bra tillfälle att börja, "sen" är ett tillfälle som aldrig kommer att inträffa. Jag kommer att skjuta det framför mig i ett evigt "Jag skall bara.."


skrev trött_och_less_72 i Jag vill inte leva så här längre

@majsan_nu @Torn

Tack för att ni alltid finns här och peppar!

@Torn skrev:" Det är meningslöst att grubbla på sådant nu. Det som är gjort är gjort och kan aldrig bli ogjort. Tänk positivt i stället, hur bra det kommer bli i framtiden nu!"

Jo jag försöker det men det är många smärtsamma saker som kommer upp. Saker som jag avfärdat eller helt enkelt förträngt. Jag har upptäckt att jag varit väldigt bra på att förtränga saker. Helt enkelt valt att inte tänka på dom när samvetet dyker på. Jag kan inte gömma mig längre och det gör ont.

Jag vet att mina barn älskar mig och dom vet att jag skulle göra allt för dom men det har blivit mycket saker de senaste åren som jag lovat, sagt eller gjort som jag helt enkelt glömt bort.

"Du har dåligt minne pappa" och "Det har pappa glömt bort som vanligt" har jag hört många gånger och inom mig vetat att det naturligtvis varit nåt som hänt när jag haft en 7-8 öl i magen och mest bara velat vara ifred.
Jag har lyckas förträngt det också och tänkt mitt vanliga bs "sånt som händer".

Men ni har rätt såklart. Det gäller att försöka se framåt. En dag kanske jag lyckas förlåta mig själv.
En sak som jag är otroligt glad över är att jag fått mycket bättre kontakt med min dotter. Vi åker och tränar flera gånger i veckan och hon har börjat öppna upp sig mer och mer... Eller, well, så mycket som en 15-åring kan i allafall. Mycket snack om killproblem och kompisproblem. Egentligen saker som hennes mamma skulle kunna svara bättre på men hennes mamma bor ju inte med oss så jag försöker lyssna och göra mitt bästa för att visa att jag finns och bryr mig.

Jag ska egentligen inte klaga här. Det är så många som har det mycket värre än vad jag har det. Jag har aldrig stått och hängt på dörren på systembolaget på måndag förmiddag. Aldrig köpt sprit för pengar som ska gå till hem och familj osv. Jag har det bättre än jag kanske förtjänar och jag är mäkta imponerad av er som kämpar på och har ett betydligt brantare berg att bestiga än vad jag har.

En elogé också till er som idag stannar kvar här och guidar och peppar oss som nyligen börjat vakna. Tack!!


skrev Axianne i En strimma av hopp

@majsan_nu Tack för pepp! Ja, jag misstänker att jag inte är ensam om att vara så här. Nerverna utanpå och självförtroendet ganska skört. Skönt att veta att man kan komma igenom oro utan att ta till flaskan.


skrev majsan_nu i En strimma av hopp

@Axianne Så härligt o bra att du klarat denna väntan!!! Du är verkligen i en ny fas i livet. Jag känner igen det där att "måla fan" på väggen, är likadan. Men det betyder ju att det blir oro×2... Nu vet du i alla fall o jag vill verkligen önska dig stort lycka till!!! Ha en fortsatt fin dag!!!
🤗


skrev Axianne i En strimma av hopp

Jag vill börja med att åter igen tacka er som läser och skriver! Jag uppskattar all feedback och det känns verkligen som att ni bryr er på riktigt! Jag kanske inte är helt van vid det.

Nu har jag börjat undra varför jag inte hittat den här sajten förrän alldeles nyligen men kom på att jag under de långa perioderna av missbruk inte tyckt om att ens höra talas om alkoholism. Om man pratat om det på TV har jag bytt kanal och om jag snubblat över sajter eller alkoholforskning online har jag direkt gått till någon annat ställe. Skygglappar och selektiva intryck av omvärlden är nog ganska vanligt när man är missbrukare.

Helgen har varit ganska eländig, tyvärr. Inte för att jag vare sig druckit eller frossat i godis, utan för att jag arbetat upp min ångest över situationen med nya jobbet så enormt. Med mina erfarenheter i ryggsäcken var min mardröm kanske på väg att besannas och upprepa sig. Jag intalade mig att tystnaden sedan i torsdags från arbetsgivaren var beroende på att de letar efter någon annan nu. Att de kommit på att jag är dömd för rattfylla och inte vill ha mig.

Det dåliga måendet kulminerade i går kväll och i morse. Jag mådde så eländigt och var så orolig av att jag inte fick raka besked redan i torsdags och mest av allt för att det varit knäpptyst från chefen trots mitt mail och sms. Samtidigt har jag fått behärska mig för att inte tjata på dem eller jaga efter besked. Jag fick verkligen stålsätta mig och försöka hitta på allt möjligt att göra för att låta bli att tänka det värsta. Jag har binge-kollat på TV, spelat oändligt mycket dataspel och försökt aktivera mig för att hålla tankarna och oron i schack. Men det var som att försöka låta bli att pilla med tungan på en ond tand. Jag har snurrat in mig i farhågor och sett olika scenarion framför mig hela tiden. Rent fysiskt har det varit både hjärtklappning och hyperventilering vid minne av hur jobbigt det blir om jag måste börja om. Dock har jag denna gång intalat mig själv att om jag bara är nykter så kan jag hantera det här. Det kan inte bli värre än det var när jag var i samma situation och dessutom söp som ett svin.

Och idag visade det sig att jag oroat mig helt i onödan. Tystnaden från arbetsgivaren berodde helt enkelt på att de hade mycket att göra. Jag är efterlängtad och de hyser stort förtroende för mig. Min lättnad är enorm! Jag kan knappt förklara hur glad jag är. Och så skäms jag lite över att jag låter mig själv bli så här fruktansvärt orolig. Det är ju en risk för att jag ska trilla dit på återfall om jag har sån här ångest. Min nykterhet är så ny och hänger på en väldigt skör tråd. Förra gången söp jag ned mig totalt när jag fick besked att jag förlorat chansen till ett jobb som jag trodde jag hade fått. Om jag varit i samma state of mind som då hade jag varit på Systembolaget i torsdags och förmodligen varit utslagen hela helgen.

Jag är inte direkt mallig över att jag klarat detta utan att dricka eftersom jag inte haft sug trots ångesten. Snarare är jag bara ödmjuk och tacksam över att jag befriats från att göra situationen värre med alkohol. Nästa gång något jobbigt inträffar kanske jag har bättre självförtroende och inte behöver oroa mig så mycket som jag gjort nu, så det känns som ett steg i rätt riktning att jag gått igenom denna ångest utan att dricka på den.

Många varma kramar till er alla!! 💖💖💖


skrev Torn i Jag vill inte leva så här längre

@trött_och_less_72 Det är meningslöst att grubbla på sådant nu. Det som är gjort är gjort och kan aldrig bli ogjort. Tänk positivt i stället, hur bra det kommer bli i framtiden nu! Jag har barn i samma ålder som dig. Det tog ett tag innan de ”fattade” att jag aldrig tänkte börja dricka igen. Men när de väl hade gjort det så blev det hur bra som helst. De litar på mig till 100 procent. Vet att jag alltid kan köra bil, aldrig gör något dumt, lyssnar på dem, kommer ihåg det de säger mm mm. Det har t.o.m. blivit så att deras kompisar ser upp till mig ochså pga min snällhet och förmåga att skjutsa och hämta sent på helgkvällarna. 😀 Jag tycker faktiskt det är skrämmande hur många vuxna som prioriterar att dricka alkohol på helgkvällarna, i stället för att prioritera sina egna barn.😬 Nä, var stolt för att du numera är ett föredöme. Vad det beroendeframkallande giftet gjorde med dig förr är det ingen idé att lägga någon energi på!


skrev majsan_nu i Jag vill inte leva så här längre

@trött_och_less_72 Så kloka barn/ungdomar är!!! Och vilken bra aktivitet - en promenad med sonen o prata om viktiga saker i livet... Det är mycket som kommer ikapp när de nyktra dagarna blir fler. Du gör det jäkligt bra, det som redan har hänt går ju inte att göra ogjort. Men vad som händer framåt... Du kan ju prata med sonen om att det finns fler fördelar med att sluta dricka, han har ju säkert redan märkt det... Nu kan det bara bli ännu bättre! Dina egna dåliga tankar kanske du behöver prata med annan vuxen om. Och nån egoistisk skithög är du inte numera, då skulle du inte tänka som du gör idag!!! Mina tankar är med dig!!!
🤗


skrev trött_och_less_72 i Jag vill inte leva så här längre

Jag mår inte så bra.

Jag har inte druckit något men jag plågas av alla de gånger jag varit full inför mina barn. Hela deras uppväxt typ.
Jag skäms så mycket.
Jag har aldrig reflekterat över det här tidigare eftersom det aldrig gått mer än 4-5 dagar innan nästa fylla och man gått in i den där likgiltiga glömskan.

Det kommer nu med full kraft hur jävla egoistisk jag varit. Känns som att jag inte förtjänar att ha en familj ibland.
Egoistiska skithög.

Jag tog en långpromenad igår med min son som snart är 13 och vi pratade om rökning och alkohol. Han sa att "inte kommer du att börja dricka öl igen pappa varje helg när du gått ned i vikt"?

Jag har sagt att jag slutat till dom för att gå ned i vikt.

Jag fick hålla mig för att inte börja gråta. Vad är det jag gjort?


skrev torpet i igen

Måndags notering. Tack för era kommentarer. Jag läser mycket härinne och det hjäper verkligen! Idag krisp och nytränad. Det är ju slående hur bra jag mår efter träning, kaffe och när jag tittar ut på det vackra därute. Hur, hur, hur kommer det sig att en del i mig ligger och lurar på att rasera den genomexistensiella måbra upplevelsen????
Mycket runt ikring nu med familj och sjukhusvistelser och misslyckad operation med efterföljande (livshotande) komplikationer. Tar det lugnt. Andas. Ger MIG SJÄLV tid i allt detta. Känner att jag måste. Även om det mest krisartade kanske händer mer runt om mig just nu. Svår balansgång. Men om jag andas går det bra tänker jag.
Märker också att jag börjat tänka mer runt mitt eget åldrande. Om kroppens begränsningar och kroppens bärkraft. De tankarna styrker såklart mitt nyktra beslut. Jag har privilegiet att ha blivit född i tålig kropp. Men det är också en av anledningarna till att jag har kunnat syssla med det här drickandet under så lång tid och med sådan intensitet. Ibland undrar jag hur det varit möjligt. Min intuition säger mig dock nu, från djupet, att det privilegierade kontot snart, eller plötsligt, kan slå i botten. Jag har som ambition att inte utmana den intuitiva känslan. Kram till alla. Jag läser mycket drabbande och starka berättelser härinne. Jag tror på er!


skrev majsan_nu i En strimma av hopp

@Axianne Vill bara önska dig en fin a-fri ny dag! Kanske skriver nått mer under dagen, nu är det kaffedags för mig...
🤗


skrev majsan_nu i Elak och dum i huvudet av alkohol

@Ingesmart Grattis till 66 dagar, jämna fina siffror! Och Grattis till att du uppskattar a-fri öl, det finns väl ganska mycket att välja på! Pommac är inte dumt det heller! Ha en fin dag 🤗


skrev Andrahalvlek i Elak och dum i huvudet av alkohol

@Ingesmart Grattis till 66 nyktra dagar! 🥳🥳🥳🥳

Kram 🐘