Senaste kommentarerna i forumet

Tack för tipset🙏🏼 @majsan_nu

@Sommar85 Hej! Jag är på dag 16 utan vin. Just nu är det lite kämpigt med förhandlaren som försöker få till att det nog egentligen går fint att ta ett glas på fredag..Vi får kämpa på!!🙏🏼

@Arktos Härligt att du skriver igen, jag tänkte på dig häromdagen. Såklart underbart att höra att du är nykter och kämpar på, ja du det är inte lätt sjuk eller ha handikapp. Men jag hoppas att nykterheten fört med sig något positivt?

Imorrn är den svåra dagen för mig.. då tar jag helgen. Men jag har planerat badhuset på fredag morgon, brukar prioriteras bort när jag istället tar mig ett vinglas som sedan slutar med att hela fredagen är förstörd! Nej jag vill vakna pigg, ha dagen framför mig, de är en fantastisk känsla. Så tänkte man inte innan man fick problem.

Kommer känna mig så säker imorrn när jag vaknar men när jobbet slutar brukar jag vela fram och tillbaka. Tar några extra varv i rondellen ibland😂 på slutet har de blivit bolaget. Men inte imorrn. Va så skönt när tre månader hade gått förra gången och jag styrde bilen hem direkt utan några förhandlingar, de fanns inte i tanken varje dag som de gör nu.

Imorrn är den svåra dagen för mig.. då tar jag helgen. Men jag har planerat badhuset på fredag morgon, brukar prioriteras bort när jag istället tar mig ett vinglas som sedan slutar med att hela fredagen är förstörd! Nej jag vill vakna pigg, ha dagen framför mig, de är en fantastisk känsla. Så tänkte man inte innan man fick problem.

Kommer känna mig så säker imorrn när jag vaknar men när jobbet slutar brukar jag vela fram och tillbaka. Tar några extra varv i rondellen ibland😂 på slutet har de blivit bolaget. Men inte imorrn. Va så skönt när tre månader hade gått förra gången och jag styrde bilen hem direkt utan några förhandlingar, de fanns inte i tanken varje dag som de gör nu.

@Andrahalvlek tack! Fortfarande helnykter. Ett problem är att mycket utgår från friskperspektiv. Att man mår bra av arbete, av att vara aktiv, att vara social. Mycket av det som anses vara grundstenar till bra hälsa blir problematiskt vid ett handikapp. Folk förstår inte begränsningarna trots ständiga påminnelser. De har frisklösningar och friskperspektiv på allt. För mig går arbete fetbort. Förutom att jag inte orkar och ingen vill betala för det lilla jobb jag till äventyrs kan göra så utgör mina begränsningar en arbetsmoralisk katastrof på en arbetsplats. För att vara aktiv måste man orka, och är orken väldigt begränsad så blir det hård konkurrens med alla måsten i livet, då kan självförverkligande aktiviteter bli stressande och betungande. Som handikappad befinner man sig i en annan värld och blir automatiskt en obekväm figur i sociala sammanhang, och det leder till stress. Jag mår bra av situationer där min nivå är okej, och det är den inte på jobb och i de flesta andra sociala sammanhang. Det är kraven att leva upp till friskhet som främst stressat mig, förutom handikappet i sig. I den processen blev alkoholen en vän till en början. Jag slapp smärta, jag kunde slappna av. Men mina demoner dök också upp och släpptes lösa. På ett sätt gav de lösningar på vissa problem som jag inte klarade lösa själv, men helst hade jag fixat det på ett smidigare, nyktert sätt. Och jag måste vårda min hälsa. En nära släkting har fått gikt, troligen på grund av supande, och det helvetet vill jag inte lägga till mina andra plågor.

@trött_och_less_72 Bra jobbat! Var stolt över dig själv och om du skulle göra ngt snett så fortsätter du nästa dag i det du har lyckats med redan "varje dag försöka hålla dig ifrån a"

@Tuttsi
Hej! Starkt med så många dagar. Bra beslut! Jag är ny här, har läst runt på forumet. Här finns så mycket tips, tankar o berättelser!
Idag är min andra vita dag på åratal, känner mig beslutsam att det ska bli många fler. Av många olika skäl...
Vi får kämpa tillsammans o peppa varandra. Önskar dig lycka till o ha en fin kväll!

@majken_r
Silver thé lärde min farmor mig att dricka - då somnar man lättare!
Varmt vatten med mjölk/grädde o lite socker/honung i! 🙂

@Andrahalvlek Så är det, bara synd att jag inte riktigt förstod i tid. Samtidigt som jag inser att jag också visst såg i tid. Innan det blev ännu värre. Tacksam för det❤️

@majsan_nu ja, mysdrickandet är nog över.. Jag dricker te. Inte i närheten, men det börjar bli som en liten ritual. Tända ett ljus, sitta med tekoppen. Andas.
Vi får kämpa på tillsammans 🙏🏼

Alkohol är näst mest beroendeframkallande efter heroin. Så det är inte alls konstigt att du blivit beroende över tid. Ingen kan ju ta heroin lite då och då utan att bli beroende, inte ens vanliga cigg funkar. Ökar mängden till en viss nivå så är man fast i beroendet.

Kram 🐘

@majken_r
Bra att skriva av sig, bra att fatta beslut som känns genomförbara, bra att ta hjälp som finns att hitta! Programmet som finns här har jag också börjat på. Har också kontakt med en av rådgivarna som peppar! Allt som är hjälpsamt är bra!
Bra att göra helt A-stopp är bra, hur långt fram man orkar tänka är kanske olika. Jag är bara på dag 2 o tänker en dag i taget... Men baktanken är förstås många fler, typ alla. Är så trött på att förhandla med mig själv, har även fått hälsoproblem så jag har nog inget väl egentligen...
Mysdricka vin är över för min del!
Vi får helt enkelt hitta andra mysdrycker. Har dock inte kommit så långt att jag har några bra tips...
Önskar dig lycka till med 90 dagar o mig själv med en dag i taget - men vin är inte ett alternativ! Ja det blev kanske lite rörigt men i alla fall några tankar...

Hur blev det såhär..
Fattar och ändå inte.. Alkohol var ingen stor sak för mig förr. Jag har tex alltid varit glad och social på fester även utan att dricka även som ung. Har inte druckit för att jag varit nedstämd eller så. Vin har varit gott och guldkant. Lagom. Tålde dock från början att dricka ganska mycket. Blev liksom bara gladare och piggare. Fick barn ganska tidigt med en man som jobbade sent. Han tyckte om att varva ner med ett glas eller en öl. Jag gjorde honom sällskap. Mysigt. Inte mycket. Efter några år när vi separerade så fortsatte jag liksom med ett glas då och då på kvällen. Drack själv när barnen var borta. Aldrig full med aldrig bara ett glas. Tre behövdes för att den sköna känslan skulle komma. Men aldrig något sug. Ingen tanke på alkohol i övrigt. Ny man, barn. Mindre alkohol. Men senaste åren är det som att min hjärna liksom blir kapad alkoholen. Guldkanterna blev allt oftare, allt kunde firas eller skapa mys av. Fortfarande tre glas. Ingen vet. Men tankarna på alkohol blev allt fler, suget började smyga sig på. Förhandlingarna startade allt oftare. Bara ikväll, eller bara tre glas. Kontrollera vinintaget med olika appar och planer. Fungerade förvisso men tankarna på alkohol upptog allt för mycket tid. Började dricka mer, fler glas. Aldrig mer än en flaska, då kräks jag. Ångesten..
Vad hände egentligen?
Tror min hjärna svarar väldigt bra på alkohol. Är också känslig och sårbar, hjärnan alltså. Får alltid biverkningar av mediciner tex. Vet nog att tack vare att jag hatar att vara bakis och tycker om träning, yoga och annat, så har jag klarat mig så bra som jag gjort. Men nu är det skört. Gör programmet här. Kämpar med suget som ibland sveper förbi. Ger 90 dagar till helt alkoholstopp. En dag i taget fungerar inte, då förhandlar jag till mig vindagar har jag märkt.
Långt och rörigt inlägg i min dagbok, men det känns bra att släppa ut tankarna ❤️

@Onkel F Jättemoget. Ibland är det nyttigt att skämmas lite och be om förlåtelse. Fast du inte alls behöver skämmas förstås, för sköterskan kommer bara att vara så glad över att du kommer tillbaka och berättar sanningen för henne. Hon vet hur svårt det är, och det allra svåraste i hennes jobb är nog att väldigt många personer plötsligt inte dyker upp igen pga återfall som inte tar slut.

Du gjorde slut på ditt återfall. Du gjorde det. För att du vet att du mår bättre utan. För att du vet att det slutar riktigt illa om du inte får stopp på drickandet.

Och jag tror att du visst har lärt dig att du nog måste göra något åt din arbetssituation. Sen är det inte gjort i en handvändning att ändra på det, det fattar jag också. Men du har inte betalt för att jobba dig sjuk, du måste bevaka dina gränser och säga nej. Du måste få in planerad återhämtning i ditt liv, tex meditation. Eller har jag fel?

Kram 🐘

Jag har lyckas styra upp verksamheten igen. Jag går fortfarande till beroendemottagningen varannan vecka, och om jag inte lyckas hålla i detta får det bli Antabus igen.
Att jag tog ett återfall berodde till 99 procent på stress och en arbetssituation från helvetet. Den sista procenten? Jag får ställa mig i skamvrån och med böjt huvud viska fram: Jag har saknat känslan när berusningen kickar in. Eller åtminstone min romantiserade minnesbild av hur det är. I verkligheten blev jag avtrubbad, slö och trött men jag kunde koppla bort stressen tillfälligt.
Tillbaka på jobbet idag är stressen kvar, plus att kroppen skall hantera fyra dagars vinpimplande. Det sätter sina spår. Jag har haft huvudvärk, magen har varit i uppror och jag har haft alla taggar utåt!

@Andrahalvlek skrev:"Vad har du lärt dig?" Inte ett skit verkar det som! Utom kanske svaret på frågan om man kan dricka måttligt. Svaret är obetingat NEJ! Om du tror något annat går du, som jag, och drömmer om den där sista procenten. Åtminstone i min verklighet, och jag kan inte beskriva någon annan.

@Sisyfos Du har rätt i mycket av det du skriver, men jag har aldrig känt någon ångest i de här sammanhangen. Ett visst mått av skam och misslyckande finns dock. Jag kommer att behöva berätta för sköterskan på beroendemottagningen att jag tagit ett återfall. Jag känner mig som en liten pojke som skall berätta för mamma att han gjort något han inte borde. Moget, eller hur?

@Tofu det låter hoppfullt🙏🏼

@Sommar85 Heja dig! Vi ska peppa och stötta dig allt vad vi orkar.

Kram 🐘

Dag 15. Helt otroligt. Det har absolut gått så många dagar tidigare. Men inte så bestämt, alltså att jag känner att jag bestämt mig.
Fast jag ibland ångrar att jag bestämt mig för 90 dagar.. känns som 100 år ibland. Konstigt ändå hur vin blev så viktigt..
Kram på er som kämpar🙌🏼

Tack för era svar🌟 Ska försöka föra dagbok här. Ska kunna gå tillbaka och läsa hur jag känner just nu, inte glömma känslan.

Har noll energi, känner mig mestadels nedstämd.

Mycket tid som går till att köpa, gömma, slänga.

Ingen tid över, halva veckan går åt till att återhämta sig.

Skammen och ångesten. Rädslan för att bli påkommen.

Orolig för min hälsa, rädd för att dö. Googlar symtom som troligtvis har med alkoholen att göra. Ser svullen och sliten ut.

Skäms så otroligt, hur har de blivit så här…

När jag va nykter en period så undra jag på hur i hela friden jag orka hålla på och samtidigt sköta jobb och hem…

Nu är de slut på detta!!! Får ta en dag i taget, se till att klara helgen. Är medveten om att jag inte kan ta ett glas. Men de känns så otroligt svårt att tänka så långt. Önskar att va nykter 6 månader denna gång. Men en dag i taget💪

@mikael69 Ät något, typ en glass eller drick något alkoholfritt. Alkoholfri öl funkar ofta för mig. Styrkekram

Don orden tackar jag för
TACK

Ja det är hemskt när suget kommer som ett hårt slag i solar plexus.
Det finns inte så mycket annat att göra än att härda ut, försöka fokusera på annat och vänta på att det ebbar ut.
För ebbar ut, det gör det.

Var nära själv i helgen att ge upp men sansade mig när jag tänkte på att vill göra mina barn stolta. Att de har någon som finns där för dom. Enligt experterna så är den första månaden värst. Sen så börjar kroppen komma igång och man blir lite piggare. Framgång föder framgång heter det ju.

Nu kämpar vi på!!

@Onkel F skrev:" När bollen väl är satt i rullning är det inte helt lätt att sätta stopp. Jag faller tillbaka i mitt gamla beteende blixtsnabbt."
Jag har exakt samma erfarenhet och jag kan inte låta bli att tycka att det är lite intressant. Jaja, aldrig ta första glaset etc etc, men det är ju inte det som du gör i det här läget. Det är inte något experimenterande med ett glas då och då, det här är något annat.
Jag tror att när man biter ihop och kör på mot bättre vetande så blockerar du också en del av hjärnan som tar rationella beslut. Den där vi vet att alkohol inte löser någonting. Det kommer alltid att handla om att se till att inte hamna där igen. Skulle gissa att det verkligen har med hjärnkemin att göra och det blir en total besatthet av att dricka när du väl börjar. Det handlar mycket lite om något annat än att du där och då inte ser någon annan utväg (gissar jag). Vilka halter som måste upp lämnar jag därhän, men alkohol är troligtvis jäkligt effektivt initialt. Och sen då… sen kommer ångesten, oron, känslan av misslyckande etc etc. Där man talar om för sig själv att man är misslyckad, att det ändå inte är någon idé, att man också har en extrem ångest som måste medicineras…,
Men inte du, inte nu, för du har vaknat ur det här nu OnkelF. Det går fort att repa sig tror jag om du slutar omedelbart.
Dippen du fick, den blev kanske påspädd av vädret, regnet mörkret. Många var extremt trötta förra veckan. Ljuset, D-vitamin, maten, man ska inte underskatta alla andra saker som påverkar oss och kanske ger den där extra knuffen ner i hålet. Men greppa kanten nu, ta dig upp direkt. Lite klokare, lite mer erfaren. Du återvände hit och du vet att alkohol inte är lösningen. Det räcker bra långt.

Hemsk kväll i går
Så nära o öppna flaskan
Suget är kvar ännu
Känns som 2 veckor ligger mil bort
Skit också