Senaste kommentarerna i forumet

Kan absolut trigga suget! Hur har du det med sömnen annars nu? Sover du äntligen? Du hade ju svåra problem i början.

För mig kommer tröttheten och går i skov. Hade en megatrött vecka för en tid sedan, då jag inte orkade någonting. Förstod sen att det berodde på PMS, men det kan ju knappast du skylla på ?

En hälsokoll är nog bra, kolla b-värdet och järn tex. Och sen ska du tillåta dig att vara trött när du är trött. Lyssna på kroppens signaler, det finns alltid en orsak.

När vi drack dränkte vi i mångt och mycket kroppens små hintar, om vila tex. Vi köttade på. Vi är ovana vid att lyssna på kroppens signaler.

Någon har tidigare skrivit om postakut abstinens här på forumet. Finns både artiklar och youtube-klipp om det. Har för mig att just trötthet var ett uttalat symtom.

Men du är nykter idag också - hurra! Det är faktiskt allra viktigast.

Kram ?

Det är lite guppigare och skakigare än jag vill att det skall vara, men jag är fortfarande på rätt väg. Jag har lyckats knyta ihop säcken om dag 49, 7 veckor nykter. Det har inte alltid gått lätt, men vem har sagt att livet skall vara enkelt?
Det är bra att man kan vända sig till forumet och få "moralisk uppbackning" när det tar emot.

Jag börjar tro att det är trötthet som ställer till det med suget. Tänkte ta en tupplur i eftermiddags. Vaknade efter nästan 2 timmar och var fortfarande trött. Samma sak igår. Måste kolla upp vad det beror på. Kroppen borde ha vant sig vid att vara utan A.
Gubbe, 60+ och väger 10-11 kilo för mycket, kanske blodsockernivåerna inte är vad de borde? Skall till läkaren för min årliga kontroll om en vecka, får se vad han har att säga.

Gamla gubbar tenderar att bli envisa. Jag har fortfarande som målsättning att inte dricka alkohol inom överskådlig framtid.

Du måste skriva varje dag nu när det känns motigt, så vi kan peppa och stötta och skälla och locka och pocka - och gud vet allt vad du behöver nu för att nita alkoholdjävulen.

Kram ?

Ibland behöver du gruppen, och ibland behöver gruppen dig.

Kram ?

Tack för påminnelsen!? Det kan nog vara nyttigt att gå tillbaka i sin egen tråd och läsa om hur det kändes när man tog de första trevande stegen.
Helt rätt, jag vill inte tillbaka dit, och jag vill inte må när jag gick och lade mig full sista lördagen.

Jag uppskattar verkligen att det finns vänliga själar här som snappar upp mina SOS och kommer till undsättning.??

Jullan & AH, ni skrev nästan samtidigt om detta. Jag har faktiskt sovit dåligt och varit konstant trött sedan jag slutade dricka. Det kan mycket väl varit lika illa tidigare men dolt av rus och bakfylla, så jag har inte tänkt på det.

Även om det är trötthet som gör mig mer mottaglig så borde det finnas en utlösande faktor till suget.Eller är det tröttheten i sig som är den faktorn?
Dopamin/inlärning? Mycket möjligt. Har läst This naked mind. Många kloka tankar, men jag vill ha mer bakgrunds- fakta innan jag köper budskapet.

Fan, jag vill bara sluta med A, men det här verkar kunna bli ett projekt hur stort som helst. Kan det inte bara vara enkelt? Eller är det?
Kan det vara så j..la enkelt att jag vet att det inte blir lättare om jag tar ett återfall och att suget inte lyfter glaset till munnen, och att inte Onkel F gör det heller? Inte idag i alla fall.

Gick tillbaka och läste i din tråd, såhär skrev du Dag 1:
”Idag har jag mått som en överkörd grävling. Sprängande huvudvärk, illamående, svettningar och jag har darrat som ett asplöv (fortfarande). Dock ingen kramp. Kul när man delvis jobbar med kundkontakt..”

Jag är helt säker på att du aldrig mer vill tillbaka till det läget.
Aldrig mer är dock ett orimligt långt perspektiv men EN dag det fixar du.
Jag är helt säker! Kram ?

Lyssna på ”This Naked Mind”-podden episod 128: ”Reader Question: How to deal with alcohol triggers?”

Kram ?

Det kan inte vara en klassisk HALT-trigger? Hungrig, arg, ledsen, trött. Sjukdom på g? Du ska nog fundera vidare på vad som triggade suget.

Och kom ihåg - suget lyfter inte glaset till munnen! Du behöver inte agera på suget. Du vet vad du vill.

Kram ?

Någonting triggar, man kan fundera på vad. Det kan vara saker man inte tänker på, som att se någon dricka öl på en krog man passerar. En drink som nån sippar på på tvn. Det kan vara whatever faktiskt. Basis är hungrig, arg, ledsen, trött. Är du det? Jag blir oxå sugen när jag är extra glad, stressad . Ett sätt är att acceptera känslan, observera att den är där. Sen gäller det ju att puffa på sig själv, precis som du säger en dag i taget. En timme i taget kanske. En sak är helt säker ...det går över, det går över och det går över. Dessutom blir det lite lättare för varje gång. Däremot blir det inte lättare att bli nykter om man tar sig ett återfall. Kom igen nu Onkel F , en dag till. Jullan

Skall kolla upp detta. Jag tror det är nyttigt att lära sig förstå vilka tankar och känslor som riskerar att leda till återfall.

Det finns några lektioner i just det på youtube faktiskt. Typ studiecirkelstuk. Sök på just det ordet.

Kram ?

Det är därför jag blir orolig när jag känner så här utan att förstå varför.
Jag tror jag behöver få lite kunskap om återfallsprevention, men det verkar inte finnas så mycket litteratur om det. Har bara hittat någon enstaka titel inom studentlitteratur.
Någon som har tips?

Har varit nykter i snart 7 veckor. Men jag hör vad du säger, första dagen (den här gången) var en måndag efter en ledig vecka med vin från morgon till kväll varje dag. Ingen dans på rosor, så att säga!
Annars har jag provat det mesta, det här känns som sista utvägen.

Sök på intervention på youtube. Då försvinner suget. Där hamnar vi om vi inte lyckas knäcka koden till varaktig nykterhet.

För mig är det viktigt att repetera, repetera, repetera och hänga här för att aldrig glömma. Aldrig ta första glaset.

Kram ?

Personligen skulle jag aldrig sluta cold turkey. Jag har provat några gånger, och varenda gång har slutat med extrem ångest, overklighetskänslor, panikattacker, mardrömmar och annat vidrigt, så det är inget jag personligen rekommenderar. De enda gånger jag lyckats ha lite längre uppehåll är när jag trappat ned försiktigt, och kanske bara druckit 1-2 folköl per kväll under en period, bara för att ta udden av den värsta abstinensen. Därefter är det lättare att "sluta". Innan man börjar igen. Visst är det hopplöst?

Jag tror att folk dricker för att döva inre känslor. Detta är inget man kan bota med Antabus eller Champix och allt vad det nu heter. Man behöver besöka roten till problemet och arbeta sig upp därifrån. Kanske var man mobbad som liten, eller kanske man blivit utnyttjad eller misshandlad, eller så kanske man helt enkelt bara har komplex över någon kroppsdel. Eller så har föräldrarna separerat. Det är sådana här dumma saker som försätter folk i missbruk. Det är riktigt tragiskt och det är synd, för vi förlorar väldigt mycket potential i samhället med den här skitdrogen tillgänglig.

Jag tror att vi missbrukare behöver återbesöka minnen som gjorde oss till missbrukare, och omvärdera dessa minnen till något positivt eller konstruktivt. Vi är inte dåliga människor. Om vi vore dåliga människor så skulle vi inte sitta här och peppa varandra. Vi är allihop goda människor innerst inne. Ingen medicin kommer någonsin få oss att inse detta. Det är något vi måste inse själva.

Eller större delen av veckan, snarare.
Det är lite konstigt. Jag har mått bra ganska länge, ffa i söndags var jag helt tillfreds med tillvaron och kompis med hela världen.
Så smyger sig ett mentalt sug efter alkohol på, tillsammans med en fysiskt påtaglig oro.
Utan att det har hänt något som skulle kunnat utlösa det känner jag mig helt uppstressad och okoncentrerad, har huvudvärk och en knut i magen. Jag vet inte om jag är sugen på A för att dämpa oron, eller om oron beror på suget efter A.

Tyvärr finns tankar på alkohol som Universallösning nr 1A: jag gör ju det här bara för min skull, ingen annan drabbas om jag dricker. Bara ikväll, jag behöver slappna av. Jag kan ju sluta när jag vill. Eller hur?
Och när blir det? Imorgon eller om fem år? Been there, done that.

Tillbaka till en dag i taget!

Med det är ju lysande onkel F. 6 veckor är riktigt starkt, vi fortsätter väl resan för det här går ju bra?en riktigt fin kväll önskar jag dig. Jullan

Forumet fungerar som " motiverande samtal" för mig. Jag tackar alla för det. Om jag på något vis kan ge lite tillbaka blir jag glad.

Något som också gör mig glad är att jag skrivit 42 i kalendern. 6 veckor utan alkohol. Just nu känns det väldigt, väldigt bra!

Vad skönt att läsa ditt inlägg, väldigt mycket igenkänning. Ditt inlägg kommer att fungera som ett bra stöd. Ja, jag känner igen mig i att jag trott att antabusen ska göra jobbet åt mig. Bra med medicinen har varit att det går att se att ett liv utan alkohol är bra, men att jag nu måste jobba med förändringen hos mig.

Jag behöver en plan B, och har känt det själv, men du satte ord på mina tankar på ett utmärkt sätt.

Tack, och trevlig söndagskväll!

Du skall verkligen inte be om ursäkt/vara ledsen för någonting. Idén med forumet är samtal, diskussion och hjälp och stöd åt varandra. Ibland sker missförstånd, då får man reda ut dem. Det var fel av mig att ge ett så avvisande svar. Jag försöker göra bättring.

Hur jag ser på Antabus?
Det är ett alldeles förnämligt preparat som verkligen hjälper dig om du vill låta bli att dricka. Behöver du den hjälpen så finns det ingen anledning att inte ta Antabus. Jag har behövt det, 2 gånger.

Varför har jag misslyckats och tagit år av återfall? För att Antabus hjälper mig att låta bli att dricka, den kan aldrig få mig att sluta. Jag har förväntat mig att medicinen skall göra jobbet åt mig, har inte insett att det måste till en förändring i mig själv för att kunna behålla nykterheten. Är det så för dig också, Offside?

Det finns ingen anledning att sluta med Antabus så länge du tycker att det fungerar och din kropp inte protesterar. Gör det som känns rätt för dig.
Men i förlängningen finns det en risk för negativ inverkan på levern. Då behöver du en Plan B.

Jag kan nog beskriva det som att de gånger jag tagit Antabus har jag haft en vilja till att vilja bli nykter.
Jag har behövt gräva lite djupare än så. Jag har behövt hitta viljan att bli, och fortsatt vara, nykter. Jag tror jag har gjort det. Det hade inte gått om jag fortsatt att förlita mig på Antabus.

Använd den respit Antabus ger dig från alkohol till att hitta din styrka och vilja att bli nykter!

Se på antabus som ett gips på ett brutet ben. Väldigt viktigt inledningsvis, men det är ju läkningen av benet som är det viktigaste.

På samma sätt tror jag det är med nykterheten. Antabus hjälper dig att samla nyktra dagar i början, men du måste göra den mentala resan parallellt. Du måste förflytta dig från ”får inte dricka” till ”vill inte dricka”.

Jullan här på forumet har tagit antabus några månader men är nu snart redo att sluta med det. Hon har väldigt tydligt gjort den mentala resan. Kolla med henne hur hon tänker om antabus som hjälpmedel.

Kram ?

Hej Onkel F

Till att börja med har du verkligen inte rekommenderat något. Det stämmer att jag lagt ut frågan i flera trådar då jag undrar helt öppet hur ni med erfarenheter ser på antabus? Jag är varken förespråkare eller motståndare.

Varför gör jag detta? Jo, jag känner mig rädd och maktlös inför alkoholen, och om antabusen är enda sättet att hålla upp så gör det mig livrädd.

Verkligen ledsen att jag varit otydlig och verkat som att jag på något sätt vill starta en diskussion.

Ha en utmärkt nykter söndag Onkel F och alla andra också såklart.

Du ställer samma fråga, lite olika formulerad, i flera trådar. Jag kan inte hitta någon rekommendation att upphöra med intaget någonstans, men jag kan ju ha missat något.
Om du tar Antabus och är nöjd med effekten av medicinen måste det väl rimligen vara upp till dig att, i samrådan med den som förskrivit den, avgöra om du skall fortsätta eller inte?
Jag kan omöjligt motivera en rekommendation jag inte givit.
Att uppmana någon med alkoholproblem att sluta ta Antabus skulle i värsta fall kunna leda till denne någons för tidiga död. Det är inget jag vill ha på mitt samvete.

Med all respekt
Onkel F

The hard way, så att säga.
Det var den gode herr Pavlov och hans experiment jag hade i åtanke när jag använde begreppet betingad reflex.
Jag är lätt att känna igen ute på byn. Det är jag som är farbrorn som börjar dregla vid ljudet av vinflaskor som skramlar mot varandra i en kasse!?

Aldrig ta första glaset. Punkt.