skrev Himmelellerhelvette i Nya Given..
@Lonely Man ❤️
skrev Flarran i Promillebikt
Fick bara sova i fem timmar fast jag faktiskt bad till Herren om att få sova i åtminstone sex timmar. Men man får väl vara nöjd ändå, för man käkar ju inte några sömnpiller och alkoholfri det är man. Kanske skulle man koka på en kanna kaffe för att få sig lite dryck som man kanske piggnar till av. Men har inte mycket till ork, så det får nog bli en energidryck tror jag liksom.
Tänkte nyss på det här med åldrandet och att man kan känna sig som tio år ibland fast spegeln eller selfiebilder tagna någon morgon med mobilen som spegel väl liksom säger något annat. Men nog märks det allt att själen inte är skapad för att åldras på det sätt som kroppen ju gör.
Sitter här vid min dator och dricker ett glas vatten och upptäckte att snusdosan nästan är helt tom. Tänker att idag kommer man nog utanför dörren då det ju är en last som man inte bett till skaparen om att få bli av med alltså. Men man snusar ju inte direkt som en gnu heller. Fast sådana snusar väl inte alls, så man borde kanske inte hålla på med sånt heller.
När jag i helgen som var lyckades att ta mig iväg och bada då besökte jag även ett trevligt naturområde där bondgårdens djur som får och grisar visades upp. Filmade då en sugga som gick runt och grymtade i en hage mitt emot sina kultingar. Kom på att jag även då kände förundran och lite livsglädje på något sätt.
Så borde väl försöka att släpa mig utanför dörren även idag, för man kan ju inte se och ta del av livet på riktigt sittandes bakom en datorskärm. Nu tittade solen fram igen genom molnen, så skaparen håller nog faktiskt med mig på den punkten känns det som. Precis i stunden kom ett chokladsug, så man kanske skulle ta sig lite dagligt bröd och en kopp med sånt vilket ju blivit lite av en rutin.
Ha det gott!
skrev Lonely Man i Nya Given..
Och öven du himmel eller helvete. Tack för svar.
skrev Flarran i Promillebikt
Tiden går så fort fast man ibland kan tycka att den står helt still. Berättade ju igår kväll om en av mina cykelturer nu i sommar. Jag har numera för vana att stanna till och fota vackra blommor när jag är ute och rör på mig. Trodde ju att det var blåklint som jag fångat på foto för en månad sedan. Men nu när jag har kollat runt lite på nätet så lutar det starkt åt att det var äkta förgätmigej och några smörblommor som fångade mitt intresse vid en liten bäck i utkanten av staden.
Det var ett bra tips du @vår2022 hade, ska kanske ladda ned en app för identifikation av örter. Kommer ihåg att min far var intresserad av vilda blommor och hade en del böcker med foton och teckningar av vanliga örter man kan stöta på när man är ute och vandrar i guds fria natur så att säga. Förstår nu även varför jag blir så himla stressad när solen skiner in genom mitt köksfönster ibland.
Det är väl helt enkel en inbyggd känsla man har som försöker säga åt en att inte bara sitta inne och häcka vid en dator jämt om det är vackert väder som det ju kan vara ibland. Har läst på lite mer om ämnet förundran och vad experter på ämnet skriver om det. Vilket väl ska vara att man upplever sådan statistiskt sett 2,3 gånger i veckan. Vilket kanske kan stämma då jag ju upplevde känsla av förundran inför naturens skönhet inte mindre än två gånger förra veckan då jag lyckades att ta mig utanför dörren alltså.
Nog var det allt rätt mycket som man missade tidigare då man alltid för det mesta bara satt och deppade och drack alkohol av diverse slag. Men nu är man då nykter och alkoholfri vilket man väl får vara tacksam för. Men inte är det då lätt som en plätt att vara det i var stund, men just nu är det då rätt så okej. När det sen gäller gårdagen så var den väl ingen höjdare sett ur ett psykiskt mående.
Men fick nyss faktiskt ändan ur vagnen så att säga och har nu i mörkret varit ut en sväng och slängt soppåsen som stått och skräpat ett tag i hörnet som jag skrev om. Så nu känner man då att man har gjort lite nytta liksom. Men nu är det då dags att försöka att sova en stund, för man kan ju inte bara sitta och häcka vid en dator hela natten och sedan undra varför man kanske är trött liksom.
Ha en fin dag!
skrev Lora i Alkoholfri snarare än sjuk
Intressant dag idag. Har en relativt ny vän som varit nykter i 9 månader. Idag så hopade sig en massa problem och jag försökte beta av dem på ett någorlunda pedagogiskt sätt för mitt och andras välbefinnande. Min vän gick dock igång och började kasta bensin på glöden. Jag insåg snabbt att hon menar väldigt väl men istället för att försöka sortera ut situationen började hon ventilera och lägga på en massa saker utifrån hur hon själv skulle tagit situationen som egentligen inte berörde henne. Eldade upp sig själv och jag försökte balansera ut allt istället. Försökte sortera i vad man kan påverka, när det är dags att tänka vidare på nästa steg och vilka delar som överhuvudtaget behöver hanteras eller ej.
Insåg hur lätt det är att duscha andra med ens känslor. Hur mycket andra runtomkring faktiskt påverkas utan att man ens menat att hälla över något.
Just detta när saker hopar sig är det så lätt att drivas av oro, ångest och en massa rädslor. Att bara låta huvudet gå i spinn. Att dras med i saker utan att det finns verkliga bevis på att allt tillslut kommer gå åt pipan.
Jag började iaf diskutera öppet om hur jag inte längre har ork att låta hjärnan spinna åt det negativa hållet. Att jag måste hushålla med min energi och vill försöka fokusera på det goda. Även under pressade situationer eller kanske just i pressade situationer för att på något sätt kunna ta in det goda som faktiskt sker i olika situationer. Att få vara i balans även när man testas så man är öppen i sinnet för att ta in vad andra runtomkring försöker förmedla. Att sätta saker i relation så inte allt blir för uppförstorat. Låter man ångest, oro och rädsla få styra då missar man lätt att ta in det folk försöker förmedla och det blir istället låsta lägen.
Skillnaden blev så uppenbar för mig. Här är en skillnad i hur länge man varit nykter kontra förmågan att ta saker för vad de är. Jag har helt klart kommit längre gällande att förstå mina egna drivkrafter i pressade situationer. Detta gjorde att jag idag kunde ta emot det 3 andra försökte hjälpa till att lösa. Tidigare hade jag låst mig och hade spritt min oro, ilska och ångest till alla dessa. Inte funderat över vad den typen av känslor får för konsekvenser i min relation till andra. Självupptagen. Nu plockade min vän upp detta fast jag inte menade sprida detta. Det får mig att inse hur lite man behöver säga i vissa sammanhang för att andra med empati ska "ta över" ens känslor. Hur viktigt det kan vara i relationer att fånga upp hur ens budskap tas emot. För det tas emot. Det kan man vara säker på.
skrev Himmelellerhelvette i Var gick det fel?
Jätte stort grattis @Smillans! Grymt bra jobbat! Det blir bättre och bättre! Att bli nykter är mycket riktigt det absolut bästa vi kunde ge oss själva. Snart firar jag 2år och tiden har gått så fort så jag kan knappt tro det är sant🙏❤️Kram
skrev vår2022 i Promillebikt
@Flarran Vilken fin stund och upplevelse du hade ändå där vid bäcken och även att du kan gå tillbaka till det minnet och uppleva det igen. Jag har en app som man kan ladda ned gratis som heter Flora Incognita. Man tar ett foto med appen och så får man veta vilken växt det är. Jag har använt den många gånger, senast när jag åkte förbi ett stort fält med linblommor som jag inte kände igen. Trodde först att det var blåklint, men när jag närmade mig såg jag att det inte var det. Det var en fantastik vacker syn och upplevelse, ett hav av blå linblommor. Det har jag aldrig tidigare sett.
Ha en fin kväll kompis!❤️
skrev Flarran i Promillebikt
Förundran är då något man kan ha kring rätt så mycket och som man väl även mer direkt har utforskat inte minst de senaste veckorna under dessa sommardagar som givit mig ett flertal tillfällen till att som nykter vara mer närvarande och delaktig i nuets och skaparens storhet som då verkligen kan återspeglas där man minst kan ana.
För några veckor sedan var jag på min cykel på väg till ett av mina smultronställen här i världen för att ta mig en av detta års första simturer. Det var en mycket varm och solig dag så jag sökte mig ofta till skugga för svalka i skydd av träd och buskar. När jag hade cyklat ett antal kilometer så var det så varmt att jag var tvungen att stanna till och vila i skuggan av några gröna större buskar.
Jag hade åkt på en cykelväg bredvid en större väg och vyn på den platsen gav mig väl inte nån känsla av naturens storhet då vägen var rätt så nybyggd och det mesta såg ganska grått, grusigt och trist ut. Men det var ändå en liten oas som jag hade hittat rent spontant förstod jag efter en stund där jag stod i skuggan och svalkade mig med en medhavd flaska med kallt kolsyrat vatten.
Inom mig var det inte direkt lugnt vilket det sällan är då jag som dystemiker har en ofta krypande oro inom mig fast det inte ens borde finnas någon sådan känsla då jag medvetet oftast väljer bort allt som kan stressa mig och få mina tankar ofokuserade vilket ofta gör mig mer nedstämd än vad jag för det mesta ständigt brukar vara. Hur som helst så stod jag still på samma plats fast jag egentligen hade svårt att vara stilla då jag var så himla stressad inifrån som så ofta.
När jag stod där i skuggan och kände sommarvärmen och solens hetta såg jag upp mot den klarblå himlen och kände väl en slags förundran över att jag hade lyckats att ta mig så pass långt ifrån mitt hem fast jag som alltid var så där himla trött som jag är för det mesta. Började känna mig deprimerad och började tänka på att vända om och cykla iväg in till systemet för att köpa vin och öl för att få tankevila.
Men samtidigt så var min längtan efter att få simma större än det alkoholsug som hade uppkommit i stunden där jag stod och började känna mig uttråkad på något sätt. Vilket är en känsla jag får lätt fast det även kanske är hur fint, kul och trevligt som helst. Vill då bara fortsätta framåt åt något håll för att skingra mina tankar och komma i ett annat och bättre stämningsläge. Men jag tvingade mig ändå medvetet att stå still och började sedan sakta utforska omgivningen med min blick.
Då upptäckte jag att jag hade kommit till en brytningspunkt mellan grå stadsmiljö och det lite mer lantliga så att säga. För där jag stod var det några små röda stugor och även en hästhage som nu väl var tom då hästarna som kanske brukar gå där förmodligen var på grönbete någon annanstans. Då jag hade tröttnat på att bara vara i stilla mindfulness så började jag att sakta röra på mig och ta några steg ut i solskenet igen. Jag tittade på motorvägens gråa och grusiga dike och såg då ett flertal vackra sommarblommor röra sig sakta i vinden.
Jag tänkte att nog finns det saker att vara förundrad över fast man inte mår psykiskt bra och väl är rätt så trött på att må som man gör för det mesta. Sedan började jag sakta gå mot min parkerade cykel för att försöka att ta mig iväg till den avskilda badplatsen som var mitt mål. Då upptäckte jag att det var en liten bäck i miniatyr vid sidan av vägen som porlade intressant så jag gick då dit och såg det som jag i stunden kände var som en återspegling av det som kanske är det paradis skriften väl talar om.
Skönhet i form av sommarblommor som var både gula, blå och även nån vit liten blomma. Har ingen större botanisk kunskap och vet namn på olika örter men att det var en tuva med små blåklint och andra vackra små blommar som fanns där, det såg jag då utan att vara nån expert. Då kände jag en extra stark närhet till min skapare och plockade fram min mobil för att fånga motivet på bild då jag tänkte att den bilden kanske framöver kunde få bli inspirationskälla till nån kommande instrumental komposition.
Så nog finns det mycket att förundras över som du @Andrahalvlek väl är inne på. Det behöver man väl kanske inte ens fundera över. Men ibland är det inte lätt att var på solskenshumör fast det kan vara så varmt och soligt ute ibland att man nästan bara kippar efter andan liksom. Kom hur som helst den aktuella dagen ifråga i vattnet och fick mig en trevlig simtur. Videofilmade även den lilla bäcken med vackra blommor som skaparen hade placerat där så att säga. Det är sånt man lever på en kväll som denna då man väl inte är så värst uppåt och på världens bästa humör kanske. Men helt nykter och alkoholfri det är man då i alla fall.
Ha det gott kompis!
skrev livslust2024 i Ros
@Ros just det har jag tänkt på, hur lite alla dricker...10 månader
skrev Lonely Man i Nya Given..
Hej. Vet inte om skall skriva detta här men något märkligt har hänt. För något år sedan skrev jag att jag hade en usel kontakt med min ena syster och jag tyckte inte om henne. Nu i sommar var jag med min andra syster och tog hand om min pappa som var tungt. Det fungerade inte så bra mellan min syster och mig. Gjorde att jag åkte tillbaka hem till mig efter några dagar. Tog då kontakt med min andra syster som det hade varit så dåligt med. Blev precis tvärtom. Har nu en bra kontakt med henne o en usel med den andra. Kan o göra med mitt drickande men vet inte. Ta hand om er alla. Kram
skrev Lonely Man i Nya Given..
Tack för du finns Amanda..
skrev Andrahalvlek i Ros
@Ros Grattis till 5 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Och att du fått uppleva semester och umgänge med vänner nykter! För att inse att alla upplevelser nykter blir så mycket bättre 🥰 Vi gamlingar kan tjata ihjäl oss om att det är så - men man måste uppleva det själv för att fattta. Och sorgen lägger sig med tiden, jag lovar. Du kunde inte slutat dricka tidigare, för det var först nu du verkligen förstod att du behövde sluta helt.
Kram 🐘
skrev Andrahalvlek i Promillebikt
@Flarran Googla på förundran och förundranseffekten. Att tro på en gud tillhör faktorerna som kan fylla oss av förundran. Likaså att på något sätt hjälpa andra genom ideellt arbete. Konst, musik, lyrik är andra sätt. Meditera likaså.
Kram 🐘
skrev Ros i Ros
Hurra för mig 5 mån utan A😃
skrev Flarran i Promillebikt
Tanken på vad frihet är för något kom till mig efter att jag hade vilat och sovit ett par timmar här på eftermiddagen. Jag tittade nyss ut genom mitt köksfönster och såg att det regnade och kände mig nästan som en fånge instängd i ett eget skapat fängelse av feltänk. För plötsligt så var en tanke om alkohol närvarande igen. Känslan var inne på spåret om att varför vara duktig och vara nykter när det inte tycks blir bättre än så här.
Det negativa tänkandet som dragit ned mitt humör så många gånger och färgat mitt sinne i mörk dyster nyans och så ofta fått mig till att ta mig ned till bolaget så många gånger hade så sakteliga gått igång och börjat mala inom mig igen. Det är väl ingen frihet att tvingas vara berusad av alkohol för att stå ut med tillvaron sade logiken inom mig. Det är inte många gånger genom åren som logiken har fått vara närvarande i min tankevärld när jag varit nedstämd och helt tom liksom.
Gick då ut på nätet för att lyssna på lite musik för att skingra mina dystra tankar och återfå fokus på att vara nykter och alkoholfri som jag förstår och känner är det mest logiska. Tänkte på det här att vi alla på något sätt måste tjäna någon eller något här i denna värd. Mindes en textmässigt tänkvärd låt av Bob Dylan och gjorde faktiskt som min gamla kristna mor och djupanalyserade lyriken i låten Gotta Serve Somebody. Vill jag verkligen var slav och tjäna under alkoholdjävulen tänkte jag sedan.
Man kan ha många tankar vid ett köksbord en regnig eftermiddag. Nu är tanken på alkohol inte lika närvarande som den var i stunden då jag började knappa på mitt tangentbord. Funderar nu mer på om det nog inte är dags att ta och gå utanför dörren och slänga den där soppåsen som står i hörnet och liksom hånflinar åt mig. Frihet att göra vad man vill, och att hitta sin egen väg kan vara en knepig nöt att tas med ibland. Det är även jobbigt att vara så orkeslös som man är.
Men att dagligen tvingas dricka alkohol för att tro sig må bra som man gjort så många gånger innan man hittade hit till detta eminenta forum och började tänka lite mera nyktert, det är då ingen frihet. Öppnade nyss kylskåpsdörren efter att ha läst Herrens bön som man har utskrivet på ett papper och uppklistrat på dörren till ett av matförråden i lägenheten så att säga, det har man då gjort. Det är många val man kan göra i var stund och mitt val nu står väl närmast till om det ska bli korv och mos eller pytt i panna och rödbetor till middag liksom. Drycken blir då helt alkoholfri det är det då ingen tvekan om.
Ha en fin kväll!
skrev Ros i 12v. utan alkohol
@Blidenjagvillvara77 Hur går det för dig? Jag har lyckats avstå A i 21v. Är inne på min fjärde semester vecka utan att ha trillat dit och även umgåtts med vänner som dricker och känt att jag är färdig med A. Känner dock en sorg över att det blev som det blev för mig. Att jag valde A under så lång tid och hur mycket det påverkat mig negativt. Nu är livet så mycket, mycket bättre o jag bygger upp mig själv för varje dag. En dag i taget🤗
skrev Gabi79 i Spårat… igen
@LinneaEmilia
Samma här. Dricka medvetet liksom. Och det är ju alltid lättare precis efter att man spårat, sen går tiden och man glömmer vad som kan hända.
Den första riktiga utmaningen är imorgon. Grillkväll.. iofs inga problem om jag kör, fast jag brukar sova över.
Sen nästa vecka ska jag och ett gäng till en annan stad och ha det bra. Kommer svinsvårt att inte dricka nåt. Absolut inte svårt att dricka måttligt dock, för inget sånt tillfälle, men om man nu ska va vit.
Fan, jag vill verkligen kunna dricka utan att bli idiot. Gillar inte ens att va full.
skrev Flarran i Promillebikt
Jag sitter och dricker som vanligt denna onsdagsmorgon. Men det är inte alkohol i mitt glas utan bara kallt och gott kolsyrat vatten och det är jag då tacksam för. Har i denna stund vädrat lite här i mitt kök och funderar på att få mig lite dagligt bröd och känner inte alls någon stressande längtan efter berusning av öl, vin eller sprit.
Det har tagit många dagar att komma till denna punkt där jag nu befinner mig och är lite förundrad över att jag kan vara nykter och alkoholfri som jag är just nu. Men det hade nog inte varit så om jag inte hade hittat hit till detta eminenta forum och börjat ta till mig kloka råd och arbeta konstruktivt med mitt psykiska mående och skrivit av mig en del jobbiga tankar som snurrat runt i så många år.
Förra året den här tiden på morgonen i ett gråväder liknade det som är just nu. Då hade jag utan tvekan garanterat varit på väg ned till bolaget för att få tag på alkohol för att snabbt kunna stänga av nedstämda känslor av oro och inre tomhet. Något som sedan bara skulle ha gjort mig riktigt djupt depressiv och fått mig att vilja avsluta tillvaron. Så negativt tänker jag då inte alls som alkoholfri.
När man mår dåligt så ska man försöka fokusera på det som känns bra för att bli lite ljusare i sinnet. Man ska inte sörja över det man inte har, man ska i stället vara tacksam för det fina som man har. Vilket man garanterat ser och upptäcker som nykter om man noga vänder på varje sten och tänker mer positivt än vad man gör i alkoholdimman som bara förstör ens förutsättningar till ett gott liv. Tacksamhet är något jag sällan har känt, då jag upplevt det mesta som ett jobbigt tvång.
Men den här sommaren som nykter har jag upplevt mycket vackert som jag i stort missade när jag vandrade omkring berusad för det mesta. Jag såg det vackra, men jag kunde inte känna tacksamhet utan gick bara omkring och bar på ett missnöje inom mig mest hela tiden. Har nu tittat på de bilder jag har tagit med min mobilkamera som helt nykter och känner nu att man kanske på nåt sätt har kommit in i en andra andning så att säga.
Det går inte att vara medveten och riktigt närvarande i stunden om man är frånvarande och så att säga känslomässigt har stängt av sin hjärna med alkohol liksom. Nu har jag återigen läst lite kloka ord av skribenter på detta forum och känner faktiskt tacksamhet över att jag får vara en liten del av denna gemenskap som lär mig så mycket om livet som jag till stor del har missat i alkoholdimman.
Ha det gott!
skrev Carisie i Livet
@Awoa Hej 👋🏼 Du kan få en kram av mig så länge 🤗
Vet din man verkligen inte? Min man visste - men sa inget. Jag kraschade både två och fem gånger innan jag adresserade problemet på riktigt. Han visste. Han visste däremot inte hur han skulle ta upp det. De gånger det "bara blivit för mycket" slog jag ju ifrån mig och var nykter ett tag för att sedan så sakteliga börja slentriandricka igen -> utför.
Den här gången har jag adresserar problemet och varit helt transparent- berättat om AH. Gjort självhjälpsprogrammet (1 avsnitt/v). Jag har jobbat på mig och upptäckt hur mycket bättre jag mår när jag är nykter. Jag befinner mig förvisso under måttligt men jag har varken varit full eller bakis på snart fem månader och det känns SÅ skönt!
Alla är vi olika och måste finna vår egen väg till välmående. När jag började att skriva här hade jag inte en tanke på att stänga dörren till alkohol - men den tanken växer på mig och jag vet att jag nu skulle kunna stänga den dörren för gott. Lycka till! Skriv gärna hur det går. Kram.
🩵
skrev Awoa i Livet
Hej på er alla underbara kämpande människor.
Jag är åter efter min sommarsemester som enbart har varit en enda lång berusning. Jag har haft NOLL kontroll över mitt drickande. Jag har smugit, hällt i mig allt i min väg. Nu står jag inför en fråga som jag inte kan besvara. Varför dricker jag? Varför varför varför?!
Det är som om jag blir besatt, som om en demon intar min kropp och själ och jag har inget motstånd. Jag ställer mig frågan: varför ska jag bli nykter? Svaret är givande. Jag kommer dö annars. Inte idag eller imorgon men säkert när jag fyller 50 så kommer min kropp att ge upp. Tårarna kan inte sluta rinna, jag vill inte.. Jag vill vara stark, jag vill att min hjärna ska vara hel. Jag har märkt att jag har blivit avskärmad, kall emellanåt. Jag orkar inte hålla uppe fasaden längre. Jag vill att min man ska krama om mig, fråga mig hur jag mår, avslöja mig.. Men ingenting händer. Jag är ensam i det här. Jag behöver göra något.
Jag såg att någon skrev om självhjälpen här, jag ska se om det är något som kan hjälpa mig.
Denna vackra värld jag lever i, varför ska jag förstöra allt med detta berusande medel? Hjälp mig, jag måste ha hjälp.
skrev Himmelellerhelvette i Tillsvidare
@Ny dag Tittar in, vill visa att jag finns här när du kommer tillbaka❤️
skrev Aprillan i Sömn
@Miriam Hej! Ursäkta mitt sena svar - men ja - det är precis det jag har gjort. Dock har jag börjat sova lite bättre, peppar peppar. Tyvärr har jag efter mina avhållsamhet i maj tagit ett steg tillbaka och druckit ett par glas vin till kvällsmaten den sista tiden men nu ska jag försöka ta tag i mig igen. Tänker att imorgon den 24 juli ska bli ett bra datum för omstart: 24/7
skrev LinneaEmilia i Spårat… igen
@Gabi79 Tack ❤ Ja, det luriga är just att det kan gå att dricka mindre mängder utan konsekvenser och baksmällor en tid, och då tänker jag lätt att nu verkar det ju som att jag kan dricka måttligt. Men det är alltid någonstans en ansträngning för mig att hålla det i shack, jag måste påminna mig om att "Inte tappa kontrollen". Och ändå som en brev på posten kommer det, förr eller senare: Kontrollförlust, flera timmar har bara försvunnit. Jag drömmer inte ens när jag sover riktigt berusad, det är bara svart, flera timmar förlorade i ett svart hål. Det är därför jag känner att det klokaste för mig vore nog att hitta ett helt alkohofritt sätt att leva. Mycket kämpaglöd till dig!! Vi ska nog klara av det här!! ❤
skrev LinneaEmilia i Nu ska jag fan hålla mig nykter!!!!!
@Flarran Hej, tack för din fina uppriktiga kommentar. Det känns på något sätt befriande att förstå att jag inte är den enda på denna jord som har betett mig så galet. Underbart att höra att du kunnat kämpa och sitter på torra land just nu. Jag började denna dag nykter och är fortfarande nykter så tack och lov fick jag en nykter dag idag. I morgon blir en ny dag och jag hoppas och tänker jävlar se till att morgondagen hålla mig nykter också! Tack till dig, kämpaglöd och en god nykter nattsömn till oss båda!!
Godmorgon @flarran
Ja det här med förundran är ju häftigt och något man kan få vara med om både här och där om man är uppmärksam.
Jag känner ofta förundran inför det som växer/ inte minst för att det är så vackert? Blommor i så många olika nyanser och färger som vecklar ut sig och nästan kråmar sig? Då kan jag inte låta bli att förundras också över den som skapat allt detta. Om det nu är Gud eller vad vi ska kalla honom eller henne. Men all denna skönhet på jorden gör mig ofta helt stum.
Känner förundran inför våra små (stora) katter. Och att vi får leva tillsammans den här korta stunden, liksom göra sällskap i jordelivet.
Jag förundras också över den kraft som finns i människor, alldeles särskilt här på forumet 😍
Ha en fin dag, kompis!