skrev Maja58 i Det går inte att dricka måttligt.

@jurryj ja, jag vill inte känna så här längre. Har svårt att äta, är illamående och vet att jag mår bättre utan alkoholen. Hur klarar du det utan att dricka?


skrev jurryj i Det går inte att dricka måttligt.

@Maja58 samma här men kämpa ! Alla är här för dom vill sluta . Du vet innerst inne att du vill. Så håll dig borta från det. Man måste våga tro att det kommer bli bättre och att man förtjänar bättre än det här. Ockupera dig med saker o ting o göra . Du o jag gör det gär tillsammans !


skrev Maja58 i Det går inte att dricka måttligt.

@jurryj försöker nyktra till nu och ringt alkoholhjälpen, men inte fått ngt svar ännu. Men känner att ångesten är för jävligt jobbig. :-(


skrev jurryj i Trött på att dricka

@Maja58 jag är ni här med . 3 dagar nykter . Vet vad du går igenom . Mitt liv är präglat med ångest o illa månnede . Måste försöka hålla mig borta från spriten


skrev jurryj i Det går inte att dricka måttligt.

@Maja58 skönt att man inte i ensam i det här . 3 dagar nykter nu


skrev Maja58 i Trött på att dricka

Var här för 2 år sedan, ser jag nu. Och helt plötsligt så är jag här igen och mår skit..... Har insett att spriten gör att jag mår skit. Är det ngn som kan hjälpa?


skrev vår2022 i Det gick åt helvete. Igen.

@hsp-metal Kul att du blir peppad😁 och jag blir peppad av att du gör det så bra och att få höra att du mår bättre. Bra att du reflekterar och funderar på hur tiden gör att man börjar mildra och försköna sitt drickande och konsekvenserna av det. Det är så alkoholdjävulen jobbar. Alkoholberoendet finns ju fortsatt kvar där för gott, men lite nykter tid gör att ångesten släpper och vi mår bättre. Vi ”glömmer”. Det är ju bra att kunna gå vidare och att tungheter mildras i sinnet, men gällande alkohol så måste vi påminna oss själva om bedrägeriet och de jobbiga konsekvenserna av det. Vi får aldrig glömma eller släppa garden för då är vi snart där igen på ruta 1.

Att vara aktiv här på forumet är ett bra sätt för att inte glömma. Det droppar in nya medlemmar på ruta 1, medlemmar som ”glömt” och hamnar på ruta 1 igen, medlemmar som försöker vara måttliga, medlemmar som forsätter kämpa i nykterhetsprocessen och ”gamlingar” som varit nyktra längre som visar att det går och att det blir så mycket mer kvalitativt och bättre liv som nykter.

Man har ett val och man kan välja hur man vill förhålla sig till och ta sig an nykterhetsprocessen. Så mycket handlar om det. Är man positiv i sina tankar om nykterheten så går det lättare och det påverkar känslorna. Att vara nykter är livet på en pinne!

Ha det gott och var stolt över ditt goda jobb!🌞❤️


skrev nyttförsök i Det går inte att dricka måttligt.

Nej jag har ingen bra förklaring till varför jag drack direkt ur flaskorna mer än det att jag börjat dricka lite vin då och då senaste året och då har det varit en gång varannan månad max.
Men att det har räckt för att trigga begäret.
Baginbox är inte bra så lätt att bara fylla på.
Förra gången jag drack innan mina 11 års nykterhet så köpte jag helst två baginbox inför helgen så man kunde känna sig lugn.
Min dåvarande fru drack inte mycket utan det var jag hällde i mig det.


skrev Carisie i Promillebikt

@Flarran Hej 👋🏼 Jag känner igen dystra tankar då man vaknar ensam mitt i natten och snöar in på tankar om existensen. Jag vet att jag brukade tänka att om jag dör nu - så är det jobbet som kommer att sakna mig först. Detta helt utan tankar på suicid utan bara en bottenlös känsla av att vara ensam och övergiven. Tankar som mattats och mildrats efter att somnat om en stund för att senare möta dagens ljus i ett annat mindset. Men där i mörkret under natten hade det kunnat slinka ner lite "självmedicinering". Tur att vi inte är där längre 🍀 eller jag ångrar mig. Det ligger ett gediget arbete bakom att vi inte är där längre ✅ Hoppas du får en fin dag 🩵


skrev Flarran i Promillebikt

Det var en svår natt med jobbiga tankar. Det kändes som att det inte fanns mycket energi kvar till att kämpa och gå vidare. Tyckte det var rätt jobbigt med regnvädret och slog på min mobil för att kolla dygnsprognosen som inte gjorde mig mera munter liksom. Tänkte att jag skulle ta en skärmdump på mobilen, men just då hade jag inte kommit underfund med hur man gjorde alltså, så plockade fram en gammal kamera och fotade av mobilen för att dokumentera väderläget i stunden så att säga.

När jag ändå hade mobilen igång så fick jag en ingivelse att gå runt ett varv i lägenheten och filma mina rum och materiella tillgångar så att säga. Det slog mig då att jag egentligen har det ganska bra och att det vore korkat att bara slänga bort alltihop som jag hade haft lust att göra stunden innan jag kollade på min videofilm alltså. Nu har ja ätit frukost med två limpsmörgåsar och ett glas mjölk, tog till och med en god mandelkubb till efterätt liksom. Har nu dragit upp persiennerna här i köket och det regnar fortfarande. Men nu känns det rätt okej igen.

Kan nog säga att det nog är en mening i att jag är så pass orkeslös som jag är för det mesta. För då är risken minimal att jag rusar iväg och tokar till allting på det sätt som låg nära tillhands då jag var mer eller mindre berusad som jag var för det mesta i så himla många år. Får väl till Herren sända en liten tacksamhetens tanke att jag fått chansen att lära mig leva på riktigt utan att vingla omkring i en alkoholdimma och vara så där frånkopplad som man var tidigare känns det som. Det var även tur att jag började skriva av mig på detta eminenta forum tror jag, fast det tar en hel del energi. Förresten, Tack till dig @Kevlarsjäl62 för att du tittade in här och skrev några ord vilket uppskattades.

Ha en fin dag!


skrev Kevlarsjäl62 i Promillebikt

@Flarran Har liknande funderingar i min del av landet, så här i vargtimmen. Inte så lätt ibland att motivera sig till någonting alls och eftersom jag på första parkett följer hur totalt alkoholen kan ta makten över en människa, så har du min allra största respekt, varje timme av dagarna som går. Man lär sig något nytt i varje möte med en annan människa och du kan nog inte förstå hur mycket dina inlägg ger mig möjligheter att bryta ny mark. Kanske är det just det som är meningen med allt just nu, att hitta nya vägar i ett liv som ibland känns övermäktigt. Hur som helst, tack för att du finns här


skrev Flarran i Promillebikt

Det är mörkt, det är natt, det regnar och det smattrar dystert mot köksfönstret när jag sitter här ensam i köket och undrar vad det är för mening med allt. Sommar är det, men det kunde lika gärna varit höst känns det som nu. Var är solen och värmen som man hoppats på skulle infinna sig inom en på riktigt så att säga. Nykter det är jag, ingen alkohol finns i huset och det är väl bra det, i en deppig stund som denna. För annars hade nog en burk eller flaska öppnats.

Börjar kunna det det här nu. Tänker inte så värst positivt nu, det känns mest som att allt bara går runt och att allt bara står och stampar på samma plats. Tittar tillbaka på mina knepiga inlägg som skrivits här på forumet och förundras lite över min envishet i att vara nykter. Viljan till förbättring finns, men motivationen sviktar nu rejält, det känns rätt så meningslöst alltihop. Har då varit öppen och berättat sånt som väl kanske inte skulle ha sagts över huvud taget.

Men vem bryr sig väl om det. För om hundra år eller säkert bra mycket kortare tid än så är det väl ingen som minns att man ens funnits och kämpat liksom. Tung stund denna, men det är ju inget nytt för en tänkande nedstämd orkeslös dystymiker som mig. Hopplöshet är den känsla jag känner nu. Motvind och uppförsbacke brukade jag säga att allt kändes som för det mesta till min gamla kloka morsa när hon fanns som ett litet stöd en gång för länge sedan.

Kanske är sinnet lite ljusare om nån timme, kanske blir det bättre om en stund, men nog känns det som att man kan det här nu. Många ord om väl ingenting alls egentligen har formats till meningar som väl få är det minsta genuint intresserad av vilket väl är rätt så förståeligt liksom. Öppnade just köksfönstret och kände en kall och rå vind och tänkte att man kanske skulle ta och ta en vandring ut i det tomma mörkret för att kanske genom detta kunna skingra lite mörka och uppgivna tankar.

Men vem vet var man hamnar om man bara går rakt fram i en stund som denna. Det är inte lätt att vara människa alla gånger. Tar nu och stänger av min dator och säger god natt rakt ut i det tomma för mig själv. Ha det gott och kämpa på är egna ord som liksom ekar tomt i mitt huvud nu när hösten inte känns så värst långt borta.

Det är inte konstigt att man har druckit alkohol i olika former på det destruktiva sätt som man gjort så många gånger. Men det gav väl egentligen ingenting det heller. Halmstrån och glimtar av ljus och lycka har man har man då famlat efter så många gånger. Nu känns det mörkt, men det är ju inget nytt alltså. Börjar nog kunna det här nu som sagt var.

Kämpa på mina vänner!


skrev hsp-metal i På liv och död

@Ivany Vad starkt av dig att ta tag i det här. Och bra att du inte väntar längre, för det kan bara bli värre. Att vara beroende av droger, oavsett om det är alkohol eller narkotika, är starkt sammankopplat med dålig självkänsla. Därför tänker jag att en hel del kommer att lösa sig för dig så länge du håller dig nykter. Men sedan är det också viktigt att man kan få rätt stöd och hjälp. Jag känner flera personer som tagit antabus för att "komma till rätta med problemet" för att en tid senare lyckas dricka sig igenom det också. Det är toppen att du har börjat skriva här, och kanske borde du också fundera på att gå på ett AA- eller NA-möte. Det känns läskigt i början men faktum är att många blir hjälpta av det. Bor du i en stor stad finns det ju många olika typer av möten att gå på också så man kan testa sig fram och se vad som passar bäst. Du är stark som erkänner dina problem och som vill ta tag i det, glöm inte det!


skrev hsp-metal i Det gick åt helvete. Igen.

@vår2022 Jag blir alltid så peppad när jag läser dina inlägg. Nu har det gått en månad sedan jag tog mitt återfall. Jag blev nästan chockad över hur snabbt tiden har gått. Det har varit enkelt att hålla sig ifrån alkohol trots att det funnits i min närhet väldigt ofta.

Samtidigt måste jag vara helt ärlig och säga att ju längre tiden har gått så har jag haft lättare att inte se så allvarligt på mitt drickande. Och det är väl ungefär så det brukar vara. Därför är det skönt att logga in här och läsa det man har skrivit tidigare och påminna sig själv.

Det är absolut inte så att jag ens varit i närheten av att fundera på att ta en öl men jag tror att det gäller att hela tiden försöka ha en inre och levande diskussion om beroendet så att man inte trillar dit igen. Det är nog väldigt vanligt.

Semestern rullar på och om ett tag ska jag åka utomlands. Det ska bli skönt, även om det är lite nervigt med första resan utan alkohol sedan jag var tonåring. Nåväl - det är väl egentligen en lyx att få åka bort och veta att jag kommer vara nykter. Det andra är mest lite brus.

Sov gott vänner!


skrev danisa i Behöver mer stöd

Hej
Livet har så mycket att ge. Jag är full av energi och vaknar nyfiken varje dag. Lofvas bra att det finns stöd att få. Är inne här en sund varje kväll. Det ger mig kraft till en dag till.
Vi fixar det tillsammans.


skrev Lora i Alkoholfri snarare än sjuk

Självkänsla är avgörande för att skapa inre harmoni. Det är jag övertygad om. Att följa sin egen inre röst och tro på sin förmåga är central, särskilt för den som tar sig ur ett missbruk. Under tuffa tider har jag insett att det viktigaste är att behålla självförtroendet, vilket fungerar som en ledstjärna och en drivkraft i rätt riktning. Det är denna övertygelse som gör att jag inte tror att jag kommer få återfall. Jag tror på mig själv och lyssnar till mig själv. Detta går fått mig att bibehålla fokus på mitt mål. Ett lyckligt liv i harmoni med min familj.

För att stärka min självkänsla öppnar jag upp för mina inre känslor och ger varje känsla sin egen plats utan att döma. Genom att tillåta en konstruktiv debatt med mig själv om hur jag bör agera för att återfå inre harmoni, skapar jag en trygg miljö där jag kan växa och lära känna mig själv bättre. Denna process hjälper mig att återta kontrollen över mitt liv, något som kändes som att det togs ifrån mig när socialtjänsten kom in och beskrev hur de kunde hjälpa mig utan att lyssna på hur jag såg på problemen.

Jag är övertygad om att jag kan leva ett liv fritt från missbruk. Jag vill inte längre låta andra definiera mig eller mina problem. Istället vill jag lära känna mig själv och fatta trygga, sunda beslut för min egen utveckling och mitt liv. Genom att tro på min egen förmåga och utmana mig själv till en sund utveckling, bygger jag en stabil grund för ett liv i balans och frihet från missbruk.

Det är därför jag nu återtar kontrollen över mitt liv och min valda riktning. I denna är jag nu fullständigt övertygad om att jag inte har problem att ta en liten likör eller ett glas champagne. Så länge jag lyssnar till min inre röst och tror på mig själv är jag fullständigt övertygad om att jag kommer klara i princip vad som helst.

Allt är möjligt. Det är min grundinställning och har nog alltid varit. Även om vägen dit inte alltid är rak. Det är framförallt den egna fantasin som sätter begränsningar kring vad som är möjligt än hindren i sig. Därför blir självförtroende och självkänsla centrala begrepp för att möjliggöra ett lyckligt liv i harmoni. Är dessa negativa stryper man egen kreativitet och fantasi. Börjar paddla bakåt istället för framåt. Tidigare erfarenhet är viktiga erfarenheter och vägvisare för vad vi gillar och behöver bara vi vågar lyssna och lära av vår egen inre röst 🤗.


skrev jurryj i Det går inte att dricka måttligt.

@nyttförsök fyfan vad jag känner igen det där smygsupandet. Frugan var i duschen så sprang jag till baginboxen i kylen och svepte två vin glas . Sen hällde jag upp ett till så att det skulle se ut att det var första för kvällen .


skrev Lora i Det går inte att dricka måttligt.

@nyttförsök Blir imponerad av dig att du är så ärlig och rakt upp och ner beskriver det hela. Har du någon förklaring kring varför situationen triggade dig och i så fall kan du förebygga dessa triggers så du ligger steget före?


skrev jurryj i Trött på att dricka

@Amanda L värsta är trisstesen och ångesten jag har . Att tänka det värsta hela dagarna . Att låtsas vara glad hela tiden fast egentligen vill man bara ta sitt eget liv. Det värsta är att komma. Det är när det blir fredag igen . Den härliga belöningen man förväntas få efter en hård veckas arbete .

Jag läser väl en del böcker med eller jag har börjat igen allafall . Har inte så många mera intressen än gymmet . Det är ju det som har vart problemet festandet och drickandet har väl vart en stor "hobby" i mitt liv. Jag får väl försöka skaffa mig något till att viga mitt liv åt. Men det är svårt när man inte har känt sig själv på så många år .

Otroligt duktigt att du har vart nykter så länge . Det är verkligen en punkt jag vill komma till i mitt liv 😀 / kram


skrev Amanda L i Trött på att dricka

@jurryj Ok, då gör du samma sak som jag! Älskar att träna, även om det är några färre gånger i veckan.
Den där kampen i huvudet kommer jag ihåg. I varje fall den som handlade om beroende.
I ena stunden har man bestämt sig för att inte dricka, men några timmar senare verkar det vara en bra idé.....Denna strid gör att man blir ganska utmattad och det känns som om man är två personer.
Det handlar om att en del ar hjärnan hela tiden vill ha tillgång till drogen, medan den andra halvan (pannloben) säger att alkoholen är farlig.
En tröst kan vara att det kommer att gå över. Ju längre tid du är nykter, ju mer somnar beroendet in, kan man säga. Och pannloben som ska vara VD, får ta över ledarskapet igen.
De där striderna kommer alltmer sällan, och till slut försvinner de.
Det gör också att du kommer att känna dig lugnare över huvudtaget. Ångest finns ju som en del av livet, men det blir på ett annat sätt, mer sällan och mer hanterligt.
Även dessa funderingar kring livet tycker jag blivit mer givande, inte så ångestdrivna. jag kan se saker som hänt eller som jag gjort på ett annat sätt. Med lite mer överseende...
Jag har nu varit nykter i ett år och 4 månader. Inte så att jag räknar tiden, jag bara lever på och tänker aldrig på att dricka.
Men jag vet att det var turbulent både innan jag bestämde mig och även efter den sista hemska fyllan. Länge var mycket grått, det tog tid innan vanliga lyckokickar dök upp. Men steg för steg, vecka för vecka blev det långsamt bättre. jag kunde se det allra bäst, när jag såg bakåt...
Tiden är otroligt viktig, men också att byta vanor. Och där är du ju redan igång. Jättebra!
kanske finns också något socialt som du kan jobba på? Träffa vänner, engagera dig i någon förening, människor är viktiga.(Förutom dom som bara tittar i flaskan).
Hursomhelst: allt kommer att bli lättare och bättre. Jag lovar!!! Och ganska fort trots allt. vad är några månader jämfört med ett helt liv?!
Bara inte ta första glaset...
Berätta gärna mer här också om vad du tänker på. kanske kan du få fler vinklar på det hela. :)
Kram!


skrev Flarran i Promillebikt

Nu är det kväll och idag har jag då inte fått mycket gjort. Tidigare innan jag halkade in i ett nyktert tänkande och nu verkligen försöker att vara alkoholfri trots att det oftast känns rätt så tomt och grått, kunde jag konstnärligt sett få en hel del gjort. Förra året vid den här tiden så hade bara en resa direkt så snabbt som möjligt in till närmsta bolag varit det som hade stått på att-göra-listan vid ett känsloläge som detta. Men nu kan jag då som igår helt kallt cykla förbi denna butik för flytande nervgift utan att känna så mycket sorg och saknad över att inte vara en av deras trognaste kunder. Sitter nu här och dricker ett stort glas med kallt vanligt vatten då jag nu beslutat att försöka att ransonera på läsk och söta drycker då vikten väl inte är den mest optimala enligt läkarexpertisen så att säga. Det är väl inte så värst mycket jag är bra på, men alkoholfri är jag då och det känner jag mig faktiskt rätt stolt över att vara ännu efter mer än drygt 8 månader och 3 veckor på detta forum. Kämpar alltså nyktert vidare en dag i taget.

Ha en fin kväll!


skrev Amanda L i På liv och död

@Ivany Fortsätt kämpa, det kommer också att göra att du ser din egen förmåga och din egen styrka! Jag tror att du skulle kunna få tips på Alkohollinjen, om vart du kan vända dig också.
Det finns säkert flera olika möjligheter. I grunden kan det varit något som du saknade som barn, men det kan också ha förvärrats av ditt beroende.
Att vara nykter är förutsättningen för att kunna må bättre och få bättre självkänsla.
Jag tror som Tombor att svaren oftast finns inom oss, vi måste bara få chansen att fundera över vad vi behöver och vad som varit fel.
Om du vill kan du skriva här också om vad som du själv tror är orsaken till din låga självkänsla.
Kanske fler känner igen sig. Kanske fler har varit med om liknande saker.
Ditt sätt att hantera svårigheter har inte varit lyckosamma, det har det inte varit för mig heller. Men det betyder inte att vi är sämre som människor, det betyder bara att vi inte har fått med oss rätt verktyg från början. Men de kan vi skaffa oss...
Du har redan kommit en bit på vägen genom att du ser orsakerna till ditt mående. Du har inte "råkat" göra det ena eller andra, det beror på din låga självkänsla. Du vet nu vad du måste ta itu med. Fortsätt kämpa, fortsätt skriva här.
Det kommer att bli bättre! :)
Kram!


skrev jurryj i Trött på att dricka

@Amanda L. Tack för din insperrerande ord .
Har börjat styrketräna fem dag i veckan så nåt positivt gör jag . Men det är så jädra jobbigt att motivera sig. Ständig kamp i huvudet. Ångest och trauman som man har upplevt i ett tidigare liv spelas upp i huvudet hela tiden . Man är helt slut!. Jag hoppas verkligen att det blir lättare för just nu är det kämpigt .


skrev Lofvas i Behöver mer stöd

@danisa
Jag anmälde mig här för flera veckor sedan och tyckte allt gick så bra. Tyvärr drack jag igen. Nu har jag tagit proffshjälp av läkare, sjuksköterskor på en klinik här i staden. Ska gå deras motivationsprogram efter sommaren. Under tiden går jag ditt på besök plus att jag ringer alkoholhjälpen och pratar. Jag blev så besviken på mig själv och blev såklart påkommen vilket var ännu mera skam. Jag vill verkligen kämpa för jag förstår nu att jag har ett beroende som jag tidigare inte velat erkänna. Jag har ett fint stöd socialt av mina döttrar, min mor och några till. Jag måste ha proffs och har dessutom fått en medicin som minskar alkoholsuget och den hjälper. Kom hem ensam med tåget till min stad och till mitt boende UTAN att vilja gå iväg och köpa vin. Det känns skönt. Jag har dämpat ensamhet, oro och tagit till denna drog i åratal trots att jag samtidigt skött mitt jobb och mig själv. Förstår att jag bara förvärrar allt och ser fram mot varje dag där jag kan känna att jag klarat ännu en dag utan vin. Ger mig sådan skön känsla. Bara på det igen, du kommer klara det och det finns så mycket fint stöd.