skrev Flarran i Promillebikt
Det är inte lätt att helt över en natt eller någon månad förändra tankesätt och gå från mörker till ljus, eller i princip att gå från en mångårig daglig dödslängtan till att börja få lite nytänd livslust på något sätt, så att säga. Det är inte konstigt att jag har fått dystymi och angränsande psykiska deldiagnoser som innebär jobbig nedstämdhet, energibrist och isolering. Detta då jag även har social ångest och är mycket stresskänslig och inte orkar med något längre socialt fokuserat pass tillsammans med människor generellt. Tappar snabbt fokus, ork och energi och måste då gå undan och vila liksom.
Men tänker här inte sitta och klaga, för det lönar sig inte har jag förstått. Konstruktivt tänkande leder bättre framåt tänker jag alltså i skrivande stund. När jag började skriva av mig lite här på forumet för elva månader sedan om alkohol och skadligt drickande och tankar kring detta ämne och tillvaron. Då visste jag faktiskt egentligen inte varför jag brydde mig om att försöka leva vidare ens. Nu har jag väl lite mer tillförsikt kanske.
Hade ju tidigare ingen större motivation eller någon anledning att kämpa liksom. Jag var bara totalt utmattad och trött på allting. Såg inget ljus alls faktiskt. Hade det inte varit för min totala övertygelse och känsla av skaparen och Herrens närvaro och hjälpande hand, så hade det varit kört för en massa år sen det är jag då helt övertygad om. Men idag är det måndag och några djupare religiösa tankar blir det inte nu, då man väl igår hade lite av sådana kanske.
Jag kunde hur som helst, vid mitt allra första inlägg här på forumet inte tänka mig att det skulle bli ett så pass långt och rätt så omfattande arbete och mental revision att hitta tillbaka till ett för mig psykologiskt någorlunda balanserat grundläge. Vilket väl berodde på att min livsvilja var mycket svag då jag i princip sedan barn och ungdomsåren mentalt, gått på sparlåga förstår jag idag genom egna studier av litteratur inom det psykologiska området. Det är väl mitt inre ”Jag” så att säga som sökt förståelse om tillvaron, som drivit mig att läsa så himla mycket om psykologi, tankar och känslor.
Har senast i natt då jag hade rätt svårt att kunna slappna av för att få sova uppfriskat mitt minne på området bearbetning av trauma och psykologisk försummelse som det väl heter. För min barndom har väl i sanning varit ett psykologiskt trauma med mångårig främst psykisk mobbing i skolan från tidig lekskoleålder tills den dag jag slapp ut ur det fängelse som jag alltid kände skolan var liksom. Har gjort en hel del i mina dar, men inte så värst mycket glädje i saker och ting har jag väl känt så att säga.
Då min vänliga mor hade en svår bipolär psykisk sjukdom som manodepressiv vilket det hette förr, så var det inte så lätt för mig under uppväxtåren. Min far var rätt sträng och inte så värst stabil han heller psykiskt sett på vissa områden. Kanske en lätt impulsstyrd hysterisk läggning med även en del svårigheter att kanske känna in och förstå komplexa psykologiska prylar för att förenkla lite. Min mor grät, och min far ackompanjerade med att skrika och vråla rakt ut frustrerat i tid och otid. Detta för att väl få ur sig sina kanske lite väl ofta förekommande instängda aggressioner. Men vad vet väl jag, och man ska väl inte sitta och döma kanske.
Himla konstig och stressande miljö man har haft egentligen. Men man hade ju kunnat ha haft det värre, för rätt så älskad som barn det var man då trots allt mitt i alltihop. Men något psykologiskt lugn och trygghet det kände jag då sällan. Det var mest ett milt långdraget, städat och tomt sorgset ingenting, ett välstädat kaos på nåt sätt. Det är då inte lätt att vara människa som väl en bekant till vår familj väl sade vid besök ibland. Men helnykterister det var mina föräldrar i alla fall. Tänker nu att något annat skulle ju aldrig ha fungerat alltså.
Det var väl inte heller så konstigt att jag föll direkt för berusningens bedövande känsla av befrielse i början när jag drack för att få lite tankevila så att säga. Något som sedan ju snabbt bara blev till ett trist och jobbig tvång som upptog i stort sett allt av mitt tänkande från den första slurken av det sura blåbärsvin man drack en gång som tolvåring en mörk höstdag i ett källarförråd i barndomens kvarter. Förresten, @Carise och @Kristoffer det var trevligt att ni tittade in här en sväng mina vänner. Tacksamhet för att nu vara alkoholfri det känner jag då i denna stund utan tvekan. Kämpar därför vidare och ska nu börja att läsa in mig lite mer om positivt tänkande och bättre hantering av energinivåer vilket jag väl försummat tidigare.
Ha en fortsatt fin dag!
skrev nykteristen24 i Första dagen på nya livet
@Carisie vad skönt för dig! Det peppar mig lite att höra att du har funnit lycka ändå!:)
skrev Andrahalvlek i Tillsvidare 2.0
@Ny dag Grattis till 41 nyktra dagar! 🥳🥳🥳
Kram 🐘
skrev Ros i Tillsvidare 2.0
@Ny dag Stort Grattis till 41 dagar utan A🥳🙏
skrev Kristoffer i Vårdcentral som skriver ut antabus i Göteborg ?
Hej sansan! Det är svårt att veta på förhand vilka läkare som skriver ut vilka mediciner, eftersom det är en individuell bedömning tillsammans med patienten. Med det sagt så kan du absolut prova att byta läkare/vårdcentral för att få en ny bedömning! Du kanske redan gjort det? Skriv gärna och uppdatera mer om hur det går för dig.
skrev Carisie i Tillsvidare 2.0
@Ny dag God morgon ☀️
Visst är det skönt att vakna obakis & nöjd 😄
Ny dag och vi lägger ytterligare en dag mellan oss och den sista fyllan 💪🏼. Jag ser det som i Trollkarlen från Oz - en lång "kaklad" väg som blir längre och längre ju fler plattor vi lägger ut.
Hoppas du får en fin dag
🩵
skrev Carisie i Promillebikt
@Flarran God morgon Flarran ☀️
Härligt att du känner att du tänker lite klarare 🙏🏼 På vilket sätt har du varit tveksam? Jag fattar ett det är en sak att släppa polarna från Bolaget men det är ju en annan sak att vara nykter. Jag menar att när sug eller abstinens lagt sig så måste det ju vara skönt att slippa att leva i dimma och begär? Den nedåtgående spiralen 😵💫
Mot 12 månader. Ett helt år?! Wow!!!
🩵
skrev Ny dag i Tillsvidare 2.0
Ny milstolpe, passerat 40 dagar i frihet och idag är det dag 41. Känner mig stolt och nöjd. Livet som nykter är så mycket mer levvärt. Har ibland adjävulen på besök och när tankarna kommit går jag tillbaka till mitt sista återfall, läser början av min tråd och minns hur det var. Hua 😳!
Stressen efter besöket i hemstaden har lagt sig något, jag kan inte göra mer än vad jag redan gör. Jag kan inte ta på mig skuldkänslor för någon annan även om det är sorgligt. Jag kan bara finnas, hjälpa till med det administrativa och besöka regelbundet vilket jag gör. Planen lagd för hösten!
Aldrig glömma, aldrig ta första glaset! 🌱
skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C
God morgon ☀️
Solen skiner in genom fönstren och en ny dag har kommit till en tant i rutiga sängkläder 😅
Har sovit som en sten och vaknar pigg och utvilad. Det är så himla skönt att slippa den oroliga alkoholsömnen och att vakna med ångest i vargtimmen. Idag blir en nykter och produktiv dag 🙏🏼.
🩵
skrev Kristoffer i Promillebikt
Vi på Alkoholhjälpen ansluter oss till kören - grymt jobbat med 11 månader utan alkohol, och tack för att du fortsätter dela med dig av dina betraktelser och tankar längs vägen!
skrev Carisie i Första dagen på nya livet
@nykteristen24 Ja jag är oväntat nöjd & glad med livet. Det är ju inte ett dugg tråkigt utan alkohol 😅
🩵
skrev Flarran i Promillebikt
Vaknade till och lyssnade på en gammal låt och tänkte på hur ofta man har hört rätt kloka ord sjungas i vissa lyrikfraser, fast man ändå egentligen inte har hört och förstått dess vidare mening eller innebörd. Detta trots att en del ord och sångfraser kan ha varit hur tydliga som helst. Med ett helt nyktert och alkoholfritt sinne så tänker man då med tiden lite bättre eller åtminstone en aning klarare så att säga. Det var nyss en känsla som blixtrade till och blev till en tänkvärd tanke här vid mitt köksbord i en stund av klar insikt efter en slurk med helt vanligt vatten. Den nyktra livsresan har tydligen en hel del att ge ändå, fast man väl har varit tveksam till detta ibland.
Ha en fin dag!
skrev nykteristen24 i Första dagen på nya livet
@Carisie skönt att du har välkomnat en ny livsstil!
Ja jag hoppas också verkligen det funkar. Alkoholen är inte på tapeten och jag siktar vidare mot 5 nyktra månader!:)
skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C
@vår2022 Hej 🧚🏻♀️ Åh så härligt det låter med alla ljus! Jag älskar att tända ljus när det mörknar ute. Plus att jag är en fryslort och tycker om när det är varmt inomhus. Det har varit mitt största gissel när jag flyttar... rädd för kyla & drag. Jag bodde i en lgh med självdrag där jag på riktigt fick ont i knäna när jag satt i soffan för att dragventilen satt på väggen ovanför. Jag HATAR att frysa - det är därför jag med visst knorrande givit upp min livsstil med jobb på sydligare breddgrader okt - maj. Men så har jag ju världens bästa make även om han inte riktigt lever upp till det subtropiska klimat jag spenderat vintrarna i ☀️ 🌴 🏖️
Apropå smink 💄 Jag fick ett paket med smink och maken ställde det på köksbordet så jag öppnade det till frukost. Då var det bla två eyeliners i paketet. Maken ba "prova" jag sa okej och drog en vinge på var öga, på fri hand, utan spegel. Maken bara glodde och sen sa han "asså det är ju inte 💯 men nära på". Gick ut & tittade i spegeln - nära godkänt men inte mer. Jag säger +3 av fem 😅 Blev ändå rätt imponerad även om jag håller mig till spegel fortsättningsvis. Idag när jag sminkade mig till middagen fick jag äntligenn ta fram min "vinterfoundation" på stift och min älskade "flat kabuki brush". Magi nu när huden är lite mer "mogen" täcker lagom utan att det ser kakigt ut eller lägger sig i rynkor & linjer. Ren & skär sminkglädje 🙏🏼
Hoppas du haft en fin söndag 🙏🏼
Kör kvällsavstämning ✅ här också. En nolla 0️⃣ även idag 🙏🏼 Tacksamhet, kärlek & glädje:
🩵
skrev Amanda L i Skämt ut mig...
@sossos Det där med minnesluckor är hemskt, jag har haft många och det är så klart en signal om att man inte kan hantera alkohol längre.
Du frågar hur du ska göra. Svaret är att det är så väldigt olika, det beror på personlighet, hur beroendet ser ut och vilket stöd man har omkring sig.
För min del började jag med att göra Alkoholprogrammet här, jag bestämde mig för att inte dricka på tre månader, vilket just då kändes som en oändlig tid. Jag läste en del böcker om ämnet som var till stor hjälp, men framför allt läste jag och skrev mycket här på forumet. Att ständigt ventilera alla små och stora problem var det som hjälpte mig.
(Jag har nu varit nykter i ett år och sex månader och jag gillar verkligen mitt nya liv. 🤗)
Men om du känner att det inte räcker så tycker jag absolut att du ska ta hjälp av vården. Det viktiga är inte hur, men att du kan sätta stopp. Alkoholism eskalerar och har du fått flera minnesluckor är du troligen redan på ett sluttande plan.
Så ta all hjälp du behöver. Du kommer inte att ångra dig.
❤️
skrev Carisie i Första dagen på nya livet
@nykteristen24 Åh... ja jag ser mycket av självmedicinering av alkohol på jobbet men har ett annat förhållande till alkohol själv. Eller hade förresten.. jag har gjort slut med mig gamla livsstil och välkomnat en ny 🙏🏼
Jag hoppas verkligen att de antidepressiva fungerar för dig och att du kan stänga ute alkoholen.
🙏🏼🩵
skrev vår2022 i Ros
@Ros Grattis till 30 veckor lyckliga, lyckliga du😁. Härligt att se sparkontot växa och istället gå till något bra. Var stolt över dig själv och fortsätt njuta av din stora bedrift och fina insats.
Fortsätt som du gör! Kram❤️
skrev Flarran i Promillebikt
Nu är det kväll i stugan så att säga. Hade tänkt att ta det extra lugnt idag på vilodagen. Men kände att det behövdes mjölk och limpa till veckans kommande fester om mornarna på varm choklad och limpmackor. Så har faktiskt varit ute och gått en sväng. Passade på och slängde lite sopor också. Frukosten idag fick bli nyponsoppa. Sen den sista slurken av kvarvarande mjölken och ett par limpmackor med god mjukost på. Men nu är ordningen återställd inför kommande vecka.
Har alltså handlat lite. Passerade även ölhyllan utan att snubbla till på nåt sätt och råka köra igång med alkohol igen. Det var inget större problem alls idag, inget sug och så. Men köpte ett paket med energidryck då det ibland känns som att man vill öppna nån burk, speciellt när man är ute och går eller tar sig en cykeltur. Man är då inte helt fri från tankar på drickande alla dagar liksom. Men det kan ju inte jämföras på år och dar med hur det var för 11 månader sen. Då var det då både panik och sorg, blandat med alla möjliga knepiga känslor, minnen och tankar kring drickande.
Våren och sommaren har bitvis och stundtals varit rätt knepig på en del platser. Men nu har jag då varit runt på de flesta gamla platser som jag förknippat med öl, vin och annat. Har alltså laddat om dessa platser med andra tankar och tänker väl mera nu som så att: Här är det inte så dumt att sitta en stund och vila sig och ta sig en liten pärondryck och lite chips eller jordnötter. Men i början var det mycket blandade känslor som sagt, och tankar jag hade när jag var ute och gick alltså. Det har även förekommit tankar för någon månad sen på att jag kanske skulle börja att göra eget vin igen.
Sådana tokiga tankar har dykit upp som från ingenstans när jag har varit i någon matbutik som sålt vinsatser och såna prylar. Men vet ju hur det skulle bli. Direkt så skulle jag vara tillbaka på ruta ett och förmodligen bra mycket värre, då min ekonomi nu har återhämtat sig rätt skapligt. Man ska ju försöka att göra roliga grejer har jag ju läst och hört.
Det gör jag väl också så mycket som jag orkar trots min tröttsamma dystymi. Har ju tack vare att jag inte köper alkohol kunnat kosta på mig en hel del kul prylar som en ny skrivare, bättre begagnad cykel. Samt även för att göra musik och spela in sådan med. Har jag ju numera nya hörlurar, till och med ett par i reserv, köpte i somras även en liten, rätt så avancerad digital batteridriven 4-kanals inspelningsmaskin med inbyggda rytmer bland annat.
Det blir nog att jag börjar göra mer musik igen nu när jag inte blir stressad av att det är så fint väder ute att jag måste bada, cykla och ha mig hela tiden så fort solen råkar skina. Har det här året nog varit mer aktiv än jag har varit de senate tio åren i alla fall. Märker att jag väl har lite mera fysisk ork och så, men det psykiska det går då upp och ned som det gjorde även när jag var ung grabb.
Men jag vet ju att det inte direkt blir bättre av att slå sig själv i huvudet med en flaska alltså. Jag får då vara tacksam för att jag inte har några nära vänner eller bekanta som vill släpa ut mig på ”fest” och såna grejer. För då skulle jag nog snart vara tillbaka på ruta ett tror jag. Det är även tur att det inte säljs starkvaror i matbutik kan jag då säga alltså. För när jag är rejält deppig så är det då svårt med motivationen liksom. Faktiskt, undviker än att gå för nära bolaget, då det känns lite riskabelt.
Nej, nu får jag allt ta och sluta skriva för nu pep min armbandsklocka och påminde mig om att det är dags att roa sig med att torktumla lite tvätt vilket jag har som ”söndagsnöje” ibland. Kanske inte det allra roligaste, men man måste ju göra sånt ibland också. Kanske blir det att jag ser nån kul film senare och käkar en pizzabit, tar lite sallad jag har i en burk, och till detta lite cola känns det som. Det var kul att ni tittade in här idag @vår2022, @Andrahalvlek, @Carisie, @Ros. Hur som helst, kör vidare alkoholfritt så länge som det bara går, då det ju är det allra bästa.
Ha en fin kväll mina vänner!
skrev Ros i Ros
Lycklig, lycklig 30v. utan A🙏 Ännu en vecka utan A och det går lättare o lättare att avstå. Fyller på sparkontot för varje avklarad vecka o ser nu att det blir en hel del man tidigare lagt på gift som förstört så mycket för mig. Njuter nu i kväll av att jag kommit så här långt. Nu en dag i taget till v.31. Ha en skön kväll alla i forumet 🤗
skrev vår2022 i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C
@Carisie God eftermiddag! Jobbigt med huvudvärk, hoppas att det släppt nu. Jag drömmer mycket i perioder men kommer inte ihåg så mycket. Om jag vaknar upp på natten försöker jag minnas vad det handlade om när jag vaknar, men gör sällan det. Det är ändå rätt intressant med drömmar, det undermedvetna som för fram lite budskap eller att man fått en massa intryck från dagen som blandas i en rörig massa.
Jag har också ett skåp med ljus, men de senaste åren har jag massor av ljus som går på batterier. Det finns så mycket sådana ljus som ser så verkliga ut, med en flammande låga. De flesta går på timer och tänds när det börjar skymma lite överallt i huset. Har en kandelaber i köket med riktiga ljus som jag brukar tända på morgonen när jag knäpper på kaffet. Även i badrummet har jag riktiga ljus på handfatet som jag tänder på morgonen, samt P1 på radion med nyheter när jag sminkar mig och så klart mitt nybryggda kaffe😁. Det gör det lite mysigare och lättare att stiga upp i arla morgon.
Var och kikade efter svamp idag men hittade endast 5 trattisar😂. Det brukar krylla av dem i min skog, men det behövs lite regn för att få fart på dem. Hoppas det blir en trevlig inflyttningsmiddag ikväll. Ha det gott!❤️
skrev Amanda L i Amanda fyller ett år!
@Carisie 🤗👍
skrev Ros i Promillebikt
@Flarran Stort Grattis till 11mån nykter 🙏🥳Kommer ihåg när jag gick med i forumet och läste det du skrev om och blev så imponerad hur länge du varit utan A och det var snart för 6 månader sen. Och oj vad jag ville att det skulle ha varit jag som kommit så långt som du. Jag kommer förhoppningsvis aldrig i kapp dig, utan kommer vara ca 5 mån efter dig. Så viktigt att de som klarat sig länge utan A delar med sig i forumet för det hjälper den som är nya. Du är helt fantastiskt som delar med dig och det uppskattar jag och många med mig. Ha en skön söndag🤗
skrev nykteristen24 i Första dagen på nya livet
@Carisie tack.
Grundar sig väl i att jag är en människa med mycket tankar och känslor. Har riskfaktorerna genetiskt för psykisk ohälsa och alkoholism. Har använt alkoholen mycket som självmedicinering med dåligt resultat. Sist jag drack slutade det med att jag hamnade på psykakuten dagen efter, hade en sån fruktansvärd ångest att jag ville ta livet av mig. Sen dess har jag varit nykter. Men ångesten verkar komma i perioder i mitt liv och blir inte riktigt av med den följetongen. Har varit deprimerad tidigare när jag var i tonåren också och känns väl ungefär lite likadant nu. Haft mycket tankar om livet och döden. Tog upp det med min läkare och fick då antidepressiva insatt. Har tidigare stått på det vilket jag tror har fungerat hyfsat men svårt såhär i efterhand att veta eftersom alkoholen gav mig så kraftig ångest. Blir spännande att se skillnaden nu iallafall efter den här första perioden. Senaste dagarna har varit fruktansvärda med nästan outhärdlig ångest. Har suttit nästan apatisk i soffan och bara velat att allt ska ta slut. Jag längtar tills det vänder, minns inte att det var såhär sist jag började med antidepressiva men nu är det en ny sort. Förmiddagen idag var hemsk, börjar kännas lite lättare nu.
@nykteristen24 Ja det var ju kanske inte solklart mitt korta inlägg så jag ska ge dig lite mer kött på benen hur jag EGENTLIGEN resonerade.
Jag drack aldrig mer än någon anna egentligen när jag började dricka alkohol. I sällskapet jag befann mig i var jag också en person som började dricka "sent". Mina polare började när de var 12-13 år när de smög till sig alkohol första gången medan jag var 16. Anledningen till det var nog egentligen att jag var lite rädd för alkohol - kommer från ett hem där ingen drack särskilt ofta och jag har aldrig sett mina föräldrar berusade. Det trots att det var fester hemma någon gång i månaden med föräldrarnas bekanta - men ingen blev full. Ingen betedde sig illa.
Självklart festade jag loss i 20-årsåldern som så många andra men jag var fortfarande inte den som blev för full. Tvärtom var jag den omhändertagande personen som slutade dricka när andra drack för mycket så att jag såg till att de inte hamnade i trubbel. Jag blev tillsammans med en kille som var nykterist och då drack jag enbart vid enstaka tillfällen typ 3-4ggr/år men fick ändå skit av honom då att jag "söp" trots att jag inte var särskilt berusad (hans kontrollbehov är dock en annan story). Så här jag lämnade honom i 30-årsåldern så gjorde jag någon sorts sen revolt - eller gick i tonår eller vad man nu ska säga och då jäklar dracks det lite då & då och nästan varenda ledig dag och i större mängd. Här började jag även få problem med ångest. Oroade mig för saker. Hade en ständig oro i kroppen och kände mig otillräcklig. Ältade och vred och vände på allt. Under många år (typ 15 - 20 år) har jag trott att jag är en sån person "för jag har ju alltid varit sån" - tills jag slutade dricka. Då har jag, med hjälp, förstått att det är alkoholen som gjort mig sån.
Jag förstår fullkomligt att alla inte har det eller har haft det som jag och kan relatera till det. Men jag menar bara att alkoholen har piskat fram nåt hos mig som jag har normaliserat istället för att kicka ut alkoholen ut livet. Därför är jag oväntat nöjd & glad.
Ursäkta det långa utlägget men det bara rann ur mig liksom. Hoppas att du också kan känna hopp om ett gladare liv 🙏🏼
🩵