skrev Blidenjagvillvara77 i Det är dags nu
Idag satt jag utanför Systembolaget. Jag hade strosat på stan och hade tid över innan ett avtalat möte så jag satte mig på en bänk mitt emot Systembolaget. Det var många som satt där och njöt i solen så inget konstigt i det. Denna helg har vi ett stort evenemang i stan och när jag strosade runt såg jag att alla uteserveringar var fulla. Solen sken och det var 25 grader i skuggan. Dofter från mat och ett myller av sommarklädda människor i feststämning. Jag satt där utanför bolaget och studerade alla som gick in och ut. Såg mig själv i olika skepnader så som jag föreställer mig om jag inte hade dragit i handbromsen för mer än tre månader sedan. Tankar jag tänkte när jag satt där på bänken:
”Vad de lurar sig själva som tror att alkohol är nåt glamoröst och lyxigt”
”Jösses vad det är många som handlar på Systembolaget. Galet många människor. Kändes som varenda kotte förutom jag. Det fick mig in på tankar som ”vad tråkig jag är som inte dricker” och ”så värdelös jag är som inte kan dricka lagomt”
En liten del av mig fick ett litet sug, för det var oerhört många triggers i en och samma förpackning. Sorgen drog över mig och ett sting av tycka synd om mig själv skavde i bröstet. Tanken på att gå in och köpa alkohol fanns dock inte! Och lika snabbt som suget försvann kom tankarna på alla som dricker. Så dumt. Hälla i sig gift för att ha roligt. Hur mår de egentligen? Har de inte fattat än?
Visst är väl hjärnan en komplex varelse? I vilket fall så sitter jag nu hemma vid mitt köksbord, nöjd över mina nygjorda naglar (på Salaong) och att jag är nykter. Än en gång har jag motat bort suget och ännu en dag har jag sagt ja till mig, ja till att må bra i morgon och känna glädje över Livet. Idag har jag varit alkoholfri i 95 dagar. Det ska jag fira med en kopp koffeinfritt kaffe. Heja alla som kämpar! Kram och fortsatt fin fredagskväll 💛
skrev roppåhjälp i Livet
@thompa90 hoppas du snart kikar in igen
skrev roppåhjälp i Livet
@Awoa bra jobbat att stå emot och köpa alkoholfritt!! 🙏🏻
Grymt av dig att säga så ändå, hur har kvällen gått hittills? Jag blev erbjuden öl förut men tackade nej, körde lite hemma träning istället och tankarna att fokusera på mitt inre jag.
Känns skönt att veta att jag sätter mig i bilen imorgon utan att vara de minsta orolig!
Kan va frustrerande kan ja tro kanske att ha en man som egentligen nog vet men aldrig skulle säga något.
Har de senaste också upptäckt en känsla av att ja vill fly men vi har de inte heller bra. Går om varandra som okända människor, tar knappt i varandra, vet inte hur vi ska bryta denna dåliga spiral.
Du kommer klara detta! Som du skriver så måste du läka, du måste börja gå in i dig själv och rannsaka ditt inre.
skrev Flarran i Promillebikt
Tog mig igenom en knepig eftermiddag och alkoholsuget är borta för den här gången. Men fick ge mig på ett par kokosbollar extra, och sånt frosseri från konditorihyllan så att säga, får man väl se som rätt så acceptabelt i sammanhanget. Misstänkte ju att sommaren skulle bli knepig. Tror att det idag kan ha berott på att det kanske kändes lite kvavt i luften på nåt sätt. Sånt där tänkte man ju inte så värst mycket på tidigare när man hinkade en massa onödiga drycker. Men nu är det då rätt skapligt. Ska sitta och ta det lite lugnt en stund på balkongen nu när det är lite mer dräglig temperatur.
Ha en fin kväll!
skrev Majabaja i Ska det kännas såhär?
”Spela upp hela filmen…spela upp hela filmen…” Känns så lockande att ta ett glas nu. Men jag vet att jag inte ska. Att det inte är värt det. Kan nästan förnimma huvudvärken, ångesten och allt annat som kommer kännas imorgon. Men. Det är svårt…
skrev kluck i Nu tar jag hjälp.
Jättestarkt! Du fixar det här! Använd det här forumet, hjälper mig så mycket.
skrev kluck i Jag slutar dricka, ge mig allt stöd ni kan
@bpo inte berättat än, har läkartid nästa fredag för ev medicinskt stöd i behandlingen. När det är på banan så kan jag köra igång med e-behandling. Läskigt, hoppfullt på samma gång
skrev kluck i Jag slutar dricka, ge mig allt stöd ni kan
@bpo inte berättat än, har läkartid nästa fredag för ev medicinskt stöd i behandlingen. När det är på banan så kan jag köra igång med e-behandling. Läskigt, hoppfullt på samma gång
skrev Flarran i Promillebikt
När man timme för timme sakta känner att man halkar ned i humör och nedstämdheten inom en sakta stegras och smyger sig på. Då är det lätt att tänka på bolaget. Man kan nästan höra hur den fule alkoholdjävulen sitter bredvid en och säger: Varför inte bara åka en taxisväng och köpa lite välbeprövad ”medicin” i form av kanske en hela vodka, lite portvin och några burkar starköl av lättdrucken art, nu när du vet att du alltid kan sluta att dricka när du vill...
Detta tankesätt, fast man logiskt vet att man inte mår bra av sånt mer än i nån usel kort stund och sedan är in i alkoholdimman igen. Då gäller det att försöka att lösa problemet med att höja sitt låga humör fast orken till allt tryter trots att man har vilat och ätit ovanligt nyttigt och bra. Kom då på att det nog var dags för svängig Rock & Roll i repeat i hörlurarna. Har nu hällt i mig ett par koppar kallt kaffe från termosen, en liten burk energidryck och sakta tycks kurvan av dopamin börjat höjas.
Det är allt tur att man nu efter några nyktra månader som skrivande medlem på detta eminenta forum har fått lite mer motivation att vara nykter än vad man väl hade från början för en drygt sju månader sedan. Då man av hälsoskäl främst halkade in i det alkoholfria tänkandet på ett bananskal.
Men inte är det lätt att som dystemiker stå emot ett akut alkoholsug. Men nu ska det då till mer än en sketen känsla av depression för att knäcka en, det ska då faen veta. Snart är den här dagen slut och i morgon är en annan dag. Ja, till och med månad alltså.
Kämpar vidare!
skrev Miriam i På det tredje ska det ske.
@Lina. 2.0 Välkommen tillbaka hit, strongt att börja om på nytt! Vad skönt att du ändå vet med dig att nykterhethet är något du mår bra av. Så även om det är kämpigt nu vet du att du har nåt att längta till som nog gör det värt att orka stå ut lite till på vägen mot mål. Heja dig!
skrev Himmelellerhelvette i På det tredje ska det ske.
Hej @Lina. 2.0! Bra att du skriver! Vi finns här! Kram
skrev Miriam i Sömn
@Aprillan Hej! Bra jobbat med tre veckors avhållsamhet, förstår att det kan vara frustrerande då att inte få alla de positiva konsekvenser du önskat direkt. Ibland kan det ta ett tag för kroppen att anpassa sig till nykterhet. Har du försökt justera nåt med sömnen på egen hand, nåt av det som funkat bättre/sämre i så fall?
För många kan det vara hjälpsamt att försöka gå och lägga sig vid ungefär samma tid varje dag, så att kroppen liksom har nåt att sikta mot och att även försöka få till nån slags nedvarvningsrutin på kvällen. Vad tror du om det?
skrev Awoa i Livet
@Majabaja Den där ytan som så många familjer håller upp för dom ögon som tittar. Är så många som lider under den perfekta fasaden.. Stor kram till den lilla flicka i dig som fick bära denna hemlighet. Men att du är här nu och skriver, är ett bevis mot dig själv att du vill gå ifrån det, inte gå i samma fotspår. Du kan, vi kan.
Du säger att du är nära nu, OM det går, tänk: jag är nära, men gör jag inget, dricker jag inte, om jag förändrar så går jag ifrån det. En dag i taget, ett beslut i taget. Jag vet precis vad du menar. Usch, det är verkligen svårt.
Jag blir inte elak eller konstig när jag dricker, jag bli mer glad, lätt, får energi, kanske lite flummig men det kan jag verka vara ändå. Jag tar mig igenom bakfyllan genom att tänka: det här är bara ett annat tillstånd att genomlida dagen. Jag bara kör. Men jag älskar att vakna med energi..
Dom här dagarna nu, onsdag och torsdag när jag inte har druckit så känner jag mig irriterad. Tålamodet är liksom i galopp. Rusar hit och dit där inne. Så jag äter. Jag trycker in saker i min mun, stillar. Försöker stilla. Har börjat meditera igen, focus attention träning. Är sköna sektioner som känns bra. Kan jag tipsa att prova.
Kämpa alla!
skrev Majabaja i Livet
@Awoa vilket fint inlägg! Ärligt och uppriktigt. En sak som stör mig är att jag ju själv är uppväxt med en alkoholiserad mamma. Jag har till och med brutit kontakten med henne för att hon blev så elak och konstig när hon drack. Men att hon alltid klarade allt ”utåt”. Skötte jobbet, ensamstående med 3 barn, vi bodde i stort hus och hon var alltid välklädd och snygg. INGEN trodde att det var så illa som det var. Så många gånger jag svurit att ALDRIG bli som hon. Men jag är farligt, farligt nära att redan vara där. Hemskt! Så mycket tid som går(gått) åt att planera mitt drickande. Inköpen, smygdrickandet i klädkammaren, den välplanerade bortforslingen av ”tomglasen”. FY!!! Jag vill också bli fri från detta odjur. Och jag vill inte bli som min mamma… styrkekramar till er alla!
skrev Awoa i Livet
@roppåhjälp Jag försöker också att vara i det, att det som har varit går inte att förändra utan enbart här och nu. Igår var det så så så nära att jag gick och handlade A. Men jag köpte hem alkoholfri öl som ändå lugnade det där monstret inom mig..
Min man sa igår: köp hem lite vin och öl imorgon.
Jag svarade: jag kan köpa till dig, men jag vill vara nykter.
Jag tror att han vet, man han kommer aldrig att ställa mig mot väggen eller fråga.
Jag jobbar som behandlare, och i våran relation är jag ensam på ett sätt, jag är alltid den som fråga hur alla mår, jag tar hand om det mesta hemma, jag kan inte få den stöttningen som jag önskar från honom. Men vi har det bra tillsammans, men ibland så känner jag att jag vill fly.
Men jag behöver att vara nykter, måste få min hjärna att läka, så jag med säkerhet vet vad det är som orsakar det här.
Jag har druckit mycket och länge, så en kemisk beroende är möjligt. Är även en extremsportare och söker äventyr, alkoholen har alltid varit där. Så socialt accepterat.
Men jag vill vill vidare, jag vill inte att alkohol ska vara det som är det roliga, avslappnande, sköna i mitt liv. Men jag har sånt sug just nu. Just nu är det som om det är alkoholen som är det viktigaste i livet. Jag behöver den. Jag måste ha den. Hur ska jag klara av att stå emot dom här känslorna? Vad ska ta dens plats? En del mig säger: strunta i det, du kan dricka, det är okej, gör det bara.
Den andra delen säger: inte en droppe till, det är på låssas. Jag vill inte skada min hjärna och min kropp. Men det är det jag gör. Hela tiden. Jag vill bara läka. Vara stark.
Tack för att jag kan skriva det här.
Hoppas verkligen att allt går bra för er!
skrev Flarran i Promillebikt
När man som missbrukare av alkohol till sist har insett att det är dags för en förändring i livsstil då tillvaron kanske i mycket upplevs skava som ett par skor som inte sitter riktigt perfekt på fötterna. Då måste man verkligen tänka till och analysera sig från grunden och även välja bort en del prylar som kanske kommit att bli för viktigt för en, eller att kanske ta för stor plats i ens liv så att säga.
Det är lätt att man med tiden börjar att identifiera sig med saker och ting på helt felaktiga grunder om man bedövar bort den naturliga tanken, medvetandet och känslan som finns med en från början liksom. För nog har det väl sagts att alla föds som original, men att de flesta slutar som kopior.
Men håller man sig till en naturlig god känsla och det sanna och mer oförställda nyktra tänkandet och levnadssättet. Som det ju inte är att på grund av kanske olika orsaker berusa sig med ett nervgift för att stå ut med kanske en upplevd svår situation. Har ju använt alkohol som ett universalmedel att lösa det mesta med alltså. Men starköl som frukost fungerade ju inte i så bra i längden liksom.
Tror att man måste anpassa sin vardag efter sina egna unika förutsättningar för att i grunden må så bra man kan alltså. Människor som i grunden är tillfreds och mår skapligt för det mesta. De längtar ju inte jämt efter ett konstgjort välmående i form av en dimmig berusning som ersättning för ett verkligt välbefinnande var nu tanken i stunden.
Något som jag inte skötte det allra minsta som missbrukare, det var ju det här med kosthållning som i stort handlade om pilsner, vin och snacks. Försöker komma bort från det mest onyttiga i matväg. Men har som orkeslös dystemiker inte så värst mycket energi att hålla på och laga mat från grunden.
Så här på morgonkvisten hade jag kunnat trilla ned i kaffebrödsfällan, men tänkte då till ett extra varv så har nu ätit två limpmackor. Den ena med makrill och den andra med god bacon-mjukost på. Festade även till det hela med ett par små tomater och lite inlagd pustasallad som jag gillar. Mellanmjölk i ett glas passade även rätt utmärkt till det hela.
Har ett tag funderat på att ställa i ordning en matsedel med favoriträtter för en veckas lunch eller middag, så att man vet ungefär vad man ska äta så att man kommer ifrån småätande av onyttigheter. Måste ju även tänka lite på det här med vikten och inte bara gå loss på kokosbollar och sånt. Förresten, @Andrahalvlek, det var kul att du tittade in en sväng kompis.
Ha det gott!
skrev Majabaja i Ska det kännas såhär?
Vill tipsa om denna artikel. Känner igen det mesta. Hoppas ni alla får en fin fredag. 🫶
https://www.mabra.com/halsa/karin-adelskold-om-sin-alkoholism-det-racke…
skrev Andrahalvlek i Promillebikt
@Flarran Annie Grace har så rätt när hon säger: ”Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i det vardagliga”. Utan alkohol får vi den förmågan tillbaka. Hög på livet. Precis så är det. Just nu njuter jag av blomsterfägring och fågelkvitter allra mest.
Men det tar ett tag innan man når dit. Innan dess måste man ner i det grådaskiga och vända. Det beror på att alkoholen kidnappar våra belöningssystem. Inget annat än alkohol får oss att må toppen när vi håller på med drickandet. När vi slutar med alkoholen blir dopaminet lite vilset ett tag, det tar lite tid innan det reagerar som det ska igen. Tålamodet får rätt mycket övning.
Kram 🐘
skrev Majabaja i Ska det kännas såhär?
@Ny dag ja. Det finns så många som klarat. Ironiskt nog så är min man nykterist. Han drack väldigt mycket när han var yngre och beslutade sig för ett antal år sen att INTE dricka alkohol. Han tog inte ens ett glas när vi gifte oss (hör själv hur konstigt det låter - det borde ju inte vara nåt konstigt att inte dricka alkohol för att man gifter sig…). Men han har varit helt ok med att jag ”tar ett glas då och då”. Utan att veta att jag hinkat i mig OFANTLIGA mängder… Men det är slut med det nu. Jag orkar inte må som jag gjorde i onsdags igen. Fy tusan! Är som sagt så glad att ha hittat hit! Tillsammans är vi starka! 💪🫶
skrev Majabaja i Ska det kännas såhär?
@Monica01 , tror vi är många - många fler än vad vi tror som delar ”samma problem”.
Allt smygande, lögner, smusslande. VEM kan tro att JAG faktiskt är (nu vågar jag erkänna det för mig själv) ALKOHOLIST? Mest ljuger jag ju för mig själv. Tycker att jag ”sätter lite guldkant på tillvaron” genom att ta ett (hmmmm) glas bubbel. Det är snarare 2-3 flaskor…nästan varje dag. Toleransen jag ”arbetat upp” är ju vansinnig. Men, nu vill jag påbörja en ny resa. Efter 8 nyktra dagar förra veckan så fattade jag ett idiotiskt beslut i tisdags. Att ”testa”. Det gick åt helvete. Så nu har jag börjat om och är just nu inne på min 3:e dag (igen) utan alkohol. Och nu ska jag hålla i längre. Är så trött på att leva med lögner och smygande. Vi kämpar och klarar detta tillsammans! Styrkekramar till dig! Vi hjälps åt!
skrev Majabaja i Nu tar jag hjälp.
Starkt av dig att be om hjälp! Jag har ännu inte vågat ta hjälp utifrån eller berätta för mina nära. Jag skäms för mycket. Men jag vet att ensam INTE är stark! Stora styrkekramar till dig! Du kommer greja detta!
skrev Nytt mål i Nu tar jag hjälp.
Haft problem med alkoholen förr men trillat dit igen.
Tre nära personer i mitt liv har gått bort inom ett halvår och dum så är har jag försökt dricka bort sorg och ångest,vilket bara gör det sämre.
Känner att jag har svårt att ta mig ur detta själv,i min stad finns en beroendemottagning där man kan gå på samtal.
Ska ringa dit idag så fort de öppnar kl 8,ta hand om er alla.
skrev Anabanana i Drickande efter gastric bypass-operation
@Cynthia Grymt bra jobbat! Jag ska också försöka vara nykter nu. Har provat att bara dra ner men det funkar dåligt.
skrev Lina. 2.0 i På det tredje ska det ske.
@bpo jag hade precis separerat och behövde vara nykter och mådde bra i det för min skull. Vi hade en skilsmässa som var ganska ansträngd och jag behövde ha kontroll. Sedan förälskade jag mig i nykterheten och kände inga behov av att dricka.
Senaste månaderna har jag varit stressad, mycket på jobbet, och jag har varit trött. Det här var alltid de 2 störta triggers för mig så jag började slarva helt enkelt. Jag började också umgås med mitt ex och jag förstod inte hur det påverkade mig innan jag tagit fel beslut.
Tack för dina ord 🙏
@kluck ok jag förstår, men det är väl skönt att det finns en liten plan framåt. Det är små steg som gäller.
Vi alla kämpa tillsammans 🤗 har du några planer inför helgen då?