Senaste kommentarerna i forumet

Blev en liten tankevurpa igår för mig🤷‍♀️ Testade att köpa hem och försöka dricka måttligt men lyckades inte. Korkat men gjort är gjort.
Känner mig på banan igen och behöver och vill fortsätta mitt alkoholfria liv.
Det är ju så mycket bättre att vara klar i tanken och känna sig pigg.

Ha en fin söndagkväll🤗

@Flarran Heja dig som tog dig ut! Att faktiskt ta sig ut är fullt tillräckligt, även om du bara går ett varv på gården!

Försök att ha noll förväntningar imorgon. Svara 100 procent på läkarens frågor. Sen blir det som det blir.

Kram 🐘

Hej Flarran! Jag läser dina dagliga betraktelser och uppskattar hur fint du beskriver dina tankar och din vardag. Du kämpar på så bra även när det känns motigt. Hoppas att du får ut något bra av läkarbesöket imorgon. Nu när du har en så lång vit period bakom dig kanske läkaren kan tänka i nya banor kring ev medicin? Hur som helst så hoppas jag du tar dig en skön dusch och kanske toppar kvällen med varm choklad och en limpmacka? Ha en fin kväll!

Hej Mattias! Jag har läst ditt korta inlägg som jag tolkar som att du bestämt dig för att sluta men tvivlar på att du ska klara det? Har jag tolkat dig rätt? Berätta gärna mer så finns det många kloka människor här som kan hjälpa till med råd och stöd.

Shit! Det tar aldrig slut! Vilken naivitet i försöket att sluta själv. Det känns som att man inte vågade offra en viktig del av ens liv. Jag har varit där massor med gånger. Jag tror jag behöver någon slags kontakt med någon av er därute.
Ta det lugnt så länge!/Mattias

Järnspikar vad envis man kan vara ibland. Var så himla trött och slut sen utflykten igår att jag först bara orkade släpa mig ut på balkongen då solen råkade titta fram en stund. Fick då kanske en fem procent extra energi som var så pass att jag ändå lyckades ta mig utanför dörren med soppåsen.

Tyckte sen att det vore synd och skam om man inte skulle klara av att gå ett varv runt huset åtminstone. Så nu har man gjort en prestation med tanke på hur fruktansvärt slut man var när man satte på sig skorna. Det blev kanske 350 meter, inte mycket att skryta om kanske. Men ibland så är varje litet steg bättre än inget alls. Den här jäkla dystymin och energibristen är inte att leka med.

Men nu är man kanske 15 procent mer positiv och så pass energisk att man nog ska klara av att duscha åtminstone, vilket står på schemat närmast liksom. För i morgon ska man ju ut och fröjdas och träffa en nybakad läkare som man väl får hålla grundkurs i allmän psykologi med kan jag tänka. Med erfarenhet om hur fåkunniga många allmänläkare är angående kompetens på det området är så lär väl det besöket inte ge så värst mycket skulle jag tro, men vem vet...

Ha en fin kväll!

Huvudvärken jag vaknade med i morse var inte att leka med. Nu lite bättre. I alla fall beror den inte på alkohol. Vilar och lyssnar på ljudbok. Imorgon resa i jobbet vilket betyder tiiidig morgon så jag hoppas jag får sova inatt, brukar alltid få för lite sömn vid för tidiga morgnar. Hursomhelst har jag iaf inte druckit och helgen varit lugn så sömnkontot är fyllt.

@vår2022 🙏 precis, lugnet börjar komma tillbaka och jag är så glad att dagarna från återfallet ökar. Och ska fortsätta öka. ❤️

Nu är det eftermiddag i köket, och trött det är man. Hade önskat att man hade haft lika pass bra energi som man hade igår när man var ut en sväng och handlade mat och ett par lurar till mobilen. Men har så himla lite energi och ork att jag inte ens har någon ork att kolla på prylarna man köpte.

Ska besöka en allmänläkare i morgon för att väl mest träffa den nya vårdkontakten som man blivit tilldelad tidigare för det psykiska och det fysiska måendet. Men har ingen lust att åka dit egentligen, då det bara kostar en massa pengar och väl inte kommer att ge något då jag mår allmänt skit som vanligt.

Har inget direkt alkoholsug, har väl mest bara tröttnat på alltihop liksom. Hade man haft en flaska portvin så hade man säkert slagit upp ett glas direkt. Känner ingen glädje alls just nu, men det är ju inget nytt så är det ju för det mesta. Borde väl göra något nyttigt som att gå ut med soppåsen, men då går man kanske bara av automatik till matbutiken och inhandlar ett sexpack med pilsner.

Grå och trist dag detta. Borde väl vara duktig och promenera lite raskt eller logiskt fylla den med roligheter. Ja, om man bara kunde komma på något som man orkar att göra när man bara har ork att sitta och skriva en massa tok som väl är rätt meningslöst. Nykter det är man som vanligt sen i höstas och även denna dag, och alkoholfri det har man lärt sig att vara fast det mesta bara känns helt tomt och meningslöst.

Har läst lite på detta eminenta forum och sett att det är många som har problem med alkohol på olika sätt även idag. Borde kanske lyssna på lite uppiggande Rock n Roll och dricka en kopp av kokkaffet som kokades på och hälldes i termosen för en timme sen. Men har inte ens ork och lust till det heller. Tacksam ska man vara, får man då höra och läsa här och där. Men ibland kan man verkligen känna och undra till vad...

Kämpa på gott folk!

@Kebne1 Många känner att de vill berätta den underbara nyheten för hela världen. Mycket likt nyfrälsta på religionens område. Känns det rätt så är det rätt. Andra - som du och jag är mer återhållsamma och det är rätt för oss. Finns inget facit, som tur är.
Anledningen till att jag är försiktig med vad jag säger och till vem är att vi har olika bilder av vad vi pratar om. Alkoholproblem, alkoholister, alkoholism osv. betyder helt olika saker för olika människor beroende på deras livserfarenheter. Om du tycker att du vill vara ärlig och öppen och säga ”nej tack…jag är alkoholist” så kan det skapa bilder om dig som påminner om deras erfarenheter av alkoholister som inte alls stämmer med dig. Det kan man ju ge f-n i men kanske onödigt.

Du berättar tex för grannen som du känner sådär att du är alkoholist Din partner har ramlat på cykeln och fått en blåtira. Klart grannen begriper var den kommer ifrån eftersom hens pappa var alkis och slog både hustrun och barnen.

Själv säger jag bara ” nej tack” om det då kommer ett varför så ”mår inte bra av det och morgondagen bli helt förstörd”. Många fler människor än man tror accepterar och begriper utan vidare diskussion. Om inte - byt sällskap!

Gör det som känns rätt för dig - som du ju redan verkar göra 😊 Fortsatt trevlig söndag👍

@Kebne1 Jag känner i nuläget att jag enbart vill dela med mig till de som står mig nära och som vill mig väl. Att öppna upp och berätta en sån sak, det kräver mod. Jag litar inte på mig själv ännu, därför berättar jag för de som kan stötta mig när jag är svag. Från början trodde jag att det inte skulle vara svårt att berätta för vem som helst, men först vill jag hitta mig själv och bli stark igen. 🌻

Jag funderar på hur viktigt det är att berätta för alla i ens omgivning att alkoholen är ett gift för just mig? Som det är nu vet bara mina allra, allra närmaste. Vänner och andra har ingen aning. Jag kan tycka att det ställer till det lite. Varför man inte dricker är ju ganska provocerande för många. Men eftersom jag är så privat och verkligen hemlig av mig på alla sätt å vis så känns det jobbigt att basunera ut min hemlighet för alla. Hur tänker ni andra som varit nyktra ett tag?

Det är nog som du säger @Andrahalvlek, att det undermedvetna är inblandat i regisserandet av de konstiga drömmar man har haft på sistone. Har nog aldrig drömt så mycket underligheter. Det är nästan som att ha sin egen biograf inbyggd i skallen. Faktiskt rätt så underhållande. Fast ibland kunde det ju vara bra om man fick sova ut ordentligt nån gång utan vakna helt uttröttad av de rätt snurriga prylar som tydligen far omkring fritt i tankemaskineriet liksom. Men alkoholdjävulen får då allt även denna dag sitta helt torrlagd och törsta, för flytande nervgift får han i alla fall inte en att smaka.
Ha det gott kompis!

@Andrahalvlek tack för tips! Det ska jag göra 😀

@Blidenjagvillvara77 Skönt att det känns bra för dig! Läsa gärna mina inlägg om drömmar i @Flarrans tråd.

Kram 🐘

PS2. Jag drömde jättemycket och jättekonstigt i början av min nykterhet. Jag kom ofta ihåg drömmarna eftersom jag vaknade mitt i dem. Ofta ville drömmarna säga något till mig, man får analysera dem lite. Drömmen om din mamma och pappa känns given: De är stolta över dig ❤️ Numer kommer jag sällan ihåg vad jag drömmer. Jag tolkar det som att jag inte längre har en dissonans mellan mitt medvetna jag och mitt omedvetna jag. Och så sover jag bättre, det är när man vaknar mitt i drömmen som man minns den. Oavsett är drömmar läkande för hjärnan! Den ska hålla på så där på nätterna. Sortera, slänga och arkivera, cementera inlärning. När vi dricker alkohol funkar det som en slags lättare narkos, hjärnan får inte jobba som den ska på nätterna.

PS. Själv drömde jag att jag kaskadkräktes. Ingen guldkant där inte. Det var mitt sista stadie i missbruket, då jag drack nästan en hel vinbox på en fredag eller lördag några gånger, knappt hann ut i badrummet innan jag kaskadkräktes i badkaret. Som en fjortis. En gång kräktes jag i sängen utan att jag ens var medveten om det. Vaknade upp i en spya. Den ångesten 😖 Det var då jag fick nog och slutade dricka helt. Konstigt egentligen att vårt undermedvetna plockar fram de värsta minnena?

@Flarran Den typen av drömmar är ditt undermedvetna som ställer frågor till dig. Menar du allvar!? Ska du verkligen aldrig dricka alkohol igen?

Det tar tid för det undermedvetna att fatta grejen, vi har ju hållit på i så många år och druckit. Kanske slutat flera gånger och börjat igen. Gång på gång. Så länge det finns ett glapp mellan ditt medvetna jag och ditt undermedvetna, en så kallad dissonans, så kommer det att vara stundtals jobbigt. Men det går över.

Det du kan göra under tiden är att 1) fokusera på allt positivt med nykterheten, 2) känna tillit i att tankar och känslor inte kan lyfta glaset till munnen, 3) aldrig ta första glaset.

Ha en bra söndag kompis!

Kram 🐘

42 dagar sedan jag tog sista glaset och det rullar på med toppar och dalar. Det känns mer som en vecka än 42 dagar vilket jag tänker är positivt. Skulle jag sagt till mig själv att börja med tre månader så hade 3 månader varit min gräns. Då hade jag tyckt att tiden segat sig fram, så funkar jag. Har ju bestämt mig för att fokusera på fördelarna med nykterhet, skriva dagbok och följa min egen resa. I tanken har jag vid några tillfällen bara velat ”ge upp” och tyckt synd om mig själv. Tycker jag jobbar på så bra, tränar, kämpar med allt möjligt så jag är väl värd att få ta ett glas jag med? Men då tänker jag på vad det där glaset skulle leda till? Jag VET ju vart det bär iväg… jag är tacksam för att jag lyckats stoppa det skenade tåget innan det bar iväg utför stupet. Jag tror inte jag hade/har ett beroende men tänker att man kan vara alkoholist ändå? Sen tänker jag att själva ordet har en sådan negativ laddning. I alla fall för mig. Vill hellre kalla det för ett problematiskt förhållande de tlll alkohol, eller att jag helt enkelt inte tål det. Hur tänker ni andra?
Var på en tjejmiddag i fredags och de andra ”tyckte så synd om mig” som inte fick dricka bubbel… jag sa nåt om att det var självvalt och att jag var trött efter en intensiv vecka vilket ju var sant. De är inte så pass nära mig att jag vill säga hur det egentligen är… vi bestämde att vi ska ses snart igen och då hos mig och då minsann ”får du också dricka”. Vet inte hur jag ska ta mig ur det där men jag kommer nog på nåt. Har alltmer börjat tycka synd om
De som måste dricka än om mig som inte för det, men det kan också skifta. Är ödmjuk inför att bakslag kommer och att det kommer många dagar då det inte känns lika självklart. Dock känner jag en viss ”rädsla” inför känslan dagen efteråt. Tung vinskalle och en dålig eftersmak i munnen, trots ett kontrollerat intag (det har funnits sådana tillfällen). Det är så värdefullt att få vakna utan den känslan och att få sova gott om natten! Och på tal om natt så drömde jag en ”mardröm”
I natt. Drömde att jag ”bara” skulle ta nåt glas rött med maken, bara en gång och sen skulle jag fortsätta på min nyktra bana… jag vaknade i morse och var såååå ledsen och besviken på mig själv! Sen kom jag på att det bara var en dröm!
Idag blir det träning, handling, matlagning inför veckan och övriga förberedelser inför veckan som kommer. Ikväll blir det skönt med ett gott fika framför Netflix. Önskar er alla en fin söndag 💛

Vilka konstiga drömmar man kan ha som nykter och alkoholfri. Det är söndag idag och kunde inte somna alls fast alla parametrar borde ha varit rätt. Tänkte att då kan man väl när det är söndag och allt kanske för en gångs skull be en stilla bön till Gud om att få sova en stund och få drömma nåt trevligt och intressant.

Det blev inte länge man fick sova, men drömde intressant det gjorde man då. För strax innan man vaknade före åtta. Så hade man i drömmen en gammal skolbekant på besök som hälsade på hos en. Kommer inte direkt ihåg vad vi snackade om för nåt, men det var nog inget speciellt.

Hur som helst så dök även i drömmen mina föräldrar upp. Tänk, dom som har varit stendöda i flera år numera. Dom såg yngre ut på nåt sätt, men jag kände ju igen dom. De sade några ord som jag hörde tydligt och svarade lite lågmält på. De hälsade väl mest och sa nåt ord så där som man ju gör.

Då slog det mig i drömmen att dom är ju döda. Har man gått och blivit helknäpp eller nåt tänkte man då liksom. Så tittade jag på han som hälsade på mig för att se om han också hörde och såg mina gamla föräldrar. Det gjorde han då helt tveklöst. Då kom jag i drömmen på att jag innan de dök upp hade talat om det andliga på nåt sätt. Mina föräldrar hade väl lite lätt skojigt åt mitt lite barnsliga tankesätt kring det hela i stunden.

Men de verkade då inte tycka att man var helt tokig i alla fall. Kommer ihåg från drömmen att skolbekantingen som hälsade på en, nästan väl blev smått religiös av att se mina föräldrar på detta märkliga sätt. Sedan så vaknade man. Borde nog kanske ta mig en kopp med varm choklad och ett par limpsmörgåsar med mjukost på känns det som.

Ha en fin söndag!

Mådde så bra efter gårdagens trevliga utflykt, promenad och handling av lite mat och en del tekniska prylar att jag var smått lycklig en liten stund på kvällen i någon timme. Det var nog faktiskt årets allra första äkta glädjekänsla faktiskt. Kände inte det minsta behov av någon alkohol, tvärtom så fanns endast tacksamhet för nykterheten och friheten från allt vad öl, vin och sprit heter.

Sitter nu mitt i natten här i köket och dricker grapetonic och äter baconchips samt känner mig allmänt tom och lite besviken över att jag inte lyckades sova mer än bara ytligt i en timme liksom. Detta fast jag var ordentligt trött på rätt kvällstid för en gångs skull, och därför lade mig omkring elvatiden på kvällen. Det var stört omöjligt att somna fast jag var så himla trött.

Måste ändå ha somnat till en stund och drömde bara dramatiska sekvenser om drickande i ruskigt grå, regnig höstmiljö i nåt risigt bostadsområde nånstans. Tänkte att det här är ju som gjort för att bli till en film som garanterat skulle få en Oskar eller nåt, för värsta deprimerande vardagsrealism så trist som det är alltså. Tänk, i drömmen gick till och med musiken släpigt i mörka molltoner.

Denna nyktra nattfest på lite chips och tonfisk ur burk är nu över och endast en skvätt grapetonic finns nu kvar i glaset på bordet. Har inget direkt alkoholsug, men hade det funnits flaskor med onyttigheter hemma så hade man nog ändå av farten varit rätt så packad nu kan man tänka. Det är då allt tur att det finns ett sånt här forum där man kan skriva av sig lite tankar så de inte samlas på hög i skallen och bara snurrar runt för sig själva, för sånt är då tröttande och jobbigt. Förresten såg just att ni tittade in här igår @Kebne1 och @Ros, sånt uppskattas alltid.

Ha det gott!

@Flarran Jag brukar läsa dina inlägg, tycker du skriver så bra. Kul att följa dig. Jag själv tog en promenad i det ruggiga vädret idag, nu ABBA på tv och så lycklig att imorgon vakna till 6 v. utan alkohol. Ha en skön lördag kväll.

@Flarran älskar att läsa på din sida. Allt är poesi i mina ögon. Härligt att även läsa att livet känns lättare för dig just nu. Ha en härlig lördag kväll!

Hejsan! Tänk att man idag i dagsljus har varit ut en sväng och firat lördag utan att ens ha haft en tanke på någon alkohol. Kände vid elvatiden att det var dags att åka en liten taxisväng till ett köpcentrum utanför staden för att inhandla bland annat lite mer kolsyra till bubbelmaskinen.

Det blev även besök i lite prylbutiker och inhandlande av ett par trådlösa lurar till mobilen samt även att man gick till ett närbeläget storköp. För inhandlande av mer mjukost, bröd, frysmat och ett par flaskor med Grapetonic och lite godis och chips. Festade även loss på ett par grillade korvar med bröd och päronsaft i en liten tetrapak när man var på gång.

Fast man åkte taxi dit och hem, så visade stegräknaren när man kom hem att man faktiskt hade promenerat 2,5 kilometer i omgivningarna vid köpcentret utan att man ens hade tänkt på det hela. För första gången på dessa månader som helt nykter så slog det mig just att jag inte ens hade tänkt på någon pilsner, bolaget eller nåt sånt. Kanske börjar det nu gå åt rätt håll äntligen. Detta då man ju helst vill bli fri från alla tankar på att tvingas dricka onyttiga drycker som man har hållit på med i så många år tidigare. Kort sagt, en riktigt trevlig dag. Kul även att ni tittade in här tidigare idag @Skrynkelnylle och @vår2022.

Ha en fin kväll!

@Minabästaår Finns det inte någon du kan vända dig till och prat om vad som hänt? Någon som du litar 100% på. Någon som bara kan lyssna utan att döma och/eller fördöma. Det behöver ju inte vara en frofessionell terapeut eller präst - bara en medmänniska helt enkelt. Kan också vara någon helt okänd. Tror inte att du ska göra det här i något forum - utan någon som LYSSNAR.
Min erfarenhet är att inte döva smärtan överhuvudtaget. Tvärtom. Lyft fram den tillsammans med någon. Det är i detta möte man kan gå vidare tror jag.
Förstår att du har det jobbigt just nu och att du gärna ser alkoholen som en tillfällig ”lösning” men du verkar ju ha koll på att det inte är en lösning utan början på ett mycket allvarligare problem. Vad du än gör : ta inte första glaset! Det är i varje fall något du själv bestämmer över. Hoppas du snart kommer vidare. Vi är så många som fullständigt gjort bort oss...så många gånger.

Har sådan ångest, det bara river i mig. Jag har gjort bort mig fullständigt och vet inte om jag kan trassla mig ur den här situationen 😭. Vore så enkelt att döva smärtan med medicinen alkohol, men vet ju att det inte hjälper. Jag har nu bett om annan hjälp för att komma ur det här så kallade livet. Börjar få mörka tankar och är så skamsen ❤️