Senaste kommentarerna i forumet

Förundran är då något man kan ha kring rätt så mycket och som man väl även mer direkt har utforskat inte minst de senaste veckorna under dessa sommardagar som givit mig ett flertal tillfällen till att som nykter vara mer närvarande och delaktig i nuets och skaparens storhet som då verkligen kan återspeglas där man minst kan ana.

För några veckor sedan var jag på min cykel på väg till ett av mina smultronställen här i världen för att ta mig en av detta års första simturer. Det var en mycket varm och solig dag så jag sökte mig ofta till skugga för svalka i skydd av träd och buskar. När jag hade cyklat ett antal kilometer så var det så varmt att jag var tvungen att stanna till och vila i skuggan av några gröna större buskar.

Jag hade åkt på en cykelväg bredvid en större väg och vyn på den platsen gav mig väl inte nån känsla av naturens storhet då vägen var rätt så nybyggd och det mesta såg ganska grått, grusigt och trist ut. Men det var ändå en liten oas som jag hade hittat rent spontant förstod jag efter en stund där jag stod i skuggan och svalkade mig med en medhavd flaska med kallt kolsyrat vatten.

Inom mig var det inte direkt lugnt vilket det sällan är då jag som dystemiker har en ofta krypande oro inom mig fast det inte ens borde finnas någon sådan känsla då jag medvetet oftast väljer bort allt som kan stressa mig och få mina tankar ofokuserade vilket ofta gör mig mer nedstämd än vad jag för det mesta ständigt brukar vara. Hur som helst så stod jag still på samma plats fast jag egentligen hade svårt att vara stilla då jag var så himla stressad inifrån som så ofta.

När jag stod där i skuggan och kände sommarvärmen och solens hetta såg jag upp mot den klarblå himlen och kände väl en slags förundran över att jag hade lyckats att ta mig så pass långt ifrån mitt hem fast jag som alltid var så där himla trött som jag är för det mesta. Började känna mig deprimerad och började tänka på att vända om och cykla iväg in till systemet för att köpa vin och öl för att få tankevila.

Men samtidigt så var min längtan efter att få simma större än det alkoholsug som hade uppkommit i stunden där jag stod och började känna mig uttråkad på något sätt. Vilket är en känsla jag får lätt fast det även kanske är hur fint, kul och trevligt som helst. Vill då bara fortsätta framåt åt något håll för att skingra mina tankar och komma i ett annat och bättre stämningsläge. Men jag tvingade mig ändå medvetet att stå still och började sedan sakta utforska omgivningen med min blick.

Då upptäckte jag att jag hade kommit till en brytningspunkt mellan grå stadsmiljö och det lite mer lantliga så att säga. För där jag stod var det några små röda stugor och även en hästhage som nu väl var tom då hästarna som kanske brukar gå där förmodligen var på grönbete någon annanstans. Då jag hade tröttnat på att bara vara i stilla mindfulness så började jag att sakta röra på mig och ta några steg ut i solskenet igen. Jag tittade på motorvägens gråa och grusiga dike och såg då ett flertal vackra sommarblommor röra sig sakta i vinden.

Jag tänkte att nog finns det saker att vara förundrad över fast man inte mår psykiskt bra och väl är rätt så trött på att må som man gör för det mesta. Sedan började jag sakta gå mot min parkerade cykel för att försöka att ta mig iväg till den avskilda badplatsen som var mitt mål. Då upptäckte jag att det var en liten bäck i miniatyr vid sidan av vägen som porlade intressant så jag gick då dit och såg det som jag i stunden kände var som en återspegling av det som kanske är det paradis skriften väl talar om.

Skönhet i form av sommarblommor som var både gula, blå och även nån vit liten blomma. Har ingen större botanisk kunskap och vet namn på olika örter men att det var en tuva med små blåklint och andra vackra små blommar som fanns där, det såg jag då utan att vara nån expert. Då kände jag en extra stark närhet till min skapare och plockade fram min mobil för att fånga motivet på bild då jag tänkte att den bilden kanske framöver kunde få bli inspirationskälla till nån kommande instrumental komposition.

Så nog finns det mycket att förundras över som du @Andrahalvlek väl är inne på. Det behöver man väl kanske inte ens fundera över. Men ibland är det inte lätt att var på solskenshumör fast det kan vara så varmt och soligt ute ibland att man nästan bara kippar efter andan liksom. Kom hur som helst den aktuella dagen ifråga i vattnet och fick mig en trevlig simtur. Videofilmade även den lilla bäcken med vackra blommor som skaparen hade placerat där så att säga. Det är sånt man lever på en kväll som denna då man väl inte är så värst uppåt och på världens bästa humör kanske. Men helt nykter och alkoholfri det är man då i alla fall.

Ha det gott kompis!

@Ros just det har jag tänkt på, hur lite alla dricker...10 månader

Hej. Vet inte om skall skriva detta här men något märkligt har hänt. För något år sedan skrev jag att jag hade en usel kontakt med min ena syster och jag tyckte inte om henne. Nu i sommar var jag med min andra syster och tog hand om min pappa som var tungt. Det fungerade inte så bra mellan min syster och mig. Gjorde att jag åkte tillbaka hem till mig efter några dagar. Tog då kontakt med min andra syster som det hade varit så dåligt med. Blev precis tvärtom. Har nu en bra kontakt med henne o en usel med den andra. Kan o göra med mitt drickande men vet inte. Ta hand om er alla. Kram

Tack för du finns Amanda..

@Ros Grattis till 5 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Och att du fått uppleva semester och umgänge med vänner nykter! För att inse att alla upplevelser nykter blir så mycket bättre 🥰 Vi gamlingar kan tjata ihjäl oss om att det är så - men man måste uppleva det själv för att fattta. Och sorgen lägger sig med tiden, jag lovar. Du kunde inte slutat dricka tidigare, för det var först nu du verkligen förstod att du behövde sluta helt.

Kram 🐘

@Flarran Googla på förundran och förundranseffekten. Att tro på en gud tillhör faktorerna som kan fylla oss av förundran. Likaså att på något sätt hjälpa andra genom ideellt arbete. Konst, musik, lyrik är andra sätt. Meditera likaså.

Kram 🐘

Hurra för mig 5 mån utan A😃

Tanken på vad frihet är för något kom till mig efter att jag hade vilat och sovit ett par timmar här på eftermiddagen. Jag tittade nyss ut genom mitt köksfönster och såg att det regnade och kände mig nästan som en fånge instängd i ett eget skapat fängelse av feltänk. För plötsligt så var en tanke om alkohol närvarande igen. Känslan var inne på spåret om att varför vara duktig och vara nykter när det inte tycks blir bättre än så här.

Det negativa tänkandet som dragit ned mitt humör så många gånger och färgat mitt sinne i mörk dyster nyans och så ofta fått mig till att ta mig ned till bolaget så många gånger hade så sakteliga gått igång och börjat mala inom mig igen. Det är väl ingen frihet att tvingas vara berusad av alkohol för att stå ut med tillvaron sade logiken inom mig. Det är inte många gånger genom åren som logiken har fått vara närvarande i min tankevärld när jag varit nedstämd och helt tom liksom.

Gick då ut på nätet för att lyssna på lite musik för att skingra mina dystra tankar och återfå fokus på att vara nykter och alkoholfri som jag förstår och känner är det mest logiska. Tänkte på det här att vi alla på något sätt måste tjäna någon eller något här i denna värd. Mindes en textmässigt tänkvärd låt av Bob Dylan och gjorde faktiskt som min gamla kristna mor och djupanalyserade lyriken i låten Gotta Serve Somebody. Vill jag verkligen var slav och tjäna under alkoholdjävulen tänkte jag sedan.

Man kan ha många tankar vid ett köksbord en regnig eftermiddag. Nu är tanken på alkohol inte lika närvarande som den var i stunden då jag började knappa på mitt tangentbord. Funderar nu mer på om det nog inte är dags att ta och gå utanför dörren och slänga den där soppåsen som står i hörnet och liksom hånflinar åt mig. Frihet att göra vad man vill, och att hitta sin egen väg kan vara en knepig nöt att tas med ibland. Det är även jobbigt att vara så orkeslös som man är.

Men att dagligen tvingas dricka alkohol för att tro sig må bra som man gjort så många gånger innan man hittade hit till detta eminenta forum och började tänka lite mera nyktert, det är då ingen frihet. Öppnade nyss kylskåpsdörren efter att ha läst Herrens bön som man har utskrivet på ett papper och uppklistrat på dörren till ett av matförråden i lägenheten så att säga, det har man då gjort. Det är många val man kan göra i var stund och mitt val nu står väl närmast till om det ska bli korv och mos eller pytt i panna och rödbetor till middag liksom. Drycken blir då helt alkoholfri det är det då ingen tvekan om.

Ha en fin kväll!

@Blidenjagvillvara77 Hur går det för dig? Jag har lyckats avstå A i 21v. Är inne på min fjärde semester vecka utan att ha trillat dit och även umgåtts med vänner som dricker och känt att jag är färdig med A. Känner dock en sorg över att det blev som det blev för mig. Att jag valde A under så lång tid och hur mycket det påverkat mig negativt. Nu är livet så mycket, mycket bättre o jag bygger upp mig själv för varje dag. En dag i taget🤗

@LinneaEmilia
Samma här. Dricka medvetet liksom. Och det är ju alltid lättare precis efter att man spårat, sen går tiden och man glömmer vad som kan hända.
Den första riktiga utmaningen är imorgon. Grillkväll.. iofs inga problem om jag kör, fast jag brukar sova över.
Sen nästa vecka ska jag och ett gäng till en annan stad och ha det bra. Kommer svinsvårt att inte dricka nåt. Absolut inte svårt att dricka måttligt dock, för inget sånt tillfälle, men om man nu ska va vit.
Fan, jag vill verkligen kunna dricka utan att bli idiot. Gillar inte ens att va full.

Jag sitter och dricker som vanligt denna onsdagsmorgon. Men det är inte alkohol i mitt glas utan bara kallt och gott kolsyrat vatten och det är jag då tacksam för. Har i denna stund vädrat lite här i mitt kök och funderar på att få mig lite dagligt bröd och känner inte alls någon stressande längtan efter berusning av öl, vin eller sprit.

Det har tagit många dagar att komma till denna punkt där jag nu befinner mig och är lite förundrad över att jag kan vara nykter och alkoholfri som jag är just nu. Men det hade nog inte varit så om jag inte hade hittat hit till detta eminenta forum och börjat ta till mig kloka råd och arbeta konstruktivt med mitt psykiska mående och skrivit av mig en del jobbiga tankar som snurrat runt i så många år.

Förra året den här tiden på morgonen i ett gråväder liknade det som är just nu. Då hade jag utan tvekan garanterat varit på väg ned till bolaget för att få tag på alkohol för att snabbt kunna stänga av nedstämda känslor av oro och inre tomhet. Något som sedan bara skulle ha gjort mig riktigt djupt depressiv och fått mig att vilja avsluta tillvaron. Så negativt tänker jag då inte alls som alkoholfri.

När man mår dåligt så ska man försöka fokusera på det som känns bra för att bli lite ljusare i sinnet. Man ska inte sörja över det man inte har, man ska i stället vara tacksam för det fina som man har. Vilket man garanterat ser och upptäcker som nykter om man noga vänder på varje sten och tänker mer positivt än vad man gör i alkoholdimman som bara förstör ens förutsättningar till ett gott liv. Tacksamhet är något jag sällan har känt, då jag upplevt det mesta som ett jobbigt tvång.

Men den här sommaren som nykter har jag upplevt mycket vackert som jag i stort missade när jag vandrade omkring berusad för det mesta. Jag såg det vackra, men jag kunde inte känna tacksamhet utan gick bara omkring och bar på ett missnöje inom mig mest hela tiden. Har nu tittat på de bilder jag har tagit med min mobilkamera som helt nykter och känner nu att man kanske på nåt sätt har kommit in i en andra andning så att säga.

Det går inte att vara medveten och riktigt närvarande i stunden om man är frånvarande och så att säga känslomässigt har stängt av sin hjärna med alkohol liksom. Nu har jag återigen läst lite kloka ord av skribenter på detta forum och känner faktiskt tacksamhet över att jag får vara en liten del av denna gemenskap som lär mig så mycket om livet som jag till stor del har missat i alkoholdimman.

Ha det gott!

@Awoa Hej 👋🏼 Du kan få en kram av mig så länge 🤗
Vet din man verkligen inte? Min man visste - men sa inget. Jag kraschade både två och fem gånger innan jag adresserade problemet på riktigt. Han visste. Han visste däremot inte hur han skulle ta upp det. De gånger det "bara blivit för mycket" slog jag ju ifrån mig och var nykter ett tag för att sedan så sakteliga börja slentriandricka igen -> utför.

Den här gången har jag adresserar problemet och varit helt transparent- berättat om AH. Gjort självhjälpsprogrammet (1 avsnitt/v). Jag har jobbat på mig och upptäckt hur mycket bättre jag mår när jag är nykter. Jag befinner mig förvisso under måttligt men jag har varken varit full eller bakis på snart fem månader och det känns SÅ skönt!

Alla är vi olika och måste finna vår egen väg till välmående. När jag började att skriva här hade jag inte en tanke på att stänga dörren till alkohol - men den tanken växer på mig och jag vet att jag nu skulle kunna stänga den dörren för gott. Lycka till! Skriv gärna hur det går. Kram.
🩵

Hej på er alla underbara kämpande människor.
Jag är åter efter min sommarsemester som enbart har varit en enda lång berusning. Jag har haft NOLL kontroll över mitt drickande. Jag har smugit, hällt i mig allt i min väg. Nu står jag inför en fråga som jag inte kan besvara. Varför dricker jag? Varför varför varför?!
Det är som om jag blir besatt, som om en demon intar min kropp och själ och jag har inget motstånd. Jag ställer mig frågan: varför ska jag bli nykter? Svaret är givande. Jag kommer dö annars. Inte idag eller imorgon men säkert när jag fyller 50 så kommer min kropp att ge upp. Tårarna kan inte sluta rinna, jag vill inte.. Jag vill vara stark, jag vill att min hjärna ska vara hel. Jag har märkt att jag har blivit avskärmad, kall emellanåt. Jag orkar inte hålla uppe fasaden längre. Jag vill att min man ska krama om mig, fråga mig hur jag mår, avslöja mig.. Men ingenting händer. Jag är ensam i det här. Jag behöver göra något.
Jag såg att någon skrev om självhjälpen här, jag ska se om det är något som kan hjälpa mig.
Denna vackra värld jag lever i, varför ska jag förstöra allt med detta berusande medel? Hjälp mig, jag måste ha hjälp.

@Ny dag Tittar in, vill visa att jag finns här när du kommer tillbaka❤️

@Miriam Hej! Ursäkta mitt sena svar - men ja - det är precis det jag har gjort. Dock har jag börjat sova lite bättre, peppar peppar. Tyvärr har jag efter mina avhållsamhet i maj tagit ett steg tillbaka och druckit ett par glas vin till kvällsmaten den sista tiden men nu ska jag försöka ta tag i mig igen. Tänker att imorgon den 24 juli ska bli ett bra datum för omstart: 24/7

@Gabi79 Tack ❤ Ja, det luriga är just att det kan gå att dricka mindre mängder utan konsekvenser och baksmällor en tid, och då tänker jag lätt att nu verkar det ju som att jag kan dricka måttligt. Men det är alltid någonstans en ansträngning för mig att hålla det i shack, jag måste påminna mig om att "Inte tappa kontrollen". Och ändå som en brev på posten kommer det, förr eller senare: Kontrollförlust, flera timmar har bara försvunnit. Jag drömmer inte ens när jag sover riktigt berusad, det är bara svart, flera timmar förlorade i ett svart hål. Det är därför jag känner att det klokaste för mig vore nog att hitta ett helt alkohofritt sätt att leva. Mycket kämpaglöd till dig!! Vi ska nog klara av det här!! ❤

@Flarran Hej, tack för din fina uppriktiga kommentar. Det känns på något sätt befriande att förstå att jag inte är den enda på denna jord som har betett mig så galet. Underbart att höra att du kunnat kämpa och sitter på torra land just nu. Jag började denna dag nykter och är fortfarande nykter så tack och lov fick jag en nykter dag idag. I morgon blir en ny dag och jag hoppas och tänker jävlar se till att morgondagen hålla mig nykter också! Tack till dig, kämpaglöd och en god nykter nattsömn till oss båda!!

@LinneaEmilia
Tack! ❤️
Det värsta är att man lätt hittar fördelar och oftast klarar man kanske av att dricka mindre/normalt. Jag känner idag inte samma motivation som igår, men jag ska ta mig genom det. Försöker se fördelarna med nykterhet. Att minnas allt. Att må bra dagen efter. Allmänt bara må bättre och bli klarare i huvudet.
Har en depression sen tidigare, men har mått toppen första halvåret i år, inte spårat och druckit socialt utan något större kaos. Ibland nåt glas hemma, men inga mängder. Nu var det som att allt bara kom tillbaka. Jag mår skit.

Välkommen hit! All kämparglöd till dig med!

Känner mig lite vilsen. Är väl kanske att jag tappat bort mig själv lite. Mår bättre än på länge, känner inget sug längre av att dricka för drickandets skull. Känner inte av den där rastlösheten eller ångesten jag tidigare har velat dämpa med alkohol. Just nu känner jag bara att jag inte passar in. I sociala sammanhang så känns det som att jag är uttittad och utpekad för att jag är nykter. Inbillat med största sannolikhet men känslan är där. Upplever att det enda det pratas om är att man ska ta ett glas vin efter jobbet, hur gott det ska bli med en kall öl, vilken drink man ska göra. Varenda tv serie dricks det i friskt. Just nu känns det som att alkoholen är med överallt och ingenstans. Nu känner jag en längtan efter att också ta det där glaset men stanna där, inte dricka något mer utan bara hänga runt med en öl för synens skull haha. Försöker klura ut vem jag är i allt det här. Identifierar mig inte med mitt missbruk men just nu känns det som det enda jag är, en missbrukare. Är ju fortfarande tidigt, hoppas det här bara är temporärt och lägger sig med alla dessa tankar och känslor. Mår generellt bättre men har toppar och dalar och framförallt kvällstid cirkulerar tankarna mkt kring alkoholen och framtiden osv

@Lonely Man Jag hoppas du kan finna vägen ur och hitta den vägen du vill vandra. Jag försökte i många år att kunna dricka utan att spåra men det blev alltid ur spår tillslut, jag viste inte att jag ville bli helt nykter förrän jag hade varit nykter i över 9 månader. Mitt mål var att jag skulle dricka igen när jag helt ärligt bara var sugen på ett glas för att det är så jäkla gott! Den dagen kom aldrig för jag ville ha effekten, den var viktigare än smaken. Kram

När man vill göra en massa saker på samma gång utan att ha någon ork alls att göra något vettigt eller kanske även skapande då är det då rätt så stressande. Man kan riktigt känna hur kugghjulen så att säga snurrar i full fart, men ändå så står maskineriet still. Ungefär som en muskelbil uppställd på pallbockar med fullt snurrande hjul och en vrålande motor igång.

Det är då inte konstigt att man då kan känna en inre stressande ångest alltså. Det är rätt många gånger man druckit alkohol av olika slag på denna trista känsla av en splittrad otillräcklighet som stegrat sig från en mild nedstämdhet till en starkt deppig och ofta uppgiven känsla som fått en att rusa iväg för att sedan ta till flaskan.

Men som gamla farmor väl var inne på allmänt när det gäller nervös känsla så är det väl i normala situationer något som man får sätta sig över. Man får tackla prylen med inre stress på nåt annat sätt än att sitta och dricka onyttig alkohol. Så tänkte jag för en stund sen då jag satt på min balkong och åt en glass av typen sandwich och tänkte tillbaka på barndomens dagar.

Minns lördagar då man var med föräldrarna till en av stadens större badplatser som till och med ibland hade en öppen kiosk som man kunde få sig en glass och lite godis ifrån av sina föräldrar. Många minnen kan man då få till sig i sommarsolen när man sitter nyktert stilla på sin balkong i kvällssol och äter glass av ett slag som än idag faktiskt ger lite positiva vibbar.

Ha en fin kväll!

Hejsan! @LinneaEmilia, det är bra att du har hittat hit till detta forum för nyktra tankar om att försöka att inte hatta runt berusad på alkohol som man väl själv gjort så många gånger att det inte går att räkna gångerna liksom. Det är väl för övrigt inte bara sånt som materiella prylar man tappat längs vägen så att säga. Men håller man i och ut går det att räta upp det mesta är ändå trots allt en känsla som finns. Men hade man inte börjat arbeta med sig själv och skriva så mycket tok som man gjort hade man kanske inte ens suttit här idag kan jag då säga. För varje berusning är väl liksom en spik i kistan på nåt sätt. Den här tiden förra året hade det då med garanti inte varit kolsyrat vatten i mitt glas här på bordet kan jag då utan tvekan säga.
Kämpa på kompis!

Alkoholen ställer till det så jävligt för mig. Det som skulle bli 1 flaska vin en kväll blev 5 flaskor plus massa öl och flera drinkar under 3 dagar, en dyr taxiresa hem, en tappad sandal som jag hittade någon dag senare i hissen!! Där hade den åkt fram och tillbaka medan jag sov ruset av mig. Inget kul sätt att leva sitt liv. Jag vill lära mig att leva nykter, det går helt enkelt inte att hatta runt på det här sättet!! I dag är jag andra dagen nykter.

Känner mig så igen i din beskrivning. Jag har kommit fram till att jag vill avstå helt från alkohol, åtminstone för en period av flera månader. Det tyvärr blir lätt för stora mängder för mig när jag väl börjar. Jag är precis nyregistrerad här och känner mig taggad just nu. Nackdelarna med drickandet är för många. Mycket kämpaglöd till dig!!

Det är tur att man får livets prövningar och lärdomar sakta och stegvis för det mesta. För annars var det nog rätt stor risk för att en säkring i proppskåpet till hjärnans psyke och känslosystem skulle gå alltså. Märkliga drömmar kan man då ha på en solig eftermiddag fast man är nykter och alkoholfri sedan över nio månader tillbaka i tiden.

Hade just ätit en burk tonfisk, lite sallad från en glasburk, två ostmackor samt druckit ett glas ljummen apelsinjuice och funderade på att vara logiskt duktig och gå ut en sväng lite planlöst utanför dörren, eller att kanske gå på känslan som sade till mig om att vila en stund. Vaknade nyss upp från en jobbig mardröm där jag länge hade irrat omkring ensam rätt så panikslagen som en unge i ett jättestort köpcenter i kanske nån främmande stad i nåt helt annat land.

Det var som en labyrint av gångar och dörrar hit och dit. Butiker av alla de slag, restauranger, klädbutiker, radioaffärer och allt möjligt i olika våningsplan med hissar och rulltrappor i en enda röra utan nåt sammanhang. Jag frågade främmande folk efter vägen tillbaka till ursprunget, men fick inga riktiga svar som ledde någonstans. Jag gick bara runt, runt med till slut tårar i ögonen och kände mig som ett vilset barn som inte kunde hitta hem.

Sen vaknade jag och hade faktiskt gråtit nån tår i sömnen. Tänk jag som inte har gråtit många droppar i mina dar utan mest förträngt allt och väl dränkt mycket av jobbiga känslor och tankar i alkohol. Man ska nog försöka att sova på lite mer strukturerade tider. Men har ju inte fått till några grundläggande rutiner mer än att vara nykter vilket väl är en bra början i alla fall. För annars hade man då efter en sådan ruskigt livlig mardröm som man nyss hade, då lätt halsat direkt ur närmsta flaska med vin eller sprit kan jag tro.

Men nu fick det bli en burk energidryck i stället, och det lär man väl knappast bli dum i skallen av. Tänker på ordspråket om att det inte går att lära gamla hundar att sitta. Det är nog en sanning med modifikation, åtminstone när det gäller gamla fyllhundar... hum.. Ja, hur som helst, nu är då snart burken med energidryck tom, och inte skulle jag då vilja ha tio till sådana precis som när man var mästare på att halsa starköl i flaska på nån skitig toalett i stan liksom.

Hade jag nu varit pigg och inte nästan helt slut som man är, så hade man nog velat åka iväg på cykel till nåt badställe utanför stan som man inte varit på i nyktert tillstånd sen man var liten grabb. Men det hinns nog med, för det är ju bara den 23 juli som man befinner sig i ännu alltså. Förresten, @vår2022, och @Andrahalvlek, det var kul att ni tittade in här på min sida. Det är nog som det brukar sägas att det med envist arbete går att skapa nya stigar i hjärnan när det gäller hantering av tankar och känslor som man druckit på tidigare så att säga.

Ha det gott mina vänner!