skrev Flarran i Promillebikt

Hejsan! @hoppfull2024, kul att du tittade in. När man mår bra och är i någorlunda vettig psykisk balans är nykterhet självklart underbart. Tror inte heller att många normalt sett ständigt skulle vilja vingla omkring och vara berusade på gränsen till medvetslöshet om det tänktes till. För då ser man nog lätt hur sjukt det hela är. När jag jämt rände på bolaget, var det ju inte för att handla något som smakade så himla gott. Det var ju endast för att få tag på berusningsmedel för att stänga av känslan av dåligt mående. Nog har man även när man drack alkohol som värst funderat på hur många som för den ”goda” smakens skull, till fullt pris för alkoholfri version av äkta vara skulle handla sånt. Tror nog inte att det vore så värst många faktiskt. Det tar vi oss en slurk vanligt vatten på.
Ha det gott kompis!


skrev marshmallow11 i Promillebikt

@Flarran Låter så jobbigt att du inte får den vård du behöver. Jag blev själv runtskickad tidigare och det kändes så hopplöst. Jag bytte då till en husläkare istället och han skrev en remiss till en psykiater som jag nu gått ganska regelbundet till i 8 år! Kändes som att jag kom hem när jag gick dit. Äntligen tog någon mig på allvar! Skulle vilja påstå att han vid flera tillfällen räddat livet på mig. Blir alldeles rörd när jag skriver om det. Det där med en kontinuerlig kontakt med en person man litar på är så viktigt. Ett erkännande från vården att man inte är ett hopplöst fall men behöver stöd i livet. Jag önskar att du också skulle få träffa en sådan person i vården 🌸 Jag brukar ofta lyssna på poddar när det brusar för mycket i huvudet. Vet inte om det är något för dig men det går alltid att prova.


skrev hoppfull2024 i Promillebikt

@Flarran nykterhet är underbart!🤗😀För det mesta iallafall och när man tänker på hur alternativet ser ut och att det inte ens är gott. Tänk, så mycket godare det är med alkoholfri cider eller kolsyrat vatten!😊


skrev Flarran i Promillebikt

Något som en inre känsla sade just i denna stund, är att man ska tänka på att hålla fast vid den goda balansen eller känsla man ibland kan ha i stunden, och inte försöka öka på den ännu mer. Hade tänkt att ta mig en portionssnus till ”efterrätt” efter kaffestunden nyss, men valde nu alltså efter ingivelse av inre känsla att hoppa över denna egentligen onödiga nikotin-rutin. Det var väl allt för stunden. Nykterhet är inte så dumt faktiskt, när man tänker rätt på saken...
Ha det gott!


skrev Flarran i Promillebikt

Tänk att ett forum som detta kan vara så hjälpsamt. Har förstått att jag har rätt mycket att lära mig om tänkande, kommunikation och inte minst hur man hanterar sina känslor och tankar utan att bara flyga iväg och misstolka alla situationer och bli deppig och inåtvänd liksom. Tror att det skulle ha tagit mig en massa år av psykoterapi för att ha kommit så här pass långt i tänkande och hantering av mitt inre, min själ och så vidare. Tre månader som alkoholfri har öppnat dörren till ett lite annat mer positivt tänkande verkar det som. Har läst, och läser många inlägg och lär mig nåt nytt var dag känns det som. Den här dagen började inte direkt i dur, men nu känns det okej. Tänk, att man kan leva alkoholfri om man bara arbetar med sig själv nyktert och lugnt, samt är med i situationer och inte stänger av sig med en massa öl, vin, sprit, piller och sånt. Människans psyke är allt en rätt stor gåta som nog inte ens den högste alltid förstår sig riktigt på. Har lyssnat på 50-tals Rock n Roll och helt nyktert druckit lite slätt kaffe i kväll. Tog även ett par pepparkakor och lyxade till det hela.
Ha en fin kväll!


skrev Cashsmash i Då försöker jag igen

Heja dig @Elleme 🙌❤️ det ska du vara! Precis läst lite i tråden, vi verkar lika gamla och med bagage av ångest, självskadebeteende och självmedicinering med alkohol. Vad inspirerande resa du gör!!


skrev Elleme i Då försöker jag igen

Idag firar jag och nykterheten 1 månad tillsammans! Jag är så stolt över mig själv 🙌❤️


skrev Flarran i Promillebikt

Solen skiner ute. Fem grader varmt är det och allt kunde ha varit perfekt om man hade mått skapligt. Hade jag haft portvin hemma, så hade jag druckit sånt direkt fast jag inte har alkoholsug alls. Det är väldigt konstigt det här hur det känns. Kollade nyss febertempen och den biten verkar då vara rätt normal. Har ätit en limpskiva med makrill i tomatsås. Orkade inte göra nån riktig mat, fast man är ju egentligen inte hungrig heller. Har just värmt på några deciliter nyponsoppa för det lär väl behövas sånt kanske. Borde nog gå och handla mjölk, men har ingen ork till det heller. Fattar inte ens varför jag skriver då jag kunde ligga och sova. Får väl bli vila om en stund om jag orkar gå och lägga mig ens. Det här är ju inte klokt. Hade jag haft nån starköl så hade jag druckit en sån direkt fast jag inte är det minsta sugen på det heller. Varför bryr man sig när allt bara går åt helvete ändå är känslan som finns. Hur som helst @Andrahalvlek, fint att du skrev lite, det kändes i alla fall bra.
Ha det gott vänner!


skrev Andrahalvlek i Promillebikt

@Flarran Usch, jag får flashbacks. För två år sedan var jag svårt deprimerad, för fjärde gången utmattningsdeprimerad. Träffade två olika läkare på vc, som kunde nada om psykisk ohälsa. Båda berättade för mig att de sagt upp sig, pga arbetsbördan på just den vårdcentralen. Hjälpte mig föga.

Sen blev jag ännu sämre, suicidal, så min äldsta dotter fick köra mig till psykakuten. De remitterade mig till dagpsykiatrin i min kommun. Där fick jag hjälp, av en erfaren läkare. Jag hoppas få stanna som patient där nu, men det kan man aldrig veta.

Mitt enda råd till dig är att be om att få prata med läkarens chef. Tryck på att kontinuitet är superviktigt när det handlar om psykisk ohälsa. Att du nu har gjort stora förändringar i ditt liv och behöver hjälp med att ev sätta in mediciner. Att en vårdcentral inte har den kompetensen osv. Ge dig inte - stå på dig!

Kram 🐘


skrev vår2022 i Ja till livet

@Surkärring Jo, förstår att du vet om allt det där. Det som varit bra och hjälpt mig är att lite då och då läsa om det där igen, för att påminnas om rollen som hjärnan har i ett beroende. Fakta som liksom hjälpt mig att förstå min situation och som gjort det lättare att fortsätta. Att konstatera att mitt belöningssystem är förändrat och att jag inte kan dricka alkohol utan att hamna i skiten igen. Det som ändå hjälp mig mest är att jag riktat min uppmärksamhet och fokuserat mina tankar på hur skönt det är att vara nykter. Hjärntvättat mig😂. Om tankarna har gått på tristess utan alkohol så har jag flytta fokus från det till tankar om hur skönt det är att vara nykter. Med lite träning så har det funkat bra. Men förstår att det måste finnas motivation och en form av belöning kopplat till det.

Men en sak är säker, att det kan ta tid och att man ska ge det tid och som @Jan.3. skriver att det började hända saker efter 10 månader för honom. Hoppas det blir bättre snart, håll i! Sköt om dig❤️


skrev Surkärring i Ja till livet

@vår2022 jo men exakt det är ju det jag menar. Jag kan allt det där. Jag vet om det. Är full med fakta. Och ÄNDÅ... det är ju det som stör mig så. Men tack ❤
@Nell tack för bekräftelse 🙏
@Jan.3. Jag kämpar på, tack för pepp 💗
@marshmallow11 skönt att få veta att jag inte är ensam. 🌹


skrev vår2022 i Var gick det fel?

@Smillans Jag blir bara så glad över att du mår så bra😁. Grattis till 201 dagar!🥳 och ha en riktigt mysig date med maken❤️


skrev Smillans i Var gick det fel?

Lördag. Såg att jag precis passerat 200 (201) nyktra dagar🌟
I början räknade jag timmar, varje dag alkoholfri var som en seger. Jag var dock så rädd att jag skulle vara för bräcklig att stå emot alkoholen, att jag var förlorad för alltid. Men här är jag nu 200 dagar senare. Jag räknar inte timmar längre, inte ens dagar. Månader är det jag har koll på.
Så mycket som ändrats hos mig det sista halvåret, mina tankar, beteende, hur jag agerar eller inte agerar. Jag jobbar mycket med mig själv och har en önskan om att leva livet fullt ut. Inte hålla igen eller låta mig kedjas fast av alkoholens vidriga falska osanningar. Jag har min yoga 1 gång/veckan som kommit betyda väldigt mycket, videosamtal med Mindler där jag får hjälp att hjälpa mig själv. Det finns inget som blir bättre av alkohol, absolut ingenting. Jag är stolt, glad och tacksam!
Idag ska maken och jag bowla och äta på restaurang. Ska bli så mysigt❤️det var alldeles för länge sen vi hade en datenight.
Har ni hört att fåglarna börjat sjunga upp? Våren börjar stilla vakna upp.

Önskar er en fin och harmonisk lördag🧘🏻‍♀️


skrev Flarran i Promillebikt

Hej! @vår2022, Det var kul att du tittade in på morgonkvisten. Har inte mycket energi att ta mig någonstans för det mesta. När jag har var så tydlig och berättade om mitt mående för de som skulle vara proffs, men visade sig vara motsatsen känns det motigt. Orkar inte hålla på och springa titt som tätt längre för att kanske nån gång som av en lycklig slump eventuellt få en fungerande medicin. Har hållit på med sånt i över sju år. Tror inte att den så kallade sjukvården har kommit så värst långt när de gäller främst min dystymi som jag upplever som största problemet. Nedstämdhet dagligen med social ångest gör att jag inte har motivation till nånting alls egentligen. Har tröttnat på det mesta och berättat det för läkare igår, och som svar i princip bara blev utkastad. Känner att det väl får gå som det går liksom. Men nykter det är jag, men inte mår jag bra för det. Ja, magen funkar ju som den ska och det är ju bra. Ska väl äta nåt nu och vila då jag är helt slutkörd liksom. Men som sagt det var kul att du skrev lite i alla fall.
Ha en fin lördag kompis!


skrev vår2022 i Promillebikt

@Flarran God morgon! Jag snurrade lite på nätet och såg att det finns någon ny evidensbaserad behandling med botox mot depression. Det är en privat klinik, Psykiatrispecialisterna, som är specialiserade inom ADHD-utredningar.
- länk borttagen pga försäljning -

Det stod även om kronisk depression/dystymi på sidan. Stod något om att man kan få remiss från sin vårdcentral till dem. Läs och se om det kan vara något för dig.

Ha en fin dag!🌞


skrev vår2022 i Försöker och försöker

@allatiders Hej! Vad bra att du nu känner att du kan hantera alkohol och inte längre har sug. Bra att du ändå kikade in här efter bakslaget och att du fått känna stöd och att din förståelse ökat. Det kan finnas något positivt i ett bakslag i den bemärkelsen att man ruskas om och hittar rätt väg igen. Härligt också att du hittat dig själv på skalan och där du vill befinna dig. Sköt om dig och lev väl❤️


skrev Flarran i Promillebikt

Dagen igår ligger inte på topplistan av de bättre, men var en ögonöppnare när man nyktert analyserade och noga tänkte igenom de ord som en ny utländsk läkare från psykiatrin sagt innan man fick veta att man efter flera år som patient där. Detta att det alltså hade beslutats, att man skulle föras över en till en vårdcentral utan nån större kompetens inom det psykiatriska området. Det är ju numera bara som oftast olika stafettläkare som man får träffa både inom psykiatri så väl som inom primärvård. Det är ingen större kontinuitet alls. Det är väl därför många upplever att de som patient får dra hela sin sjukdomshistoria ända från början vid varje läkarbesök.

Det är för en patient som en själv extra knepigt hos en allmänläkare att bli lyssnad på om man i grunden har någon psykiatrisk problembild då man som patient i min kategori med psykiatriska deldiagnoser ska ha en stor portion tur för att tolkas någorlunda korrekt. Tyckte även det var rätt intressant att aktuelle läkaren från psykiatrin för första gången på alla år man varit patient där plötsligt försökte fokusera på alkoholfrågan. Men att läkaren ifråga inte alls det minsta tycktes uppskatta det faktum att man inte hade druckit en droppe alkohol på flera månader.

Tänkte då att det väl hade varit enklast för sjukvården att kasta åt en kanske en pillerburk med antabus och då sedan endast stämpla en som alkoholist och slippa gå vidare medicinskt angående det psykiatriska. Som det är nu så får de gärna ta så många blodprover de vill i sin iver att kanske plocka av en körkortet på grund av tidigare högt PEth-värde. Något som de väl kanske vill följa upp snart och kanske ser som sin prioritet framför att göra sitt jobb som vårdgivare. Då de i mitt fall uppenbart saknar psykiatrisk medicinsk kunskap om framförallt Dystymi med tillbehör.

Jag har nu varit helnykterist så pass länge att jag har lärt känna mig själv så pass bra att jag vet att min ångest, livsleda, orkeslöshet och lågintensiva depression inte alls är knuten till min tidigare rätt höga alkoholkonsumtion. Det är helt tydligt att mitt psykiska mående är precis så som det tydligen är menat att jag ska ha det. Känner igen mitt psykiska mående från ungdomsåren innan jag började dricka alkohol. Man skulle väl kunna säga att mitt trista psykiska mående nu syns vara det naturliga tillståndet hos mig. Fredagen igår var lärorik då jag upptäckte att jag trots djupaste känsla av inre mörker kunde stå emot lusten att gå och hänga mig eller att åka taxi till bolaget och handla en massa alkohol. Har nu bestämt mig för att leva nyktert så länge det medicinskt sett bara är möjligt för alltid retar det väl nån jävel.

Min farmor hade nog rätt i orden som hon sade till min lätt nervöse far som var helnykterist, att om man nu är orolig och deppig, det är sånt som man bara får sätta sig över. I mitt fall då det inte finns bra mediciner på apotek att tillgå som fungerar mot min psykiatriska problematik. Så är det tydligen viktigt för mig att jag sätter mig över känslan av ett mer eller mindre ständigt inre psykiskt obehag. Detta om jag vill fortsätta att traska vidare runt i denna enligt mig oftast gråtrista jämmerdal som sällan ger mig värst mycket till någon naturlig glädje. Det är tydligen min levnadslott att stå ut med min depression, ångest och orkeslöshet för att kroppsligt sett kunna leva så länge det rent medicinskt och kroppsligt är möjligt och väl för staten kanske ekonomiskt försvarbart.

Förstår nu som helt nykter och alkoholfri sedan drygt tre månader tillbaka vad den lite kryptiska utländske läkare som man på psykiatrin träffade för några år sedan menade med orden. Så där ska man inte behöva ha det, och i förbifarten nämnde något om nån klinik utomlands som använder samma slags metod som begagnas när det gäller sjuka djur eller nåt sånt. Kanske ömmade han om statskassans ekonomi rent skattemässigt kan man tänka. Detta då han väl omgående fattade att man nog inte mer skulle kunna orka slita som ett djur och skatta i en statiskt genomsnittlig omfattning som väl vanligt folk till pensionsdagen gör och sedan väl helst bara ska kila vidare. Mår i skrivande stund lika gott som vanligt i fall nån nu skulle undra. Tar mig nu en liten slurk alkoholfri läsk av typen Grape Tonic och ser alltså fram emot ännu en nykter dag i solsken.

Ha det gott!


skrev allatiders i Försöker och försöker

@vår2022 Det stämmer som du skriver, delvis! Men jag har tänkt på det här ett tag faktiskt, säg sedan efter 30-40 dagar av nykterhet. Någonstans i krokarna av en månad så insåg jag också att de problem jag hade för några år sedan var på en helt annan nivå och tro mig när jag skriver att jag absolut inte vill in i det träsket igen! Det var sprunget ur okunskap om alkoholens skadeverkningar och det sug man inte ens (likt skadorna på kropp) märker kommer för att det är en långsamt nedbrytande process som man inte ens noterar när man lever i det. Att nyktra till efter alla de åren var djupt ångestfullt och jag insåg att jag förmodligen aldrig ens skulle klara det. Det var riktigt tufft.

Skillnaden nu är väl att efter ett antal år av på det stora hela ganska måttligt drickande så är jag noga med att inte dricka för ofta. Det blir nog genomsnitt kanske någon gång varannan vecka, lite mer eller lite mindre ofta. Vad jag menar med att ge plats till någon som bättre behöver hjälpen kommer av den insikten av hur det KAN vara när man är riktigt illa däran. Jag känner inte att jag befinner mig i den zonen. MEN, jag har otroligt stor respekt för det här ska du veta och absolut ingen lust med helgdrickande längre.
I ärlighetens namn är jag inte längre sugen. Jag längtar inte efter fyllorna. Jag längtar inte alkoholen heller.

Det här forumet är fantastiskt och alla som skrivit och stöttat har betytt väldigt mycket för mig! Jag känner att jag samlat mina tankar i frågan runt hanteringen av alkoholen och dess avigsidor, min förståelse har ökat mycket och det är väl en viktig komponent för ett lyckligare liv tycker jag.

Jag har inte trott att det var möjligt att hantera det här men jag tror att det faktiskt ändå fungerar för mig. Det här bakslaget som var upprinnelsen till hela mitt inlägg initialt visade sig vara ganska lätt övervunnet och den oro jag kände var kanske lite överdriven. När jag summerar så noterar jag 6 år av väldigt sparsamt drickande, med åtskilliga veckolånga eller månadslånga perioder av totalt nykterhet.

Under alla omständigheter är nykterheten alltid mycket behagligare för mig, ta som i kväll till exempel. Jag skulle inte ens kunna tänka mig dricka ett glas! I morgon då? Knappast! Absolut inte värt det. Nästa vecka, knappast troligt heller. Så där ser det ut. Måste ändå säga att det känns ju rent fenomenalt bra att leva igen! Det här forumet hjälpte mig att inse var på skalan jag egentligen befinner mig och var jag befunnit mig. Var jag VILL befinna mig och att det finns hjälp att få! Jag säger: Ta den!


skrev Flarran i Promillebikt

Hej! @vår2022, Man har väl kanske varit lite för naivt hoppfull och trott att den läkare man skulle tala med inom öppenpsykiatrin ville försöka att fokusera på att hjälpa en till ett bättre mående på något konstruktivt sätt. Men de ser väl en bara som en onödig kostnad kanske, om man ska se på saken krasst med nyktra ögon. Brukade till min farsa lite skämtsamt säga ord som att - ingenting är så dåligt att det inte kan bli sämre. Där känns det som att man nog låg mer nära sanningen än vad man kanske tänkte på då. Den kvalité och kunskapsnivå som finns hos allmänläkare med kanske väl en tre månaders inblick inom psykiatri i sin grundutbildning ger väl inte mycket hopp för någon större förbättring. Vårdcentralen ifråga som man slentrianmässigt hänvisats till är man rätt bekant med sedan tidigare. De lär nog inte ha mycket att komma med säger väl min erfarenhet. Bemötande hos allmänläkare brukar det inte var något att klaga på. Då de ju brukar vara skapligt kompetenta på det mer kroppsliga spektrat som att ta blodtryck och såna där enklare grejer. Men sedan när det kommer till det psykiatriska brukar de ju remittera till psykiatrin som nu tydligen har visat den kompetensnivå som den ligger på idag. Kul att du skrev några rader i alla fall. Ha det fint kompis!


skrev vår2022 i Promillebikt

@Flarran Det låter jobbigt att bli bollad så där. Men kanske får du träffa en bra allmänläkare som lyssnar på dig. Det har ju ändå hänt en hel del nu när du varit nykter också i över tre månader, menar att det kanske blir lite tydligare kring hur du mår nu när alkoholpåverkan inte är med i bilden. Jag hoppas verkligen att du får ett bra bemötande på VC.

Sköt om dig, du jobbar på så himla bra kompis!🌺


skrev Flarran i Promillebikt

Hej! @Charlie70, Det har varit en jobbig dag efter att jag hade talat med en ny okänd läkare i telefon från psykiatrin som inte hade något verksamt att erbjuda mot min lågintensiva depression som jag brottas med dagligen. Det var uppenbart att denne läkare nog inte ens läst journalen utan bara beslutade att skicka en vidare till en vårdcentral med allmänläkare för att väl minska kostnader och patienttrycket på sin avdelning. Hade ju hoppats att man skulle fått någon mer verksam medicin mot nedstämdheten. Men blev endast efter flera år i princip bortplockad från deras patientlista och hänvisad till vanlig vårdcentral när det gällde förnyelse av de sockerpiller mot ångest som jag har sedan tidigare trots att jag ingående berättade om vilka mörka tankar jag ofta har. Har kämpat hårt med att vara alkoholfri, men nu är det svårt. Det känns i skrivande stund hopplöst och att det har blivit lite för mycket motvind. Man får väl se hur det går med allting...
Ha det gott!


skrev marshmallow11 i Ja till livet

@Surkärring Ibland brukar jag tänka att om man bara skulle för 10 min kunna vara i den värsta bakisångesten man haft för att aldrig glömma. Förstår verkligen dina känslor om att bara pusta ut i soffan och bara få zooma ut en liten stund. Men den stunden är ju så kort. Ibland får man bara vara jäkligt sur ❤️


skrev Charlie70 i Promillebikt

@Flarran jobbigt med sug. Men om jag inte missminner mig undvek du att gå till affären för att handla mat för ett tag sedan för att du inte ville se folkölen. Tänker att det är ett stort framsteg att den inte säger dig något längre? En rejäl fylla kan jag också fundera över efter 4 år som nykter när livet känns på olika sätt. Men numera och sedan länge är den tanken bara ren och skär fantasi eftersom alkoholen inte lockar mig på något sätt längre. Heja dig!
Kram!


skrev Flarran i Promillebikt

Nog är alkoholsug rätt lurigt när det egentligen handlar om att man vill berusa sig rejält för att då kunna fly bort från sig själv liksom. Tänker på när man var och handlade för några dagar sen och tittade på ett paket med folköl av den sort man köpt så himla många gånger förr och tänkte att sånt där är inget man längre köper. Kom sen på mig när jag passerade en hylla med strösocker att tänka på den tid för inte så värst längesen då jag hade som hobby att varje månad göra min egna mäsk som man ibland gjorde starkbrygd i plastbrännare med. Som med hästlängder sopade mattan med bolagets prylar, om man nu inte bara på en kort tid drack upp mäsken som den var då den var klar.

Förstår som ny-nykter med knappt fyra nyktra månader i bagaget att det nu krävs mentalt fokus och största vaksamhet på att inte slappna av det minsta och tro sig att man har blivit fri från det mentala beroendet på långa vägar. Tänkte för en stund sen att när man ska titta efter skor man tänkt köpa. Nog borde man väl våga att gå förbi Systembolaget strax intill utan att riskera att gå in och köpa onyttiga drycker som man rätt logiskt nu vet bara skulle få igång en igen till att fortsätta på samma självdestruktiva sätt som tidigare och då dricka på det sätt man har gjort i så himla många år. För visst finns en längtan till att kunna berusa sig ibland kvar inom en rätt starkt av och till.

Men som nykter och mer logiskt tänkande och helt alkoholfri sen över tre månader så fattar man ju tveklöst att alkoholdjävulen så att säga tar varje chans till att få en på fall och helst väl supa tills man totalt rasar ihop kroppsligt och psykiskt. Har ju en andlig tro och förstår vad kristna morsan menade när hon i sin dagbok skrev orden om att man som människa är på gott och ont och att demoner tycks ha en förmåga att komma och gå inom en människa lite hur som helst. Men tack vare detta eminenta forum som påminner en dagligen om vad det kan innebära om man tar det första glaset när man känner till att man har en en beroendepersonlighet.

Då kan man inte ta några risker innan man till hundra procent känner att man är helt stabil i det nyktra tänkandet. Det blir alltså inget inköp av skor vare sig idag eller morgon. Folköl lockar inte längre, sådant kan man numera passera utan fara då det krävs avsevärda mängder för att berusa sig på sådan alkoholhaltigt beskedlig ”oskyldig” dryck som inte lockar. Men tankar på starkare grejer har man då inte kommit ifrån tankemässigt kan jag då säga. Har idag alltså känt ett sug efter inte bara lite alkohol i allmänhet, utan längtan efter en rejäl fylla som logiskt fick mig till att sätta mig här vid datorn och gå tillbaka i min egen tråd och påminna mig om min nyktra resa hittills.

Kämpa på vänner!


skrev Jan.3. i Ja till livet

@Surkärring Grattis till 6 månader, jag fladdrar in på forumet och läser lite här och där ibland men jag brukar aldrig stanna till så länge att jag loggar in.

Men i dag gör jag ett undantag, jag känner så igen mig i det du skriver, efter 6 månader så kände jag fortfarande att det "Lilla aset" ville bli matad med alkohol och jag kände den där olustkänslan att " faan är det så här det ska vara i framtiden blir det aldrig bättre än så här"

Men för mig hände det nya saker när jag kom upp i runt 10 månader, vet att det var runt Oktober det året, då började det hända saker i skallen på mig.
" Aset" gick i lite djupare dvala och efter det så har det bara gått bättre och bättre.
Visst, det var ju inte som att klippa av en tråd och allt blev bra med en gång men har det varit lite uppför och motigt till och från innan så kommer det att gå bra mycket lättare framöver bara du inte tvekar utan fortsätter på din resa.

Så jag ville bara gå in här för att på mitt sätt försöka peppa dig lite.
Fokusera på tre månader till nu det kan bara bli bättre, aldrig sämre.

Ha det bra. 😊