skrev Northcap i Promillebikt

@Flarran Hej igen, dubbelpostningarna tidigare ikväll berodde till stor del på att internet på SJ snabbtåg är uselt🤣
Natti natti och tack för kloka ord🌺


skrev Amanda L i Rattfylleri

Välkommen hit! Det är såklart inte du som ljugit för dig själv. Det är ditt beroende, din hjärna som är kidnappad av alkoholen. Den vill till varje pris ha tillgång till drogen...
Denna kamp mellan hjärnans olika delar kan du läsa om i Annie Grace bok Tänka klart.
Den ger en hel del kunskap som är bra att ha när man ska sluta dricka.
Du är inte ensam om att känna som du gör nu. De flesta här har nog känt så.
Alkoholberoendet är grundorsaken, men det går att komma ur det.
Ta chansen nu och gå alkoholprogrammet här, bestäm dig för att hålla upp en längre tid, tre månader rekommenderas för att återställa hjärnan något så när.
Ta hjälp av forumet här och gör framförallt en plan. I början kan man behöva mycket stöd, men ganska snart går det lättare.
Min rekommendation är att sluta helt i varje fall tre månader, när det gått för långt är det extremt svårt att "dra ner". Suget vaknar direkt varje gång.
Jag slutade för snart 15 månader och mår jättebra. Tack vare AH. Så skönt att slippa detta gift.
Lycka till!


skrev Amanda L i Jag slutar dricka, ge mig allt stöd ni kan

@kluck Bra att du kommit hit och din plan verkar bra, men jag undrar om du inte borde anförtro någon din plan? Det kan ge stöd, kanske har du någon vän som kan stötta.
Det är också bra eftersom man då får svårare att dricka. Man vill ju inte misslyckas inför sin vän.
Alkoholdjävulen är smart och att inte berätta för någon kan också vara en dörr på glänt till att återfalla.... omedvetet, men ändå.
Så av flera skäl tycker jag du ska berätta för någon ...
Oftast är folk mer förstående än du kanske tror...
Jag tror absolut att du kan lyckas. Den första tiden kan vara lite besvärlig, så till att ha en plan för varenda dag och i synnerhet om du ska någonstans där det finns alkohol.
Repetera exakt vad du ska säga och göra.
Den andra viktiga saken är att skaffa sig nya vanor som ersätter det du idag får av alkoholen.
Träning är jättebra (och kan vara trevligt också).
Långa promenader (gärna med ngn annan).
Allt du velat göra, men inte hunnit eller vågat. Gör det nu! Du kommer att få mycket tid över. Använd den till något roligt och bra.
Till sist kan en del kunskap vara bra. Jag läste Annie Grace bok Tänka klart. Det gav kunskap om hur beroendet funkar och hur hjärnan påverkas. Exempelvis kan det kännas som en inre kamp.
(Men kampen beror enbart på att du är beroende av alkohol och något som kommer att upphöra.)
Skriv och läs ofta här. Det var mitt enda stöd, men det har räckt för mig. Nu alkoholfri sedan snart 15 månader och det känns jättebra. Inget sug, ingen kamp, ingen ångest, minnesluckor etc etc. Bara ett mycket bättre liv.
Det är så värt att sluta och det är också en möjlighet till utveckling av dig själv. Hela första året hände saker både kroppsligt och mentalt. Se det som en spännande resa där du tagit över ratten :) Kram


skrev Ny dag i Tillsvidare

Fortfarande nykter, supertrött men har strukit merparten av alla sommarkläder. En skön känsla i kroppen infinner sig. Passade också på att sitta en timme i solen efter jobbet. Härligt. 🌱


skrev Flarran i Promillebikt

Hej! @Northcap, det var trevligt att du tittade in en sväng på min sida. Kan säga att jag verkligen ofta får stanna till och verkligen kämpa för att inte bara rusa iväg rakt fram utan att tänka. När jag drack alkohol i ständigt stegrande mängd så fungerade jag inte direkt så utan det skulle hända nåt på en gång och det fanns inte mycket tålamod alls.

Detta fast jag egentligen nog har haft ett oerhört långt inbyggt tålamod från början fast jag av kanske upplevd daglig tristess på grund av min orkeslöshet ofta sedan har stressat mig själv inifrån på nåt sätt. Har nog ofta känt mig jagad på nåt märkligt sätt. Något som jag även märkte de första gångerna som jag postade inlägg här på forumet då jag lärde mig lite mer om att kunna hålla kontroll och tålamodet uppe. Detta fast det ibland är frustrerande att inlägg på forumet inte verkar att registreras som det ska.

Ibland får man radera texten i rutan för inlägg och stänga sidan och göra ett nytt försök och vänta ett bra tag och försöka igen. Ibland får man även upprepa den proceduren några gånger om texten ändå inte läggs in som den ska. Rätt frustrerande alltså.

Det blir ibland nästan att kännas lite smått skrattretande. Det vill säga, rent ut sagt galet tålamodsprövande, vilket jag lärt mig tänka hör till min träning i att hålla i och hålla ut så att säga. Nästan som när man ansätts av ett envetet alkoholsug som ibland inte tycks vilja ge med sig vissa dagar. Men det gör det, om man inte ger sig utan bara står emot det.

När man skriver här på forumet blir det lätt dubbelpostningar om man trycker på posta flera gånger i rad som du säkert märkt. Tror det var någon för ett tag sedan, eller någon månad sen som frågade hur man raderar dubbelpostningar för att bara spara det allra första inlägget man har gjort. Vet inte riktigt hur man gjorde, men det vet säkert nån annan läsare eller de som har hand om forumet. Hur som helst, än en gång tack för att du skrev några ord, sånt uppskattas alltid kompis.

Ha en fin kväll!


skrev Northcap i Promillebikt

@Flarran Tack för din vackra och ovanligt vanliga beskrivning av det vardagliga lugnet och att du stannade upp och lyssnade på din kropp som uppenbarligen var i behov av vila och återhämtning idag 🛌… och personligen är jag en stolt beundrare av din långa och nyktra period! Kan du så kan jag och alla vi andra. Önskar dig en fin kväll på balkongen…🌺


skrev Flarran i Promillebikt

Viljan var god men energin tröt. Hade ju tänkt att ta mig ut en sväng med nya cykeln och kanske titta på ett par promenadskor bland annat. Men vid tretiden så gick luften ur mig helt liksom och jag var tvungen att gå och vila mig på sängen. Naturligtvis somnade jag till och vaknade vid omkring femtiden.

Hade det varit förra året när jag oftast var mer eller mindre berusad av gammal vana, och då gick på diverse onyttig alkohol i form av öl, mäsk och portvin. Då så skulle jag säkert ha blivit så besviken av att ha missat en kanske lite småtrevlig dagsutflykt i solsken som var planerad. Så att det enda jag säkert då hade kunnat tänka på, det var nog att väl bara att supa tills man hade slocknat i nåt hörn alltså.

Men nu efter sex månader och tre veckor som helt nykter så tänker man tydligen på ett lite annat sätt. Känner nu i stället att det nog kanske var meningen att jag skulle vara hemma och ta det lite lugnt idag och kanske samla mina krafter till imorgon eventuellt. Det händer rätt så mycket i tänkandet och hjärnan när den efter nästan sju månader alkoholfritt fått möjlighet att bygga upp sig igen efter åratal av galet feltänk och kemisk obalans.

Nu har jag tagit mig en kopp kaffe och kollat senaste nytt här på detta eminenta forum som blivit lite av min inspirationsmotor för att hålla fast vid fortsatt nykterhet. Man läser då ofta om så många olika människoöden kopplade till överkonsumtion av alkohol att man ibland väl blir lite smått förvånad fast man väl själv sett en hel del alkoholrelaterade problem liksom.

Kom just att tänka på att min alltid helnyktre gamle far brukade säga att har man fått något som man uppskattar av andlig natur. Då får man inte glömma bort att säga tack till skaparen Gud fader eller hur det nu var han formulerade det hela. Men visst är jag tacksam för gåvan att få vara helt alkoholfri som jag är i denna stund och vill fortsätta att vara så länge det bara går.

Har nu tagit mig ett glas med vitaminberikat kosttillskott och känner mig faktiskt en aning piggare igen. Borde väl försöka att gå ut med soppåsen man har ståendes i hörnet. Men får väl se vad man orkar göra. Fick nu lust att sätta mig på balkongen en stund då solen ju skiner så fint igen. Kanske även dags att lyssna på lite svängig musik i hörlurar känns det som.

Ha en fin kväll mina vänner!


skrev Flarran i Promillebikt

Hejsan! @Andrahalvlek, det var kul att du tittade in en sväng. Jag gör precis så där som du säger och laddar om miljöer genom att väl stegvis programmera om hjärnan till att tänka lite naturligare. För det är ju inte naturligt att som man har gjort i så många år att alltid på alla trevliga, och väl även mindre trevliga ställen alltid dricka medhavd öl och portvin i stället för vanligt hederligt vatten, eller kanske äppeljuice eller nån läsk som man kan ha med sig.

Det var faktiskt trevligt att sitta på en bekant gammal bänk och bara dricka lite läsk och äta snacks. Plockade även fram mobilen och tog lite foton, bland annat på några fina vitsippor som fanns vid en björk i närheten av parkbänken ifråga.

På sikt är det kanske bättre att som vanligt folk gör, och då ha med sig en termos med kall mjölk eller varm mjölkchoklad samt någon god limpmacka, med ost och kanske skinka på för det är ju sånt magen och kroppen blir gladast av. Vill man ha något sött så verkar kroppen tycka bäst om att få kanske en banan eller ett päron ibland. Det måste då vara bättre än choklad och godis alltså.

Har sedan jag slutade dricka starkvaror märkt att man fått ett lite bättre smaksinne. Tänkte idag smaksätta mitt kolsyrade vatten med lite citron. Hade en liten plastflaska med pressad citron, som jag provsmakade. Men då sade smaklökarna faktiskt ifrån. De signalerade så tydligt till mig om att det bara smakade plast. Så får väl köpa nån riktig citron då det naturliga utan knepigheter i form av konserveringsmedel och annat konstgjort ju är det bästa.

När jag nu är alkoholfri är det som att starta om från början. Men jag tar allt stegvis och försöker att inte stressa fram på något sätt, utan går på känsla och det mesta av exempelvis drycker fungerar ju bra så länge som dessa är helt alkoholfria. För annars så vet jag ju hur det blir. Snart så blir det onaturliga standard igen och sedan sitter man där nedsjunken i det mörka och deprimerande alkoholträsket som berusad, och nedstämdheten den bara växer.

Just nu idag i denna stund så mår jag skapligt, är inte så värst nedstämd och ångestjagad, och det ska man ju inte fira med att då i ren idioti slå sig själv liksom i huvudet med en flaska som man gjorde jämt och ständigt innan man väl kom på lite andra och bättre tankar i höstas. Ska försöka att ta mig en liten cykeltur ner till stan även idag. Kanske kolla in om det finns några prisvärda promenadskor...

Tänk att cykla det ser jag inte alla som något speciellt jobbigt eller träning, utan det är bara kul och positivt så att säga. När jag drack som en svamp så slutade jag ju i stort sett med att cykla helt och hållet och åkte oftast moppe i stället om jag inte var allt för berusad. För man var ju inte riktigt med i tanken när man körde utan det var mest som i en dimma man tog sig fram.

Hade man blivit stoppad av nån snut och fått blåsa för alkoholprov så hade säkert körkortet för bil nog rykt så det hade visslat rätt många gånger genom åren. Tänker att alkoholdjävulen så att säga har nog som högsta mål att bryta ned en på alla plan så att man till sist går under helt och hållet liksom tror och känner jag det som alltså.

Så försöker att ta mig fram alkoholfri fast det ibland är rätt så knepigt stundtals. Dricker just nu ett glas mjölk och äter ett par goda mandelkubb som efterrätt till en limpmacka med makrill i tomatsås som faktiskt var en rätt trevlig liten lunch. Borde nog tagit lite av en god burksallad kände jag nyss, så får väl tugga i mig ett par gafflar med sånt också om en liten stund. Man behöver nog inte krångla till allt så förskräckligt om man bara lyssnar på kroppens signaler liksom.

Ha en fin dag kompis!


skrev elinnnnaaa i Rattfylleri

Jag är inte som de där som dricker varje helg eller dag eller jag kan avstå från alkohol eller jag dricker ju måttligt är alla jäkla ursäkter jag intalat mig själv.
Jag kan helt ärligt inte minnas när min spärr i huvudet släppte, jag inser nu att mitt drickande eskalerade i mitten av 20 års ålder då jag arbetade helger och kvällar på restaurang och som lärare på dagarna. Jag inser nu att jag inte ens reflekterade över att vara bakfull på jobbet. För jag var ju inte en som har problem med alkoholen.
Jag var ju den där duktiga flickan som alltid arbetar och alltid var pigg och glad.
Det spårade ut när jag blev ihop med en kille som idag är dömd för misshandel mot mig vid två tillfällen. Där någonstans tappade jag fotfäste. Där någonstans var det inte så farligt att dricka sig redlös längre. Allt för att slippa känna alla känslor som uppstår vid destruktiva relationer. Där någonstans blev jag destruktiv mot mig själv. I mitt tänkande mot mig själv.
Idag lever jag med en fantastisk kille men vi båda har insett efter helgens händelse att det är dags att lägga spriten på hyllan.
Hur kunde det gå så långt och hur är det möjligt att ljuga för sig själv på det sättet?
Det är ju helt sjukt hur man kan lura sig själv ifrån ett destruktivt beteende och ursäkta det. Hur fan blir man vän med sig själv efter en sådan insikt? För just nu är jag inte vatten värd i mina egna ögon.
Det ska tilläggas att vi inte blev stannade av polisen och ingen blev skadad och bilen är i gott skick. Det är bara själva grejen att man befinner sig så nära gränsen.


skrev needchange i Mitt första inlägg

@Carisie
Många tack för ditt fina svar också!

Jag tror verkligen det ligger något i det du säger, har försökt på egen hand bra länge nu (om man bortser från tiden på hvb) och jag vill citera Russell Brand, han sa "Om jag hade klarat detta på egen hand och kunde hitta en lösning själv, så hade jag gjort det för längesen". Det fastnade vid mig, har känt mig så ensam i denna resa och måste ha en annan approach nu.

HALT!

H=hungry
A=angry
L=lonely
T=tired

Känslor som man måste vara vaksam över, ensamheten har varit jobbig för mig, även fast jag är tursam nog att ha människor omkring mig som älskar mig, kan det kännas ensamt att inte ha haft någon att prata med som gått igenom något snarlikt dem senaste åren.

Tack alla fina människor på detta forumet.


skrev needchange i Mitt första inlägg

@Blidenjagvillvara77
Tusen tack för ditt svar!
Ska försöka vara så aktiv här som jag bara kan och har även beslutat att återupptå kontakten med öppenvården som jag hade efter en tid på behandlingshem.

Har för mycket att förlora för att fortsätta såhär, heltidsjobb, partner och familj, för att inte glömma mig själv. Måste hitta mina anledningar, och göra detta för min skull. Har gått på vitaknogar i ca 2 år nu, men återfallen har blivit många. Lyckades hålla 30 dagar en gång men insett nu att jag behöver profesionell hjälp och en gemenskap.

Kram.


skrev Andrahalvlek i Promillebikt

@Flarran Att sätta dig just på den bänken och dricka läsk är perfekt! På så sätt laddar du om minnet med nyktra förtecken. Efter tio gånger kan du titta på bänken och tänka läsk och snacks istället. Det är ju just att sitta på bänken och pusta ut efter ansträngning och njuta av utsikten som är det njutbara 🥰

Kram 🐘


skrev Flarran i Promillebikt

God morgon! Tisdag är det och nog är man lite smått mör i ryggen efter cykelturen igår. Men det är väl bara som det ska vara, då vet vet man ju att man bygger muskler som gör att det väl blir lättare att åka lite längre sträckor snart. Det var då kul att cykla en sväng igår.

Tänk, jag har faktiskt sovit lite bättre idag, kroppen vill väl ha lite rörelse och motion ibland förstås. Då sover man ju ofta bättre så klart. Klockan är ännu inte elva, och redan har man dragit upp persiennerna, vädrat samt ätit en liten frukost bestående av två tomater, en röd grapefrukt, en smörgås med leverpastej, ett glas mjölk och även ett glas med äppeljuice.

Förra året vid den här tiden hade frukosten nog bestått av en pilsner eller två och jordnötsbågar samt att man väl kanske druckit lite av sin hemgjorda tioprocentiga mäsk man hade som husmanskost i brist på starkare grejer. Sedan hade väl endast resa in till bolaget väl stått på dagordningen liksom. Det var hårda tider det, inget att sakna.

Kom att tänka på att man kanske skulle köpa en flaskhållare för vatten till den nya hojen, kunde ju vara trevligt att ha en sådan pryl. Men vi får väl se vad vi orkar hitta på att göra för nåt idag. Men alkoholfritt kör man då vidare med, då det ju är det bästa och vettigaste så att säga. Det tog jag mig faktiskt en slurk vatten på. Förresten, @vår2022 kul att du tittade in sväng här kompis.

Ha en fin dag!


skrev vår2022 i Promillebikt

@Flarran Låter härligt! Kul att du uppgraderade din cykel och att du njuter av en tur. Det är du verkligen värd!

Ha en fin dag kompis!🌞


skrev vår2022 i Uppvaknande

@Rina Tack! Ja, kampen är jobbigare i början innan hjärnan har fått återhämtat sig och kommit i balans igen som nykter. Så du har kämpat bra!💪. Det är som att starta tex att börja springa. Man sätter upp en plan för att orka springa en hel sträcka. Man kan springa några meter, gå några meter i början. Efter någon vecka kan man springa en längre sträcka innan man går och till slut orkar man springa hela sträckan utan att gå. Motivationen ökar för man ser att man klarar av mer än man tror och man sätter man upp nya mål, kanske att kunna orka springa en ännu lite längre sträcka osv. I början är det bara jobbigt och flåset är dåligt, men till slut så är det inte så jobbigt och flåset bra. Sedan måste man hela tiden underhålla sin löpning och kondition för att inte tappa det. Motivationen kan gå upp och ned men till slut har man skapat en ny vana och det går liksom av sig själv. Så det handlar om att skapa nya vanor som ersätter de dåliga och att ha tilltro till sin egna förmåga. I can do it!

Det kan vara lite jobbigt att köra på med nykterhet själv och ens partner fortsätter dricka på. Det blir också så mycket tydligare att se hur mycket mängden är som nykter. Starkt av dig att ändå stå emot! Man kan inte få någon annan att sluta dricka, man måste vilja det själv. Så fokusera på dig själv och ditt välmående så kanske han hakar på om du visar vägen.

När du varit nykter en längre tid kommer du att känna en stor skillnad och kan bättre se allt utifrån. En stor skillnad kände jag också denna gång, jämfört med andra gånger jag försökt minska ned och uppehåll, var att jag inte räknade ned dagarna tills jag skulle få dricka igen. Då var mitt fokus bara på att få dricka efter uppehållet och mina tankar om det skapade sug. Denna gång räknade jag dagar upp och ifrån när jag sist drack. Tankarna var positiva om hur skönt det var/är att vara nykter och hur jag vill att mitt liv ska se ut som nykter och vad det ska innehålla. Det positiva tankarna körde över de negativa ”vad trist och tråkigt det är” eller ”varför kan jag inte dricka som andra” och skapade inget sug. Så positiva tankar och att fokusera på det är magic för som man säger, så tankens kraft och makt stor.

Bra jobbat! Fortsätt så! Lyssna på boken och reflektera. Tänk vad skönt att möta sommaren nykter, se alla vackra nyanser, höra fåglarna ljuva stämmor tydligt och klart🌞🌺❤️


skrev Ny dag i Tillsvidare

Sömnen urusel inatt dock tacksam över att vakna nykter. Det är det viktigaste. En dag i taget och idag är jag nykter. Aldrig glömma, aldrig ta första glaset!


skrev Flarran i Promillebikt

Hejsan! Har idag invigt den nya begagnade cykeln och bekantat mig lite med den. Fixade även till belysningen på den. Tog sen en liten dagstur på åtminstone totalt en 8 kilometer och handlade salladsburkar i en butik som jag nog inte besökt på säkert ett halvår eller så.

Fick dock en stund lite knepiga tankar vid öl-hyllan, men det blev salladsburkar som jag gillar i stället alltså. Köpte även en burk cola och en liten påse med potatispinnar med paprikasmak som jag festade på. Det var allt lite märkligt att sitta och äta snacks och dricka läsk på en bänk där man druckit åtskilliga antal burkar med pilsner genom åren.

Cykeln ifråga är verkligen en uppdatering då den säkert är minst 20 år nyare än den gamla och har fler navväxlar. Faktiskt en fröjd att åka på. Kan nog faktiskt bli beroendeframkallande kände jag när jag rullade vägen fram.

Men nu är jag rätt mör för man gick ju säkert även minst en sju hundra meter om man betänker att det fanns en en del uppförsbackar efter vägen hem. Men nu har man då inte kastat bort den här dagen på att dricka alkohol som man alltid brukade göra när det var fint och soligt väder tidigare år. Det var kul att ni tittade in en sväng här på eftermiddagen @Andrahalvlek och @Ros.

Ha det gott mina vänner!


skrev Rina i Uppvaknande

@Detblirbättre Ja!!! Heja oss. Jag klarade en långhelg med vin på bordet utan att smaka. Det var värst lockande sen lördagkväll. Då funderade jag på att ge upp. Men jag höll i. Så ja; heja oss!!!


skrev Rina i Uppvaknande

@vår2022 2,5 år!!! Wow! Fasiken, vad du är bra!
Jag har klarat 12 dagar och är helt slut av den lilla kampen.
😂
Jag har en särbo som gärna dricker. Det visade han verkligen denna långhelg. Och lördag kväll så var det otroligt lockande att hälla upp ett glas rödpang MEN jag lät bli.
Jag har påpekat om drickandet men tror att det bara blir sämre om jag säger såna saker för att han är inte där än att han kan ta till sig det.

Jag funderar väldigt mycket på hur jag ska aldrig mer dricka och känner en saknad och sorg.

Jag sov 12 timmar flera nätter i helgen. Är fortfarande konstigt trött men hoppas att det snart känns bättre..
.tack för pepp.
Har börjat lyssna på en Annie grace bok på engelska nu. ❤️


skrev kluck i Jag slutar dricka, ge mig allt stöd ni kan

Underbar respons från er! Precis vad jag behöver! På torsdag är första digitala mötet, cirka 90 minuter. Har fyllt i hälsodeklaration och enkät om mina alkoholvanor mm. Och svarat helt ärligt. Har sedan jag anmälde mig känt en optimism, en lust att vakna ur mitt (sannolikt) konstanta alkoholtillstånd och vakna klar i skallen. Är superskraj för abstinens, att känna oro i kroppen, huvudet mm. Men försöker tänka på allt tid varje dygn som jag känner skam, bakfylla, trötthet, såsig i hjärnan, hjärtklappning, ånger, besvikelse över ännu en ”berusad” kväll, vakna halvt medvetslös, osv, osv. Men jag tänker att tiden med abstinens mm är inget mot all jävla tid med ångest, besvikelse, trötthet, mm


skrev Carisie i Mitt första inlägg

@Blidenjagvillvara77 Väl talat och jag kan inte göra annat än att instämma.

@needchange Välkommen, här dömer ingen och alla har sitt bagage. Bra att du kan se eller kanske bekräfta att du beter dig mindre bra när du dricker. Jag hörde i en beroendepodd om en text han (Robert Bohman) hört läsas på behandlingshem och på 12-stegsmöten och han översätter fritt "det finns de som inte förmår att vara ärliga - för dem är chanserna mindre". Oavsett varifrån orden kommer tror jag det är viktigt att vara ärlig mot sig själv och att våga vara det mot andra.
🩵