Senaste kommentarerna i forumet

@Varafrisk Ja många turer. De behöver ha en plan gentemot försäkringskassan. Såklart den kan revideras utifrån ditt faktiska mående. Även där jag jobbar är det svårt för pat att få läkartid. Fördelen att då ha tätare kontakt med fysioter el arb ter är, iaf på mitt jobb, att läkarna kan se i jnl ganska tydligt kring pat mående utifrån ft/at anteckningar.

Du kan ju söka hjälp på rehabmottagningen tillhörande din VC o se vad för stöd du kan få där?

@Sattva Tack för ditt inlägg och att du undrar🙏🏻

Jo, jag är sjukskriven via ”vanliga” vc. Det var inte helt enkelt att få tid h en läkare. Tycker inte alls att vc har fångat upp mig efter behandlingen då jag var kopiöst trött. Veckan före jul ringde jag vc den 19/12. Ssk skulle då prata m den läkare som sjukskrev mig två veckor på heltid två veckor halvtid i september. Ssk ringde upp mig 21/12 på em, gav mig en tid den 11/1. Jag svarade att så länge kan jag inte vänta. Hon frågade mig då vad skillnaden var att vara sjukskriven mot att vara ledig under julhelgerna. Hon visste ju inte att jag hade tagit ledigt mellandagarna och de extra dagar som man fick i och med jul och nyår var ju inte så många. Jag svarade henne att det är ju en viss skillnad att vara sjukskriven mot att vara ledig. Jag stod på mig och sa att ni har ingen aning om hur det är att ha gått i behandling/jobba m nykterhet och att vara mamma till en vuxen svårt sjuk dotter i bipolär sjukdom. Då fick jag en tid den 27/12 . Hon lät mkt sur och sa att det är bara 20 min! Jag har full respekt för att personal på vc har fullt upp då allt ska gå via vc. Träffade läkaren som sjukskrev mig först tom 31/1. Han kopplade in rehabkoordinator/samordnare. Jag trodde att jag skulle få träffa henne fysiskt men det blev ett samtal. Hon ringde mig 15/1. Ställde lite frågor till mig som bla om jag hade det svalt i sovrummet, att jag skulle inte äta före sängdags, ingen skärm osv. Jag svarade att jag har kunskap men det handlar om att komma t handling. Bestämde att hon skulle ringa veckan därpå vilket hon gjorde. Hon frågade om jag hade varit ute och gått mm. Jag sa t henne att jag kommer inte orka att börja jobba den 1/2. Jag bad även att få ta prov på min sköldkörtel vilket jag gjorde i torsdags. I onsdags pratade hon in på mitt mobilsvar att läkaren sjukskriver mig 100% tom 18/2 därefter 50% tom 20/3 samt att jag kan inte räkna m en förlängd sjukskrivning. Jag skrev på 1177 att jag tycker att det är knepigt att läkaren kan göra en bedömning nu över ngt som man inte vet något om hur det är om några veckor. Hon ska ringa mig den 14/2. Så jag tänker att det är väl upp t mig att ta itu m mitt mående. Vad jag har tänkt på är att både vc och ngn kollegor inte riktigt förstår vad utmattning är. Jag har inte blivit diagnostiserad med utmattningssyndrom jag tror det stod svår stressreaktion i läkarintyg. Och läser jag vad läkaren skriver så låter det som det här kommer ta tid. Jag kan sakna förståelsen hur svårt det är att komma ut på en promenad..att ytterkläder blir ett hinder. Och jag blir kritisk mot mig själv och dömer mig själv för lättja.

Det här blev så mycket mer än svar på din fråga Sattva…även lite frustration.

Kram🤗

@Andrahalvlek 🙏🙏🙏🥰🥰🥰❤️❤️❤️ Jag ska fixa detta!!!!

@Varafrisk Jag läser o följer dig. Visst är du sjukskriven via "vanliga" VC? Hos oss hade någon som du hade tagits upp i vårt psykosociala team. Blivit erbjuden o kallad till rehabmottagningen för hjälp med stressreducerande insatser (träning med fysioterapeut, ev mediyoga, ev avspänningsträning, träffa arbetsterapeut för hjälp med struktur i vardagen). Finns inget sånt på din VC?

@Ny dag Fy fan vad beroendehjärnan är utstuderat manipulerande. Hen kämpar för sitt liv nu. Tänk dig beroendehjärnan som en narcissistisk dryg jävla gubbe som du nu har stängt in i en trälåda. Och spikat igen locket. Där sitter han och gastar och skriker, men ingenting ska han ha. Svara bara ”jaja, jag hör vad du säger, men det blir ingenting med det.”

Den bilden hjälpte mig mycket, jag kunde då distansera mig personligen från själva missbruket, som var en destruktiv del av mig som jag inte längre ville ha med att göra. Jag kräktes mycket på slutet, som en jävla fjortis. Både under fyllan och dagen efter. Det var som min kropp skrek åt mig: ”Du förgiftar mig!” Den känslan kan jag nästan när som helst återskapa. Vidrigt. Det är superviktigt att aldrig glömma. Och att aldrig ta första glaset.

Kram 🐘

Det blev visst lite upprepning om eftervården…typ lite så det är i hjärnan.

Godmorgon!

Är väldigt trött idag. Kom sent isäng men kände att jag ville sitta kvar i soffan för att se ett avsnitt på en serie…Ny vecka och jag ska försöka göra bra saker…jag fattar att det är bra med att äta bra, sova bra och träna …frisk luft. Men jag är så trött. Känner så mycket måsten inom mig…nu måste du göra vad du kan för att må bra….du kan inte bara sitta i en soffa och hänga. Jobba med ditt mående …ut och gå…simma….gymmet…jobba med nykterheten…hur långt har du kommit i stegen…släpp taget om din dotter …du bränner ut dig annars…orden ekar i mitt huvud. Om jag hade gott om pengar så skulle jag vilja åka till ett hem typ hälsohem… där jag slapp ansvaret…sätta mig t bords och äta…gå på massage…yoga….dansa…sova…läsa…jag skulle behöva öva på att komma t ro…

För en timma sedan 8.20 ringde kuratorn som jag träffade på RC under några år. Hon skulle berätta att det blir ingen eftervård idag.
När jag såg hennes namn i displayen så kom stressen inom mig….direkt tankar på min dotter…har det hänt min dotter något?? Men nej kuratorn skulle bara berätta att det inte blir ngn eftervård idag.

Nej, nu blir det lite hushållssysslor, kaffe och ut på promenad även om det är motigt så mår jag gott efteråt🙏🏻

Kram🥰

Måndag och dag 5 (igen). Lättare till sinnes, kaffet smakade som det ska. Vaknade inatt och tänkte att jag skulle kunna dricka en sista gång på tisdag eller onsdag. Nej, det blir inget av med det! Förhandlingen avslutades med 1-0 till mig. Har bett om att få lämna blodprov vid nästa läkarbesök. Det blir liksom ett extra skydd. Beroendehjärnan är stark och nu slåss den för sitt liv. Min julledighet blev fantastisk på alla sätt tack vare att jag inte drack. Jag kan tänka tillbaka på den med glädje.

@Varafrisk Maken har stenkoll på vad som finns. Jag känner mig trygg i att de finns där. Och han dricker inte själv nuförtiden om det bara är han och jag. De flaskorna är till för när vi har gäster. Och skulle det bli en slatt över åker den ut i vasken direkt, det är dealen. 🙏 för din omtanke och tack igen för att du berättar hur det var. Det hjälper mig oerhört nu när det är jobbigt. Det ger mig tillförsikt att det ska gå.
En tanke som jag har är att jag haft min process att bli nykter länge nu, vid återfall har ångesten blivit värre och värre. Är det kanske min hjärnas sätt att närma mig friheten. Tiden efter ett återfall är outhärdlig och jag har nog kommit till den punkt att jag inte orkar med dessa dagar längre. 🥰❤️

@Himmelellerhelvette Sovit ganska gott inatt, vaknade dock och hade en förhandling om att jag har möjlighet att missbruka innan träff med läkare senare i veckan. Men jag är fast besluten om att så blir det inte. Jag är inte beredd att må så här dåligt igen. Ju fler nyktra dagar ju lättare går det. Återfall och prevention är mitt fokus med läkare i det korta perspektivet. 🥰❤️

@Rustning Jag tänker att om man är alkoholberoende så funkar det inte att den man lever med inte ens tar en öl kanske inte ens en alkoholfri öl utan att det triggar. Någon kanske klarar det men för väldigt många fungerar det överhuvudtaget inte.

@Nini Förstår inte riktigt. Din man måste väl kunna ta EN öl på fredagskvällen. Vad har det med dig att göra. Du kör ditt och är nykter och han tar en öl. Funkar inte det?

@Nini Jag förstår dig. När jag slutade dricka så sade jag till min man att jag kommer inte att fixa det om vi inte gör det tillsammans på så sätt att det inte får finnas någon alkohol hemma. Att det bara kommer att trigga mig. Han har tidigare sagt att det är, väl bara att dricka mindre, att så farligt mycket dricker jag väl inte, bara att det blir för mycket ibland. Det har jag tagit, för att slippa sluta, men jag har ju aldrig kunnat dricka måttligt eller hantera alkohol. Smygdricker och gömma blev det också. Till slut så sade jag att jag är alkoholist och jag har stora problem, att jag inte orkar mer och kommer ta gå under om jag inte slutar. Berättade även om allt smygande och gömmande. Lade upp alla kort på bordet. Då insåg han hur illa det var och han köpte inte hem alkohol mer. Så att berätta allt gjorde att han förstod bättre. Jag tycker att man ska kunna berätta om alla sina tillkortakommanden för varandra och att du inte ska känna skam eller det som du känner för att du berättat. Det är ärligt och sant. Ett liv tillsammans handlar om att hjälpa och stötta varandra, lyssna och tro på varandra. Våga vara skör och blotta sig. Vara ärlig och sann. Lyssnar han inte så försök gå din egna väg för att du ska må bra. Livet blir så mycket bättre som nykter, det kommer att göra dig stark, trygg och lugn. Ångrar inte sekund! Har nu varit nykter i över 2 år och 3 månader. Har fått mitt liv tillbaka fast det är så mycket bättre nu😁

Stå på dig! Det är så värt!❤️

@Elleme Bra gjort av dig att klara av helgen utan att skada dig själv och att vara nykter. En förutsättning för att nå sina innersta tankar och känslor är att vara nykter. När man dricker så förvrids detta och det blir svårare att förstå och komma framåt i det som skaver och plågar. Fint att du har en psykologkontakt som du kan processa med. Jag kan känna igen mig i att vara beroende av min man och inte tro att jag ska klara av livet utan honom. Rädd och otrygg när han inte fanns i min närhet. När jag blev nykter så har jag blivit allt mer tryggare i mig själv och känner mig inte längre beroende på det sättet. Förr när han var iväg med jobbet några dagar, var det nästan outhärdligt, idag går det hur bra som helst. Det har jag nykterheten att tacka för, min hjärna har fått återhämta sig och kommit i balans igen. Tankarna och känslorna är annorlunda även om jag har haft mycket under ytan som påverkat mitt psykiska mående. Dem har jag kunnat ta itu med och hanterat på ett helt annat sätt som nykter bland annat också tillsamman med psykolog. Jag har nu varit nykter i över 2 år och 3 månader och den underliggande ångesten och oron har dämpat betydligt, tankar och känslor har förändrats. Jag vet var de härstammar ifrån och har kunnat ta itu med dem.

Så fortsätt med att vara nykter i ditt processande, det är en förutsättning för att komma framåt och må bra. Bra jobbat med nykterheten, fortsätt så!❤️

@Flarran Heja dig! Bra jobbat med styrketräningen. Jag har också ett lite träningsprogram på 15 min där jag tränar främst benmuskler eftersom jag har problem med artrosknän. Då behöver jag staga upp musklerna runtomkring istället. För mig var det tydligt att efter 50 försvinner musklerna snabbt om man inte underhåller dem. Ett gummiband använder jag för att träna armarna lite också, så jag orkar bära hem matkassar från bilen. All träning jag gör syftar till att orka med vardagen bättre.

För mig är bästa sättet att etablera en ny vana att stapla den ovanpå en annan vana som jag redan har. Ut med hunden direkt efter att jag har stigit upp, styrketränar gör jag direkt efter frukost mån-fre, promenad innan jag äter lunch och innan jag tar kvällsbadet osv. På så sätt kan man kombinera ihop olika vanor och rätt snabbt går det av bara farten. Och alla vanor jag har etablerat går just av bara farten, det krävs ingen tankekraft alls i princip. De blir automatiserade efter ett tag.

En sista sak. Jag skulle väntat med snuset om jag var du. Det är sjukt beroendeframkallande. Man kan bli ilsk som en bålgeting om man försöker sluta. Jag har inga planer själv alls på att sluta.

Kram 🐘

Hej @Nini !
Jag tycker inte att din man behöver ha alkohol hemma överhuvudtaget. Behöver han dricka nu om du försöker sluta? Jag tänker att han kanske inte förstår hur allvarligt och svårt det är att vara beroende/sluta dricka.

Heja heja dig❤️

@Amanda L
Tack för ditt stöd.
Precis så hoppas jag det ska bli. Att man med tiden inte förknippar fredagskvällar med att dricka öl. Och då kan han ha sitt lilla ölförråd i fred😊
Känner mig ledsen o misslyckad ikväll. Är tråkigt att blotta mina fel inför min man o önskar han kunde peppa mig. Men kanske han inte förstår riktigt. Fast lite konstigt eftersom hans pappa hade alkoholproblem...
Nä jag ska inte sitta här o tycka synd om mig själv, ska stå på mig imorgon. Det måste bli en förändring nu.

@Ny dag Jag minns flera söndagar innan jag slutade dricka då jag låg i sängen och grät helt förtvivlat och min man höll om mig. Jag tänkte att jag fixar inte det här. Det var som om alkoholen kvävde mig utifrån ..ju mer jag ville sluta desto mer tänkte jag på alkohol/ville jag dricka. Men en dag var det över…..

Jag tänkte på de där flaskorna som din man har hemma…skulle de kunna bli ett hot?? I min värld så tänker jag att mitt hem ska vara tomt på alkohol. Vi har inte haft alkohol hemma på hur många år som helst. En person i behandlingsgruppen hade varit nykter i kanske nio, tio månader. Hens barn som var över 20 hade en flaska vin hemma. Barnet flyttade men vinet var kvar i hemmet. Personen drack vinet. Ett återfall som personen säkerligen planerat på ett omedvetet vis. Som tur var blev det inget mer återfall än detta.

Kram❤️

@Nini Jag tycker att han kan hjälpa dig iaf i början när det känns svårt. Med tiden är det kanske inte så stort problem.
Om han vet och förstår att du måste få hjälp att sluta så borde det inte vara en så stor sak för honom.
Han borde vilja hjälpa dig, tycker jag.❤️

@Nini Du har helt rätt i det. Många tycker det är så jobbigt och skamligt att säga nej tack till alkohol så att det nästan blir det stora hindret för att bli nykter.
Först ska vi skämmas för att vi dricker, sen för att vi inte dricker..
Jag tror att det kan höra ihop med själva alkoholen som ju skapar ångest och förvridna tankar kring detta. Jag hade också stora våndor kring vad jag skulle säga ( liksom många andra här) men upptäckte rätt snabbt att det var knappt någon som undrade vad jag drack. Och var det någon så sa jag bara att jag inte mådde bra av att dricka.
Nu är jag ”hon som inte dricker” och ingen tycker det är nåt konstigt med det.
Något som hjälpte mig i början var att träna in vad jag skulle säga och vara bestämd. Inte vela det minsta.
Jag kan också ta med alkoholfri öl om jag går bort så jag slipper dricka vatten eller så meddelar jag innan att jag bara dricker alkoholfritt.
Alla planer är bra!
Fortsätt som du gjort nu, det kommer bli en bra vana och du kommer att slippa oroa dig och få ångest…❤️🙏🏻

Förra helgen var jag och min man inne hos grannen som tyvärr dricker för mycket. Jag är rädd när vi går dit för jag vet hur dåligt jag kommer må på natten o dagen efter eftersom jag har svårt att vara måttlig. Så jag bestämde att jag inte skulle dricka nåt hos dem. Jag sa bara att jag inte var sugen när de frågade, och sen var det inget mer med det.
Tror att man bygger upp en massa tankar om vad folk ska tycka, men tror inte de funderar så mycket.

Man kan inte göra mer än sitt bästa var känslan som infann sig innan jag satte mig ned vid datorn. Har förresten, druckit lite kaffe idag, men magen verkade då inte alls gilla den grejen så värst, så det blir nog ingen daglig ny vana. Men lite kul och uppiggande var det allt ändå att dricka några koppar av denna alkoholfria dryck idag. Tog tidigare i kväll den sista påsen med portionssnus, har bestämt mig för att försöka att inte köpa nåt mer, får väl se hur det går med den saken.

Har idag på kvällen tränat för att jag inte hade något annat för mig. Har hållit på med en köksstol där jag tränat benmuskler lite i ett par omgångar. Det handlade om att jag reste mig upp, och satte mig ned ett antal på 35 gånger i följd i ca en minut. Fick då faktiskt upp pulsen en del. Har även kört med en handstärkare 100 gånger per hand 2 gånger, vid två olika träningspass på en minut.

Värst slitsamt var då träning med armstärkaren, en sån där fjäder alltså. Femtio gånger var det mesta som jag klarade av under två minuters slit idag. Måste ju bygga tillräckliga muskler för att få på det där cykeldäcket på framhjulet som jag skrivit om tidigare. Gör nog kanske ett försök till i morgon.

Tänkte för en stund sen äta chips och dricka lite cola, men tog mjölk och en limpmacka med makrill i tomatsås, det var inte alls dumt, tvärt om. Har nu som en målsättning att komma i säng före tolv. Det var väl allt för idag. I morgon måndag börjar en helt ny vecka, nummer fem alltså. Förresten, det var kul att du tittade in här på sidan @Kennie, sånt uppskattas kompis.

Det här med att njuta av livet har jag väl sällan gjort kanske. Har väl egentligen mest existerat och härdat ut i många år. Men det blir kanske lite bättre som nykter. Det var ju länge sen man var helt alkoholfri och naturligt med om naturens skiftningar och sånt där med ett klart sinne. Det är mycket tankar och sånt som jag måste jobba på att förändra för att kunna få må någorlunda bra känns det. Men håller nu fokus på nykterhet först och främst, för annars är man snart nere i alkoholträsket igen.

Ha det gott!

@blommig Hej, välkommen hit!
Och så bra att du funderar på hur du kan bli nykter igen. Tyvärr verkar det rött vanligt att en del som varit nyktra och som provar att dricka måttligt inte klarar det utan ganska snart hamnar på ruta ett igen. Du är inte ensam i det. Alla som har eller haft ett beroende klarar inte av att dricka alkohol. Och om du tillhör dom så kan du istället leva ett väldigt bra liv, som tur är..🥰
Det du funderar på angående hur du ska säga att du inte dricker längre har också många här haft problem med i början. Det känns jättesvårt och skämmigt.
Men efter bara några veckor brukar man inse att de flesta inte är särskilt intresserade och/eller så respekterar dom ett nejtack.
Efter ett tag är man plötsligt ”hon som inte dricker”.
Och inget problem kan vara mindre än det. Snart är det bara en station som du passerade för länge sen.
Läs och skriv här, så får du hjälp i varje steg. Alkoholprogrammet ger också en massa tips.
Ikväll var jag ute med min man och han frågade hur det känns att inte beställa in vin till maten.
Jag kunde ärligt säga att det inte känns nånting alls eftersom jag inte tänker på det.
Hade just druckit en supergod alkoholfri mojito dessutom.
Jag vet att jag inte klarar att dricka måttligt, men jag mår jättebra och varför ska jag dricka då?
Du kan också klara det och nästa gång har du en till erfarenhet i ryggen. ❤️🙏🏻👍

Har haft en diskussion med min man igen men känner att vi inte når varandra riktigt. Jag vill inte ha alkohol hemma. Åtminstone inte på ett tag. Behöver ändra mitt beteendemönster. Tänker inte tanken att dricka alkohol i veckorna, men så fort det blir fredag blir det ett måste. Och då blir det alltid alldeles för mycket. I fredags natt åkte spyhinken fram. Orkar inte mer.
Min man har inga problem med alkohol. Han vill kunna ta sig EN öl på fredagskvällen.
Så är det egoistiskt av mig att be min man köra iväg sina öl? Jag kommer aldrig kunna ändra mig om det finns alkohol lättillgängligt hemma.

Jag har barn och en man som jag älskar. För ett tag sedan hade jag flera nyktra månader i följd men började efter ett tag dricka igen. Det började lugnt - jag kunde kontrollera mitt intag. Den senaste tiden, en knapp månad tillbaka, har intag av alkohol dock eskalerat. Jag gömmer mitt vinglas och dricker i smyg. Ännu inga mängder som gör att jag tappar kontrollen.. men känslan av att jag behöver dricka är så mäktig.. jag kan inte stå emot. Det är inte så varje dag men ändå så pass ofta att jag fattar att det inte är okej… jag måste sluta och den här gången känns det så jobbigt för nu ska jag inte bara ha en vit månad.. nu ska jag vara det hela livet och det känns så fruktansvärt jobbigt för folk kommer fråga varför jag inte dricker vin tex.. vad ska man svara? Förut har jag sagt att jag vill vara nykter ett tag men nu då.. när jag siktar på ett helt nyktert liv.

Den här helgen har varit väldigt upp och ned.
Igår bröt jag ihop i armarna på min pojkvän, ångesten rev och slet inom mig och jag ville både bli lämnad i fred och krypa in nära och nästan bli mosad av närhet. En stund bad jag om att inte bli rörd för att i nästa be att han höll om mig och jag klamrade mig fast och grät som ett barn. Jag antar att jag provade mig fram till vad som kändes bäst, vad jag behövde. Och han är så fin och bekräftar mina känslor och berättar hur stolt han är över mig, tar upp saker som jag har klarat av den här veckan, upprepar att jag inte är jobbig som jag alltid påstår att han borde tycka, att han älskar mig och värderar mina känslor och tankar.
Men när han behövde åka för att jobba blev det väldigt jobbigt.
Nu skulle jag bli ensam med mina tankar och känslor igen och det orkade jag inte. Här vill jag dricka, för att bli pigg igen, för att allt ska vara roligt och för att fly mina destruktiva tankar. Barnen var hemma men de är såpass stora nu att de inte vill hänga med morsan längre.
Så jag börjar planera att skära eller bränna mig, någonstans måste jag göra av ångesten. Ser jag utifrån nu ser jag att den igår berodde på att jag kände mig ensam och hade inte hunnit tanka all närhet och vända tillbaka ångesten innan han åkte.
Och det skrämmer mig hur beroende jag är av honom, skulle jag klara det här utan honom?
Iallafall så klarade jag kvällen, jag lyckades sysselsätta mig, distraherade mig, och pojkvännen ringde från jobbet när han kunde, jag orkade inte möta ångesten eller luska i var den kom ifrån.
Men jag la mig och vaknade nykter, och nu vill jag väl mest skriva av mig så jag kan flytta ur lite tankar från huvudet och lägga dem här istället.
Hoppas ni har haft en härlig helg! ❤️

@Ny dag Det är jättebra att du skriver tror jag. Skönt att du fått sovit och varit i naturen. Jag önskar dig en god natts sömn även inatt och att alla tankar börjar snurra långsammare från imorgon. Låter som att din hjärna går på högvarv. Stor kram!