skrev Sattva i Att välja livet …mitt liv!

@Varafrisk GRATTIS Vara frisk!! 🌸🌟💫


skrev Charlie70 i Att välja livet …mitt liv!

@Varafrisk du bara sååå bäst!!! Stort grattis på din dag! Som du har kämpat, för dig själv, din dotter och din familj. Vilken styrka du har inom dig!
Kram!


skrev Varafrisk i Att välja livet …mitt liv!

Den 11/1 förra året berättade jag för min chef om att jag var alkoholberoende. Jag skulle under en månads tid gå i en motivationsgrupp och därefter börja en öppenvårdsbehandling. Vet inte om det var dagen efter som jag berättade för en kollega som jag brukar anförtro mig åt men jag tror det. Den 13/1 berättade jag för min kuratorskollega ( hon m stängd dörr) och därefter berättade jag för alla mina kollegor , en och en. Ingen hade anat nåt! Det var ett bra skådespeleri!

Det tog ytterligare tio dagar innan jag slutade dricka. Kvällen före min första dag som nykter åkte jag t systembolaget. Jag var där fem minuter före stängningsdags. En kvinna som jobbar där och som jag känner lite grann och hade berättat om behandlingen sa …det var i grevens tid. Jag svarade att jag klarar inte det här jag behöver nog läggas in men jag ville så ogärna läggas in. Dagen efter var jag nykter, det var en lördag. Dagen efter den dagen var en söndag och jag var nykter. Den tredje dagen åkte jag till systembolaget. Tittade in i fönstren. Kvinnan jag kände jobbade. Jag tänkte jag åker t en annan stad 2,5 mil bort. När jag kom t första rondellen precis utanför stan så tänkte jag om du inte åker hem nu kommer du dricka även imorgon. Så jag körde runt och åkte hemåt men i nästa rondell vände jag för att åka tillbaka till första rondellen. Samma diskussion m mig själv så jag körde runt och åkte hem. När jag kom hem var kl 17.30 . Jag ställde min väska i köket, sa t min man prata inte m mig. Jag gick ut och kom tillbaka när klockan hade passerat 18. Sedan den dagen har jag aldrig förhandlat. Jag har känt sug pga vanan. Vanan att dricka när vi har semester och har hyrt en stuga. Vanan att dricka vid jobbiga känslor. Vanan vid att dricka vid fredagsmys. Men jag har aldrig förhandlat, tänkt köpa alkohol, velat dricka!

Så idag kära forumvänner firar jag ett år som nykter!!!💪🏻🙌🏼💃🏾🕺🏻Tjoho🥳 Jag är SÅ stolt!! Jag känner en sådan otrolig frihet över att slippa alkoholen!! Idag ska jag gå på möte och få en medalj (nyckelring) därefter ska min man och jag gå på restaurang och äta god mat👌🏼Ja, jag håller med er som passerat året el flera årsdagar som nykter. Den här årsdagen är större än min födelsedag💪🏻

Stor varm innerlig kram t er alla🤗❤️


skrev Andrahalvlek i Var gick det fel?

@Smillans Det finns en terapiform som heter selfcompassion, som det skrivits en del böcker om. De kan jag rekommendera! Det jag märkte tidigt i nykterheten var att det ständigt dåliga samvetet gav vika. I mitt tidigare liv godtog jag nog mycket skit pga dåligt samvete. Från barnen, från kärleken, från kolleger osv. Jag gick runt som en slagpåse, och allra hårdast slog jag på mig själv.

Som nykter började jag säga ifrån. ”Stopp, hit men inte längre.” Jag blev mer grundad i mina värderingar, ”det här är rätt och det här är fel”. Jag vågade yttra mina åsikter, jag stod upp för mig själv och mina behov och gränser på ett helt annat sätt.

Vissa saker som jag gjorde som onykter kan jag fortfarande skämmas halvt ihjäl för, men jag har ansträngt mig som sjutton för att förlåta mig själv. Jag tänker att jag behöver behandla mig själv som jag skulle behandla min bästa väninna om hon hade betett sig tokigt. Alla är värda en andra chans, eller fler än så. Det gäller oss själva också.

För mig kändes det som mitt liv var en gammal dammig scen med tunga draperier och lite bråte liggande undangömt i hörnen. Mitt i det kaoset stod jag. Nykterheten drog isär ett draperi i taget, och sen var det bara att börja sopa och slänga gammal skit. Låta hela scenen komma fram i all sin prakt. Mer space, fler tillfällen att improvisera, möjlighet att bjuda upp många på scenen osv.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Promillebikt

@Flarran Det är så fint att följa din resa, du jobbar på så himla bra ❤️

Keep up the good work och ha det bra idag, kompis!

Kram 🐘


skrev Flarran i Promillebikt

Vaknade lite före sju så här på söndagsmorgonen. Vet inte exakt när jag somnade faktiskt, men det har nog blivit en fyra timmar sömn i alla fall. Borde kanske lägga mig och vila lite till nu så här på förmiddagen, då jag ännu är rätt så trött. Har inget alkoholsug alls eller eller ens hunnit att bli så värst hungrig heller. Kanske kan man ta sig en kopp te och rostat bröd senare, men det känns dock lite trist att vara utan mjölk, då den är slut. Så jag får nog fundera lite på vad det blir till frukost.

Tänk en så konstig dröm jag hade just innan jag vaknade i morse. Jag som inte ens har spelat på tips, hästar eller lotteri med möjlighet till riktigt stora högvinster på en massa år var på ett kasino. Något som jag aldrig varit på i verkligheten. På något vis så hade jag vunnit en högvinst på någon slags spelmaskin som slumpmässigt dragit några nummer som jag inte minns vad de var.

Det var i drömmen rätt mycket uppståndelse kring det hela och blev då utfrågad om jag visste innebörden av det hela och om vad jag skulle göra med så mycket pengar. Men jag helt svarslös och upptäckte att jag inte förstod vad man skulle ha en massa pengar till. För jag hade ju redan allt liksom. Men det som slog mig på något sätt det var att jag inte alls visste vad jag hade som livsmål.

När jag spelade på Lotto och liknande och var intresserad av pengar i allmänhet och spekulerade i aktier och optioner och sånt förr. Då drömde jag alltid om högvinst eller rejäl utdelning på insatt kapital snabbt så att jag skulle kunna festa hur mycket som helst. Bo på lyxiga hotell med bästa service runt om i världen dygnet runt, och dricka hur mycket dyr och fin alkohol som helst.

På något sätt ville nog drömmen i natt kanske säga mig något som jag inte kunde ta till mig tidigare som fånge i alkoholträsket. Kanske ska man som nykter människa sikta på lite högre, större och mer evigt beständiga andliga värden bortom det rent världsliga. Kanske ungefär som ens gamla kristna morsa väl på sitt eget sätt skrev i sin dagbok på åttiotalet där hon skrev så mycket om sin gudstro... Förresten, @skrynkelnylle och @Denlillamänniskan det var kul att ni tittade in och skrev lite trevligt för sånt uppskattas alltid.

Ha en fin dag mina vänner!


skrev Himmelellerhelvette i Var gick det fel?

@Smillans Det är de tankarna som kommer att utveckla dig❤️Nu kan du ta kommandot över ditt liv och bli den du vill vara. Du kan börja öva dig på att förändra lite i taget av det du inte mår bra av. Till exempel att tänka att det är bra nog. ”Maten blev inte som jag tänkt mig men bra nog, hemmet har lite skit i hörnen men är bra nog, jag orkade bara träna en gång denna veckan men det är bättre än ingen gång.”
Varje gång du tänker en dömande tanke om dig eller någon annan kan du tänka att, ”nu tänkte jag så, det är något jag vill förändra, hur kan jag tänka istället?” inte döma utan bara uppmärksamma att du tänkte så. ❤️


skrev Smillans i Var gick det fel?

Tittar ni på Stjänorna på slottet? Jag gillar det programmet så himla mycket. Igår var det Pernilla Wibergs dag. Väldigt intressant och kul att få se mer av hennes person.
Alltså jag blev så glad av henne och imponerad. Vilken personlighet och jävlaranamma, vinnarskalle av rang. Hon har en aura om sig att inte något kan nå henne om hon inte själv bjuder in. Jag blir nästan lite avundsjuk, hur blir man sån? Själv är jag den som övertänker och oroar ihjäl mig för saker. När hon tänker: hur ska jag möta och vinna över det här? Är jag: typiskt min vanliga otur. Jag överdriver lite nu. Jag har ju ingen som helst aning om hur hon egentligen är men jag tror hon har en annan starkare mentalitet.
Jag fick via jobbet för många år sen träffa en livsstilscoach och det jag fick till mig då att jag var väldigt allvarlig till livet (vad nu det betyder) och att jag skulle ta livet lite mer ”avslappnat”. Jag kan tänka på det ibland, att inte ta saker så allvarligt. Det gör inget att maten inte blev som jag tänkt mig, världen går inte under.
Jag tänker en hel del på det här, VEM är jag, HUR är jag, VAD vill jag vara.
I många år har jag gått smålullig genom livet, tänkt dom flesta av dygnets vakna timmar på alkohol. Nu när alkoholen är borta och jag är jag på riktigt, vem är jag då? Eller hur vill jag vara och kan jag bli sån?

Och klockan är knappt 07:30 haha.

Önskar er en skön söndag!


skrev Denlillamänniskan i Promillebikt

@Flarran Känner exakt igen det där ;

"Då till sist återstår det väl bara att stänga in sig i en garderob och helt supa skallen av sig och hoppas på att man vaknar med ett lite förändrat mående. För det finns ingen baksmälla i världen som går att jämföra med en för mig rejält mörkt självdestruktiv känsla man kan drabbas av ibland. Kände igår en sådan helt utan anledning som inte gick att härleda till det här med HALT eller nåt sånt där liksom"

Jag har också resonerat så tidigare.
Bättre med en vidrig bakfylla. Då vet man iallafall vad man mår dåligt av och att det kommer bli bättre. Det där andra mörka är knepigare. Kommer över en utan nån anledning. Fantastiskt att du bara tog dig igenom det. Det är då som forum kan hjälpa, känner jag. HALT är bra, men det är inte hela förklaringen!

Allra varmaste hälsningen!


skrev skrynkelnylle i Promillebikt

@Flarran Ny dag nya möjligheter. Bästa flarran kom ihåg att musiken hjälper dig ut ur ditt fängelse om du bara tror på dig själv.
Musik är skapande och blottar ens inre där är man naken i själen och ger till världen.
Det är sårbart men man kommer i kontakt med sina förträngda känslor då.
En trevlighetskram till dig.......@Flarran


skrev adhdgoogle i Tillslut

Halvlek i Thailand! Veckan som gått har varit väldigt varm och skön. I början en del jetlag men nu verkar kroppen hänga med på noterna också. Att ha preppat med naltexon eller vad de heter nu igen, har verkligen gett effekt. Jag har absolut druckit en öl och två. Grejen är att jag blir nöjd, vill inte fortsätta. Misstänker starkt att detta är så normala människor är med alkohol, när gremlingmode inte startar.
Självklart aktsam och fruktansvärt självmedveten kring mina val. De första dagarna var det som reptilhjärnan kom igång med att ”såklart ska man ha en öl på balkongen efter stranden”, det gjorde jag i två dagar. Det gick bra och det stannade på just en öl. Hade klurigt att sova första nätterna (såklart), och testade min gamla metod med att försöka höja alkoholnivån i blodet för att somna. Hjälpte föga. Än mindre känslan av att tvinga mig själv motvilligt att dricka en öl extra mot vad jag ville. Så jag la ner det ganska omgående och höjde istället min sömnmedicin resterande nätter. Det har funkat överraskande bra, och denna semestern är den första jag faktiskt sover riktigt gott och inte vaknar bakis varje jävla morgon. Det har varit enklare att somna nykter än kvällen jag testade med alkohol.

Så det har varit en galet lärorik resa ju om jag ska sätta spotlajten på alkohol.

Det ger även en lite ledsam känsla att först nu förstå hur ”vanliga/normala” människor känner när de tar en öl/vin/drink att det lixom räcker med en. Har aldrig känt så tidigare. Hade jag alltid känt såhär så hade jag nog aldrig druckit heller om jag ska vara helt ärlig. Vilket jag landat i nu de senaste dagarna. Mer fruktshakes och cola zero utan någon känsla av att jag missar något. För det gör jag inte. Och det är skönt att känna så till 100%.

Denna semestern är så annorlunda mot mina tidigare semestrar här. Då har jag 1, varit väldigt singel. 2, levt som ingen morgondag i Thailands nattlivet.
Nu ser jag fram emot att lägga mig på kvällen för att sova och vakna till hotellfrukost.

Det känns stort på något vis. Lite som att jag växte upp tillslut. Jag var lite nervös/orolig för semestern innan jag åkte att jag skulle spåra ut pga gjort det tidigare.
Men jag gör inte det. Jag känner mig trygg i mina beslut och alkoholkonsumtion här. Det är inte så att jag måste ”bestämma mig” att inte dricka utan det landar så, för det känns mest som så jag vill ha det? Vet inte hur jag ska beskriva det bättre.

Livet förändras ju hela tiden och detta är
Minst sagt en välkommen förändring. Sen förstår jag att mycket antagligen är tack vare medicinen som blockar dopaminupptaget. Men jag är inte heller särskilt orolig för resten av tiden när jag är tillbaka i Sverige igen. Det är en trygghet som jag landar i. En trygghet i mig själv tror jag.

Nåväl! Havet kallar och det är dags för mig att hoppa i plurret 🏝️

Ta hand om er!


skrev Denlillamänniskan i Promillebikt

@Flarran God Morgon!
Det var en väldigt fin text, du skrivit! Jag upplever samma sak som du; det är först när hjärnan klarnat upp som man kan utvecklas som människa. Det är nog den absolut viktigaste biten i nykterhet. Att få syn på sig själv med en klarhet som inte är möjlig under tider av alkoholmarinering.

Ha en fin söndag du med!!


skrev Flarran i Promillebikt

Jag skriver ofta mycket om hur jag upplever nykterheten och mitt liv som jag faktiskt först på riktigt började att arbeta med på flera plan i och med att jag blev medlem här på forumet. Det att bli nykter och sedan vara uthålligt alkoholfri är en viktig första grund. För att sedan kunna gå vidare med att lära sig mer om sig själv och hur man fungerar, tänker och känner som nykter människa.

Det handlar om att lära sig att bli någorlunda bekant med sig själv och förstå sina svaga respektive starka sidor. Hur man tänker och känner i olika situationer och hur man verkligen är utan att liksom titta på sig själv som sittandes bredvid, eller att leva och vandra med suddiga glasögon och försöka att kanske gissa sig till saker som man bara kan ha ett någorlunda klart grepp om, eller en klar syn på med nyktra ögon.

När jag nu har hunnit arbeta lite med mina minnen, tankar och känslor så här som helt nykter ett litet tag och verkligen arbetat med mig själv på ett lite mer djupare och ingående sätt genom att då formulera mig i skrift. Då ser jag när jag tittar tillbaka, att det är så mycket knepiga och skeva tankar jag länge har haft obearbetade inom mig som alkoholmissbrukare.

Det är så mycket som tyder på att jag egentligen inte har varit den jag nog är på riktigt, och att det i mycket i brist på annat har fått vara fantasier som delvis format bilden av den jag trodde att jag var som mer eller mindre rätt ständigt berusad i många år. Det är rätt spännande att upptäcka sig själv nyktert samtidigt som det kan vara rätt jobbigt med vissa insikter. För man börjar ju faktiskt förstå att det är rätt mycket att jobba med.

Har inte fått till några grundläggande fungerande rutiner för sömn, mattider och motion som passar mig ännu. Men det är bara en liten del av allt som jag förstår att jag måste lära mig för att komma i bättre balans och harmoni. För jag har helt tydligt gömt mig bakom en dimridå av alkohol och inte varit med på banan på riktigt, inte vågat se världen för vad den är, och då inte heller utvecklats på det sätt som jag kanske har potential att göra.

För som nykter har jag en helt annan möjlighet att ta till mig samlad kunskap som inte har sagt mig mycket tidigare och infoga dessa som byggstenar i bygget som nog kan bli ett verkligt jag liksom. Visst har jag läst en hel del om filosofi, ideologi, psykologi och även religion. Men det har mest blivit till tomma ord som inte har blivit till nytta i min personliga utveckling. För nog har jag har skådat en hel del men ändå egentligen inte sett saker och ting på ett riktigt sätt så att säga liksom.

Men som nykter börjar det nu gå att lägga ett pussel av många bitar och i alla fall få ett hum eller en någorlunda överskådlig bild om saker och ting. Meningen med livet är nog inte bara att finnas till, det är nog faktisk även att lära sig att förstå att man inte bara kan ta in en massa teori och hoppas på att saker ska ske av sig självt. För utan eget arbete kommer sällan positiv utdelning, man måste även praktiskt omsätta det hela på ett sätt som ger positiv livsenergi och en känsla av en större mening.

Det som är så trist när man fastnar i alkoholträsket tidigt är att man lätt missar så mycket av det verkliga livet och lätt drabbas av tankefel och börjar att älta negativa självdestruktiva och ofta rätt ovidkommande saker. Sånt som sällan ger något positivt för den egna utvecklingen som människa.

Nog är det knepigt att vara människa och inte blir det då lättare genom att försöka att fly ifrån sig själv och då kanske försöka att fylla inre känslans tomrum med intetsägande berusning av alkohol. Det här vet de flesta som har varit med ett tag, men det är nog inte helt fel att påminna sig själv om grunderna i konsten att leva ett bättre liv. Kämpar alltså nyktert vidare, ett steg i taget.

Ha en fin söndag!


skrev Amanda L i Mitt nya liv

@Fjärilen 🦋 Hur går det? Hoppas du fortsätter skriva (och kämpa) här. ❤️❤️🙏🏻🙏🏻


skrev Amanda L i Var gick det fel?

@Smillans Låter helmysigt. Jag ska nog ta mig an några lådor. Har köpt symaskin, väldigt roligt, och längtar efter att ordna alla sygrejor.
Och fick massage i födelsedagspresent. Livet är inte så dumt ändå… Grattis till sex månader också!❤️🤗


skrev vår2022 i Promillebikt

@Flarran Det finns ingen baksmälla i världen som går att jämföra med en för mig rejält mörkt självdestruktiv känsla man kan drabbas av ibland, skriver du. Och du berättar att du faen tog dig igenom det helvetet med som nykter. Det grep tag i mig och jag kan känna igen hur det var där i mörkret som omfamnade en. Att hur nykterheten ändå kommer med en stark livskraft i jämförelse med alkoholen som istället förintar livet. Och hur svårt det är emellanåt att förstå, hur man orkade leva så och hur annorlunda såväl tankarna och som känslorna var i alkoholdimman. Jag tänker att för varje gång man orkar ta sig igenom så blir man också starkare. Man visar för sig själv och får erfarenhet av att man klarar det och kan ta med sig detta tills nästa gång det känns svårt. Åratal av drickande behöver få sin tid för återhämtning och balans i hjärnan. Det kan ge bättre tankar och känslor och djupdykningarna grundare.

Ha det gott kompis!


skrev Flarran i Promillebikt

Hej! @Kennie och @Denlillamänniskan,
Det här snacket om enheter är väl okej, men det är ju ändå alkohol som det handlar om och jag har då inget gott numera att säga om alkoholdrycker. Detta då sådan endast för mig har varit ett mycket kostsamt sömnmedel i bästa fall när jag nu djupanalyserat det hela. Det känns så jäkla dumt hur korkad man har varit så himla länge och gått omkring i nästan en konstant alkoholdimma.

Det är lite skrämmande att höra kanske gamla telefoninspelningar man har sparat när man diskuterat affärsfrågor och liknande. Det är så tydligt att man har varit lätt berusad för det mesta utan att man har upplevt sig vara detta. Detsamma när man har gått igenom rörigt skrivna minnesanteckningar då minnet och närvaron som missbrukare inte direkt var på topp liksom. Det märks nu att min hjärna sakteliga har börjat att återhämta sig från mångårig förgiftning. Men njuter man av livet, nja...

Men någon enhet alkohol är då inte aktuellt för mig känns det. Trots att jag ogillar piller så tänker jag nu att det är bättre vid behov att ta en av läkare utskriven sömntablett och gå och lägga mig oavsett tid på dygnet. För det ger då åtminstone inte minnesluckor som jag har upptäckt att jag har från många tillfällen som jag nog trott mig varit någorlunda medveten och närvarande i stunden.

Har alltid varit en rätt så orolig själ med ett lätt nedstämt sinnelag. Men det behöver ju inte betyda att jag dessutom ska förgifta kroppen så att jag mår ännu sämre rent internmedicinskt. Tror att den lite mer logiska delen av min hjärna har börjat att få komma mer till tals på något sätt. Det går inte att med substanser i längden komma ifrån sig själv och tro att man blir en annorlunda varelse liksom.

Kanske om det står mellan att hoppa ned från ett högt höghus och ta en rask promenad tills man nästan får hjärtslag av ansträngning, eller av ett hårt träningspass på en testcykel tills man nästan svimmar av utmattning och då inte heller kan skingra mörka tankar. Som ibland kan infinna sig utan någon anledning. Då återstår väl bara akut sjukvård. Kan då inte ens dess utbildade läkarexperter ge mig en vettig lindring utan bara menlösa piller med en uppsjö av biverkningar.

Då till sist återstår det väl bara att stänga in sig i en garderob och helt supa skallen av sig och hoppas på att man vaknar med ett lite förändrat mående. För det finns ingen baksmälla i världen som går att jämföra med en för mig rejält mörkt självdestruktiv känsla man kan drabbas av ibland. Kände igår en sådan helt utan anledning som inte gick att härleda till det här med HALT eller nåt sånt där liksom. Men jag tog mig för faen igenom detta gårdagens helvete med som nykter.

Där kan man snacka om ett krävande träningspass rent mentalt i att hålla i och hålla ut. Men finns det ingen utväg och det står mellan repet eller flaskan så är väl ett adekvat och för syftet väl avvägd berusning med enheter alkohol bättre. Tror och hoppas att jag inte på något sätt framstår som någon som vill trigga nån till dryckenskap eller försköna alkohol i allmänhet. Har använt alkohol för överlevnad på detta sätt tidigare vilket sedan tyvärr flöt över i en låt-gå-mentalitet som gjorde att alkoholen i sig blev det jävla gift som jag nu ser mig vara allergisk mot.

Nej, nu känns det som att det är dags för en god liten pizzabit, sallad och lite cola i ett glas med isbitar i.
Vet nu som helt nykter att det går att sätta sig över det mesta om man ger sig fan på det. Har nu låtit mina malande negativa jobbiga tankar dränkas med en rocklåt på hög nivå i hörlurarna snurra på i snart en timme och denna form av musikalisk terapi är sånt som faktiskt är rätt så hjälpsamt när det bara känns lite så där smått allmänt jävligt.

För hjärnan tycks inte kunna jobba med att mata mig med mörka tankar då. Tidigare hade jag bara druckit fritt av de enheter alkohol som stått till buds. Kan säga att jag idag är rätt stolt och nöjd över min nykterhet som nu snart varat i tre månader som medlem på detta eminenta forum. Har läst nånstans att det kan ta många månader till innan hjärnan ställt in sig på en mer normal funktion. Just nu känns det helt okej så fortsätter att kämpa på nyktert.

Ha det gott mina vänner!


skrev Denlillamänniskan i Promillebikt

@Kennie Mitt sista ord; Äntligen är skrivet med ironi. Men det förstod du redan.


skrev Denlillamänniskan i Promillebikt

@Flarran Mycket klart och åskådligt resonemang! Socialstyrelsens riktlinjer för hur mycket man kan dricka utan att hamna i riskbruk, kan ju så klart inte gälla oss som har svårt att hålla igen.

Tycker att det var bra att du gjorde ett inlägg hos kafferepet, för att kanske väcka en lite tanke. Sen kan vi ju fortsätta säga alkohol när vi menar alkohol. Verkar rakast så.


skrev Denlillamänniskan i Promillebikt

@Kennie Men alla här vet väl vad en Enhet är? Sen har vi olika premisser gällande typ av alkohol vi föredrar. Så moralen på forum är alltså; vill du ärligt minska eller upphöra konsumera så går det bra att skriva bärs, vin eller vodka utan att moderatorerna skickar ut en varning. Är det däremot ett enda vinglande långeliga tider, när det gäller att hälla i sig, så får man beskriva sitt alkoholintag som Enheter. Fattar koden. Äntligen.


skrev Kennie i Promillebikt

Hej! Anledningen till att många pratar om enheter här inne på forumet är en diskussion i en tråd för ett tag sen där det skrevs en del om vilken sorts alkohol man druckit dagen innan. För att inte trigga andra eller försköna intaget med namn på drycker så började många prata om enheter istället. Alkohol är ju också ett ord som inte förskönar, och går lika bra tänker jag.


skrev Flarran i Promillebikt

Hejsan! @Denlillamänniskan,
Tror att det nog var något i mitt inre som ville varna för risken att bli allt för självsäker och börja tänka förminskande om alkoholens uppenbara risker. Detta då bara en liten folköl med en liten skvätt alkohol, eller ett glas vin eller en snaps lätt kan öppna dörren till en fri bar liksom. Vilket är livsfarligt åtminstone för mig av erfarenhet.

Det går inte som tidigare missbrukare att börja att tänka att det liksom är helt oskyldigt och väl okej att dricka ett visst antal godkända standardglas. För det medför alltid en risk att falla in i ett tidigare dåligt beteende. Detta om man som tidigare aktiv missbrukare skulle inta ett för de flesta kanske tillsynes oskyldigt antal budgeterade enheter inom ramen för vad kanske alkoholexperter angivit som en i normala fall accepterad mängd alkohol.

För i mitt fall är det ju ett faktum att om jag väl korkar upp en flaska så kan jag inte kan hålla mig till något som kan kallas för ett lämpligt antal standardglas eller bruk av några så kallade enheter. Det finns inget stopp när jag väl kommit igång att dricka alkohol. Har även läst någonstans att man inte medvetet ska kasta sig i fara liksom.

Så jag får nog faktiskt av ren självbevarelsedrift lyssna på min inre röst som börjat varna för att i sinnet kanske förminska alkoholens risker. Då all form av alkoholhaltig dryck oavsett vad man väljer att kalla sådan för, medför risk för mig att återigen hamna i alkoholträsket. Fokuserar därför stenhårt på fortsatt alkoholfrihet och försöker att cykla vidare genom livet som helnykterist. Förresten, kul att du tittade in här och skrev lite @vår2022.

Ha en fin kväll mina vänner!


skrev vår2022 i Promillebikt

@Flarran Vilken bra liknelse med att lära sig cykla. Till slut så sitter det när man väl lärt sig. Det är som med att vara nykter, till slut efter mycket träning så sitter det man lärt sig, en ny vana. Men det gäller att se upp för guppen och och att släppa styret, bättre att köra försiktigt och säkert med händer på styret och blicken framåt. Härligt med nyktra tankar.

Ha en fin kväll!💕


skrev Denlillamänniskan i Promillebikt

@Flarran Men du har ju aldrig Intagit Enheter! Du har ju druckit alkohol och aldrig kallat det för något annat. Du är en väldigt klarsynt människa, tycker jag. Fullt fokus på vägen och händerna på styret.

Cykla bara vidare på din väg, kompis!