Senaste kommentarerna i forumet

@Amanda L Tack❤️ Det är mysigt men jag känner ofta en stress inom mig att jag behöver bli färdig….med vaddå? Jag är ju vuxen och bestämmer över mitt liv men….Hur som helst så…

Idag är jag ledig. Ska strax gå en promenad m vår hund. Känner mig ganska låg idag. Var hemma fr jobbet torsdag tom måndag. Har känt mig så trött. Förra onsdagen höll jag på att svänga ut fr en rondell rakt mot körriktningen. Bilisten såg tämligen förvånad ut. Som tur var hann jag inte svänga….jag hade låg hastighet men jag minns att jag tänkte att nu är du allt trött Varafrisk ….Min samtalsterapeut säger att jag har PTSD och befinner mig i en livskris. Har två samtal kvar före jul som arbetsgivaren betalar. Vet inte om min chef kommer att betala mer men det handlar även om att förebygga en sjukskrivning. Jag är besviken på min chef. Hon frågar inte hur jag mår eller hur jag har det på jobbet. Hon går alltid en måndagsrunda men antingen har hon varit borta el jag fast det finns ju massvis av sätt att nå varandra på. På mitt jobb brukar man inte heller fråga varför ngn har varit hemma …jag tycker ändå att det borde vara en chefs ansvar att fråga hur det är i synnerhet om personen är alkoholberoende…kunde ju ha tagit ett återfall.

När ens barn har varit manisk i fyra månader som leder t en psykos det gör ngt med en själv som mamma. Att varje dag vakna/vara orolig för …lever min dotter? Har hon blivit våldtagen? Misshandlad? Har det hänt polisiära saker? Under den här tiden har hon förlorat många saker.Fyllde 25 år när hon låg inlagd på psykosavd. Ville inte prata m någon av oss på två veckor. Under fyra månader är vår dotter en helt annan person. Och när hon vaknar upp ur detta vill hon förändra sig totalt. Inte bli igenkänd. Stänger ner sina konton på sociala medier. Ensam …mycket ensam. En chef som inte hört av sig. Har troligtvis en ny chef. Hon försöker ordna upp sitt liv. Allt detta finns med mig …Jag går t jobbet och det är som att befinna sig i en bubbla. Alla förbereder sig inför julen. Jag försöker hitta mig själv samtidigt som jag lyssnar t svåra samtal. Jag försöker hitta min styrka inom mig själv. Glädjen för mig ligger inte i nystädat hus, i julklappar och presenter osv utan att min dotter lever…att få vara med min son, svärdotter och man. Jag känner mig väldigt ensam men är otroligt tacksam över att jag har min familj. Vill verkligen inte vara på jobbet men 2,5 vecka till sen är det julledigt i två veckor.

Ha det fint❄️

Kramar🕯️🤗❤️

Dag 3. Går ändå ok.
Har börjat leta runt efter behandlingskliniker och bara lägga in mig. Har någon nån erfarenhet? Jag har tid och pengar så finns inga hinder.
Denna gång orkar jag inte läsa och skriva till andra här. Fullt fokus nu initialt att bli frisk.
Kämpa på alla fina här inne🙏🏼❤️

Skulle säga att du kommit en bra bit på vägen. Berättat för familj är ju et stort steg. Fixat tabletter är ju även det stort.

Detta med skam är toxiskt. Den drar verkligen ner en. Undrar om inte nyckel är att sluta föda sin egen skamkänsla? Vägra prata iłla om sig själv med sig själv. Istället mentalt höja sig själv, sätta gränser och börja värna om relationen med dig själv. Sätta den i första rummet. Skam går att jobba bort. Gör man det så ser man plötsligt nyanser. Ser bortom spärrarna och kan börja hantera sin egen låsning.
Detsamma gäller nog med personer som bidrar till att bygga ens egna skamkänsla. Skit i rätt eller fel här. Vet du med dig att den ökar i vissa sällskap så våga parkera dem. Aktivt sluta umgås. Istället vara med dem som tror och stöttar utan en nagel i ögat. Jag tror mycket på att bygga sig själv inifrån och ut. Att vara med folk som bygger skam är lite som att stötta psykisk misshandel på vägen mot alkoholfrihet. Du vet nog innerst inne vilka relationer som är viktiga för ditt välmående. Bygg dem och hoppa allt som bygger skam

@StrongerNow Så imponerande att läsa om hur du tar dig an detta. På något sätt hur du bemästrar dig själv.

Skulle tippa på att många känner av familjens skepsis i början. Jag gjorde det från min make. Inte andra egentligen för de som står mig nära vet hur envis jag är. Att jag drivs av prestation. Att lyckas ger ju en del dopaminkickar. Har man lärt sig det blir man väl hög på prestation...

En rätt obehaglig känsla att känna att man inte riktigt är listad på. Det jag gjorde var att kasta ut alla vinglas, alla drink prylar. Helt enkelt allt som hade med alkohol att göra. Sedan satte jag bakbunkar och vackra kaffemuggar där. Allt sådant som sprider en sund känsla när man ska duka eller ta ett glas vatten. Sa inget om det bara gjorde det. Alla hoppade till när de såg det. Blev väldigt påtagligt att jag menade allvar.

Än idag står det på samma sätt. Liten sak i sig men man blir positivt påmind väldigt ofta. Varje gång man är i köket. Kan verkligen rekommendera en ommöblering i köket. För varför ska man stirra på vinglas varje gång man ska duka?

@ISE Mina barn gick på uppstartsmötet på soc. Ett spektakel blev det ju eftersom de körde sin process utan att lyssna in mig överhuvudtaget. Där small det ju. Efter det ville ingen av mina barn gå dit mer. Istället fick de ta sitt utredningssamtal via telefon. Måste säga att jag är rätt glad för att de fått med sig denna historia även om den är galen. Att de sett med egna ögon att man kan säga ifrån om man inte känner sig rättvist eller juste behandlad. Att även de fick igenom sin röst och kunde styra så de kunde känna sig trygga i en utsatt position.
De skulle jag verkligen vilja skicka med. Alltså styrka att våga styra om man känner sig trampad på. Att man tar mod till sig och sätter gränser. Det betyder verkligen massor för eget välbefinnande. Iaf för mig.

@Vilsenochborttappad Fina du, välkommen hit. Här kan du få stöd att ta tag i ditt alkoholproblem.
Ett sätt som rekommenderas i Alkoholprogrammet som jag tror återuppstår efter nyår är att hålla upp tre månader. Det kan vara tufft i början , men det värsta suget brukar ändå försvinna efter ett par veckor. Om du inte klarar det själv, så ta hjälp. Du kan tex ringa till Alkohollinjen här under ”Stöd”.
Om du flyttar din tråd till Vara alkoholfri tror jag du får mer svar och stöd som passar de första tre månaderna. Du hinner återhämta dig och kan besluta om nästa steg (istället för att alkoholen beslutar).
Skriv och läs mycket här. Det hjälper!! Jag lyckades bli kvitt allt beroende enbart med hjälp av dessa forum.❤️😀 Lycka till!
Det är kanske din tur nu…

@Varafrisk Ibland har jag sådana där morgonrocksdagar och det är sååå behövligt och skönt!😌
Mys på!❤️

@vår2022 Tack❤️ Vi hade en jättefin första advent! Åt jättegod mat på en mexikansk restaurang före föreställningen. Föreställningen var helt fantastiskt bra! Mycket professionell med ett fint budskap! Älskar att se min systerson sjunga och agera. Har inte mycket kontakt m honom nu för tiden men för mig är han mycket betydelsefull. Har varit barnvakt under hans uppväxt ja följt honom i mycket av vad han har gjort. Tyvärr hinner han aldrig komma och besöka oss. Hans pappa bröt ju m mig och min familj när min syster dog. Så sorgligt!

Idag har det varit en mindre bra dag! Har varit hemma fr jobbet torsdag tom igår fr jobbet. På mitt jobb frågar ingen hur man mår kanske ngn enstaka. Tycker dock att det är knepigt att min chef frågar något med tanke på mitt beroende. Jag skulle ju kunnat tagit ett återfall. Mitt dåliga mående kom tillbaka, stressen, irritationen, ensamhetskänslan…det är ngt med mig och jobbet som inte fungerar just nu. Ska prata m min terapeut om det på fredag.

Gick på möte ikväll på NA. Vi var många på mötet vilket alltid är kul. Ngn nykomling, några som tog tid och ngn som kom tillbaka efter återfall. Det är befriande, trygghet och värme❤️

Ledig dag imorgon tack och lov! Ska inte ställa klockan, förhoppningsvis väcker inte min hund mig utan att vi kan sova i lugn och ro.

Ha det fint! Kram😍

@ISE Det är sådana stunder man gärna minns men aldrig ångrar :-)

Hej!

@vilsenochborttappad,
Tycker att du har tagit ett mycket bra första steg i och med att du skriver här på forumet. Det visar att du har vilja till förändring och det är en bra grund att stå på. Det som du borde sikta på att göra nu är att hålla helnykterhet åtminstone en hel vecka fast jag vet att det kan vara jäkligt svårt.

Sedan när det gäller spelande så ska du veta, vilket du väl även gör att det bara kostar en massa pengar och om du även vann en miljon så skulle du inte bli lyckligare och lugnare för det. Tvärtom så skulle du säker dricka mer än nånsin för att väl fira skulle jag kunna tänka.

För att spela det har väl även jag gjort, fast inte så att det blev något missbruk. Men visst kände man att det lätt hade kunnat bli så när man började att tänka på större och större systemtips. Fast man viste ju även då logiskt att den matematiska chansen eller risken till en högvinst var minimal.

Tycker att du ska se oroskänsla för ditt drickande som en stark varningssignal att din kropp inte gillar det hela.
För en oro ökar lätt och spär då på annat som man kanske går och oroar sig för. Beroenden av olika slag har ofta en tendens att trigga varandra och bara dra ner en i ångest. Så mitt tips är att du nu försöker att hålla ut nästa gång ett starkt alkoholsug kan komma.

Sedan upprepar du den processen dagligen med att stå ut och stå över ett plötsligt påkommet begär till att dricka vin eller sånt, som du säkert kommer att ha då och då eftersom du kanske har börjat att få mera tolerans liksom. Det kan gå fort från bara något glas då och då till att man inte knappt länge bryr sig om att ens räkna liter.

Minns några år då jag efter ett arv väl söp upp ungefär 35 000 kronor om året och ändå lätt hade kunnat dricka mer om det inte vore för att jag väl redan då var rätt slö och bekväm av mig och inte orkade att gå utanför dörren så ofta. Brydde mig då oftast egentligen inte ett dugg om i fall jag levde eller inte. Sådana självdestruktiva känslor är rätt sällsynta nu efter att bara ha faktiskt varit aktivt läsande och skrivande medlem här på forumet i just idag en månad och två veckor faktiskt.

Mitt frekventa läsande och skrivande har fått mig att rannsaka mitt inre och börjat förstå att det inte är en bra ide' att dricka alkohol om man tydligt känner och förstår att det är skadligt för en på flera olika plan liksom. Så som sagt börja gärna med en hel vecka nykter och fortsätt sedan så dag efter dag så länge du bara kan. Det tror jag kan vara rätt så bra för dig. Sedan finns det ju möjlighet att tala med sjukvården om du känner ett sådant direkt behov.

Kämpa på!

@Odågan åh du, du är grym som tagit steget och börjat din resa! Dina ord värmer och du ska veta att jag läste många inlägg här och inspirerades innan jag vågade. Kul att läsa att man kan ge tillbaka.

Tänkte uppdatera nu den 8:e för då blir det en månad jag lyckats hålla mig nykter.

Men idag är det också en stor dag: jag är nykter idag och imorgon börjar min fjärde nyktra vecka. Förra helgen var väldigt jobbig men jag hann göra så mycket jag skjutit på så när jag vaknade igår kände jag mig superstark och nöjd med mig själv. ”Suget” och mina sjuka paraply-fantasier var helt borta och jag kom på det nu att jag inte ens tänkt på A i två dagar.

Jag hejar på dig Odågan, vi fixar detta ❤️Tänk att imorgon blir det dag tre för dig och snart kommer du börja märka av små små saker som gör det så mycket värt att kämpa ”en dag till bara”. Varje dag man vaknar nykter gör att man har kommit lite längre ifrån det där, vi klarar oss utan…en dag till 😉

Önskar dig en härlig och god nattsömn och en underbar nykter morgon.

@Amanda L 270 dagar, grattis och bra jobbat!!

"Tyvärr kanske det enda ni hade gemensamt var flaskan?". Oja, som jag har tänkt på det och det är väldigt sant. Jag har ingen som jag kan gå ut och ta en kaffe med, har aldrig haft och det är nog tyvärr så för många män. Vet att de ex jag haft så har dom ifrågasatt varför vi inte bara kan gå och ta en kaffe. Men vi ses på pubben och vi blir alla lika fulla, men jag är alltid den som är kvar längst. Folk har alltid skrattat åt mig men jag får i mig 4-5 stora stark på 1 timme. Efter en öl så har jag sånt enormt sug för nästa så brukar det vara mycket folk på krogen så köper jag 2 st så jag inte behöver vänta. Jag brukar klara mellan 14-15 öl och det tack vare att jag kan se mina transaktioner dagen efter. För ingen jag minns. Snacka om en tragisk person.

Jag behövde skriva av mig idag. Har varit på enormt dåligt humör. Sug efter alkohol blev stark men jag har inte närhet till någon. Annars så hade jag nog inte klarat mig. Nu när sugen har gått ner en del så inser jag att skillnaden mellan alkoholsug och sockersug går lite ihop. Hörde det på en podd också och kan jag överkomma sockersug så blir det nog enklare. Så nu är jag inne på dag 24 (om några timmar) och 2 dagar sockerfri.

Firar 1 månad och 2 veckor idag som alkoholfri nykterkvist och officiell medlem här på forumet. Tidigare idag var det mörkt i sinnet och tankar på likör dök till och med faktiskt upp en en stund. Fast det visste jag ju om att det inte var och är något som passar mig. Detta då det bara blir en massa mer drickande av det mesta som sedan eskalerar och håller i sig tills kroppen säger ifrån på skarpen liksom.

Så har nu firat med lite ädel eller dessertost och en i vinäger inlagd sallad lite påminnande om en mer välmarinerad pizzasallad, fast då grönsaksmässigt mer påkostad och utan onödigt fettbildande olja. Sitter i skrivande stund och äter världens godaste klementin som jag köpte igår när jag var utanför dörren en sväng på måndagskvällen.

Tänk ibland så behövs det inte mycket för att vara nöjd och glad. Minns att min mor berättade om när jag var en liten spädunge och hur lyckligt jollrande jag visst var varje gång jag fick kolka i mig min vällingflaska. Ack ja, så enkelt det kan va' om man inte bara krånglar till allting kanske. Den här klementinen från Spanien var ju riktigt excellent den. Så tar mig nog en till sådan. Ska det festas så ska det, och ett par klementiner är då aldrig fel.

Ha det gott!

@Himmelellerhelvette du beskriver det så bra ❤️ Vad fint det låter att du får lite ro att meditera ❤️ Även om du inte aumar 😄
Ja jag har accepterat att jag aldrig kommer att kunna ha ett ”sunt” förhållande till alkohol. Jag tycker inte heller det är gott så saknar inte smaken. Saknar den där kvarten av lugn så som sedan övergår i okontrollerat supande och ångest. Jag vill verkligen inte att det ska vara mitt alkoholdrickande som tar livet av mig en vacker dag. Man vet aldrig vad som händer i framtiden men livet är så mycket mer värdefullt utan skiten.
Det jag ändå är tacksam för nu är att jag inför jul och nyår inte känner någon press gällande alkohol. I min familj/släkt har vi alltid haft en nykter julafton, det har bara blivit så. Nyårsafton har jag inget behov av någon fest.
Hur har dina känslor varit in för dessa högtider?
Kram ❤️

@Ängans, ville bara säga att du är grym och att du inspirerar mig. Dag två här.

@Skogen__ All förändring är nog på något sätt jobbig eller oroande. Det är inte bara suget och drickandet vi ska bryta med, utan även väl inarbetade vanor.
Fredag? Dags för ett glas vin. Trött? Lösning: Vin. Orolig? Mer vin… Glad? Vi tar ett glas ! osv
Nu måste vi komma på något ANNAT att göra vilket tar tid att utforma som den nya och naturliga vanan.
Kompisar som ifrågasätter varför du inte dricker har säkert egna beroenden. Tyvärr kanske det enda ni hade gemensamt var flaskan?
Låt de inte styra ditt liv. Med andra vanor kommer du få chansen att träffa nya vänner som du kanske har mer gemensamt med.
🙏🏻❤️
PS Jag har skaffat nya vanor och numera tänker jag sällan på alkohol, förutom när jag skriver här. Nu cirka 270 dagar sedan jag gjorde slut med herr Alkohol.😀

Vad konstig man är liksom. Minns att farsan var inne på den grejen ibland då han tyckte att jag ena stunden kunde vara hur glad och positiv som helst. För att bara någon minut senare utan nån synbar anledning falla ner i nedstämd deppighet då inget av mig plötsligt syntes vara möjligt.

Detta har alltid varit ett jobbigt fenomen inom mig även långt innan jag hade smakat en droppe av någon form av alkohol. Förstår ju nu att det har att göra med den släng av bipolär sjukdom som jag väl ärvt från min mor, sedan tyvärr rätt så kryddad med påliggande melankoli eller dystymi, har alltså flera psykiatriska delprognoser som de lärde inom psykiatri har konstaterat att i stort sett väl vara min medicinskt psykiatriska problembild.

Det enda positiva som jag kan se med det hela är väl att jag har lätt till känslor och kan skapa i princip vilken musik som helst när jag väl sätter igång, vad det nu ens är för mening med detta. Se där, nu kom meniglöshetskänslan in också. Nä, fy faen är det enda jag kan känna och säga nu liksom.

Nu som helt nykter förstår jag ju mig själv lite bättre om hur jag fungerar, men det är inte lätt det här ska jag säga. Hade det varit för bara lite drygt två månader sedan så hade jag utan tvekan nu varit på väg för att köpa ett gäng flaskor och burkar med alkohol för att slippa att känna mig nere och tänka så här mörkt. Måste säga att detta är ett konstigt fenomen. Har idag som jag tänkte göra, installerat lite ljudutrustning till datorn som jag skrev om ovan och allt funkar tekniskt finfint.

Först var jag glad som ett litet barn för att allt lät så himla bra och fungerar helt korrekt. Blev sedan plötsligt bara tom, kall, orolig och mörk inombords. Det är jobbigt att ingen medicin fungerar vettigt som läkare kan skriva ut.
De har ju provat alla sina grejer mot oro och depression vad jag har förstått. Så måste väl nu börja göra som många rekommenderat och väl bara bita i det sura äpplet och sätta igång och träna när jag mår så här jävla dåligt, men inte känns det meningsfullt liksom.

Hörde även på någon radiokanal eller podd för ett tag sedan att vi människor är skapade för att vara i rörelse för att inte rosta ihop liksom. Muskler förtvinar ju liksom om man bara sitter eller ligger still för länge. Så detsamma gäller väl då kanske när det kommer till hjärnans avancerade funktion för att rätt kunna reglera signalsubstanser som serotonin och dopamin med mera. Samtidigt har jag så lite energi att jag knappt orkar gå utanför dörren för det mesta alltså. Ska försöka att hålla ut och ta mig igenom detta. Kanske blir det bättre om jag går ut med soporna och tar mig en nypa frisk luft.

Berättade för nån vecka sen för en sköterska att jag inte tyckte om att promenera, och hon såg mest ut som ett levande frågetecken. Då hon tvärt om, precis som de flesta väl tycker, ja att det är fint och trevligt med någon promenad då och då. Har förresten redan i högt tempo cyklat 15 minuter på motionscykeln av egen fri vilja och nästan med lite glädje då, och det var inget problem, blev bara lite trött i benen de sista två minuterna.

Nu när jag har fokuserat mina tankar lyssnandes på en och samma låt i snart en timme så känns det en aning lättare, kanske en 10 procent eller nåt sånt. Måste väl sätta igång och vandra raskt planlöst fram och tillbaks utanför dörren bara för att genom ren utmattning förändra mitt sinnestillstånd till ett mer positivt eller neutralt sådant när det känns så här för annars går väl viljan till alkoholfrihet åt helvete liksom den gjort tidigare år trots stark motivation.

Men nu får jag sluta att skriva på en stund för annars storknar väl stackars folk som tittar in här och råkar att läsa denna bedrövligt gnälliga och för normalt fungerande väl rätt fåniga text. Hade en cigarill som jag tände och rökte nyss, vilket inte gav mig något alls mer än kanske lite ömhet bak åt ryggen till, så tar väl och lägger ner cigaretterna i samma påse som en av de tomma vindunkarna som ska ner i källaren då de stått och skräpat här tillräckligt länge. Hur som helst tur att detta forum finns då det faktiskt möjliggör rätt excellent och spontan psykoterapi att direkt kunna skriva av sig en del tankar i stunden.

Ha en fin kväll!

Ja, klokt att gå långsamt fram. Och visst upptäcker man nya sidor hos sig själv när hjärnan slipper vara upptagen av beroende. Beroendet skapar ju stress och ångest. Allt försvinner inte, men det är som att psyket har kapacitet att hantera mående när det inte också behöver jobba med alkoholen. En promenad runt huset är inte det sämsta. Bara att ställa sig i solen i ett öppet fönster är gott så här års. Men ny ska jag ge mig ut på en liten lunchpromenad i alla fall!

@StrongerNow Så stark du är! Jag känner igen mig I din historia, en sån där duktig som ska klara allt själv. Skillnaden är att jag inte vågar söka vård. Jag är livrädd för att barnen ska bli indragna i någon form. De förstår inte vad jag gör, för det får bara inte hända. Har läst mardrömshistoriet där barnen utsätts för socalutredningar och psykologsamtal fast de inte lidit, utan dessa utredningar skapar en otrygghet och trauma istället. Mår inte mina barn bra spelar det ingen roll vad som händer med mig.

Hej Kennie, kul att du tittade in här. Kunde inte somna, vilket väl var helt rätt då dagsljuset börjat att komma igång så smått och väl ville få mig att åtminstone gå ett varv runt huset kan jag tänka. Men fy vad slö och orkeslös man är. Men så har jag ju alltid varit, åtminstone de senaste tjugo åren. Ska väl försöka att bättra mig lite på den punkten är en vilja som så sakteliga börjat att ta form.

Känner dock nu att det viktigaste av allt för mig är att jag inte går för fort fram och tröttnar på alltihop och då faller för nån frestelse att bara gå och köpa nån skit med alkohol i för då funkar ju ingenting. Upptäckte igår när jag åkte taxi att jag inte hade det minsta svårt för att snacka lite spontant med en människa åt gången som nykterkvist. Övade mig spontant även på att gå emot social ångest och satt och åt ett par korvar med bröd i närheten av folk.

Den värsta sociala ångesten verkar att ha minskat något. Kanske man till och med egentligen är en rätt så social typ när allt kommer kring om man tänker efter. För det känns som att man om man väl inte överdriver det hela och psykiskt tröttar ut sig med för långa pass med kommunikation i realtid med folk i verkliga livet, kan vara något som är rätt så stimulerande för sinnet har jag märkt. Har ju i många år i mörker isolerat mig något enormt.

Ska nu ta och pyssla lite med datorn och se om jag får igång prylen för Bluetooth-funktion som jag köpte igår, gillar ju faktiskt att som hobby pyssla med tekniska prylar. Har nog alltid varit lite av en teknikfreak liksom på nåt sätt.

Köpte ju i helgen även en sån där burk med Bluetooth-högtalare som jag vill använda till min kontorsdator för lite schyst ljud då man ibland kan bli lite trött i öronen med att bara köra med hörlurar. Har även skaffat en ny extern DVD-brännare för att kunna flytta filer, rensa upp och defragmentera lite på min hårddisk och frigöra lite mer minne som väl slöat ned datorns prestanda en hel del.

Det får alltså bli lite tankegymnastik i dag tror jag. Har som helnykter märkt att man kanske inte är en så stor idiot rent allmänt som man väl dagligen i många år har gått omkring inbillat sig liksom. Hjärnan har väl återhämtat sig något kan jag tro. När det gäller en enkel frukost tror jag att man ibland även kan köra med lite flingor och fil också. Gillar ju spontant varm mjölkchoklad och mackor, men det går ju att variera lite. Ska nu käka en röd grapefrukt.

Ha en fin tisdag kompis!

God morgon mormor, ville bara titta förbi dig och önska dig en fin tisdag 🥰. Hoppas du har det bra 🎄

Ja, det gäller att jobba mot vanor som gör en gott. Ett tips är att snabbt när du vaknar äta något nyttigt och mättande. Som clementiner, och varför inte en skål havregryn med mjölk och russin? Och tänka att om du sen vill så tar du chips och läsk. Men när du är mätt är suget efter onyttigheter mindre. Och den där dagliga promenaden..Dagsljus och motion gör mycket för den psykiska balansen. Önskar dig en fin dag!

Dricker cola och äter chips till frukost. Vänta nu, skrev jag verkligen det där...
Men så ska väl inte en frukost se ut? För nog ska väl dagens första mål med mat vara lite mer genomtänkt alltså, och ge lite nyttiga vitaminer och näringsämnen som finns i sånt där som havregrynsgröt och mjölk med kanske lingonsylt eller nåt. Tar mig nu ännu en slurk cola och funderar i denna tidiga morgontimme helt nyktert på min tillvaro så här den 5 december.

Jag inser att jag har rätt mycket att lära om livets mysterier och känslostyrda saker, och även då om konsten att rätt kryssa genom ett minfält av luriga frestelser av beroendekaraktär som kan leda mig in på en stig till starkaste risk för ett snabbt återfall ned i ett nedbrytande alkoholmissbruk.

För om kroppen inte är nöjd och glad då hamnar man snart i ett sänkt stämningsläge med oro och ångest, och tar man då kanske det där första glaset, burken eller slurken, då är karusellen snart igång igen, det känner man ju till... Har märkt att tidigare ”kompisen” Alkohol har en ”god” vän vid namn Nikotin vilket väl de flesta här känner till då nämnda namn eller substanser ofta synts närvarande på fest tillsammans då och då.

Får nog rädda upp situationen här med ett glas mjölk och en klementin tror jag. Det är rätt många tankar och intryck att sortera från gårdagens kvällsresa i taxi för att inhandla lite prylar och mat som jag skrev om tidigare. Nämnde nog inte att det kom lite alkoholsug vid läskhyllan, men det parerades och klarades av fint och dessa tankar försvann rätt så snabbt vid chipshyllan.

Beroendehjärnan som det talas om ibland, den arbetar på de mest skilda och kreativa sätt för att få en att åter ta till flaskan. Detta har man förstått. Sitter nu medvetet utan nån törst och dricker mjölk, bara för att det är nyttigt och inget annat, är nu inne på klementin nummer två, de var faktiskt riktigt goda dessa - tur man köpte några liksom. Men att jag vid snusinköp även köpte en ask cigaretter, jag som inte ens tycker om att röka, det är då lite av ett mysterium. Cigarrettasken är dock oöppnad men ligger och hånflinar åt mig redo till att förgifta mitt blodomlopp, vilket är en hemsk tanke.

Har ju skrivit om att jag försökte att lära mig röka i våras då jag inte tyckte att jag blev så berusad av folköl och mäsk som jag väl i den stunden hade önskat att bli och då korkat testade att röka sådana där giftpinnar. Kommer ihåg hur illa jag mådde av röken som fyllde mina lungor, och ändå så går man och köper sån där skit igen liksom.

Nog är det sant som de lärde säger att beroendehjärnan har fula knep och trix för sig. Har nu lagt in en stark portionssnus och känner hur snusens rätt vedervärdiga smak börjar ge lite av en nikotinkick som jag egentligen inte alls behöver eller ens vill ha längre.

Varför gör man så här mot kroppen egentligen fast man vet bättre liksom. Får nog ta och spotta ut snusen och fokusera ännu hårdare på att bli en renlevnadsmänniska om det här inte bara ska skita sig liksom. Tittar på en liten tavla föreställande min mors idol Jesus Kristus och kan känna att min skapare nog undrar hur det står till med mitt tänkande egentligen. Får nog gå och lägga mig en stund och sova på det här och kanske vakna lite klokare.

Ha en fin dag!

@Ny dag Jag tycker också det kan vara svårt att härleda alla känslor, ibland undrar jag om jag letar för mycket? Kanske det räcker att stanna upp, fundera på vad suget kan komma ifrån, vad som kan ha triggat och kommer man inte på det så kanske det får vara okej att man inte vet denna gången, kanske kommer det till en lite senare? Jag har kommit på sug som kommit för att jag gått förbi en gammal ölburk i solen som påminner om njutningen en solig varm härlig dag, det har väl inget med underliggande känslor att göra? Så alla sug har nog inte med underliggande känslor att göra eller vad tror du? Att sedan lära hjärnan att man inte behöver det där extra utan att dagen är lika solig och härlig utan ölen och att dessutom veta om att det inte är bara den ölen man vill ha och sedan spela fram filmen till hur man mår dagen efter. Jag har fastnat i många sug den senaste tiden och det är så överjävligt frustrerande! Att jag behöver gå igenom allt det här igen bara för jag slutar röka! Jag kan fortfarande inte riktigt tro på att det är detta jag brottas med men det måste vara att beroendehjärnan inte bryr sig om vad för substans?

Idag är du på dag 36, du kämpar på så enormt bra! Du verkligen matar dig själv med att detta ska gå, du visar på alla sätt att du verkligen vill bli den som inte dricker. Du är stark och jag följer dig på din väg❤️

@allatiders Heja dig! Ikväll ska jag träna, sedan ska jag dricka julmust och titta på julkalender med mina barn. Har köpt en bok där vi läser ett kapitel varje kväll till julafton. Det är viktigt för dem,och mig,så det kan jag inte förstöra.

@ISE Hoppads du tog en rask promenad istället för öl!
Det är ju i princip bara i början som det är sådär jobbigt! Håll ut och du ska se att det snart blir bättre. För varje dag och vecka som går kommer suget bli allt svagare. Tänk på hur härligt det blir att slippa tänka på alkohol hela tiden. Det går att få till, inte alltför långt bort.
När du känner den där oron är sll slags rörelse bra, yoga, promenad, dans what ever kan lugna.
🙏🏻❤️