Senaste kommentarerna i forumet

Man måste lära sig att vara nöjd i stunden sade mig en känsla just nu. Men det kan vara knepigt när ens humör svänger lite som det vill utan att man kan begripa det riktigt. Från lugn, glad och rätt så balanserad till en känsla av småstressig depressiv nedstämdhet.

Det är många gånger som man har öppnat en burk eller flaska och kört igång att dricka alkohol bara för att man plötsligt har känt sig lite orolig på nåt odefinierbart sätt kan jag säga. Nu försöker jag lyssna på kroppen som ofta säger vad som normalt behöver göras. Just nu skulle jag spontant vilja göra kanske lite egen musik på datorn eller kanske bara se en stund på nån kul gammal film.

Men samtidigt känner jag mig rätt så trött. Så gör väl i stället ett försök till att vila och kanske sova tills det blir morgon så att man förhoppningsvis kan ta sig utanför dörren i dagsljus och promenera nån kilometer för att köpa sig något gott att äta på. Det är ju i alla fall fredag säger almanackan på väggen.

Så då kan man ju kosta på sig någon god alkoholfri dryck som man inte köpt tidigare när det bara blev alkohol för hela slanten. Förstår att jag måste börja att få till nya goda vanor snart. Fast nog är det knepigt stundtals. Det är allt tur att man inte har någon alkohol hemma för då hade säkert den här dagen blivit bortkastad och skräp, så som det har blivit så många gånger när man känt sig både en aning pigg men ändå så himla trött samtidigt.

Ha en fin fredag!

Hejsan! @Amanda L, Jag sitter och gäspar här i köket efter att ha sovit fem timmar i sträck ungefär på eftermiddagen. Klockan har i skrivande stund passerat 23.29. Helt nykter det är jag precis som man har varit i över fyra månader. Har inte nåt alkoholsug heller, fast man hade en liten släng av det tidigare idag alltså.

Körde då mina metoder ovan, men de bet inte fullt ut. Så då åt jag lite god gräddglass med krossad choklad i och gick sen och lade mig för att vila en liten stund. Sov sen i över fem timmar. Det är väl lite tokigt att ha sovit på helt galen tid, men vad gör väl det när man är nykter och glad och inte har någon tid att passa.

Tog just sista tuggan på en pirog och lite god konserverad burksallad i vinäger. Dricker just lite cola när detta skrives. Den lätta huvudvärken som fanns när jag vaknade har flugit sin kos. Det var nog kanske bara en släng av näringsbrist, för nu känns det helt okej. Hade det varit ljust ute så hade man nog promenerat iväg nån kilometer och handlat mer sallad. Kanske blir det eventuellt av imorgon om man känner för det.

Förstår ju att promenader är viktigt, men man kommer väl igång med också, bara man kan få till det som en rolig vana så det inte blir till ett tråkigt tvång liksom. Bara man struntar helt i alkoholhaltiga drycker, så går nog det mesta bra känns det som. Kör alltså alkoholfritt vidare. Ska nog ta och tugga i mig lite frukt om en stund, tror det får bli en halv röd grapefrukt känns det som...

Ha en fin kväll!

Ack vilket misslyckande. Tog inte många timmar innan man var tillbaka på sin normalkonsumtion. Man skall inte slå på den som ligger dock. Imorgon gör jag som så att jag ringer till olika beroendeenheter, och om de inte kan hjälpa till har jag inte mycket till val än att rida ut stormen. Jag får helt enkelt klippa det CT om inte morgondagen kan visa bättre resultat.

@Onkel F Skam är en sån oerhört destruktiv känsla. Kommer ihåg när jag lixom trodde att man ska känna skam. Man är värd det...
Så fel jag hade. Så otroligt fel. Man slår och slår på sig själv. Motar bort alla för att slippa blotta sig. Man kryper in i sitt fängelse.

För mig handlade det om att flytta ut skammen i ljuset. Att skapa hinder för mig själv i form av att blotta för många vad som pågick. Då får inte skam fäste. Man tvingas att börja agera för att undvika blotta alla misslyckanden. På så sätt gjorde jag mer skam till min vän. Min drivkraft.
Det var läskigt att blotta allt. Samtidigt vet jag att i och med att alla vet så kommer jag inte dricka igen. Det fallet skulle kosta för mycket.
Jag tror egentligen mycket på att sluta med att smussla och försköna. Istället börja berätta. Det är så oerhört många där ute som har problem. Det handlar inte om dig. Det handlar om en drog. Dricker man för mycket för ofta riskerar man bli beroende. Utan är man alkoholfri. Ge dig på beroendet istället för att hamra på dig själv.
Du kommer lyckas. Du ska bara komma "dit". Alltså på det sätt "Varafrisk" beskriver. Jag tror på det. Plötsligt ramlar allt på plats. Då går det. Nyckeln är skam. Den måste övermannas. Skam måste bli ett fenomen inte något som kategoriserar dig som person. Försök bena ut var skammen härstammar från och se sedan till att övermanna den. Ta befälet över ditt liv. Låt inte skam styra dig.

@Onkel F Svälj din stolthet och ring beroendemottagningen. För varje återfall blir det bara svårare att sluta, eftersom du tappar tron på din egen förmåga. Du behöver hjälp.

Du vet precis som jag att missbruket är progressivt. Sluta inte din tid i arbetslivet med att göra bort dig på jobbet eller köra rattfull. Sätt stopp nu. Du förtjänar bättre. Du ska ha en fin och trivsam pension, ett rikt liv. Tillfreds.

Kram 🐘

@Flarran Jag tror du har rätt i att man kan träna sina tankar och även tekniker som gör stt man kan övervinna sug men också samtidigt rikta tankarna åt ett bättre håll.
Man kan styra sina tankar och därmed må bättre. Det som först är en träning och teknik blir med tiden en sanning. Man kan lättare ta sig ur en dipp utan en drog och det blir en god spiral.
Sen tycker jag att promenader och fysisk träning också är suveränt, gärna med musik i öronen, men huvudsaken det funkar för dig.
Eller har du kanske börjat promenera mera? 😀❤️

@Varafrisk @Surkärring Tack för ert pepp och stöd!
Tyvärr skall jag nog låta bli att skriva mer än så just nu, forumets regler säger att man inte skall skriva när man är påverkad.

Än så länge har jag inte ens druckit upp en hel Arboga 10.2% (vilket för övrigt är en väldigt förrädisk öl då man lätt kan sänka 5-6 sådana, utan att tänka på att 5 burkar är ungefär en flaska sprit på 70 cl) utan jag tog vad jag behövde för att få slut på mina skakningar och andra otäcka symtom. Jag tänker fortsätta så här. Jag öppnar inte en till burk ikväll om det inte är absolut nödvändigt.

Så fort alkoholen gick ur kroppen i dag kom ångesten och skakningarna som ett brev på posten, muskelryckningarna ökade också. Stack och köpte ett par öl på bolaget bara för att ha nu i ett par dagar när jag planar ut skiten. Jag tänker hålla mig till max 1/4 av min vanliga konsumtion alternativt 50% om det verkligen krisar. Så här tänker jag göra nu i en veckas tid medan jag gradvis dessutom försöker sänka konsumtionen så att den hamnar på en miniminivå. Om jag räknar min totala konsumtion sen sommaren 2023 så snackar vi ganska många tomma spritflaskor a la 70 cl. På den tiden har jag hållit max 20-25 dagars nykterhet totalt och det är därför jag är väldigt paranoid över att bryta helt också men det måste få ett stopp. Måste visa att jag har viljan att förändras och att jag är starkare än alkoholen är.

Hejsan. Jag är ny här på forumet, men har efter många om och men beslutat mig för att registrera ett konto. Jag fann alkoholen tidigt i livet, var väl en 14-15 år gammal när jag upptäckte dess underbara ångestdämpande egenskaper. I början använde jag enbart det som medicin / någonting roligt att festa med men jag har under åren bara succesivt ökat mängden jag dricker veckovis, och de senaste 1-2 åren har det eskalerat rejält. Jag är 31 år gammal idag och kan säga som så att jag söp bort hela min sommarsemester 2023 i brist på annat att göra. Tidigare drack man en sjuttis eller två i veckan, och sen höll man upp för att inte falla ner totalt i träsket.

Jag drack dagligen under hösten 2023 bland annat p.g.a stress och ångest och tog mitt längsta uppehåll på snart 15 år i Januari, hela 12 dagar. I takt med att måendet återigen snabbt blev sämre återvände jag till min kära gamla vän och har haft få nyktra dagar sen Januari 2023. Hade väl en 8-10 nyktra dagar totalt igen i Februari men det gick käpprätt åt skogen och här sitter man nu igen med 14 dagars drickande där man snittat i alla fall 40-50 cl om dagen.

Jag har IBD (Ulcerös Kolit) och jag kan säga säga som så att det inte passar ihop alls med A och medan sjukdomen inte blivit "sämre" så har det inte heller blivit bättre. Har också börjat få mer och mer nervryckningar/muskelryckningar och mindre kramper på sistone och det är ju ett illavarslande tecken men jag går inte till vården och avgiftar mig om det inte är absolut 100% nödvändigt, det är således en sista utväg. Däremot tänker jag sluta dricka och det har jag bestämt mig för en gång för alla. Nu jävlar ska det ta slut.

Det här är en påminnelse för mig en gång för alla om hur jävla dåligt jag mår på skiten, och därför tänker jag nu under en veckas tid fasa ut det så mycket jag bara kan, för att sen gå CT nästa torsdag. Jag tar redan stora doser vitaminer (särskilt b-vitaminer) och magnesium och så vidare i förberedelse inför det helvete som väntar. Det är inga extrema mängder jag druckit nu på sistone, och jag hade 6 dagars nykterhet innan det som sagt, men kramperna oroar mig. Det är därför jag inte går CT direkt utan vill plana ut det för att landa lättare.

Egentligen borde jag vara van vid att gå CT för jag har gjort det säkerligen 20 gånger förut, jag har t.o.m druckit abnorma mängder på Antabus när jag var yngre, bara för att bli full och det säger väldigt mycket om hur fast jag är i skiten. När jag slutar är därför Antabus heller inte ett alternativ eftersom risken är att man börjar supa på dem igen och det går att supa sig igenom dem men det är väldigt riskabelt.

Anledningen till att jag ens haft flera återfall nu på bara ett par månaders tid är mitt psykiska mående / depression. Vården kan inte svara på om det är postcovid eller om det faktiskt bara är att alkoholen slitit sönder mitt psyke så pass mycket att jag längre knappt ser ut som en människa. Vården vet ju dock inte om att jag är överförtjust i flaskan och det är inget jag vill ha i min Journal, särskilt inte med tanke på att jag är sjukskriven just nu p.g.a depression / utmattning vilket det står i sjukskrivning. Jag måste klara av det här själv och det ska jag fan i mig göra.

Ps Det enda som blivit klart kanske jag skulle skriva.😉

@Smillans Detsamma. Hoppas din tröja blir fin! Jag stickade en halsduk när jag var nynykter och den är den skönaste jag någonsin haft! Så mjuk och varm hela vintern. Det enda jag någonsin stickat .🥰

@vila Alkohol gör att livet känns grått. Inget känns kul utan alkohol. Ångesten kommer ofta just från alkoholen.
Men det går faktiskt över som Kennie skriver. Stt sluta dricka handlar också om att bryta vanor och ibland relationer. Om alla du umgås med har alkohol som sitt stora intresse är det svårt såklart.
Men du är värd ett bra, lyckligt liv. Säkert har du drömmar som du skulle vilja realisera?
Dags att du börjar tänka på dig själv och kanske kan du få hjälp genom sjukvården eller via jobbet?
Det är värt att be om hjälp när man behöver. Kanske kan du prova Alkohol linjen här. Skönt att få prata med någon. Du kan vara anonym.
Fortsätt skriv och läs här också.
Här finns bara vänner och det kan vara mycket hjälpsam t.
Kram ❤️

Sig inte sug…

@Tobbe42 Ett bra sätt är att fortsätta läsa och skriva här. Och när fara hotar särskilt läsa början på folks trådar. Där brukar finnas målande beskrivningar av hur hemskt och ångestfyllt det är när man varit full och inte minns något. Men kan misstänka…
Tänk också på att ditt sätt att dricka kan eskalera, det gjorde det för mig och minnesluckor mm kom allt oftare.
Läs gärna Annie Grace bok Tänka klart. Den förklarar mycket om hjärnan och alkoholen. Ju mer man vet, ju lättare att hålla sug ifrån giftet.
Kanske borde du också fundera på varför du dricker så mycket? Kanske är det något du flyr från?
Men häng kvar här som sagt. Här kan du stöta och blöta tankar och gå vidare med livet utan alkohol.🙏🏻❤️

@Majaella Jag kunde inte låta bli att skratta pt hästjäveln. Som gammal ryttare….😀

Konsten att lära sig att klara sig utan alkohol som ”hjälpmedel” för att hantera det dagliga livet när det gäller humörstörande känslor, vilka kan vara av negativ art eller till och med konstigt nog inte sällan även av positiv art. Det är konsten att lära sig att medvetet styra sig själv och sitt humör naturligt på så sätt att man snabbt tar sig till ett läge av någorlunda balans.

Man får ibland använda många olika tekniker för att rida ut tillfällig oro, eller panikkänsla som kan leda till ett hastigt påkommet alkoholsug, vilket kan leda till en onödig berusning. Man kan då börja med att ta ett djupt andetag och hålla andan en bra stund och sedan sakta anas ut, och sedan upprepa den andningstekniken ett antal gånger som man känner ger en aning lindrande och lugnade effekt.

Sedan kan man följa upp den metoden med att eventuellt höja blodsockernivån och dopaminet en aning genom att dricka ett glas med en god söt dryck man gillar. Vilket rätt snabbt brukar kunna ge lite positiv och avslappnade känsla. Räcker inte det kan man göra en på stället rask marsch en liten stund och kanske krydda tekniken med att sedan sätta sig och andas i några minuter. Sedan brukar det räcka att lyssna ett tag på någon svängig musik man gillar vilket ofta kan höja välbefinnandet.

Har testat detta med någorlunda gott resultat vid hastigt på kommet alkoholsug vilket ofta beror på tillfällig psykisk utmattning. Det bästa grundreceptet för att förebygga ett alkoholsug är ändå att man alltid ser till att vara någorlunda utvilad, mätt och inte är törstig på grund av vätskebrist. Kroppen är en avancerad biologisk maskin man måste lära sig att hantera på ett vettigt sätt.

Man bör öva sig i konsten att kunna styra sitt humör på så pass bra sätt att man kan knäcka ett alkoholsug med enkla naturliga medel. Om man fått in just den teknik som fungerar för en själv så kan man ofta blåsa alkoholdjävulen så pass att man inte behöver kasta sig över en burk eller flaska med onyttigheter omedelbart.

För mig har det ofta blivit totalt inre kaos efter hastigt påkomna stressiga situationer eller nån kontakt med jobbigt folk. Bara ett till synes enkelt telefonsamtal eller besök hos olika typer av vårdpersonal kan vara krävande om man har lätt att komma ur balans. Detta speciellt om man hastigt blir upprörd genom kanske missnöje eller besvikelse med samtal med sådana man trott skulle var psykologiskt någorlunda kunniga och hjälpsamma för sitt välbefinnande.

När man som jag är behäftad med förmåga att lätt sjunka i humör och uppleva svår ångest måste man ha sina egna fungerande verktyg att ta till vid behov. Sedan när man har testat en teknik som kanske har fungerat skapligt mot alkoholsug, så är det en god ide' att skriva ned denna metod man upplevt vara nyttig för en, så kan man lätt använda denna fler gånger. Det är så många gånger man har druckit helt i onödan kan jag då säga. Förresten, @vår2022 kul att du skrev några ord.

Ha en fortsatt fin dag!

@Amanda L Tack för tipsen av böcker.

@Onkel F läste om din skam kopplat till ständiga återfall. Vill bara peppa dig och försöka ge dig känslan att släppa skammen, att inte ge upp. Återfall sker, men om du fortsätter söka hjälp så är det väl snarare något att vara stolt över. Du ger inte upp.
Jag tror fullt och fast på att försöka igen.
Men också på att fundera över vad som gör att återkallelse återkommer. Vad kan du göra annorlunda? Vilka metoder fungerar för dig, och när brister det? Har du provat läkemedel som kan stötta dig i din nykterhet? Hur agerar du när suget sätter in? Vad kan du byta ut alkoholen mot?
Mina alternativ har hållit mig alkoholfri i ett par månader, och när jag druckit har jag hållit mig till en mycket mindre mängd, inte gått överstyr tack och lov, mycket för att jag insett att jag hatar att må dåligt. Jag har lagt in aktiviteter på morgonen, för att inte kunna/vilja vara bakis. Jag har bytt krogen mot café för att inte kunna beställa alkohol, tackat nej till fester som går ut på att dricka alkohol och i stället gått på bio, teater eller annat som ger en mening.
Alla är vi olika men många här ger tips om att tänka på vad som funkar och känns positivt, istället för att ha en massa förbud.
Jag dricker te i stället för vin, för då sober jag bättre. Jag tar en promenad i stället för ett glas vin, för att lindra min rastlöshet. Fundera på vad som skulle kännas bra för dig. Och känner du att vården kan hjälpa dig, använd dig av den!
Lycka till 🏵

@Flarran För mig innehåller nykterhetsprocessen många olika processer som löper parallellt. Det är processer på många olika livsområden som startar i samband med att man blir nykter. Det är som att det ena utlöser det andra och det är dessa man får bearbeta och reda ut. En kedjereaktion, hela livet. Syna och identifiera bakomliggande orsaker, lära känna och få kontakt med sig själv, omvärdera tankar om sig själv och andra, medkänsla med sig själv och andra, försoning, hitta sina värden i livet och gå mot dem. Allt hör ihop och är beroende av varandra för livet består av olika delar som bildar en helhet. Det är detta som man behöver få ihop sig själv och livet. Det är det som är så intressant och spännande när man nyfiket närmar sig och undersöker det. Som att gå på skattjakt där den ena ledtråden leder vidare till nästa ledtråd och den sköna känslan när man lyckas lösa ledtrådarna och komma vidare i skattjakten, i livet😁

Ha en fin torsdag!❤️

Nu är det torsdag och jag sitter här i köket. Har redan dragit upp persiennerna och vädrat och släppt in lite morgonluft. Kunde inte sova alls, vilket är rätt så vanligt, men det spelar ju ingen roll för somnar det gör man väl till sist ändå om man vilar sig en stund. Fast ställer nog väckarklockan på tio eller elva så man kanske blir sovtrött i kväll och kan somna på en vettig tid då eventuellt.

Har i alla fall gjort lite nytta då jag spontant tog och gick utanför dörren för första gången sedan i söndags tror jag. Tyckte det kändes som att det var dags att kasta ett par soppåsar. Sedan tänkte jag att det borde väl promeneras lite så att man inte rostar ihop totalt. Så gick därför några vändor i källaren då det regnade utomhus och var allmänt grått. Tror nog det blev en 450 meter totalt. Så nu har man tränat och haft sig också...

Funderar på om man skulle ta och göra varm mjölkchoklad och äta några goda mackor till. Men kan inte riktigt bestämma mig. Så låter väl slumpen få avgöra genom att kasta krona och klave med en gammal enkrona som inte är stor som en liten femöring. Krona så blir det choklad, klave så blir det en vilopaus. Har nu kastat kronan och den landade på golvet med gubbe-sidan upp. Så då får det väl i vetenskapens namn liksom bli en liten vilopaus då.

Ha det gott mina vänner!

@Majaella Syns inte mina trådar när du går in på mitt nick? Dom är alla fall kvar😊
Ja det går bra med nykterheten, passerade 19 månader nyss!

Jag är också medberoende, det och mycket mer har jag kommit på hos mig själv under tiden. Jag började med att läsa och lyssna på allt om hur alkohol påverkar hjärnan och kroppen, det sociala och självkänslan. Lyssnade på poddar hur mycket som helst, kändes som dom på alkispodden och Nemo fanns i mitt liv på riktigt så mycket lyssnade jag på dom. På alkispodden lyssnade jag från första avsnittet till kanske 80. ”Tänka klart med Annie Grace gjorde enormt mycket för mig med” och självklart de fantastiska stöd jag fått från medmänniskor här på forumet 🙏
Efter jag hade hjärntvättat mig med nyktra fakta började jag läsa olika böcker inom personlig utveckling och nu fullkomligt älskar jag det faktum att man aldrig blir färdig, finns alltid mer utvecklingsmöjligheter ❤️ Kram

...och livet knatar på.. känner att väldigt lite nytt händer, men det är ju ok. Det kanske inte behöver vara så spännande alltid.
Går in ibland o läser men med var mest i början när min ångest var som störst, för något år sedan. Har i princip ingen ångest längre, det är otroligt skönt. Hoppas fler får landa i den känslan.

@Blidenjagvillvara77 @CMG @Vjlo Tack för er uppmuntran och ert stöd. Det värmer verkligen. Jag tar till mig de råd ni ger och känner också att jag inte är särskilt sugen på att återuppta livet som riskdrickare. Jag har, precis som ni skriver, lärt mig mycket under den nyktra perioden som jag uppskattar väldigt mycket. Bakfyllan var väl inte sådär jättehemsk, och framemot eftermiddagen kände jag mig som vanligt igen. Men jag har inga skarpa minnen av hur jag kom i säng, men det gick väl på autopilot.

Tack för att ni medmänniskor finns. Det är ett fantastiskt stöd att veta att det finns andra som förstår sig på det här med att ha ett knepigt förhållande till alkohol. Jag fortsätter framåt igen.

Hej! @vår2022, kul att du tittade in en sväng på min sida igår. När jag blev medlem här på forumet och började skriva av mig lite allmänt och då om alkohol i synnerhet. Då hade jag väl i början inte någon större medveten beslutsamhet att luta mig emot när det gällde min nyligen påbörjade nykterhetsprocess. Det var väl mest bara en inre känsla som fick mig till att göra ett rejält och nyktert försök så att säga.

Genom åren har jag ofta varit så himla trött på att behöva släpa omkring på burkar och flaskor för att kunna förändra mitt mående från allmänt dåligt, till lite mera drägligt en liten stund. Men det har hela tiden varit en rätt svår balansgång. Det går inte att som oftast mer eller mindre berusad få kontakt med sig själv eller förstå den verklighet man befinner sig i, eller kanske tror sig att vara i kan jag då säga utan tvekan.

Det har jag väl egentligen vetat rätt länge, men inte brytt mig om att göra något åt då jag inte har haft ork och energi att ta tag i att analysera mig själv på djupet. Det har varit enklare att bara dricka och slippa tänka och känna så himla mycket. Det är aldrig någon som har tvingat mig att dricka gift, tvärtom så har det varit ett medvetet eget val som har bottnat i mitt sedan tidiga år dåliga psykiska mående som jag haft så länge jag kan minnas. Det har rätt ofta stått mellan repet eller flaskan. Överkonsumtionen av alkohol har dock ofta fått mig att bara se allt i mörkaste nyans.

Sedan gick det även slentrian i drickandet så att det druckits av bara farten och blev så vanligt som att nästan ta sig ett glas vatten när man varit törstig. När jag som nykter logiskt nu mer ingående har analyserat mitt drickande av alkohol genom åren. Så har jag kommit fram till att det är att kasta sig själv i fara vilket man inte ska göra enligt min tro och övertygelse. Men jag är en rätt känslostyrd människa som lätt går från balanserad till att snabbt bli det motsatta. Logiken säger mig då att ingen yttre substans då ska få ta över mitt normala tänkande.

Det är inte bara en nykterhetsprocess som jag befinner mig i kan jag utan tvekan säga, då jag känner att det är något mycket större än att bara sluta dricka alkohol i sig liksom. Men alla har så klart sina egna utmaningar och anledningar till att göra sina livsval inom olika områden. Just nu i skrivande stund känns det då rätt okej och man kämpar vidare. För kunde gamla skröpliga farmor som var nästan både döv och blind, klara av att leva livet igenom och ta sig från vaggan till graven, så som helt alkoholfri så vore det väl ynkligt om inte jag skulle klara av det också är då känslan man har.

Ha en fin dag!