Senaste kommentarerna i forumet

@Flarran man bryr sig för man måste❤️ Kan det hjälpa om du tänker på sista tiden innan du bestämde dig för att sluta? Vad var det som gjorde att du sa: nu räcker det?
Hoppas måendet vänt nu ett par timmar senare och hoppas du kan känna glädje att du är nykter. Stor kram!

@Ölandstok haha ja men det kör vi på 🤣👍❤

Nu är det alla problem på en gång. Fryser fast det är varmt i huset, har ingen feber eller så, 36,7 grader säger febertermometern. Blodtryck och puls är normalt, men är rastlös som fan och orolig, fryser i kroppen och önskar att jag hade haft en flaska söt likör att kasta mig över för att få lite värme och vila. Håller kanske på att bli förkyld, men det känns inte så, men kan väl vara något sånt på gång då grannen ovanpå hostar och har sig så det är omöjligt att koppla av och sova.

Tog just ett par lugnande piller, får se om den här skiten ger med sig. Hade det varit för ett par månader sen och jag hade haft en dunk med mäsk i skåpet som förr så hade jag med glädje druckit av skiten för att få lugn och ro. Har lätt huvudvärk, något som jag sällan har. Det här blir en jävlig dag känns det. Vet att man ska tänka positivt, men känner inte att det finns något positivt alls.

Är inte hungrig, men får väl dricka en kopp varm nyponsoppa eller choklad, kanske ger den här paniken med sig efter en stund. Vill inte åka till bolaget när de öppnar, vet att det är helt jävla fel, men mår så förbannat uselt just nu. Har försökt att vandra runt i lägenheten, hatar att promenera ute när det är kallt som nu. Men får väl kanske försöka att tvinga mig till att gå någonstans helt planlöst i mörkret i en rasande fart så att kroppen riktigt får slita och lida så att jag inte kan tänka och känna så här. En jävla tur att bolaget inte har nattöppet. Nykter är man även denna stund, men varför bryr man sig egentligen...

Knepigt med alkoholsug, det kan komma när man minst anar liksom. Vaknade till för en stund sen och kände mig lite tom och allmänt nere. Hade butiken varit öppen så hade jag nog riskerat att falla strax innan målsnöret på en månad som nykterkvist här på forumet. Tanken kändes lite skrämmande då jag verkligen vill klara av att komma från alkoholen. För att skingra tankarna på onyttigheter så gick jag ut i vinternatten för att ta mig en nypa frisk luft. Då kom knepiga tankar på julens drycker man så ofta haft som sällskap vid tv:n när man helt allena suttit vid en plastgran i jultidsglitter och firat Kalle Ankas födelsedag...

@Vinägermamman ❤️ Tack för tips, har ännu inte läst boken…. Är ju tyvärr lat så sen jag upptäckt ljudböcker lyssnar jag mest nuförtiden men ska självklart också läsa… I grund och botten älskar jag att läsa. Har inte hört om Nora men ska googla henne. All fakta och kunskap suger jag åt mig som en svamp. Kram

@hgk Hur går det för dig ? Visst är det två veckor idag ! Firar du ? :)

@Ny dag Heja dig🤗🥳💪🏻
Så skönt att det känns lätt! Förstår dock att du vill fortsätta nöta fakta och inte riska att falla vid samma tidpunkt som tidigare. Har du läst Marcus Helig än (Alkohol, droger och hjärnan)? Finns på Storytel som läsversion.
Du kan också googla på Nora Volkow. Hon är en framstående hjärnforskare som bl a är mycket duktig på belöningssystemet och beroende. Finns en del på Youtube med henne. Kram & godnatt 😴

Fjärde nyktra veckan påbörjad. Inga direkta sug eller tankar på a utan en helt vanlig måndag. Skönt och lite vilsamt. Behöver nog tvinga mig själv till att läsa vidare om beroende idag för jag har ingen lust eftersom det går så bra nu…. Hm, inte göra om samma misstag denna gång. Och just efter tre-fyra veckor har jag med facit i hand ofta fallit. Inte denna gång!!!! Imorgon kommer kaffet smaka gott!

@vår2022 @Himmelellerhelvette Tack för att ni peppar❤️ja jag ska fortsätta mata in fakta och verkligen försöka få in att jag är en som inte dricker, verkligen mata in det. För det är ju så mycket skönare!!! Ha det bra kram❤️

Stort GRATTIS @Surkärring, kör hårt du ligger ju ett gäng dagar före mig! Hoppas jag aldrig kommer ifatt! 😊

@marshmallow11 Jag förstår verkligen att du blev lite ledsen när din vän inte stöttade, jag skulle tro att hon blev lite ledsen för att hon förlorade en att kunna dricka ihop med, gissningsvis blev ni lite ledsna båda två fast på helt olika sätt. Om hon också väljer att sluta dricka är hon säkert väldigt glad att hon har dig som är en helnykter kompis att sällskapa med ❤️
Jag har en vän som inte slutat dricka, det jag insett med tiden är att det enda hon ville med mig var att dricka och att hon inte kan umgås med mig när jag inte dricker för att hon vet att hon borde sluta och hon vet att jag ser igenom henne. Men sålänge hon inte klarar av att sluta väntar jag, inser hon en dag och tar tag i sitt drickande så står jag där med öppna armar❤️

@erivan @vår2022 🙏❤👍

@erivan Grattis till tre veckor! Så bra jobbat! Jag tror också det är super viktigt att lära sig om beroende för att förstå vad som händer när man till exempel blir sugen och lyckas lura sig till att ett glas säkert går bra. Också detta med att man efter många, många år av nykterhet lyckas lura sig själv, vad det är som händer och hur fort det går till konsumtionen är lika stor eller större än innan man slutade dricka. Kram

@erivan Grattis till att ha passerat 3 veckor! Snyggt jobbat!🥳 Återhämtning och balansering av hjärnan pågår för fullt. Att vara nykter är livet på en pinne😁

Ha det gott!❤️

@Surkärring Härligt! Grattis till 110 dagar!🥳. Skönt att det känns skönt att slippa dricka och jag instämmer till fullo!

Fortsätt som du gör och ha det gott!❤️

@Lora Vad bra du skriver! Tar verkligen till mig jämförelsen att jag vet att cigg/snus eskalerar därför vet jag att alkohol gör detsamma. Beroendet vill ha mer.

@Ny dag Usch nej smaken saknar inte jag heller och så illa det luktar! Det tänkte jag aldrig på förr.
Kram

Hejsan!

@Mormor2023,
Kul att du skrev lite, det piggade faktiskt upp en del. Det är mycket jag har att lära mig om en hel del har jag upptäckt, och alkoholintaget har inte direkt gjort att jag har varit i takt med tiden om man så säger. Men jag uppdaterar mig så smått. Har rätt så lätt att lära mig prylar har jag kommit på. Har aldrig använt exempelvis emojisar, då jag inte har brytt mig om att lära mig sånt då jag inte varit så värst kommunikativ. Men var ut på nätet idag och kollade in prylen, är säkert bland de sista i min åldersgrupp som lär mig sånt där som dagens yngre väl tycker är en barnlek. Kör nog inte med såna där symboler ändå utan håller mig nog till vanliga bokstäver, men det var kul att få en blombukett, tackar och bockar för det.

Tänkte just att man som alkoholmissbrukare då lär man sig inte mycket mer än att skaffa sig det man behöver för att kunna fortsätta med sitt negativa bruk. Jag är nog rätt praktiskt lagd, lär mig bara sånt som jag spontant får intresse för. Det är lite som när jag själv lärde mig att använda lite om elektronik och datorns grundläggande mystik och då läste mig till det mesta. Ville aldrig visa mig behöva någon hjälp så det gick lite trögt i början. Minns att jag väl surfade första gångerna på ett bibliotek, det tog ett tag innan jag listade ut hur det gick till, ville ju inte fråga om sånt som jag tänkte att de flesta andra väl redan kunde, det kändes lite pinsamt liksom.

Minns även den första datorn som jag jag köpte och plockade ihop för att kunna gör musik med och kommer ihåg att det tog mig kanske en månad att förstå mig på att man var tvungen att ha en drivrutin till ljudkortet för att det skulle låta något och fick då till sist tag på en sådan, allt sånt där finns ju på nätet om man vet var man ska leta. Kommer inte ihåg hur jag först hittade hit till det här forumet från början för nåt år sen. Men det var väl av ren nyfikenhet då ordet alkohol fanns i webbsidans namn. Jag klev in här för att det kändes som ett behov av att skriva av mig lite för snart en månad sen.

Nu håller jag på att uppdatera mig själv med lite olika sorts lärdomar från forumet som jag kan ha nytta av som nybliven nykterkvist. Förstår att det är bra att ha en del olika verktyg i sin mentala verktygslåda när alkoholsuget sätter in. Har ju skrivit att jag undrar hur det ska gå när det närmar sig jul och man kanske blir lockad att falla in i ett dåligt mönster som man har haft i tidigare år. Det blir då vid behov att jag skriver innan jag kanske blir korkad och korkar upp nått så att säga.

Det är ju även bra att man kan ta del av många olika erfarenheter som finns samlat här på forumet känns det. Men nu så får jag ta och vila mig lite, annars blir jag väl trött och somnar vid datorn fast jag är spiknykter. Har faktiskt blivit så ibland den senaste tiden när jag har satt mig för att titta på tv exempelvis, sånt känns lite fånigt.
Samma känns det kring tankar om ens tidigare drickande.

Men det som har varit, det har varit, ett streck har dragits och snart så har jag varit här på forumet i en hel en månad, då ska jag festa till ordentligt, men inte med nåt vin, sprit, pilsner eller sånt, för det är inte att festa över huvud taget. Det blir då i stället lite glasstårta och läsk tror jag. Nu förstår jag min mors försynta ord när jag skulle åka ner på stan och handla dricka och vad hon brukade säga eller väl mena när jag sa - nu ska jag åka och köpa något kul, och hon då alltid sade, slarva inte bort dina pengar utan spara dom eller köp mat i stället. Tänk att det ska ta så många år innan polletten till sist trillar ner liksom...

Ha en fin dag!

@Surkärring Stort grattis till dig!!! Starkt jobbat❤️

@Flarran Godmorgon! Hoppas du får en bra måndag ! 💐 Jag har nu läst din tråd här som andra läser tidningen. Summa summarum. Du gör det för jäkla bra !

@Varafrisk tack ❤❤❤
Jag är nu mer än halvvägs till mitt gamla rekord på 187 dagar (förutom vid graviditeter och amning) och jag känner oftare ett lugn, som är nytt för mig.

Tanken på att inte dricka ger mig inte panik längre.
Jag kan känna sug, men det går över rätt fort.
Jag bryr mig inte om vilken ursäkt jag ska ha för att tacka nej, det räcker så bra med ett vanligt, enkelt nej.
Jag sover bättre, något som kommit långsamt när jag ser tillbaka.
Är så tacksam, det känns så bra.

Detta är bara början på mitt alkoholfria liv men för ovanlighetens skull känner jag mig trygg i min nykterhet. Jag tror jag kan leva såhär, och jag känner inte att jag kommer gå miste om något. Tvärt om, det är nu jag kan leva fullt ut, sann mot mig själv.
Det känns bra.

@Surkärring Stort varmt Grattis🥳👏🏻💪🏻❤️

110 dagar.
🥳🕺🤸‍♀️🧘‍♀️

Hejsan!

@Se klart och @Lora,
Det är kul att ni tittar in här och får mig att tänka ur olika synvinklar och får perspektiv på mitt eget tänkande och kännande kring alkohol och rätt mycket annat. Kan inte direkt säga att jag har någon etikett på mig själv i tanke om hur jag är när det gäller karaktär egentligen. För som det är nu då jag är nykter sedan en sex veckor så håller jag väl på och bekanta mig med mig själv liksom. Sorterar och granskar erfarenheter, minnen, tankar, känslor och på ett psykopdynamiskt sätt försöker förstå hur och varför jag är som jag är. Det hade jag aldrig någonsin kunnat göra med en hjärna mer eller mindre marinerad i alkohol liksom. Men när jag skrev ordet karaktär, då kände jag mig rätt så karaktärslös, allmänt svag och rätt eländig, såg inget ljus eller hopp om något egentligen.

Har ju inte ens lyckats att få till det mest grundläggande som det här med fasta ät och sovrutiner, som jag logiskt sett vet är viktigt för att må grundbra. Dessutom har jag svårt att fokusera mina tankar liksom, utan tappar fort koncentration som behövs i stunden för att få saker utförda och klara i tid. Det går om det för mig känns vara tvunget av någon anledning, men det kräver att jag är helt med i tanken och stenhårt fokuserar, men då blir jag även utmattad, trött och känner en inre oro.

Det var nog därför jag aldrig blev så förtjust i bilkörning, fast jag gillar motorfordon. Det krävde så mycket tänkande, närvaro och fokuserande på allt från hastighetsmätare, till backspegelanvändning, blinkersanvändning, överblick av trafiksituation och annat kring bilkörning att jag ofta när jag körde bil även kortare sträckor blev att känna ångest så stark att jag fick köra in på någon folktom sidoväg och djupandas och gå ut och röra på mig en sund för att komma ned i varv för att kunna fortsätta färden mot det mål jag hade föresatt mig att nå. Mycket av rent framförande av ett motorfordon går ju som cykling helt automatisk när man kan sånt. Men bilkörning sammantaget stressade mig för mycket, då jag kände att det tog för mycket av den i grunden låga energinivå, vilket jag normalt har. Känner dock till de som sagt mig att de däremot blir rätt lugna och avstressade av att köra bil, men människor är ju ofta rätt olika i psyket och hur hjärnan fungerar i olika praktiska situationer.

Förresten, att jag skriver i denna tidiga timma beror på att jag är rätt spontan av mig ibland och även ofta äter och sover lite när som helst. Har nyss vaknat till efter att ha fått sova några timmar vilket jag verkligen behövde, då jag var helt slut av en massa långvarigt ofrivilligt negativt tänkande om allt och ingenting som tog mycket av min energi. Håller på att arbeta bort sånt. Men kan inte helt styra över mina tankar, känslor och minnen som far omkring i skallen liksom. Men mycket idéer, och inspiration till inte minst musik och att skriva får jag ju helt gratis utan att tänka så värst mycket i detalj, så det är en ju faktiskt positiv grej. Har även upptäckt att skrivning är en bra terapiform förutom musik när det gäller att röja upp lite i min hjärnas virrvarr och snurr liksom.

Men jag har alltid haft svårt för rutiner och sånt jag upplevt som ett tvång, minns när morsan som hade manodepressiv sjukdom eller bipolär som det kallas nu, var någorlunda fungerande och hon serverade morgonchoklad inför min skoldag att hon sedan fick ligga på som en rem när jag var liten för att jag skulle komma iväg till skolan i tid, och ändå fick jag rätt ofta i sista sekunden cykla som en blådåre för att hinna i tid. För när jag ska vara på plats någonstans till en viss tidpunkt då får jag mycket tankar, idéer och stresspåslag samt då även ofta en rätt så orolig mage.

Har bara haft lätt att lära mig sådant som jag till hundra procent har varit intresserad av. Det här att jag är intresserad av psykologiska prylar och själv frivilligt har lärt mig så mycket på det området via biliotek, internet, och sånt. Det intresset har jag utan tvekan ärvt efter morsan, som även hon var mycket analytiskt lagd. Förutom min Dystymi, och väl även ADD så kan det väl även finnas någon Bipolär procentdel i min knepiga psykiatriska funktionalitet enligt väl psykologer och andra medicinsk kunniga som funderat kring min psykiatriska problembild, som väl även enligt mig utgör mycket av min personlighet. Det är dock trist att jag bara ska vara så nedstämd och energilös för det mesta. Det är väl även som så att jag är lite blyg av mig och inte direkt har vågat ge mig in i någon närmare relation med någon, då sådant kräver en uthållighet som jag har haft svårt för. Jag har förstått att för att förstå varför man känner sug till att berusa sig så måste man som nykter lärt känna sig själv så pass i nyktert tillstånd att man vet hur man tänker, känner i ett normalläge och vad ens tänkande grundar sig på för sorts erfarenheter, minnen och känslor. Tror att jag är en som vill veta och förstå mer ingående liksom. Jag har vilja, motivation, önskemål, tro, insikt, och medicinsk förståelse om att alkohol är ett skadligt gift som förstör hälsan och gör mig korkad på olika sätt om jag överskrider drickandet med kanske ett intag av mer än ett eller två så kallat standardglas för att psykiskt sett väl känna mig mer balanserad en liten stund.

För rätt snart, för att inte säga omedelbart så släpper ju även hämningar och då försvinner mycket av mitt normala omdöme som gör att ”må-bra-känslan” av alkohol lätt för mig in i ett rus där jag inte har kontroll över mina tankar och känslor på ett riktigt närvarande sätt då jag som berusad i ett konstlat känslo-och-tankeläge av att ”må bra” i några timmar då är mer eller mindre borta från mitt vanliga sätt att vara den jag är liksom. Logiskt sett som nykter vet att jag att man som berusad inte alls tänker och fungerar som man ska, detta då man som berusad endast är satt i ett tillstånd av mer eller mindre stark förgiftning som gör att kroppen och tänkandet inte fungerar normalt.

Det att jag använt alkohol så ofta är väl delvis för att det har fått mig att tänka mindre och inte känna mig så envetet nedstämd och hela tiden bara ofrivilligt tänka negativt om mig själv. Jag är som nykter och klar i sinnet mer eller mindre alltid allmänt nedstämd och orolig. Men redan efter kanske en första snaps upplever jag mig först av väl dopaminkicken få lite mer positiv energi en stund, för att sedan väl på grund av ökat serotonin känna mig trött men mer i balans och utåtriktad som jag tror att jag borde kunna bli även utan alkohol jag bara orkar hålla i och hålla ut i alla delar som jag måste arbeta med när det gäller min personliga utveckling. Sedan är det även jobbigt att alkoholsug också kommer i så många skilda situationer även när jag är helt grund-lugn så att säga.

Har nu ätit tre hårda mackor och tagit ett glas mjölk vilket verkligen behövdes kände jag. Det var väl kroppen som signalerade till mig om att det var dag för lite näring och vitaminer tror jag då jag även blev sugen på ett glas apelsinjuice, som jag nu druckit. Hur jag etiketterar mig som människa det vet jag inte riktigt än, men när jag skrev orden om svag karaktär i inlägget i fråga, då kände jag mig svag och osäker på allting och ville slippa tänka så mycket, vilket alkohol gör att jag slipper göra för en stund, vilket ger mig en stunds tankero, vilket väl hjärnan behöver ibland för att inte bli helt överbelastad. Men dess andra negativa biverkningar är inget jag suktar efter.

Kommer ihåg att min mor väl ofta i praktiken fungerade som min dygnet-runt psykolog då jag ofta om nätterna kunde sitta och prata med henne om i stort sett allt som jag kände och tänkte på, och så var det oavsett om jag var nykter eller ej. Minns att jag ofta sade till henne att det faktiskt är lite konstigt att jag har valt den konstnärliga uttrycksformen instrumental musik som min grej, då det ju kräver rätt mycket av psykologisk balans och social närvaro och kompetens liksom för att i ett uthålligt och närvarande sätt fungera mänskligt och även artistiskt rent kommersiellt liksom.

Men jag gillar att göra musik i en mer terapeutisk form som jag på senare år kommit att se mitt musicerande som. För när jag är helt inne i processen av att skapa musik så ger det lite tankero. Sedan så lägger jag upp mina alster på nätet i olika musikforum i ett mer anonymt format där jag väl har lite ytliga nätkompisar som musicerar på olika nivå. Skriver dock sällan förnärvarande några texter då jag är rätt klen på det engelska språkets finesser och grammatik. Det har nog därför blivit många lustiga musiktitlar genom åren. Vet även att jag för att kunna leva på musikverksamhet så måste jag mer bli mer strukturerad, social och samarbeta mer direkt med andra musiker och producenter för att komma någonstans. Där sätter min klena energi och sociala ångest ofta käppar i hjulet liksom.

Forumet här har dock fått mig att tänka på ett lite annat sätt än när jag ständigt vandrade omkring i alkoholdimma, speciellt när jag nu som helt nykter kunnat ta del av så många människoöden och kanske även vuxit lite i insikt och fått ett klarare sinne liksom. Men just nu när jag skriver dessa avslutande ord så känner jag att det skulle ha suttit fint med en öl på en 10 procent, kanske till viss del för att sockermängden i sånt minskar depressionskänsla hos mig på grund av kanske ett aning lågt blodsocker som jag läst någonstans om att man som deprimerad kan ha ibland. Morfar hade ju diabetes vilket jag som tur är inte har. Kom just att tänka på att jag rent vätskemässigt sett nog borde ta mig ett glas kallt vatten, eller kanske slå mig lös på ett glas med kall mjölkchoklad, då får man ju både vätska, vitaminer och något sött som piggar upp liksom. Har i dagarna kommit på att jag är rätt dålig på att dricka vanligt vatten, då öl i olika styrka väl stått för mycket av mitt dagliga vätskeintag senaste åren så att säga. Hur som helst så kämpar jag på nyktert så gott det går.

Ha det fint vänner!

@Ängans
Absolut inget misstag, bara ett lärande moment. Jag vet att det kan kännas misslyckande och alla dåliga tankar man ger sig själv. Men man måste komma ihåg att man inte slutat dricka alkohol, man har valt att bryta ett livsmönster och I det nya finns inte alkoholen.

Vänder du på det är det som att du åkt samma väg till jobbet eller affären i åratal. Nu har du bestämt dig för att ta en annan väg, då och då kommer du komma in på den gamla vägen och det är ju inget farligt när du tar den nya vägen hem senare. Varje gång du tar fel kommer du reflektera över varför det blev så - den lärdomen och självinsikten är ditt starkaste vapen mot alkoholen.

Nu vet du ju till nästa gång vad du behöver vara mer vaksam på och på vad du kan sänka garden.

Finns mängder med historier där man kan undra hur det kunde bli så. Ta mannen som gick förbi samma pub nykter i 25 år på väg till och från jobbet, en kväll på väg hem hade dagen på jobbet tröttat ut honom mer än vanligt, samma pub passerades MEN nu hade en av neonbokstäverna slocknat, det hade aldrig hänt innan. Mannen gick in, tog en öl och sen ett ordentligt återfall. Såklart inte neonbokstaven som gjorde det men den blev hans bevis på att när han var trött behövde han va mer på sin vakt än vanligt trots det gått över 2 decennier.
Jag brukar tänka på den historien som mest när jag känner mig som starkast eller tryggast och det hjälper mig påminna mig själv om att behålla garden mot min sjukdom oavsett år bakom mig eller välmående.

Nästa gång du är i samma situation kommer du ju nu tänka på denna, minnas hur du kände och avslappnat skåla i mineralvatten. Det ser jag som en seger och inget misslyckande

Stolt över dig, du är stark!