Senaste kommentarerna i forumet

@postitlappen tar du antabus övervakad eller vad är du orolig för att bli sedd i för sammanhang?

@Ny dag Du jobbar på jättebra!

Kram 🐘

Reflekterar över denna gång i ordningen när jag tagit nya tag i nykterheten. Varför ska jag lyckas denna gång, vad gör jag annorlunda och vad har förändrats inom mig? Vet egentligen inte men känslan är annorlunda, känner mig inte euforisk över de nyktra dagarna vilket jag gjort tidigare. Känner mig bara tillfreds med att vara nykter men har fortfarande mycket jobbig ångest som jag försöker vara i utan att få panik/agera ut. Först efter tre månaders nykterhet vill jag börja jobba på djupet med ångesten, lära strategier mm men det tror jag inte jag orkar nu. Nu och den närmaste tiden är fokus på nykterheten som är en första förutsättning för långsiktigt välmående. Jag verkligen indoktrinerar mig med nyktra fakta, lyssnar på samma böcker på repeat, nästan maniskt vilket känns lugnande och jag planerar fortsätta med detta fram till åtminstone jag nått 90 dagar av nykterhet. Läste att man på AA rekommenderar 90 möten på 90 dagar i början. jag gör det på mitt sätt. Tänker att resultatet blir mer eller mindre detsamma dvs indoktrinering i nykterheten och vad som krävs långsiktigt. Jag försöker denna gång också vara noga med återhämtning, vila och att lära mig meditation och avslappning för att stressa ned och låta min hjärna som alltid går på högvarv vila. Och såklart att läsa och skriva här.

@postitlappen Exakt ! Jag tänkte det, tappade en macka på golvet, ett digitive med smör och ost. Smöret uppåt. Tanken "nu vänder det, till och med mackjäveln är på min sida". Ett annat fokus, mindre lättirriterad och bara fokus på A!

Där håller jag med dej, efter en veckas nykterhet så är jag mindre vobblig, har mindre katastrof tänk.
Är inte lika lätt- irriterad.
Inställda pendeltåg… får väl vänta på nästa, tidigare ville jag bara till bolaget och fortast möjligt.
@Mormor2023

@hgk Ja, det gäller att vända bort blicken från det. För ibland kan det ju kännas som att "varför kan de få fortsätta dricka men inte jag" vilket är idiotiskt då man inte vill ha det som dem ändå. Men det är hjärnan som leker. Jag tycker faktiskt jag är "piggare i huvet" idag. Känner mig fräschare, lättare på nåt vis. Mindre skakig, mindre ångest.

Märker efter en vecka av nykterhet att mitt humör är till det bättre.
I morgon är det Antabus igen.
Känner lite oro för att stöta på någon jag känner, staden där jag bor är liten.
@Ängans @ptc

@Himmelellerhelvete tack för dina fina ord ❤️
Jag känner mig just nu som en asket. Kämpande med nykterheten och en nyttigare kost 😅 Dagdrömmer om lakritsnappar som är en favorit!
Jag berättade för en av mina närmaste vänner att jag nu satsar på ett helt alkoholfritt liv. Det var ingen pepp alls från hennes sida tyvärr, hon tyckte mest ett det lät riktigt trist. Men det viktigaste är ju i slutändan vad jag tycker är viktigast. Mitt liv är mycket roligare utan alkohol även om vissa dagar känns blä. Men med alkohol så känns ju varje dagen efter blä.
Jag hade iaf ett långt samtal med min bror om min beroendeproblematik. Han var mycket stöttande och absolut inte dömande. Det var ett mycket värdefullt samtal 🌸

@Mormor2023 Ja folk som tycker det är larvigt tror jag man bara måste svälja och inte bry sig för det kommer man att få höra ofta åtminstone i min umgängeskrets där många är i samma situation men mig veterligen inte bryr sig eller orkar ta tag i problemet. Dom 3 månaderna låter länge men för att hjärnan skall återhämta sig och inte fundera på A varannan minut så tror jag faktiskt det är en milstolpe man borde satsa på. Men för tillfället är det väl att ta 1 dag i taget och inte sätta ribban för högt. 1 helg till nu och så har vi 2 veckor på tisdag 👍

@Zandie tack för att du berättar, blir så inspirerad av dig. Har lyckats hålla mig i 8 dagar nu (en dag i taget) och när jag läser om din resa och du dyker upp här helt nykter och glad så ger dig mig sån jävla boost. Allt jag vill är att tiden ska gå så jag får ett avstånd från den dystra verklighet jag nu har lagt bakom mig.

Tack ❤️

Som nykter tänker man...

Som nykter tänker man med lite livserfarenhet på ett lite annat sätt, då kan man se andra saker än vad man såg och kände tidigare då man som berusad bedövade sig med alkohol, som mycket väl kunnat vara vilken annan psykoaktiv drog som helst. För som berusad och avkopplad, eller kanske då mera korrekt urkopplad eller avskild från kanske en andlig gemenskap vilket väl kan vara en rätt nära beskrivning av det tillstånd man oftast befann sig i. Tankemässigt och känslomässigt kan man uppleva bra mycket mer än man som berusad gör. Visst kan man mänskligt sett vid lång och stark berusning vara tillfälligt inre tillsynes lugn och kanske rent utav känna sig vara sig själv allra högst.

Har man granskat världen på ett rent logiskt sätt och även tagit del av världens olika former av mänsklig tro, och olika former av religioner genom att läsa och lyssna på otroliga mängder med skrifter om det tillsynes mänskliga fria tänkandet, psykologi och olika inriktningar inom det mer andliga perspektivet och samtidigt tagit del av det moderna världsliga sättet att vara och tänka.

Då kommer man till sist till en punkt som gör att man måste stänga av sitt logiska tänkande helt om man vill kunna vara endast en världslig människa eller så går man helt enkelt under världsligt och mänskligt sett är känslan. För man kommer som djupt andligt grubblande då annars till sist att bara krackelera och splittras inuti själva kärnan av det som man väl mest kan beskriva som det egna jaget och den man känner sig och tror sig att vara. Man får nog mentalt sett en slags kollaps eller hjärnblödning annars. Min mor var existentiellt djupt grubblande innan hon fick sin första psykos som frikopplade henne från kropp och själ då hon inte var mänskligt sett kontaktbar liksom.

Den medicinering hon sedan hade livet ut till sin ålders höst för det som numera väl under ett slags samlingsnamn kallas för att vara bipolär, eller i hennes fall att ha en manodepressiv sjukdom som det hette tidigare. Det handlade rent medicinskt sett för henne som alltid var helnykterist om att klippa bort de allra högsta topparna och de allra djupaste dalarna i hennes känsloregister. Det var väl även något som hon med lite andra ord även beskrev i sin dagbok som hon spontant förde som 40-åring på 1980-talet, där hennes inre känslomässiga, tankemässiga och själsliga kamp framgick.

Hon hade en kristen tro och vilja att göra endast Gud och Jesus vilja, vilket för henne betydde att helt och fullt vara ett lydigt verktyg för den högste andliga makten som det framgår tydligt av om man mer djupt analyserar hennes ord om hur hon såg på världen, det andliga och hennes helt egna och mänskliga tillvaro. Tror att den här nyktra resan som jag befinner mig på kan komma att bli riktigt intressant att se vart den leder om jag bara orkar hålla ut som nykter och då kanske till och med får lov att släppa lite mer på mitt ännu nog inte helt nedfilade högmod och stolthet som gör att jag nog spjärnar emot det som kanske skiljer mig mot vad vi kan kalla för en andlig högre makt.

Ha det gott!

Det blir allt julmust i år.

Köpte ett par små julmust igår, fast jag inte är så mycket för den typen av läsk. Fick väl lite för tidig julkänsla kanske. Då jag satte in musten i kylskåpet flimrade det i min nykterhet förbi ett minne från en jultid för längesen då det dagen före den julaftonen var dags att liksom montera ihop en sån där plastgran som fanns förr där varje gren och kvist var lösa och skulle sättas ihop bit för bit för att som färdigmonterad likna en julgran som man kunde klä med glitter, ljus och sånt.

Var väl en 20 år nånting och helnykteristerna morsan och farsan satt i köket och drack kaffe och väntade på att man skulle bli klar med uppdraget. Hade väl druckit en hel del och var ändå enligt eget minne inte speciellt berusad.
Men upptäckte genom detta granmontage hur fumlig och oteknisk man väl egentligen var som packad då granen ifråga som man hojtade om att vara färdigmonterad.

För när jag stod där stolt och betraktade granen och hojtade om att det var dags att få hjälp med att hänga på ljusslingan så upptäckte jag efter en stund att jag hade lyckats med konststycket att sätta varje grankvist upp och ned så att det inte var något som ens liknade barr på den, då en sådan äldre typ av plastgran bara hade barr på ena sidan och var helt slät och plastig på undersidan.

Faen vad korkad man kände sig att man inte lyckats att ens sätta ihop en enkel liten plastgran så att det liknade nåt. Minns inte om föräldrarna hann att komma in och se spektaklet innan man fick göra om alltihop från början, kvist för kvist. Men nog kände man sig dum att man inte hade lyckats med ett så enkelt uppdrag som att ens montera ihop en plastgran efter lite renat. Man kände sig först så himla smart, oövervinnelig och intelligent när man druckit en del, fast man inte ens väl kunde stava till ordet intelligent liksom.

Det blir Julmust i år!

Livet utan alkohol känns skönt. Jag har inte haft sug sen jag lade ner. Inte alls. I början hade jag stort behov av att ha alkoholliknande drycker men utan alkohol men nu försöker jag hitta sådant jag gillar istället. Ber om fint glas i stället. Saknar ingen alkohol alls.

Fortsatt avsaknad av likasinnade. Får alltid vara den som inte dricker i alla sammanhang. Det är träligt.

Hur går det för er andra?

Hejsan!

@Se klart,

Kul att du skrev lite. Har just ätit ordentligt nu med varm mjölkchoklad och limpsmörgåsar som jag faktiskt gillar än idag precis som när jag var liten grabb och gick i skolan. Det finns så många människoöden tänkte jag just och alla har vi väl våra olika problem och sånt. Men alkoholen den kan då anpassa sig till allas tycke, smak och fördärv har man förstått.

För det är då inte någon tillgång direkt så att säga att behöva släpa på oket att hela tiden behöva en massa sprit och sånt där för att ”må skapligt” psykiskt. Har som jag berättat tidigare alltid haft mitt problem med allmän ångest och nedstämt känsloläge mest hela tiden ända sen jag var liten och där har inga läkare eller piller förmått att hjälpa alls. Det är nog bara han där uppe som funkar...

Det att jag började med alkohol var ju för att jag mådde allmänt psykiskt dåligt. Föräldrarna märkte väl tidigt hur det var ställt, men de visste väl att jag var tvungen att ha något mot vad dom säkert förstod – min nedstämda natur. Morsan brukade ändå alltid med eftertryck på somrarna säga ord som, lova att du inte badar eller simmar om du har druckit. Det höll man väl för det mesta, förutom kanske några 50 cl burkar folköl. Som det är just nu skulle jag inte ens våga att smaka på en alkoholfri öl, för då går man väl igång igen som en idiot och vill ha andra grejer.

När jag var ut igår använde jag inte ens några lugnande piller, och det funkade ju ändå, vilket det gör för det mesta även om oro inom kroppen ständigt kommer och går. Vet att alkohol slätar ut deppighetskänslan och stänger av rätt mycket, men det funkar ju inte kroppsligt. Har läst att rätt många har lidit av ångest under kemisk bakfylla, men det har inte jag märkt av något vad jag kan minnas sen tidiga tonåren.

Kanske om man varit rejält packad lång tid så har man väl någon gång känt en slags febrig yrsel och utmattningskänsla med orolig mage eller sånt. Brukade väl egentligen tekniskt sett fasa ut de mesta fyllorna genom att ha en skvätt eller burk över till kommande dag, som väl egentligen kallas för återställare om man ska vara noga.

Man lär sig ju rätt snart hur kroppen reagerar på alkoholens fysiska påverkan och anpassar sitt drickande efter hur man förväntar sig att man kommer att må om det ska vara helt nyktert en viss dag eller tidpunkt liksom. Har i många år nog varit mer eller mindre ständigt berusad. Det är väl rätt tur att man inte hade lust att köra bil oftare än vad man gjorde fast man skaffade sig bil redan som artonåring med ett körkort som då i början av1986 väl bara var någon dag gammalt. Har inte kört någon bil sen år 2005 då jag lät en skrothandlare ta hand om bilen.

Kommer förresten ihåg en gång när man nyss hade fått körkort och var ute och cyklade och väl då lyckats snatta en platta med pilsner från en lastkaj nånstans och gömt den under en trapp i en källare i den då aktuella matbutikens närhet. På natten efter en del drickande hade man kommit hem och plötsligt mindes att man hade glömt att ta med sig de burkarna hem. Då hoppade man bara in i sin bil, ställde sen in alla pilsnern och åkte hem. Tror att änglar nog många gånger har fått jobba övertid. Det att man kommer ihåg händelsen så tydligt är nog att den var så pass udda. Nog är det mycket korkade grejer man har gjort på fyllan liksom.

Ha det gott!

Godmorgon @flarran
Jag läser dina inlägg med stor glädje och ödmjukhet. Jag hejar på dig enormt.
Jag känner också igen detta att få hjälp från en kraft större än jag. Någon vill mig väl. Någon stöttar med en hand under mig om jag faller.
Kanske är det inte allmänmänskligt men det är nog iaf något som vi i den sekulariserade världen inte funderar över varje dag. Jag tänkte- eller snarare kände- detta mycket tydligt under början av min nykterhet. Ett litet strå som jag höll hårt i. Liksom ”the window of oppurtunity” som man brukar prata om. Hur ett fönster öppnas och man har möjligheten att kliva ut och in i ett bättre liv.
Där är du nu. Då är det en dag i taget, och små steg i taget som är viktigt att fokusera på- precis som du gör!
Det blir lättare med tiden, men jag brukar också säga att knappt något är så svårt som att vakna bakfull en morgon med kemisk ångest.
Man får försöka ha perspektiv.
Jag önskar dig en fin dag! 🌸

Är inte riktigt frisk än, det har jag då insett utan tvekan då jag tänker tillbaka på gårdagen som fullt nykter för första gången på många år då jag besökte lasarettet för att kolla synen. När jag hade gjort det och kände mig rätt nöjd och glad efter bra medicinskt besked och att sen ha talat lite allmänt med trevlig personal i någon minut, och då väl mest om mig själv då undersökningen var klar.

Jag tog sen en kortare promenad och var in på en toalett efter besöket och där på handfatet så stod en flaska med alkogel 85 procentig sprit och jag fick av bara doften på händerna av den en sådan oemotståndlig lust att fylla en plastmugg till hälften och där blanda med vatten och svepa på stående fot ska ni veta. Hade jag varit det allra minsta berusad och haft min vanliga ångest och sjukligt nedsatta koncentrationsförmåga och behärskning hade jag aldrig kunnat motstå den frestelsen.

Så visst är man alkoholist fast man aldrig tidigare har identifierat sig som en sådan. Hade jag inte som nu varit helt nykter de veckor som jag har varit så hade jag säkert i bästa fall legat intagen på akuten för akut alkoholförgiftning. Har dock min egen personliga tro på Gud och vill bara på det här sättet i stunden säga att jag är tacksam för att jag känner att han hjälper mig hela tiden av någon outgrundlig anledning. Minns att min farsa varje dag brukade fråga mig om jag hade kommit ihåg att ta min morgonmedicin med blodtryckspiller, vilket jag nyss har gjort idag. Såg just att mitt blodtryck i vila är ovanligt högt, 175/100 vilket väl beror på att jag inte ska snusa heller.

Kämpar vidare och har nu som målsättning att äta en banan, eller kanske ännu hellre försöka att hålla fast vid min känsla om att det nog borde ätas frukost snart med mjölkchoklad och smörgåsar om en liten stund. Måste alltså hela tiden tänka på att sköta om mig fast det går lite knackigt liksom. Men något som var rätt så roligt igår när jag var ute och gick, var att jag så sakteliga har börjat att känna mig lite mer levande på något märkligt sätt. Kan känna mig mer närvarande i stunden och uppfatta saker som jag inte känt eller sett tidigare.

Det är som att jag har klivit ut ur ett fängelse som jag varit inspärrad i så många år liksom. Det var nog så här man kanske kände sig som nyfödd kan jag tro. Till dig som nu tror att det aldrig går att komma ut ur alkoholträsket, så gäller det att fokusera på nuet och inte se längre fram än till kanske nästa timme, för det går hela tiden upp och ner i känsloregistret när det gäller att börja ett nytt liv utan alkohol, åtminstone så känns det så för mig. Förresten, höll ju på att nästan helt glömma bort att säga hej till er @Kennie, @Andrahalvlek. Jag blev glad att ni skrev det piggade faktiskt upp lite.

Kämpa på!

@Flarran Heja dig! Helt rätt taktik. Distrahera, låta tiden gå, göra helt annorlunda. Rent bokstavligt gå andra vägar. Inom en inte allt för lång tid kommer Systembolaget kännes som ett ledsamt minne enbart.

Av princip går jag inte ens in där och handlar alkoholfritt. Jag står inte ut med stanken (det luktar av krossade flaskor i golvet sannolikt), folks smygande mellan hyllorna och kassabiträdenas blickar. Stå i kö bakom folk som luktar både gammal fylla och ännu värre kroppsodörer. Tanten framför som bara köper en enda tetra-liter billigaste vin, för att ekonomin inte tillåter mer. Osv.

Samtidigt är det viktigt att minnas, och jag är oerhört tacksam för att jag inte nådde den nivån. Jag backade snarare från stupet INNAN jag hamnade på köpa-en-enda-billigaste-tetra-vinet-nivån. Jag drack förvisso periodvis tetra rödvin, för 74 kr styck/liter om jag minns rätt, men det var för att jag bara skulle dricka en liter per kväll. Max. Med en box blev det svårare att sluta dricka för kvällen. Att öppna en ny tetra kändes som ett större beslut. Den taktiken funkade bra i perioder, men spårade ändå allt ur förr eller senare. Så himla skönt att slippa bry sin skalle om sådant!

Kram 🐘

Hej,
Vad glad jag blir att höra om din dag igår! Starkt gjort att du tog dig iväg till läkaren, och att du lät bli att köpa alkohol. Hoppas du hittar bra talböcker sen också. Jag gillar att sitta och bläddra i en tidning på biblioteket, titta på folk och ta det lugnt. Synd att bolaget ligger nära, men om du ser till att vara mätt eller kanske ha med dig något ätbart när du går till bibblan så går det nog bra! Och klokt att du lyssnade på kroppen, tonfisk är ju både gott och nyttigt! Havregryn med havremjölk, nötter och lite kanel mättar bra och är nyttigt också. Önskar dig en fin dag med vila och vänliga tankar.

Tänk att det ska ta sån tid att lära sig tänka ens det allra enklaste ibland. Det är var nyss för en stund sen tanken som kom flygande liksom. Gick väl och lade mig klockan 23:15 efter att ha ätit lite och vaknade sen tio över tre nu tidig morgon eller natt, ja hur man nu ser på saken.

Tänkte då först på det vanliga gamla sättet jag tidigare har gjort, men usch, nu vaknade jag för tidigt igen, hade ju hoppats att klockan skulle ha varit mer, ja helst alltså morgon och ljust ute. Då började som så ofta mina tankar på att processa olika negativa känslor, minnen och onödiga tankar som höll på att helt sakteliga få mig ur balans och nästan smått deprimerad.

Jag började fundera på meningen med allt, inte frågande i negativa termer, utan bara så där rent allmänt så att säga. För en gångs skull var jag stilla i sekunden och praktiserade något som jag kan rätt mycket om i teorin, men sällan använt mig av som naturligt verktyg för mitt eget personliga välbefinnande. Jag fokuserade på andningen, och vad det betyder för känslan av lugn att andas rätt.

För bara det att man tar ett djupt andetag och håller andan lite längre än man brukar och sakta andas ut, och medvetet upprepar den proceduren några gånger tills kanske spänningar släppt i kroppen och man har man kommit lite i balans, så skingras mycket tankar man stunden innan hade på grund av att man helt enkelt väl fått i sig lite mer syre kanske.

Direkt några sekunder efter dessa tre – fyra djupandningar av medveten avslappningsteknik så kom återigen negativa tankar smygande på mig. Varför kan jag aldrig få sova en hel natt utan att behöva vakna utan att vara utsövd liksom. Då hejdade jag mig själv genom att istället fundera på djupet över vad det kan bero på att man vaknar så där mitt i natten.

Då slog det mig att det kanske helt enkelt var kroppens signal om att jag nog behövde gå upp och kasta lite vatten för att det inte skulle bli blött och otrevligt i sängen. Så sagt och gjort så lydde jag kroppens signaler och gjorde så. Tänkte sen gå och lägga mig, men oron smög sig direkt på mig igen liksom. Jag kände stress och ångest och började tänka i gamla banor att nu skulle man haft nåt alkoholhaltigt att dricka som man alltid blivit avslappnad och mätt av utan att behöva tänka.

Men istället började jag att tänka på varför jag tänkte så där i den stunden, och funderade på om jag faktiskt bara var hungrig på något. Gick då ut i köket och tittade i skafferiet och såg ett antal olika matvaror. Direkt kickade en känsla om någon onyttig snabbmat in. - Skulle kanske slänga i mig en massa chips omgående, eller kanske glufsa i mig något riktigt sött, kanske nåt med choklad eller nått liknande. Men då gjorde jag något som jag tidigare inte praktiserat kring ätandet. Jag tänkte efter lite på vad kroppen kanske egentligen ville säga mig och näringsmässigt kanske behövde.

Så satte mig ned på stolen och funderade över olika möjligheter att snabbt bli mätt och glad på något enkelt sätt som inte var så onyttigt och bara en massa socker, salt eller fett. Jag blev mycket förvånad över att kroppen så tydligt gav mig en känsla av att jag skulle öppna en av tonfiskburkarna. Ja, en sån med bitar i vatten jag köpt igår. Men inte kan man väl sitta och äta tonfisk mitt i natten var först en tanke som bara ploppade upp. Medvetet sköt jag undan denna tanke och satte sedan igång och glufsa i mig tonfisken som smakade ovanligt gott faktiskt.

Kom på att jag behövde något att dricka och då kom konstiga tankar in i bilden igen om hur jag tidigare brukade dricka om nätterna tills jag gick och lade mig lite dimmig efter några timmar. Nej, alkohol hade jag ju inte hemma, så då kändes det för, ja nästan skrämmande självklart någon söt kolsyrad läsk. Men mitt medvetna tänkande som nykterkvist föreslog mig i stället, hör och häpna något så grundläggande och vanligt som ett glas kallt kranvatten.

Det är vad jag i skrivande stund sitter och dricker på. Funderar på vad lite man egentligen behöver för att faktiskt må bra egentligen. Tänk att det ibland ska ta sån tid att lära sig att lyssna på kroppens signaler. Men oj, har glaset redan blivit tomt, går nog och fyller på det igen och tar mig en rejäl slurk till liksom. Känner just nu ett lugn så smått fylla kroppen av någon märklig anledning, så följer väl känslan som kom efter att jag just gäspade som väl betyder att jag ska stänga av min dator och vila mig en stund till, så det får väl bli så mina vänner.

Ha en fin dag!

Jag klarade av det!

@ Kennie tack för att du skrev i morse, hade ingen lust att ens slå på datorn i morse allting kändes bara allmänt jobbigt men sopade sen golven och städade badrummet i alla fall, man måste ju göra sånt ibland också. Men funderade starkt ett tag på att åka till bolaget och skita i alltihop.

Hur som helst, kom för nån timme sen innanför dörren efter att i snigelfart gått hem från stan och besöket på ögonmottagningen. Hade inte tänkt att gå dit, men tog ändå till sist sen en taxi och åkte dit ändå. Synen och värdena var oförändrade sen sist, vilket ju var bra. Hade ändå tänkt att gå ner till bolaget i alla fall. Men gjorde som du föreslog tidigare och gick ner till biblioteket i stället och vandrade runt bland alla bokhyllorna och funderade ett tag. Har inte ro att läsa och blir trött i ögonen av längre texter.

Kan inte heller hålla fokus på det hela eller intresset för uppe för läsning något längre tag. Men kom på att det finns talböcker att låna, så snackade med bibliotekspersonalen och fick ett par tips om att det fanns mycket tidningar och även talböcker man kunde låna eller läsa läsa genom en app i mobilen eller på sin dator. Ska nog kolla in det hela lite närmare framöver. Och visst var det väl lugnt och fint på biblioteket. Får väl gåt dit igen när jag känner för det.

Men bara kanske ett par hundra meter från biblioteket ligger bolaget så det var allt en mindre kamp inom mig att inte som alltid bara gå dit liksom. Men jag höll ut och stannade kvar på biblioteket tills bolaget hade stängt och gick till en matbutik sen och handlade lite mat, frukt och godis och sket även i att köpa folköl, men visst var det en rejäl kamp inom mig att stå emot begäret. Sitter nu här vid datorn som en nykterkvist mot alla odds liksom.
Ska nu kanske äta fiskgratängen som jag köpte.

Ha det gott!

@hgk Det var bra att du hanterade känslorna utan alkohol! Eller om man ens kan kalla det hantera det med alkohol(?) Suddar ut dem med alkoholen kanske. Din kompis kan ju kanske vara en sån du behöver distans till (?) Jag har själv några såna, som tycker det är larvigt... Jag är rätt orolig att vara nära dem. Får se hur jag gör med det. Jag måste iallafall vara starkare än just nu om jag ska vara nära dem! Fram till helgen nu och så ser vi hur det känns då, om ångesten inför helgen lättat lite! ❤️ Vi klarar det ! Snart är det kanske en vana, tre månader låter länge när man säger det högt, men en vecka klarar vi!

@Ängans Oj vad jag känner igen mig i det. Jag har försökt välja matbutiker som inte ligger brevid ett systembolag för att jag är rädd att jag går in. En dag till ! Bara en liten dag till.

@Zandra_N Näe, det är kanske så väl dolt att de inte förstår och ser ångesten som bärs! Tack! Jag känner mig mindre ensam här. Jag såg någon definiera sina problem. Jag vet inte heller om det behövs, det är ett problem, vad vi ska kalla det är egentligen inte relevant!

@Ängans Åh vad du är modig! Jag önskar jag vågade också. Jag tror det verkligen kan skapa en vi känsla starkare än den här. I verkligheten. Berätta hur det var och hur det gick! ❤️

@Ny dag så förnuftigt att du lyssnar på kroppen och tar det lugnt. Migrän är inte det roligaste. Starkt att du genomled utan medicin. Hoppas du mår bättre nu! Tycker du är superduktig och så omtänksam och uppmuntrande till så många här på forumet. Kram och trevlig kväll!🤗