Senaste kommentarerna i forumet

@Ölandstok tack jag firar inte med något speciellt. Har också börjat äta godis och kakor men mår inte så bra av det heller. Känner mig uppblåst och däst av det. Och deppig, i slutändan. Av alkohol kände jag mig iaf snygg under en kort period av påverkan. Vet att när hjärnan får sött krävs det större mängder för att den ska bli nöjd efterhand, lite som alkohol funkar. Det vill jag inte, har gått ner ett par kg och vill inte gå upp dem igen. Har återhämtar mig efter att ha varit dålig några veckor så jag behöver verkligen ta tag i mitt ätande och min träning. Det är ju egentligen bara en vanlig dag.

@Ny dag tack jo visst är jag duktig som klarat den korta tiden, men nu då?
Det tar ju inte slut här, tanken är ju att jag ska skita i att dricka alls. Så 3 månader är ingenting. Jag sover fortfarande inte jättebra. Jag umgås inte direkt med min man. Jag saknar alkohol. Jag älskar snabba belöningar och jag har glorifierat vindrickande som en avslappningsmetod. Jag sover fortfarande dåligt, och jag har fortfarande problem med huvudvärk. Någonstans inom mig trodde jag väl att allt skulle bli tipptopp och har gett det tid men vissa saker har bara inte hänt. Vet att det är ett ganska barnsligt sätt att se på det hela, imorgon säger jag kanske nåt annat men idag är det såhär det känns. Mitt rekord av nyktra dagar utan graviditet eller amning som grund är 182 så.. tja. Jag är inte så imponerad av mig själv.

@Surkärring Grattis till 90 dagar!! I övrigt är ju denna period var grå. Tänker att jag själv mådde bättre förra veckan då jag hade flera veckor av sammanhängande nykterhet än idag som är dag tre! Så försök att ändå verkligen ge dig en klapp på axeln och försök njuta av du klarat tre nyktra månader🥰

God morgon, allihopa!

Borde kanske säga God dag, men hur som...

@ Delfinen80 Du får dessutom ett extra litet hej, och tack för att du skrev så trevligt. Jag har faktiskt varit in och läst igenom hela din tråd och har sett att du inte har haft det alltför lätt genom åren. Klockan är nu när jag kommit ingång att skriva 11:06. Jag har även idag bestämt att fortsätta med min ny-gamla tradition att dricka en kopp varm choklad och äta tre limpsmörgåsar - en med kaviar, och två med mjukost. Detta är alltså min första rutin som jag nu dagligen ska försöka att hålla mig till, frukost före klockan 12:00 varje dag alltså.

Måste även få till en mer vettig rutin för hur mitt sovschema om man så säger bör se ut. Har ju i över 25 år aldrig gått efter klockan, utan ätit nåt när jag varit hungrig, och sovit när jag varit trött. Kommer ihåg att jag sagt åt folk inom psykiatrin att jag väl mest är lite av en slags slumpgenerator, jag vet aldrig i förväg vad jag klarar av, och vad jag har för energi eller psykiskt mående liksom.

Igår kväll var det jobbigt igen, tänkte mest på varför man beslutat sig för att försöka att bli en trist nykterist, sedan fylldes jag med meningslöshetskänslor av tomhet som så ofta och inte förens jag hade tröstätit lite ostkrokar och druckit en cola och stirrat på en massa värdelös skräp-tv med tråkiga repriser av en massa dynga och annat utfyllnadsprogram, blev jag tillräckligt utmattad samt väl i någorlunda balans för att komma i säng vid fyratiden.

Jag vaknade sedan idag omkring klockan tjugo över tio. Har sovit 6 timmar! Det är helt otroligt faktiskt, för det är något som jag inte har gjort sedan, ja kanske, under skoltiden eller nåt sånt..

Öppnade nyss fönstret och släppte in lite morgonluft, och här på gården kör en gul traktor omkring och skottar undan allt det snöslask som väl föll som fin snö igår, vilket jag missade då jag inte var speciellt på humör för att dra upp persiennerna igår. Men just nu känns det bra. Mätt och nöjd, och förvånad över att ha kunnat sova i sex timmar utan några lugnande piller eller alkohol, undrens tid är ännu ej förbi. Känner mig dag två i vecka fyra som helt nykter, lite smått tacksam liksom.

Får se om jag lyckas att ta mig utanför dörren i dag, borde ju slänga ett par sop-påsar som står i hörnet av hallen och påminner mig om att det borde bli lite mer ordning rent allmänt. Jag lever ju inte i någon direkt misär eller så, om det skulle ringa på en hantverkare helt plötsligt så skulle de ju tycka att det såg helt okej ut. Men rent allmänt så känner jag att det borde bli mer ordning och reda. Blir så stressad av att jag inte har var sak är på sin plats liksom. Men har väl ärvt mors skåpordning som väl farsan sade någon gång...

Tror att om jag kommer utanför dörren medans det fortfarande är ljust ute, så borde jag inhandla mer mjölk, fruktyoghurt och kanske även ostkrokar och något mer gott, och även väl kanske något som finns i kategorin nyttig mat, som jag inte handlat mycket av genom åren. Blir en utmaning att klara av att stå emot frestelsen att köpa ett sexpack 3,5% öl liksom, när man går förbi läsk och saft hyllan. Men det måste klaras av, något måste man ju klara av. Men en rejäl utmaning är det allt som väntar.

Förresten när man nu tänker på saft rent allmänt, så som svartvinbärs och sånt, minns när det fanns Festisflaskor i 50 cl plast, tänker på den med svartvinbärssmak, drycken såg i färgen precis ut som portvin. Tänk vad man jämt drog nytta av detta faktum då man alltid på någon toa i stan efter bolagsbesök brukade fylla en sån tomflaska med portvin istället. Det såg ju lite mer civiliserat ut på något sätt när man satt på en buss eller så, och pimplade.

Det som var kvar i pavan när plastflaskan fyllts, det halsade man så klart direkt på stående fot.
Man tyckte dessutom att man var smart... Men tänk så korkad man egentligen har varit bara för att få känna sig lugn, harmonisk och självsäker bland folk en liten stund. Man var ju aldrig berusad så att någon märkte det, men visst var man väl rätt tankad, för annars hade man ju ofta inte klarat av den sociala ångesten med hjärtklappning och så, vilket har varit ett handikapp i så många år. Nej men oj, har klockan redan hunnit bli ett. Borde väl ta mig i kragen och klä på mig mina ut-och-gå-kläder snart om jag ska hinna utanför dörren medans det är ljust ute.

Men nu har min energinivå sjunkit igen, och jag börjar känna mig lite smått sömnig igen, men går jag och vilar nu så somnar jag väl ett par timmar som vanligt och sedan kan jag inte denna dag heller komma in i någon vettig sov-rytm.

Det är så mycket nytt att lära sig som alla andra tycks kunna utan minsta besvär. Men det är nog många som man tror är helt normala och vanligt folk på den punkten, när det gäller vardagsrutiner som kanske kämpar lika hårt de med, fast man inte märker det genom att de ser så normala ut...
Känner att det var allt att skriva om så här i stunden.

Ha en fin dag och kämpa på!

Grattis till 90 dagar @Surkärring, hur tänker du fira? Själv är jag på min 74:e dag idag och närmar mig också mitt 3 månaders mål. Jag här själv funderat på vad jag skall göra när/om jag når målet, men det är ju inte helt lätt nu när alkoholen går bort som belöning. Har ju börjat bli en riktig godisgris dock sen alkoholen försvann, får väl klämma till med en riktig brakfika och nått kilo smågodis kanske!

90 alkoholfria dagar.
I övrigt inte mycket att hurra för.
Skitväder och allmänt trist känsla hänger som ett eget gråtmild över mig.
Jag trodde väl inte att några gigantiska under skulle ske, men jag saknar fortfarande alkoholen mer än vad jag förväntat mig inför den här "milstolpen".
Jaja.

90 alkoholfria dagar.
I övrigt inte mycket att hurra för.
Skitväder och allmänt trist känsla hänger som ett eget gråtmild över mig.
Jag trodde väl inte att några gigantiska under skulle ske, men jag saknar fortfarande alkoholen mer än vad jag förväntat mig inför den här "milstolpen".
Jaja.

@Ny dag Så starkt jobbat ta dig ur gropen så snabbt igen💪🏻. Skickar varma kramar med förhoppning om att du snart mår bättre igen ❤️🥰

@Varafrisk Så sänt att det verkar vända till det bättre för er dotter. Oerhört starkt att du ridit ut den här stormen nykter! Önskar dig en fin dag!❤️🍁🥰

@Ny dag Jag går ju på eftervård varje måndag. En trygghet för mig. Inte för att jag är rädd för återfall utan att träffa mina vänner som förstår. Hursomhelst så brukar en av behandlarna säga att även om man mår bra ska man gå på möte. Tänker på din terapi…så viktigt att gå även när man mår bra. Så gör det…låt terapeuten ta ansvar…leda dig.
Du vet..jag följde många råd…fast inom mig så visste jag att jag skulle dricka. Att ta en promenad när jag kände sug…varför?? Jag skulle ju dricka…men nu…jobbiga känslor..vad gör jag med dem? Kanske äter…eller bara är i dem. För mig är det helt obegripligt att jag fixade det …det var så långt bort men så kom det…..@Ny dag… nykterheten är kanske närmare än du anar🙏🏻❤️

@Varafrisk 🙏 Ja du om någon är ett levande bevis på att det går! Så glad för din skull! Jag går i terapi men liksom struntar i det när jag mår bättre. Ska även göra en utredning om jag bara kan uppvisa nykterhet. Har i hela mitt liv sabbat för mig själv när jag är nära ett hållbart mående. Dålig impulskontroll eller vad vet jag. Fruktansvärt uppgiven, rädd och ledsen. Hatar denna sjukdom. Och måste tro på att det en dag kommer lyckas också för mig. Jag har ju ingen glädje av dricka det mer än att jag äntligen får lugn i hjärnan på ngt konstigt sätt. Mår bättre om några dagar. Ny helt förstörd.

@Ny dag Åh finaste vännen❤️ Känner med dig men du vet det kommer gå en dag. Du ger ju inte upp, du är här och du skriver. Fortsätt skriv. Jag minns inte riktigt men har du gått i terapi? Du är kanske som jag behöver mer hjälp än forumet. Ngn behandling? Förlåt, att jag inte riktigt minns men min hjärna är inte som den borde.

Tror på dig🙏🏻Kramar❤️

@Ny dag Åh finaste vännen❤️ Känner med dig men du vet det kommer gå en dag. Du ger ju inte upp, du är här och du skriver. Fortsätt skriv. Jag minns inte riktigt men har du gått i terapi? Du är kanske som jag behöver mer hjälp än forumet. Ngn behandling? Förlåt, att jag inte riktigt minns men min hjärna är inte som den borde.

Tror på dig🙏🏻Kramar❤️

Och ändå orkade jag inte med mig själv utan tar nya tag igen. För vilken gång i ordningen vet jag inte men någon gång måste bli den sista. Tog mig dock snabbt ur helvetesgropen. Nu tillbaka igen, ärrad förtvivlad svårt att sova då ångesten fullständigt rider runt i kroppen. Ska försöka lyssna lite på bok. Har ringt läkaren och fick en återbudstid igår. Har med handen på hjärtat trott att bara genom vara nykter blir det bra. Min läkare hävdar motsatsen och jag med. Varför gör jag så mot mig själv? Suck från botten av botten

@Bobafett Bravo!!!🥳🥳🥳

Ger mig själv lite pepp nu när jag varit nykter i 35 dagar. Fortfarande inget sug trots att jag har 3 flaskor finvin i vinstället.

@Varafrisk låter som att det hela äntligen börjar vända. Hoppas att det kan bli en bra riktning. Jag har också ofta tyckt att det är obegripligt att miljön på psyk skall vara så fruktansvärt torftig. Grått, kalt och nedgånget. För människor som mår väldigt dåligt. Fattar inte. Det viktiga är väl att ni börjar få lite kontakt. Antabus låter toppen. Hoppas att hon själv inser att hon behöver vara nykter. Vilken volta det har varit! Förstår att du tycker att jobbet är jobbigt. Men vilken tur att du hann bli ganska stabilt nykter innan allt detta började. Kram från mig! 🐳❤️

Hej! Jag har läst dina inlägg men inte kommenterat förut , känner att jag vill göra det nu och uttrycka vad jag också tidigare känt och tänkt ;
Jag tycker att du är imponerande stark och modig , du skriver också vad jag uppfattar så från hjärtat och därtill med humor ❤️ Så fint att få ta del av , förstår att du skriver för din egen del men vill att du ska veta att det du delar är till hjälp också för andra . En annan sak jag reflekterat över i det du delar med dig av , kring både din historik men också var du befinner dig nu , så tänker jag på min pappa som tyvärr inte finns i livet längre . Han led tidigt i livet av ångest och började medicinera med alkohol som så många andra , antar att det såklart dövade det som gjorde mest ont för honom. Vilket ju blev en ond spiral för ångesten och depressionen tilltog , till slut tog han livet av sig . Vad jag tänkt många gånger att om han hade haft någon eller några som han hade kunnat dela med sig känslomässigt med så är jag övertygad om att det hade varit till hjälp! Han hade människor runt sig och som älskade honom högt men han fixade inte att öppna upp sig. Jag har ingen aning om han varit i livet i såfall men jag tror att prata om hur vi känner och känna känslan eller i varje fall en förnimmelse av att inte vara ensam i sina tankar och känslor kan vara helt avgörande .

Ville bara säga att det du skrivit har berört mig , att du fått mig att tänka på min pappa (som en positiv sak, hoppas du tar det rätt ) och att det du delar med dig av andas hoppfullhet 🙏❤️

Kämpa vidare - du gör det så himla bra ❤️

@skål ta mig fan Hejsan!
Jag gillade språket i boken, att ingenting skrevs på näsan, och att utgångspunkten är att vi är alla olika. Samtidigt är den tydlig med vilka uppenbara fällor och misstag som finns, och ger tips om hur man kan undvika dem. En lagom dos av ’pekpinnar’ (i rätt form) behövs trots allt, blandat med positiv pep. 😃 Boken hjälpte mig att fokusera i rätt riktning, och i valet att helt avstå ifrån alkohol.

Där finns en hel del i boken som stämmer in på mig. Flera situationer som tas upp känner jag absolut igen, inte minst att man väljer (eller väljer bort) situation och plats efter tillgång på alkohol (vilket är bedrövligt…). En del i boken har jag dock (lyckligtvis) inte erfarenhet av, och avser inte få det heller. 😁 Min fru lyssnade på boken efter mig. Det var lite kul, för då kunde vi diskutera innehållet och olika scenarios i livet.

Jag kan definitivt rekommendera boken! 👍

@ppilla Så starkt att vara på AW nykter 💪
Visst saknar man alkohol men som så många vettiga personer säger här så spela hela filmen. Dagen efter när ångesten och skammen sätter in. Hur det påverkar hälsan negativt. Det kan ju ta ett tag att uppskatta aktiviteter nyktert. Jag har skrivit ner roliga nyktra minnen som jag har haft. Det kan vara minnen från barndomen till och med.
Hoppas det blev blev några goda alkoholfria drinkar de gjorde ☺️

@Himmellerhelvete Han har fått cancer och är 70+ så inte så gammal än. Mamma gick ju bort tidigare och var inte ens 70 så jag kände att jag tappade fotfästet. Mamma dog väldigt plötsligt, hon var inte sjuk innan. Tätt inpå dog mormor och morfar så jag kände att nu är det snart jag som är sista generationen kvar fast jag inte ens är 40.
Jo vi fick vädra ordentligt 😅
Helgen gick bra utan att dricka men kände att jag fick en social baksmälla igår. Blir väldigt trött av att umgås intensivt med andra. Känns som att jag skulle behöva gå och sova i 1 år nu men det är väl kroppen som försöker läka.
Kram till dig ❤️

Hejsan!

@Andrahalvlek,
Kul att du skriver lite och försöker stötta nu när jag har startat om som nykter för att se om min knepiga tillvaro kanske kan bli lite bättre. Jag har för övrigt länge haft kontakt med med ett flertal psykologer och läkare, och även någon slags specialist av något slag inom den öppna psykiatrin.

Det har prövats de flesta mediciner, men jag har bara fått mest biverkningar och inte någon större lindring av mitt i grunden psykiskt dåliga mående, låga energinivå och nedstämdhet. Sitter nu och tittar på ord från ett gammalt läkarintyg några år tillbaka som förklarar min diagnos som så här: Blandade ångest- och depressionstillstånd. Recidiverande depression ospecificerad, social fobi.

Knepigt så det förslår alltså, och som grädde på moset eller vad man säger, därtill då en massa onödiga drycker av och till som jag normalt intagit i mängder som kroppen inte tål. Blev sen för någon månad sedan bedömd som färdigbehandlad, vilket de har helt rätt i då det provats allt som psykiatrin har till sitt förfogande av medicin och olika metoder.

Jag är tydligen medicinskt sett ett rätt hopplöst fall, men på något sätt finns tydligen ännu den inre självbevarelsedriften kvar så pass mycket att jag ändå sitter här nykter och läser forumets många kloka ord, och själv lite försiktigt liksom försöker att skriva av mig lite så här på morgonen.

Vet inte varifrån känslan just nu kom, men orden - Ge aldrig upp! Blixtrade nästan till inom mig som en klar insikt i en tusendels sekund - en känsla och tanke som jag ska försöka bevara i minnet. Nu ska här kämpas på som nykter, tar mig i detta nu en slurk till med rent kolsyrat vatten, ska nu gå och vila mig lite, för är rätt så slut faktiskt, men i eftermiddag kanske det blir lite trampande på motionscykeln igen...

Ha det fint!

Hej!
Se klart,
Har inte hittat Axiennnes tråd än, men rätt som det är så dyker den väl upp. Tror så jag också att man väl liksom ibland kanske får en sista chans att göra om och göra rätt eller nåt sånt. Det är bra med det här forumet som har förmågan att ofta ge nya insikter från flera håll och på olika nivåer. Men visst är det väl som du säger att det kan stöttas och hejas på, men till sist är det ju alltid en själv som måste göra jobbet. Tänker även på vad en allmänläkare väl en gång sa, jag kan inte dricka på rätt sätt åt mina patienter.
Kämpa på!

@Flarran Eftersom din mamma hade bipolär diagnos så skulle du kanske kontakta vårdcentralen? Sådana diagnoser kan vara ärftligt.

Jag har, precis som min alkoholiserade pappa, haft återkommande depressioner hela mitt vuxna liv. Jag har nu insett att jag behöver antidepp livet ut. En del behöver tillföra insulin - och jag behöver tillföra serotonin.

Alkoholen gör att serotonin och dopamin skjuter i höjden, och dagen efter störtdyker nivåerna och man mår pyton. Det tar veckor-månader innan det stabiliseras till mer normala nivåer.

Sök på ”alkohol och hjärnan” på youtube så får du lära dig mer.

Kram 🐘

Godmorgon @flarran
Har du läst Axiennes tråd här inne?
Ibland sker mirakulösa tillfällen, att något eller någon öppnar ett litet fönster på glänt och man ges tillfälle att där och då- kliva ut och in i en möjlighet till ett annat liv.
Jag tror alla vi här inne har upplevt det på något eller annat vis, men hos en del av oss är det mer uppenbart, att det är en sorts nåd vi får, en chans.
Den kanske kommer fler gånger, det vet jag ingenting om. Men jag uppfattar att du står och gläntar på den där dörren och vet och förstår att det är nu det gäller.
Vi är många här som kan heja och stötta, men tyvärr är det ju nykterheten också ett megajobb att göra på egen hand.
Många har god hjälp av vården, antabus tex. Andra blir hjälpta via AA.
Ville bara föreslå detta om du alls funderar över att sträcka ut en hand i verkliga livet. Men fortsätt att skriva här, läs och framförallt- ta en dag i taget! Kram

Hej Kennie,

Nu känns det bättre!

Har käkat frukost, som jag nyss skrev om skulle göras.

Ska nu läsa lite till här på forumet och ta det lugnt.

Kanske trampa någon minut på testcykeln senare.

Ha det fint!