Senaste kommentarerna i forumet

Jag är alkoholist!!!

Jag är på väg att gå under och förstöra allt...igen.

Det slutar nu!

Xxx

@Himmelellerhelvette Jag märker hur jag försöker lura mig själv på ett sätt , i den del av processen jag är i just nu , att just tänka en framtid av speciella tillfällen, ett glas , aldrig berusad osv osv. Svävande påståenden. Så viktigt och avgörande för mig att reflektera ärligt om det! Skönt att höra att jag inte är ensam och det låter som en bra strategi att ok:a det för sig själv den dagen ett glas och inte mer - kanske till och med ett halvt och sen låta det vara /hälla bort det - känns rimligt. Det kommer nämligen ALDRIG att kännas rimligt för mig. Jag skulle vara en annan person , en person som inte har beroendet i sig. Som är nöjd med ett glas . Som är nöjd med att dricka alkohol en gång var tredje månad och lika gärna kunna hoppa över det den gången för den delen . Som inte är upptagen av tankarna på alkohol dagarna igenom. Den personen är jag inte och kommer aldrig att bli . Då vore jag inte jag .

Jag har inte kommit till tankarna (än?) om att ”så farligt var det inte ” för så farligt som det var och också hade kunnat bli , men mer farligt , det minns jag alltför tydligt . Tror därför att bilden av måttlighet tornar upp som ett allternativ till det som varit . Vilket väl är en variant av ”äh så farligt var det inte ” och förresten så har jag också tänkt att jag inte hann bli ALLTFÖR illa däran. Jämför mig också har jag märkt senare tid med andra som varit /är rätt lik mig i alkohol - risbruket men personerna i fråga har inte helt slutat utan kämpar på med måttligheten . Går väl i och för sig varierat ska ju också kommas ihåg .

Jag undrar hur fort jag hade återgått till att dricka om inte detta forum funnits ? Om än jag inte skriver dagligen så går jag in och läser och kikar in dagligen . Det har blivit min livboj , ankare , basen att hålla mig runt både när det flyter på och när det stormar rejält kring mig ☺️🩷

Jag fortsätter guppa med i den här resan och med alla delar i processen 🚤 Tack alla för att ni finns , ni är bäst 🙏💕

@Varafrisk Jag tycker det är jättebra att du ger din historia. Att det är olika som funkar för olika individer. Jag tror ändå att det kan vara bra att lyssna massor och hjärntvätta sig med nyktra faktan för en dag när fönstret är öppet och man kapitulerar då ligger en massa kunskap i bakhuvudet som man kan ta fram och plugga mer på. Det som jag också tycker är bra med många böcker och poddar är att de pratar om tolvstegs-programmet för att avdramatisera det. Man får ta del av hur det fungerar och vad man behöver jobba på med sig själv och man kanske blir mindre obekväm med att faktiskt gå på ett möte. Jag har varit livrädd för att visa mig på ett sådant men genom allt jag lyssnat på skrämmer det mig inte längre.

Kram❤️

@Delfinen80 Där slog du huvudet på spiken! Ett glas champagne! Det var en tanke jag hade som strategi under väldigt många månader, nämligen att när jag tänkte att jag ville dricka ett glas alkohol så frågade jag mig själv och begärde att jag skulle svara ärligt på om det var ett glas jag ville ha. Svaret blev alltid NEJ! Jag vill ha många!
Så jag tänkte att om jag helt ärligt kan svara -Ja! Jag vill bara ha ett glas! Då kan jag få det.
Det hände aldrig att jag kunde svara ja på den frågan och med tiden ville jag inte dricka alls utan är glad att slippa.

Processer, älskar processerna så här i efterhand! Dom är så uttänkta känns det som. Följer man dom så funkar dom men man får inte belöningen om man inte tar sig igenom dom. Jobbigt på vägen många gånger men det positiva med nykterheten överväger det negativa.

När man börjar få tankarna om -Det var inte så farligt!
Då ska man plocka fram sin lista på allt som man vet var skit innan man slutade dricka.

Kram❤️

@vår2022 Ja verkligen på repeat och jag känner dels att jag ältar här inne och med mig själv men också att jag är så motsägelsefull i ”jag kan inte hantera alkohol , måste helt bryta ” och en massa skäl till det och så sen kommer ”men jag kanske i en framtid kan dricka .. lite grand.. ” som om man hade kluvna personligheter som pratar och diskuterar med varandra 😅 Och det är väl just det , när den nyktra pratar med beroende -delen. Ja herregud , man får aldrig tråkigt i alla fall 😉

Ja Norrland är fint än om vintern kan kännas väldigt väldigt lång 🙃😅

🍂🍁💕

@Delfinen80 Ja, det finns en tjusning i att uppleva alla årstider nykter😁. Mycket av det man skriver och pratar om är lite på repeat och mycket inser och tänker man själv. Det är ändå bra för man påminns och man kan även få syn på en ny vinkel i det. Lite ältande kan det bli, ha ha😂. Låter så härligt att bo norröver, jag bor i Mellansverige. Tycker om Norrland skog och fjäll och mer vinter. Ha det gott!❤️

Jag tänker att man kan bli arg över en massa olika skäl och ett skäl kan ju vara när man inser att livet inte alls blivit som man har tänkt? Att föreställningen om ”livet kring 60” och verkligheten krockar? Att vanmakten blir stor över det som inte går att påverka?
Att känna ilskan är inte farligt och det är ”bara” en känsla och den är okej. Kan ju vara skönt att låta den finnas så går den kanske inte på samma sätt ut över din man? Det är smärtsamt att vara arg på den som står en närmast- det blir så ensamt för båda. Kram kram 🥰

@vår2022 Tack 🙏 Jag inser nog själv men blir än mer stärkt av att de här tankarna och känslorna , de hör till. Det är en del i processen, jag får acceptera det och liksom flyta med . Därför är några månader i taget en behaglig tanke . Inte som i att ”nu har det gått en månad och nu får jag äntligen dricka ” utan som i att jag gör det här i etapper så att säga . Tänkte faktiskt alldeles nyss att nu är det höst och jag har inte druckit sen i somras . Snart (i de norra delarna där jag bor i alla fall ) är det vinter och då har jag upplevt två årstider som nykter … vad spännande om jag skulle få uppleva fyra olika årstider utan alkohol det blir ju ett år 🥰 Utan att bestämma något ! Men tankarna är härliga och fina 🩷

* ska vara svårt att sätta gränser

@Ny dag Tack för ditt inlägg❤️Du klampar inte in, jag lyssnar t vad du skriver så det är helt ok! Jag vill ändå bara skriva hur det är inte som varken försvar el förklaring. Innan detta skov (som håller fortfarande på men är lite bättre) så har hon tagit sin medicin då hon inte ville hamna där hon var för tre år sedan. Nu hade hon missat att förnya receptet vilket ledde till att hon var utan medicin ett antal dagar. Dessa dagar var tillräckligt för att hon skulle insjukna därefter har hon tagit medicinen mycket oregelbundet. Veckorna före hon blev tvångsomhändertagen omhändertagen var det nog lite medicin desto mer alkohol. När hon blir manisk tänker hon ju att hon är som vanligt och vet bäst. Och, även om hon är mycket sjuk får hon bestämma över sig själv. Så vad jag hela tiden har önskat är att hon skulle ha boendestöd samt arbetsterapeut på vuxenpsykiatrin hjälper henne m många praktiska saker eftersom hennes minne och hennes logistiska förmåga är svag. Hon skulle fått boendestöd nu men jag tänker att hon har sagt nej t det. Och efterdyningar kommer hon få även om vi är där och försöker minska dem. De blir både polisiära och ekonomiska efterdyningar så det räcker till. Ekonomin som hon hade börjat bygga upp lite grann efter hon betalt skuld t Kronofogden och fått ett heltidsjobb har raserats. Hon har varit sjukskriven i tre månader, bara det påverkar ekonomin. Personlig assistent är ju inget överbetalt arbete. Jag ber att detta skov har nått sitt slut nu🙏🏻

Igår var jag hos min samtalskontakt. Det blev lite rörigt för mig och jag behöver nog prata om det m henne nästa gång annars är det skönt att åka iväg t en annan stad. Känner stress på jobbet. Rörigt. Även om det inte syns utanpå så är jag väldigt trött, ledsen och arg. Vad jag har upplevt under de elva senaste veckorna kommer många aldrig uppleva. Det är mycket att förhålla sig till, mycket ångest och rädsla. Och, då innan allt hände hade jag redan en extrem trötthet. Jag är väldigt arg hela tiden när jag är hemma och det går ut över min man.
Jag har funderat varför jag är så arg. Ilska kan vara ett tecken på ej tillgodosedda behov. Jag tror att ilskan delvis beror på att det är första gången som jag är nykter när min dotter befinner sig i ett skov tidigare har jag dämpat mina känslor med alkohol. Tror även att ilskan beror på att jag har haft sätta gränser t både mina barn och andra därför krymper jag lite. Tror även ilskan beror på att det är totalt snurrigt i min hjärna samt att jag lever inte mitt liv…men vad sjutton är mitt liv?!?! Vad vill jag??? Jag har ju tappat bort mig själv i allt detta😢Skrev ner på ett papper allt som rör sig i mitt huvud och det blev tjockt😱

Kram🐬

Dag 6 utan alkohol, ångesten har släppt och jag mår ganska bra. Har dock en bakomliggande oro och är rädd för att hamna i en depression. Inser att jag haft ett hypomant skov under september och gjort en del tokiga saker, blev less på mina kärlekshandtag och vipps hade jag bokat tid för fettsugning som blir nästa vecka, en fördel är dock att jag inte får dricka alkohol 8v efter op. då det kan påverka resultatet negativt.
Nu är jag uppe i min fjällstuga och samlar energi.

@Ny dag Så skönt att dagarna rullar på🙏🏻Det kommer gå bra för dig!
Jag märker att jag skiljer mig från många här på forumet. Jag tänker då på att det som har varit/är hjälpligt för många är just det här med att läsa böcker, lyssna på poddar, dricka a-fritt osv. Jag kunde läsa, lyssna men det var först när jag kapitulerade helt och hållet som det funkade och har funkat. För jag drack ju varje dag förutom söndag tills jag slutade dricka. Du jobbar på så himla bra! Jag tror på dig🙏🏻kram❤️

@Delfinen80 ”När spriten kom in flög resten av livet ut” säger författaren Emma Hamberg om en vän i ett sommarprat. Jag har skrivit ned dessa rader i anteckningar i min mobil. Jag har många citat och meningar i mobilen som tar tag i mig och som jag återvänder till då och då. Det är precis så det har varit för mig, så påverkar ett endaste litet glas mig, resten av livet flyger ut när alkoholen ska in i min kropp. Likadant med detta som jag hört en psykolog säga; Det man underskattar i beslutsprocessen är velandet. I själva verket är velandet ett steg mot att fatta ett bra beslut som man kan leva med och stå för. Man kan bestämma något, man kan ändra sig och bestämma något nytt igen. Din romantiserade bild om måttlighetsdrickare är det jag tänker på. Lite som brainstorming, alla idéer och tankar får komma upp, de behöver få prövas, i tankarna. Tas upp på ytan och sättas ord på. Sålla och prioritera vad som kan vara möjligt och en bra väg. Verklighetprövas, spela hela filmen och se hur den slutar. Låta nykterhetsprocessen ta tid innan beslut tas, för hjärnan måste vara helt i balans och återhämtad för att beslut ska vara kloka och hållbara. Inte påverkade av alkoholdjävulen. Sen är tankens makt stor. De tankar vi fokuserar på, de ökar i styrka och omfång, såväl positiva som negativa tankar och de genererar känslor därefter. Har man tankar och önskan om att dricka efter ett tags nykterhet, då ökar styrkan i dessa tankar. Det kan leda till ambivalens och kognitiv dissonans, ett kluvet tänkande och inre konflikt. Man både vill och inte vill dricka. Då gäller att någonstans få ihop denna kluvenhet och velandet till en tanke, som blir ett bra beslut som man kan leva med och stå för😁.

Ha en fin lördag, du kämpar på så bra!❤️

@Delfinen80 Varje månad gjorde jag en utvärdering i början. ”Hur känns det? Hur mår jag? Jag kör en månad till.” Efter några månader, då jag kände tydliga fördelar kicka in för varje månad, började jag tänka att jag inte ska dricka inom överskådlig framtid. Det var så mycket jag kunde lova mig själv och andra.

Det är som när man står inför prästen och ska säga ja till varandra. Ingen tror där och då att man ska skiljas och bli dödens ovänner inom några år. Där och då känns det toppen! Men en relation precis som nykterheten kräver lite arbete. Man måste gå till botten med orsakerna till att man drack - och göra något åt de orsakerna.

För mig var alkoholen både startgas och fartdämpare. Jag behöver en bättre balans i mitt liv, varje dag, för att skapa en hållbar tillvaro. Inte rusa från än det ena till det andra. Jag behövde mer rutiner, mer sömn och vila. Jag har insett att det är ytterst lite som man faktiskt måste göra, och jag kämpar varje dag för att leva mer självsnällt.

Alkoholen är för mig en ungdomsförälskelse som fick mig att gå över gränser som stred mot mina egna värderingar. Jag begick våld på mig själv och min destruktiva älskare begick våld mot mig. Jag vet att jag mår mycket bättre utan min ungdomsförälskelse. Då och då minns jag vår tid ihop och sörjer att det inte blev som jag hade tänkt. Men jag är aldrig längre frestad att gå tillbaka. Been there done that.

Kram 🐘

Fortsätta med nykterheten några månader i taget menade jag , utifrån var jag är i processen kan jag inte intala mig än ”aldrig mer ” men jag kan gott säga att jag tar det här först tre månader , sen fram till jul, sen tre månader till… osv .

Tack alla kloka och fina för era kommentarer 🙏 Det känns tryggt att ta del av era ord , era erfarenheter. Jag tycker att ha tre månader som första delmål eller utvärderings -tillfälle känns bra och jag har också en liten plan om att fortsätta nykterheten några månader till för att se hur jag börjar må… nyfikenheten tar över ☺️ Vaknade imorse med en känsla av stor tacksamhet över att jag inte dricker , att jag får möjlighet till återhämtning som är just det jag behöver nu , att jag är klar i huvudet och att hela jag får vila från skam ångest panik ledsamhet som annars alkoholen framkallar såhär dagen efter . Visst är det då intressant att jag ändå kan romantisera ett glas champagne vid speciella tillfällen i en slags avlägsen framtid ? Det är ju inte ETT glas jag skulle vilja ha vid dessa speciella , då kan jag lika gärna avstå . Det är flera glas , kunna släppa på kontrollen med förhoppningen om den härliga känslan av kärleks-möte med alkoholen ! Intressant om jämförelsen med otrohet . Tror det sätter fingret på något . Ska fundera vidare på den jämförelsen 😊

De här tankarna om alkohol i en framtid , den uppblåsta romantiserade bilden av att jag skulle kunna bli en måttlighetsdrickare (haha ) skulle jag kunna se som ett bakslag , som ett steg bakåt liksom. Men jag tänker ändå att jag tagit så stora steg framåt ! Jag saknar inte alkoholen på helgerna , det känns inte tomt längre som det gjorde i början . Det känns befriande att slippa . Jag känner ingen tomhet när grannarna satt med vin på en mysig uteplats igår , jag är inte upptagen av kommande julbord med kollegorna där de flesta var upptagna av hur vi alla skulle ta oss dit för att så många som möjligt skulle kunna dricka alkohol. Jag är glad och tacksam över att slippa så att säga .

Så, flera steg framåt sammanfattningsvis ☺️ Jag känner mindre skam och ångest , min självkänsla och självförtroende har ökat sen i somras då jag sa hejdå till alkoholen.

Kram på er alla 😍

Jag tänker ibland att otrohet kan föras med alkolberoende då jag har erfarenhet av båda.
Om man tänker att man är otrogen bara nån gång ibland- så begår man våld på sig, sitt äktenskap och framförallt förtroendet med den man älskar (sin man:partner tänker jag på nu).
Att vara ”bara lite” otrogen (det kan man vara) tänker man- det är inte så farligt och det påverkar inte mitt liv i övrigt.
Men det gör det.
Att den relation man lever i- skulle växa och utvecklas- det förstår man ju att det är en contradiction of terms.
För MIG (men förstås inte för alla) är ett måttligt drickande en sorts sporadisk otrohet - för jag missar de otroliga och omvälvande förändringar i livet som nykterhet- eller trohet. Kan innebära.
Drickande- lite eller då och då (för oss tidigare missbrukare alltså) är farlig materia. För vi har som tappade maskor i den där stickningen och rätt var det är- livskris eller sjukdom- eller livets smärta eller livets motgångar. Då krokar man i den tappade maskan ock drar.
Som alla kloka skrivet här- så behöver tankar komma och gå, men ge den här resan tid och låt nykterheten får en chans att inte bara kamma sig utan också excwllera på sitt jobb. Kram
Ps. Väcktes av halsbränna därav denna udda tid…

@Idag är en ny dag Den där tröttheten känns igen. Du återhämtar dig! Ta det lugnt och vila, så kan du kanske börja med att promenera när du mår bättre.
Har du kollat Alkohollinjen under stöd? Kanske känns bra att prata med någon? Kanske du behöver mer hjälp ?
Där finns också Alkoholprogrammet.
Jag förstår att det är jättejobbigt att ha återfallit flera ggr, men en gång är den sista. Kanske nu?
Fortsätt skriv här och kämpa på.❤️🙏🏻❤️

Ps Och skönt att du är gladare nu. Den här nykterhetsresan är verkligen full av ups and downs i början.🤗

@Delfinen80 Alkoholberoendet låter alltid rimligt och förnuftigt .
Nog skulle du kunna glra si elker så?
Det som är bra med att tiden går är att hjärnan återställs, suget försvinner allt mer. För det ÄR ju ett sug så länge man funderar över alkoholen.
Jag minns också den dör känslan av sorg, den har helt försvunnit nu.
Jag vet att det låter konstigt, men en dag kan du inte riktigt förstå den där upptagenheten kring alkohol.
Du kommer inte att tänka på det längre och då är det inte särskilt viktigt att börja dricka igen. Även om du (såklart) tänker att det bara ska vara måttfullt.
Jag är inte så säker på att det händer just vid tre månader. Det kan ta fyra eller fem, så ha inte bråttom. Kanske du känner att du faktiskt kan ha ett bra och rikt liv utan alkoholen och då är det ju dumt att chansa…
Idag var jag på en konsert där det såldes vin både före och i paus. Jag drack nån slags citronöl, som faktiskt var god och noll procent.
Kände ingen som helst lust eller sorg över att jag inte drack vin.
Inte en yttepytte….tänkte inte ens på det förrän nu…😀 Så saker förändras verkligen med tiden.
👍❤️

@erivan Hej! Hur går det? Kram❤️

@Vilsenpappa Tack❤️
Redan tre månader! Grymt jobbat!

Lägg in 2 träningspass i veckan och utvärdera efter någon månad om du vill få in ett tredje. Lägger man på förmycket i början skapar det ofta en stress enligt min erfarenhet❤️

Kram❤️

@Delfinen80 Det är helt normala tankar som beroendedelen i hjärnan förhandlar om. Jag sa till mig själv att jag inte ska dricka nu, jag vill må bättre först. Jag sköt sedan fram tillfället för när jag skulle få dricka hela tiden för jag ville få större distans till alkoholen först så jag inte ramlade tillbaka på ruta ett. Jag sköt fram till jul men när julen kom var det förtidigt, ville må bättre. Sköt fram till våren, våren kom och jag ville må bättre. Filmen var så tydlig fortfarande och jag var livrädd att hamna tillbaka till ruta ett. Sköt fram till sommaren, sommaren kom och jag kom till insikt med att jag inte vill dricka. Vill inte göra något för att sabba det jag hade byggt upp med mig själv och jag ville inte dricka. Under sommaren var jag rädd för alkohol och lyssnade massor på alkispodden. Jag har nu läst 5 böcker om beroende och jag tror inte det finns en chans för mig att någonsin kunna dricka ett halvt glas ens, då väcker jag beroendedelen i hjärnan.

Men tanken om att vid speciella tillfällen kunna tacka ja till ett glas champagne fanns kvar länge.

Ju mer tiden går och man bygger upp sitt liv på ett nytt sätt så kommer man längre och längre ifrån tanken om att dricka.

Kram❤️

@Ny dag Verkligen tokbra att banka in Annie Grace bok, jag har lyssnat på den tre gånger🙏 Sen har jag även lyssnat på
”skål ta mig fan” och
”Beroende, en bok om missbruk och vad det gör med oss och dom vi älskar” samt
” Beroendepersonligheten”

Jag blev också ätstörd som väldigt ung och har gått tillbaka till var problemet grundat sig och insett att det är otryggheten och rädslan i barndomen som jag aldrig hanterade. Tog till mat som sedan blev anorexi och bullemi. Så har konstaterat att min beroendepersonlighet utvecklades redan som barn eftersom jag inte fick de förutsättningar ett barn ska få och därmed inte förutsättningar att hantera känslor utan fick lära mig ett eget sätt. Överlevnadsstrategi?

Kram❤️

@Amanda L 🙏 Precis hemkommen efter bilkörning. Härlig känsla att hoppa in i bilen för att hämta som utlovat. Inga tankar på att vilja ha alkohol idag öht! Tänker fortsätta med olika avledningsmanövrar på helgerna tills jag är mer stabil i nykterheten. Det lär bli mycket bilkörning 😂!
Ser framemot att vakna och äta frukost med familjen imorgon, kaffet kommer smaka underbart och croissanter att värma finns i frysen! Har inhandlat allt för en myslyxig frukost! Sparar ju mycket pengar på att undvika SB så det är bara att unna mig allt möjligt i mataffären, saker som jag för drygt två veckor sedan hade tyckt varit onödigt nu när priserna gått upp så mycket. Vilken sjuk prio jag haft och som nog alla som är problemdrickare också har. Alltså, jag skäms när jag tänker på det! Snart dags för lite Annie Grace, lyssnar på boken om och om igen för att banka in fakta!