Doom93

Jag skapade detta konto då jag insett och accepterat det faktum att jag utvecklat ett alkoholberoende. Jag trodde aldrig det skulle hända mig. Inte jag, jag som alltid varit den ordentliga, som druckigt måttligt, inte tyckt om att bli berusad osv. Jag började dricka som ett sätt att dämpa min ångest och dåliga mående. Ett glas efter jobbet blev två, sen tre, sen 5. Sen nästa dag. Och dagen efter. Jag drack när jag behövde tröst, när jag kände mig ensam och behövde ha den där "varma kramen", eller när jag kände att jag "förtjänade" ett glas för att jag varit duktig. När jag var ledig kunde jag ta ett glas eller två när jag vaknade på morgonen, de bästa enligt mig! Få krypa ner i den där varma famnen igen och bara vara, släppa alla bekymmer. Wow, jag som aldrig visste hur Bra det skulle hjälpa! När jag öppnade den där flaskan så var det som att alla bekymmer trollades bort. Tills de kom tillbaka med 15 till likt en käftsmäll dagen efter. Och dagen efter den. En ond spiral som gjord för att successivt dras djupare ner i fördärvet. Jag och alkoholen i mörkret.

Nu ska jag göra allt i min makt för att må bra igen. Terapi, ärlighet, stöd, promenader, mamma, DBT, träning, prata, gråta, terapi, mamma, gråta, biltur, skrika, promenad, terapi.. och ingen alkohol.