Forum för anhöriga

Hej alla fina! Ny här och ska försöka fatta mej kort. Lever sen 27 år tillbaka med min sambo som är lantbrukare o våra två tonåringar. För 15 år sedan så gick han igenom en jobbig period då han utökade produktionen här och han jobbade 24/7. Det blev då vanligt att han tog nån öl på kvällen för att varva ner och jag såg inget konstigt med det. Sen gick han över till sprit,visade sig att han blev aggressiv av det och några ggr har jag hamnat i skottlinjen. Då sa jag stopp och hanslutade med sprit men fortsatte med ökad mängd öl istället.

Halloj
Lever som särbo ( nyligen blivit det på grund av hans drickande)
Han har smusslat o ljugit även hemma hos mig har jag förstått. Så nu är mina krav att han ska vara ärlig och nykter när han är hemma hos mig.
Jag är så trött på att sniffa, titta, misstänks och analysera hans beteende så nu har jag sagt att han endast är välkommen hit om han vill bevisa sin nykterhet.. är detta orimligt?
Han vägrar bevisa sin nykterhet om jag ska komma hem till honom vilket kommer innebära att jag antagligen inte vill gå dit förrän han varit nykter en tid.

Behöver hjälp att stötta min man.

Hej alla, första gången jag skriver om detta, faktiskt lite nervöst även om jag sitter bakom tangentbordet. Och det är ju märkligt - att jag skäms över detta när min sambo inte har insikt att skämmas.

Min sambo dricker ren sprit direkt ur flaskan nästan varje kväll för att jag inte ska se men jag märker och ser hur det sjunker i flaskan. Jag har tagit upp det men han tycker inte att han ska vara orolig. Han kör bil i sitt jobb tidigt på morgonen. Han har börjat ställa flaskan på ett annat ställe nu. Vad ska jag göra. På helgerna dricker han tills han somnar ofta sittande.

Min man drinker - vin - massor. I smyg, gömmer vinet, fast jag har stenkoll. Dricker i ensamhet, jag märker det knappt för han försöker dölja det, men det finns där hela tiden. Ibland när jag kommer hem efter lunch, ibland på eftermiddagen. Men mest sent på kvällen när jag lagt mig. Det är ca 3 boxar i veckan, denna veckan tror jag det blir 4. (Visst är det mycket? är ju 12-16 flaskor i veckan!!!) Senaste boxen drack han på 1,5 dygn. Jag kan som sagt inte låta bli att kolla...o kolla o försöka prata tillrätta. Men det är som att prata med en vägg.

Min man drack varje helg, började ibland tidigt på lunchen. Var trött dagen efter såsade framför tvn Detta har hållt på flera år ca 7 år. Nu har han bestämt sig att lägga av . Varit nykter i 3 veckor. Jag sagt att vi ska skilja oss. Han bönar och ber. Jag älskar inte honom längre och vågar inte lita på att han inte kommer dricka mer, har blivit så sårad flera gånger när jag bett honom sluta.

Hej.
Tänkte höra om någon känner igen sig eller kanske har några bra råd? Min man är alkoholist. Han var väl nästan där redan när vi träffades för drygt 20 år sedan. Han drack varje dag då men skyllde det på jobbet som försäljare och det fina vädret. Vi var unga. Livet lekte. Vi levde ett jetset liv i utlandet.

Första gången satt vi på en brygga i solnedgången, hand i hand, nyförälskade. Vi hade dejtat några veckor och bestämt oss för att det var vi nu. Jag hade fallit för hans charm och värme, tryggheten, han var klok och ordningsam. Han var allt det jag behövde.
-Nu skulle man ju haft en flaska vin, sa han. Jag var oförstående. För mig var stämningen perfekt. För honom kunde den tydligen förhöjas ytterligare med alkohol.

När hjärtat säger en sak och huvudet en annan. Levt de senaste 4 åren med vad jag trodde/tror är mannen i mitt liv. Vi rusade fram och skaffade en mindre gård tillsammans, hästar och katter. Alkoholen har legat som ett litet monster under sängen som tittat fram lite då och då till en början. De senaste 2 åren har den varit framme konstant. Värst har det senaste halvåret varit då det har varit dagligen.