Här finns diskussioner som handlar om att vara anhörig till någon som har beroendeproblem. Här kan man läsa eller skriva om hur man kan uppleva sin situation, vad man kan göra för att själv må lite bättre eller för att hjälpa sin närstående.
Jag har bokat ett möte på alkoholmottagning åt min sambo och mig, tid nästa vecka. Det känns som att det inte kan komma snart nog. Jag har dragit mig för detta, då jag är nybliven mamma och inte velat/vågat blanda in soc. Men nu går det utför. Snabbt.
Finns ingen hjälp att få i samhället att få för oss som växt upp med missbrukande föräldrar. Vart ska man vända sig??
När jag träffade min partner hade han varit nykter i ett år. Efter 2,5 års nykterhet kom första återfallet. Det är nu ca tre år sedan. Han har fortfarande 'bara' återfall, men det går sakta utför. Mycket sakta visserligen, men det är tydligt att det blir värre. Jag kan inte ge exakta antal återfall, för jag är inte säker på att han är helt ärlig mot mig. Gränser överskrids gradvis (nu senast hade han druckit 2 öl innan han hämtade dottern på hennes aktivitet, tidigare gällde: aldrig när han hade hand om barnen).
Hej! mitt första inlägg här vet inte riktigt hur det funkar så ska försöka hålla mig kort och tar gärna tlll mig tips och råd.
Hej!
Jag är ny här och har letat runt lite bland trådarna för att se om jag hittar något om att vara förälder till barn som dricker för mycket. Jag har också erfarenhet av att leva med deras pappa som blev alkoholberoende under de år vi levde ihop. Han lever inte längre pga sitt missbruk, och det är mitt livs största tragedi.
Hej, jag är ny här, anhörig till två alkoholister, min far och min äldre bror. Hittade ingen sökfunktion i forumet, finns det en sån?
Jag undrar om någon har erfarenhet av Selincro och eller the Sinclaire Method?
Tacksam för att forumet finns, och för alla er som delar med er!
Min älskade syster, om jag kunde hjälpa dig av med dina demoner.
Nästan tre år var vi tillsammans. Redan första halvåret förstod jag att han drack lite väl mkt. Men jag låtsades inte se det. Efter ett år insåg jag att all vår lediga tid gick ut på att han skulle dricka. Så jag sa att jag bara ville träffa honom när han. Var nykter. Jag blev rädd för att vara med honom när han var full. Inte för att han var aggressiv men han blev helt konstig. Svamlade helt osammanhängande meningar, gick i sömnen och verkade inte veta vart han var. Dessutom somnade han rätt fort på vårat ”fredagsmys”.
Har satt mig i en riktigt jobbig situation.
Jag skilde mig för sex år sedan från min man, som är alkoholist. För snart 1,5 år sedan började jag min långa och jobbiga väg till tillfrisknande. Jag gick nästan varje dag i självhjälpsgrupp, gjorde de 12 stegen, gick hos en medberoende terapeut. Började sakta må bättre och bättre. Efter ytterligare ett tag mådde jag riktigt bra.
För ungefär åtta nio månader sedan skaffade mitt ex en sponsor, började gå på möten ofta.
