Här finns diskussioner som handlar om att vara anhörig till någon som har beroendeproblem. Här kan man läsa eller skriva om hur man kan uppleva sin situation, vad man kan göra för att själv må lite bättre eller för att hjälpa sin närstående.
Kanske lite av en tramsfråga... men. Tänker ni att det är personens sanna (otrevligare) jag som dyker upp efter några glas eller tänker ni att den riktiga personen försvinner och alkoholen tar över? Förväntar mig inga heltäckande svar utan bara känslor tankar och funderingar.
Jag är orolig för min dotter. Hon är väldigt öppen och berättar det mesta för mig (tror jag).
Sambon är alkolist och har varit det ett tag. Men nu har han dryckit 3 l renat i 5 dagar och nu kräks han hela tiden och vill ha mer och mer sprit. Jag har sagt att du får välja mig eller alkoholen och svarar han mig men säger att han behöver lite mer och lite mer för att Klara dagen. Vad ska jag ta mig till??
Så..
Hej,
Jag är 15 år och bor för det mesta med min mamma. Mina föräldrar har varit skilda i ett halvår ungefär och det har påverkat min mamma rejält. Båda föräldrarna var otrogna.
Igår skulle jag till jobbet och sa att jag blir sen - dvs kommer mitt i natten. Då sa han att då är jag full.
Kom hem vid 3-tiden och han sov så klart i soffan. 7 starköl och 4 dl punsch...
Idag blir jag lite förvirrad... hans badhandduk är spårlöst försvunnen. Har han spytt o torkat upp det med den? Han är otroligt lat och använder konstiga saker istället för att tex använda skurtrasa osv... så det förvånar mig inte. Detta är första gången det händer.
Nån som varit med om något liknande?
/Krusbärspaj
Hej,
Det här är första gången jag vänder mig hit, till någon som inte är familj eller vänner gällande min systers alkoholproblem. Anledningen till att jag skriver nu är att jag förlorat hoppet.
Jag och min sambo har varit ihop i snart två år och allting är superbra förutom på helgerna när han gärna vill supa ner sig själv. Jag visste redan i början när vi blev ihop att han var alkoholist och gick till en övervakare pga sitt drickande. Pga att han gick dit fick han inte dricka på ett år så det första året vi var ihop har han inte druckit på ett helt år och det är jag 100% säker på. Men när övervakningen gick ut och han fick börja dricka igen drack han inte jätteofta utan helt normalt med mig och våra vänner.
Det är ju många här som umgås med tanken att separera, eller som nyligen gjort det. Här är ett boktips, tillika bloggtips. Har inte läst boken själv, men all input man kan få är viktig.
Det va ett tag sedan jag skrev här.. jag kastade ut min man vid nyår då jag fick veta att han vart otrogen och skyllde det på alkoholen. Han drack varje dag de senaste 3 åren. Till och med morgonen då vår son föddes :(
Efter jag kastat ut honom gjorde han flera förändringar i livet. Han sade upp bekantskapen med två personer vars vändkap enbart handlade om att dricka. Han bytte nummer och överlät all kontakt med kunder (inom pubbranchen) till sin kollega samt slutade dricka. Så han fick komma hem igen.
