Forum för anhöriga

Kärlek och Förlåtelse

Kan man förlåta? Vi har nu tagit ett rejält snack med maken. Samlades i familjen och pratade. Han tog mest åt sig av att anställda pratar, att våra barn far illa och gråter när pappa är full bryr han sig inte om. Han lovade i alla fall att vara nykter i ett par månader och jag bad honom att söka hjälp men han sa inget om det överhuvudtaget. Så vi har lugn och ro ett par månader framåt i alla fall. Efter fyllorna kring nyår har han varit retlig, stingslig och minst sagt inte särskilt rolig att vara runt omkring.

Hej alla...ett tag sen jag skrev nu.

Nu är det 4 1/2 mån sen jag bröt på riktigt, han har hört av sig mellan varven på sms, han dök upp hemma hos mig o kunde inte förstå varför jag ansåg att höra av sig innan tillhör allmän hyfs....
För ca två veckor sen fick jag sms på kvällen....att JAG aldrig skulle höra av mig till honom igen....svarade o fråga om han va full o fick till svar att han minsann aldrig kom dricka sprit igen i hela sitt liv...och frågade om jag träffat nån annan...!!!!!

VIRUSVARNING!
Det händer att en del obetänksamma och ibland illvilliga element utger sig för att vara medlemmar och sedan postar/lägger in diverse länkar i olika trådar..
Bla en "amelias" och nu sist "Ljusetitunneln".. (vet att jag sett sånt här tidigare också)
Och vill varna för att klicka på en del av länkarna.. Har bekanta som fått skräp i sina datorer..
Har även själv för något år sedan fått upp en virusvarning (har ett mycket effektivt program!) sedan jag av misstag råkat klicka på en länk i ett inlägg!

Firat ännu en jul och ett nyår med min nya kärlek.
Har varit både lugnt och väldigt trevligt.
Traditioner som förut men slipper oron och klumpen i magen.
Vi drack några öl till mat och julklapps utdelningen,men onykter var det ingen som blev.
Jag tänker ändå tillbaka och jämför med tidigare,men det är väl så att det bleknar sakta men säkert det förflutna som varit så jobbigt och som satt djupa spår i mig.
Har haft stora sönerna hemma lite över julen, dom har träffat sin pappa på julafton och sin farmor och det hade gått bra.

Min man sedan 11 år tillbaka har alltid varit glad i ett glas vin eller många..
Summerat:
Han dricker i stort sett varje dag. 1-4 glas vin. Och på fest så dricker han tills han somnar.. Han kan sova ett par timmar för att sedan vakna och fortsätta att dricka.
Vi har två barn (5,1 år) och han är inte rädd för att barnen ska se honom i det tillståndet.
Jag själv kan aldrig dricka så Mkt att jag blir påverkad när barnen är med och jag kan heller inte låta honom vara den som hjälper barnen om de behöver oss tex läggning, toa eller liknande.

Just nu känns allt skitjobbigt. Har en far som dricker och jag vet inte vad jag ska göra, ser hemskt ut därhemma och han själv ser anskrämlig ut, jag har kopplat in socialsekreterare men han tar inte emot nån hjälp, är ensam i det här, har ej nån vidare kontakt med mina syskon som inte bor här, jag mår inte bra.... Vad göra???

Året som gått..
På nåt sätt känns det som viktigare det här året att få summera och knyta ihop de lösa trådar jag kan knyta ihop. Allt låter sig inte göras på en gång och då får jag ta tillflykt till sinnesro-bönen.. Att förändra det jag kan, och släppa taget om det andra.. Och att jag får hjälp med att se skillnaden..

Jag ser att det finns många som söker en mer personlig kontakt..

Jag vill be er att respektera, att vi som finns här på forumet, kanske av många skäl, föredrar att vara anonyma!

Det är just den här anonymiteten, som gör att många av oss vågar öppna oss på ett sätt som vi annars INTE skulle göra..

Personligen, har jag också en väldigt stark integritetsgräns, som gör att jag själv väljer, om jag vill engagera mig extra i något.. (jag har varit med om situationer, där man räckt fram ett finger och någon tagit hela armen.. Och sedan blivit förbannad för att man backat!)

Jag har en man som gärna dricker för mycket. Efter ett gräl för några veckor sen 'tvingades' han lova att vara vit några veckor innan jul och att han endast skulle dricka måttligt på julen. Jag tyckte att han själv lät förväntansfull inför ett nyktrare liv, och det kanske han var också, men nu när han skulle 'unna sig lite' under julen så blev det såklart för mycket. Började till exempel julafton med återställare i garaget, och gick och la sig hyfsat full strax efter åtta på kvällen. Vi har två små barn.