Forum för anhöriga

Jag känner att jag vill dela med mig av känslan i mig efter att till sist tagit steget att flytta. Jag har under flera år känt en gnagande oro i olika situationer och aldrig vetat hur en kväll med alkohol skulle sluta. Det sista två åren har jag varje gång jag varit på väg hem känt en oro över vad jag ska komma hem till. Utlandsresor när mannen koppplat av har varit ett spänningsfällt för mig och jag har varit tröttare när jag kommit hem.

Hej alla som använder alkoholhjälpen. Det har snart gått fem år sedan vi öppnade alkoholhjälpen och saker har utvecklats snabbare och bättre än vad jag kunnat föreställa då vi planerade den här sajten. Vi har genomfört en vetenskaplig studie med över 600 deltagare som visade att människor som får tillgång till internetbaserad bedömning eller självhjälp minskar sitt drickande och sina problem. De som fick tillgång till Alkoholhjälpen och faktiskt använde den förbättrade sig lite mer än övriga grupper.

Hej Ny här!!!

Jag har träffat en man i över 1 år nu o det började med att vi bara va så kallat kk.....
under året som gått har ja sett han druckit så han blivit full 3 gånger per vecka... dricker han inte låser han i stort sätt in sig....

jag har bara fått träffa han hemma hos mig o då har han vart antingen full eller berusad....
jag har sett hans humör vart konstigt från o till, o när jag konfronterat hans drickande vill han inte lyssna...

han kallas tom för fylle( o sen hans namn)

Hej!

Jag har precis separerat från min sambo sedan 5år. Han är alkoholist(enligt mig) och dricker flera dagar i veckan, mer på helgerna. Ungefär en gång i månaden går någon "knas" pga hans drickande, med knas menar jag allt från att han super bort mobil/nycklar till att han hamnar i slagsmål eller fyllecell.

Vi har pratat och båda var överens om att det bästa för vår relation vore att flytta isär, alltså ser vi oss fortfarande som ett par. För min del var det mest pga alkoholen men enligt honom var det pga grälen.

Hur går man vidare?
Hej allihopa!

Hej! Den 18 november 2011 dog min mamma efter ca 15 års alkoholberoende. Jag har precis fyllt 20år och lever nu med många funderingar och frågor utan svar efter min mammas bortgång. Ska jag vara arg, ska jag vara förstående, ska jag vara ledsen, ska jag var glad.. osv! Jag skulle jätte gärna vela komma i kontakt med andra i min ålder som har förlorat någon förälder pga av alkoholen. Känner att folk i min omgivning inte förstår, jag behöver någon som kan säga - Jag VET vad du går igenom!

Skulle verkligen uppskatta att ha någon att byta funderingar och erfarenheter med!

Hej,

Tuff dag. Känner bara att jag lämnat en sjuk människa till sitt eget öde. Vad är jag för människa egentligen?! Står knappt ut med mig själv emellanåt. Kunde jag inte bara tagit det lugnt. I avvaktan på vadå frågar jag mig själv i nästa sekund? Förnekelsen är och var ju total, både hos honom och hans familj. Det gick inte ens att ta upp ämnet. Det fanns ju inget problem, så varför tog jag ens upp det?

Är på semester och återigen slutar kvällen med att jag lämnas ensam med 2-åriga sonen på stan för att min man tycker jag sagt något elakt. Jag ber honom att vi ska gå och äta som planerat men han drar. Jag gåt til hotellrummet. Lägger sonen och försöker själv sova. Ont i magen och helt förkrossad och uppgiven. Han börjar drivka 14:30. Kl 21:30 har han hunnit få i sig 7 öl, 1 flaska vin och en shot.

Hej !
Jag vet inte vad jag ska göra. Min väninna har fastnat i alkoholträsket och har problem. Jag har försökt på alla vis att hjälpa och stötta henne för att sluta, men inget hjälper. Hon klarade sig någon vecka, sen var hon tillbaka i skiten i gen.
Jag har varit med henne på akuten och där hände inte mycket och hon fick remiss till en beroendeenhet. Dit fick jag inte följa med och efter två träffar påstod hon att terapeuten sagt att hon inte behövde gå där längre, vilket jag inte tror ett dugg på.