Jag vrålar. Gud, kan man inte bara få dö någon gång. Jag är less.
Gud säger: "Ja, du ska få dö någon gång."
Men för fan, får jag lov att gå av skiftet nu i eftermiddag?

Jag fattar inte varför jag föddes och jag är trött på att plågas. Och jag super till mig en stunds vila.

Blir så glad när du skriver!
Och du är ju ett sånt levande bevis på varför man inte ska dricka. Att man med alkoholen skapar ett liv som är så torftigt att man är tvungen att dricka för att stå ut. Att man skäms så att man inte vågar stå upp för sig själv... Och hur löser man då det?
Du är så på pricken, som vanligt!
Egentligen är det ju ofattbart hur en så klok, rolig och underbar person som du hamnade där du var för 14 månader sedan. Ofattbart! Otroligt! Det får mig att tänka på hur många fantastiska människor det kommer att komma fram härinne när vi väljer bort alkoholen. Kanske blir ett jäkla liv när alla vågar stå upp för sig själva, men det är det värt ?. Kramar till dig!
Och när kommer boken?

skrivet Lena Nyman! "Vin och öl var dom viktigaste ingredienserna. Jag kände så väl att dessa ingredienser bringade mig, och inte bara mig, olycka - ändå var dom livsviktiga. Med alkoholen hade jag skapat mig ett liv som blivit så torftigt att jag var tvungen att supa för att stå ut."
Tror jag ska skriva ut och klistra upp, vilken sammanfattning på det meningslösa drickandet.
Kram

Leverjag

Som vanligt lägger du orden till träffsäkra bilder med budskap och mening. Kåsör, kritiker, poet ådror har du i dig. Så skönt att ha modet och självtilliten tillbaka.

Tack fina medsyster för din hälsning. Kan vara svårt att tolka men jag tror jag tolkar dig som du menade. ;-) Finns olika sätt att sända medskick som är positiva när inte mkt positivt står på menyn. Men det går. Det vet vi och det kan du. :-) sedan är det ju en helt annan sak att önska att man inte är en extraordinär människa som måste prövas extraordinärt mycket, eller hur? ?

Allt har en fortsättning. Den fortsättningen ser alltid bättre ut omarinerad och rattnykter. Det är verkligen sant.

Må bäst kära du
?

LenaNyman

Nyligen hemkommen efter att ha avlagt ett slags besök på främmande mark med människor jag knappt känner eller ens träffat. Det var väldigt nära att jag skulle låtsas som att jag var normaldrickare. Men hur det nu än var så flög sunda förnuftet i mig och jag bestämde mig för att berätta för ena halvan av värdparet att jag inte dricker alkohol. Och hur for det som då, tror ni? Jo, det blev ett något kantigt: "Jo, förstår du, jag har gått och blivit nykterist eftersom jag tycker jag dricker så alkoholistiskt."

När andra halvan av värdparet dök upp strax därpå så blev det lättare. "Jo, jag sa just att jag gått och blivit nykterist".

Sen gick det av bara farten.

Men visst är det på det viset att jag skulle vilja ibland. Dilemmat är ju att jag vill så mycket och då är det bättre att tämja i farstun eller vad man nu ska säga.

Kram på er.

LenaNyman

Det var länge sen jag hade ett sånt ihållande sug. Har tänkt i alkoholbanor dom senaste tre dagarna. Och det är inte nåt enstaka litet rosévinglas som föresvävat mig. Nej, en redig flerdagars suporgie; det hade varit nåt, det.

Det blir oroligt i maggropen när alkoholisttarmen knorrar på det här sättet. Läser reklamen och sexpacken öl blinkar "Hi, come and get me!" från sidorna. Grannen har haft party hela dan och jag har velat springa dit med några sexpack och skråla loss i stället för att vattna den jävla häcken.

Alkoholisttarm.
Alkoholisttänk.
Alkoholistskalle.

PP

Det är verkligen inte så klämkäckt när från ingen stans tankarna kommer Lena, men du känner hoppas jag att du har verktygen eller?
Tycker det har varit lite mycket Forum-vänner som haft det kämpigt på sista tiden (inklusive undertecknad) tycker att det räcker för ett tag nu ;-)
Kram Lena och ta vara på dig!

//PP

Hej vännen,

läser att du haft det lite kämpigt. Jag fick också liknande känslor efter ett tag. Jag var inte ett dugg sugen på ett glas vin. Nä hä du. Jag ville på riktigt ta en flaska vin och halsa! Du vet, dricka mig medvetslös typ. Jag såg bild efter bild av mig själv när jag formligen hällde i mig. Så har jag inte druckit ens när jag drack, om du förstår vad jag menar. Men jag tror faktiskt att det är beroendehjärnan som spelar oss ett spratt. Ett sista desperat försök att få det som den inte får längre. Nu har jag upplevt samma sak med sötsakerna. Jag fick för ett tag sedan långa bilder av hur jag åt tårta med mina bara händer. Bara vräkte i mig. Och jag gillar inte ens tårta!!

Håll ut kära du. Det kommer att ge med sig!! Som en klok Nyman skrev till mig en gång: iaktta och låt passera.

Stor kram till dig

LenaNyman

Tack för era kommentarer, kära PP, Vilja och Muris.

Det är fortsatt ickebra. Något har klämt ihop strupen och maggropen. Som gammal pms:are är jag van att må dåligt i dagar, men inte samma blytunga känsla så här länge. Vad handlar det om? En platå, kanske. Hur och vad det nu än är så nej, ingen alkohol här inte. Men visst är det lustigt hur jag försöker. Tur jag är så jädra klok och förnuftig, annars hade jag skamlöst lurat brallorna av mig själv för länge sen och så hade jag stått där halvnäck och helfull och lallat.

En grej jag har för mig när jag försöker lura mig själv är att jag tänker på dom gånger jag hanterade alkohol mindre katastrofdåligt. En gång i tiden, kan jag tänka, räckte till exempel en kvälls intag och det var väl samma gång i tiden jag mådde dåligt när jag tänkte på alkohol dagen efter. Behändigt nog låter jag bli att tänka på att mitt beroende accelererade och avancerade och progredierade och allt vad tusan man nu kallar just detta att en alkoholist odlar sin alkoholism. Det är med det där som med min ålder, tror jag. Blir liksom aldrig äldre än 25 längre. Skit samma att man är 75 och ser ut som en rynkig rishoppa överallt på kroppen; aldrig att jag blir 26 nångång.

Tänker på Ebba och snusen. Tänker på mig själv och snusen. På måndag har jag varit snusfri i tio veckor. Men jag vet inte om det är det som snört ihop maggrop och strupe. Kanske är det nån helt annan surdeg som vill ta sig ton och skrika ut i långa vrål? Vi får se.

Kram på er, hörni. Gott att ni finns.

PP

Det är säkert snusen Lena, bergis! Haha, ja varför inte? Vad vet jag egentligen...
Men ville bara säga att det var kul att se att du var här. Vi hade ju nästan fått dela
middagen idag. Hade säkert blivit fantastiskt! Hoppas att det snart vänder för dig, och oss alla
andra med för den delen! Huvudsaken vi är ett glatt gäng. Även om vi inte längre är fulla - är vi ju fulla ändå.
med "issues" ?

Trevlig kväll trots det!

//PP

Ebba

....att man, om man varit van vid att må skit vareviga dag och sedan ändrar i sitt liv (tar bort A för oss) och får känna på efter ett tag att må bra och till och med trivas.... Ja alltså om man sen trillar ner lite i mörkertankar, oro och inre gnagande, då är det nog lätt att få panik! Det fick jag. Jag kände skillnaden så sjukt tydligt. Jag hade mått bra, så bra att jag var redo att sluta snusa och trappa ner antidepp samtidigt. Trodde jag. Det var idiotiskt och självklart snackade jag inte med någon om det innan. Hade ändå inte lyssnat antar jag.

Hur som helst. Det vände igen för mig. Fan vad less jag blev på mig själv, men jag lyckades relativt snabbt även om det inte gick på en dag, att må bra igen. Lite klokare och ännu mera ödmjuk och respektfull mot mig själv är jag nu.

Mina tips:

TÅLAMOD.
BÄDDA SÄNGEN, DE SMÅ SMÅ SAKERNA SOM VI HAR SKRIVIT OM DU VET.
DET KOMMER VÄNDA, DET KOMMER INTE VARA SÅHÄR FÖR EVIGT även om det känns så.

Inga förhastade beslut.
Sov på saken.
Sov.
Sucka.
Le.

Minns hur vidrigt nojjig och äckligt bakis man kan vara.
Minns hur skönt det är att ha rent mjöl i sin påse och möta en nykter blick i spegeln.

Du är underbar!
Det kommer bli bra igen.