Idag vågade jag äntligen tala om för min man att det får vara nog nu. Vi hade gäster igår och som vanligt blev han väldigt full. När gästerna gått hem skulle han börja plocka med disken och jag bad honom låta bli för att han inte skulle slå sönder några glas. Som en trotsig barnunge gjorde han tvärtemot vad jag sa och slog naturligtvis sönder ett av mina (våra) vi glas. Jag gick då och lade mig för att han inte skulle starta ett bråk och säga elaka saker till mig vilket han ofta gör när han fått i sig den mängden han fick i sig igår. Han sover i ett annat rum när han har druckit, vilket jag är glad att jag fått igenom.
På morgonen idag sa jag att nu får det vara nog. Jag orkar inte leva i detta mer. Han flinade bara och sa att ett glas var väl inte så farligt. Men för mig blev det det glaset som fick min bägare att rinna över. Hans första reaktion var han sa att han kan väl flytta om det är så. Jag frågade om han hellre flyttar än tar tag i sitt problem, då kan han åtminstone erkänna att han har ett problem. Det gjorde han efter att jag redogjort för honom vad jag hittat på en sida på internet. Där stod det om man dricker lika många öl som han gör om dagen så är det lika mycket som ungefär 120 helrör starksprit om året. Alltså skulle han dricka ca tre helrör i veckan. När jag översatte hans ölkomsumtion i sprit började han förstå att han inte bara tar en öl då och då.
Jag berättade även att hans svåger skämtar om hans drickande och kallar honom alltid alkisen när han ringer och att hans söner himlar med ögonen åt honom när han pratar rappakalja när han har druckit. Sedan ska vår tonårsson ta hem sin flickvän för första gången nästa weekend. Jag berättade för min man att sonen var nervös för att hans pappa skulle göra bort honom genom att säga något dumt inför flickvännen. Det verkade också göra lite ont.
Nu har han lovat att minska ner och bara ta lite på helgerna (idag dricker han öl 7 dagar i veckan). Jag vet att man inte ska hoppas för mycket men att han lovar försöka är i alla fall något. Håller tummarna för att det ska bli bättre. För jag orkar inte längre......