Hej alla!
Jag har suttit här och läst trådar i flera timmar. Jag är imponerad av den visdom och medmänsklighet som finns här. Själv har jag svårt att se mig själv som något annat än en stor idiot just nu. I mars hade jag två år nykter och valde att fira det med ett par flaskor vin. Så höll jag upp ett par veckor innan nästa gång. Därefter blev det tätare mellan gångerna och större volymer. Nu sitter jag här med ångesten och känslan av värdelöshet. Sedan i onsdags har jag druckit tre liter starksprit och två liter stark cider. Och inte har jag ätit något heller. Det är dags att jag tar det här på allvar. Jag har varit alkis sedan 1989 och bara gjort två uppehåll, det första i sju år och så nu det här sista i två år. Jag har skött jobbet dock, har begränsat drickandet till ledig tid. Men nu börjar pensionen närma sig och paniken kommer som ett brev på posten. Om jag tar ett återfall som pensionär, när jag inte längre har ett jobb som begränsar mitt drickande, kommer jag att överleva? Jag har provat det mesta under min karriär, AA, psykiater, KBT, Antabus etc. utan något långvarigt resultat. Jag blir mer och mer övertygad om att jag måste hitta boten inom mig själv.
Förlåt om jag skriver osammanhängande, jag är inte van.

heueh

Den var kul den, Levande. Men nu är ju jag den sortens människa som kan ägna en timme åt att leta efter en maskin för ett jobb som skulle ta tio minuter att göra manuellt. Snöslunga! En så'n ska jag ha, med metalliclack, rävsvans på radioantennen och ett par plyschtärningar hängande på styret. Så ska jag köpa en tub Brylcreme, kamma håret bakåt, lyssna på Elvis och känna mig som en äkta hillbilly när jag går där bakom coolaste maskinen!

Heddali

Jag hänger och läser här precis som i de flesta trådar, det hjälper mig mycket att läsa andras reflektioner.
Vad roligt med huset, med dina nya vanor är det enkelt att se det som en nystart! Ibland ger positiva händelser ringar på vattnet och kan leda till fler positiva saker. Du skriver om din gamla vän som ev gått bort och hans fru som är kvar. Kanske är vinsten större än risken att höra av sig och prata lite med henne?

heueh

Dom är fula som stryk, av rätt dålig kvalitet och inte särskilt bekväma att sitta i. Ändå kan jag inte förmå mig att slänga dom. För något tiotal år sedan åkte jag och min son till Spanien för att köra motorcykel på en av banorna där nere. Vi lastade vårt 5,5 ton tunga, 14 meter långa ekipage och gav oss iväg dagarna innan julafton. Resan blev, tja, intressant. Det var snöstorm ända ner till södra Tyskland och med sommardäck på fordonet blev det spännande. Trehundra mil senare, efter att GPS'en lett oss in på små, krokiga bergsvägar utan skyddsräcken, kom vi fram till tio dagar av ren njutning. På plats kunde vi konstatera att vi glömt ta med oss något att sitta på, så vi åkte till närmsta köpcentrum och inhandlade de billigaste stolar vi kunde hitta. Två röda fällstolar.

De här stolarna representerar ett kärt minne, ett som jag vill bli påmind om. Jag drack på den tiden, men en vecka innan avfärd slutade jag och höll mig spik nykter hela tiden. Man kan tycka att jag inte hade något val, och det kan ju vara korrekt, men faktum är att jag helt enkelt inte ville dricka. Upplevelsen var större än så. Djupt inne i min missbrukarsjäl insåg jag att jag inte skulle få ut något av det hela om jag inte var nykter. Faktum är att alla mina käraste minnen är från tillfällen då jag har varit nykter. Även om jag alltid har hållit mig nykter på dagtid, så kommer kvällar av drickande att skicka mina minnen in i ett svårgenomträngligt dis.

Så att jag är nykter idag ger mig inte bara ett bättre liv i nuet, det ger också mitt framtida jag större chanser att må bra.

Ha en fin dag allihop!

Vad roligt för dig med huset. Det sägs ju att en trädgård ger människan evig lycka... Och i och för sig en del jobb. Det tror jag bara är nyttigt. Man kan även fixa så trädgården är mer lättskött. Tex stora blomkrukor i stället för rabatter, robotklippare, stenplattor mm mm. Lycka till.... Kram

Ja, det är väl så att de bästa minnena man har är när man har varit fullständigt närvarande och det säger sig själv att då är det inte när man har druckit. Konstigt då egentligen att så många tillfällen och högtider är förknippade med alkohol.

heueh

Där har vi en klassisk replik. När man hör den i början på en YouTube-video så vet man att något kommer att gå snett på ett spektakulärt och underhållande sätt. Jag älskar den där genren, jag prenumererar på flera kanaler som specialiserar sig på misslyckanden. Orsaken är troligen att jag själv har en tendens att klanta till det i tid och otid, det ligger en tröst i att se andra ställa till det ännu värre, ibland så förutsägbart att man undrar om det är avsiktligt. Kanske är det kompisarna med kamerorna som hejar på i förhoppning om att det ska gå som det så ofta gör. Det finns också ett antal kollage med fulla människor. Det lockar till många skratt att se folk snubbla på ingenting, försöka cykla eller trilla av barstolen.

Samtidigt är det lite sorgligt. Jag har tack och lov inte haft för vana att bli full i offentliga sammanhang, jag har alltid väntat med att dricka de där sista "över gränsen"-glasen tills jag har kommit hem, men ett speciellt tillfälle kommer jag ihåg. Jag och den gode vän jag skrivit om tidigare hade en tendens att bli packade och sitta och snacka hela natten. Våra fruar, som oftast lade sig vid två-tiden, beslöt sig en midsommarafton för att ställa upp en videokamera för att se vad vi egentligen gjorde. Det blev en pinsam stund på midsommardagen när vi bänkade oss för att titta. Jag hade ingen aning om att ämnet "hur man botar hicka" rymde material för en timslång diskussion. Eller att en hund i en inhägnad trädgård behöver kopplas för att gå och kissa vid närmsta buske.

Jag kan livligt föreställa mig hur det skulle kännas att vakna upp efter en festkväll man i bästa fall har vaga minnen av och hitta sina eskapader förevigade på YouTube av hjälpsamma kompisar. Med kompletterande länkar på Facebook, Twitter och andra sociala media. Inte undra på att så många av oss dricker i smyg.

Ha en skön dag allihop!

Levande

Vilken mardröm, tur man inte har hamnat där iallafall.
Räcker att man skickat sms eller ringt något samtal man inte borde.
Jag liksom dig skött mig ute de flesta gånger och druckit klart hemma, vilket är ännu mer förfärligt.
Önskar dig en fin fredag

heueh

och många andra kreativa människor har haft problem med drickandet. Ofta har det hävdats att de skapade sina bästa verk när dom var inne i en dryckesperiod. Nutida forskning pekar på att det troligen är en myt. Ofta ledde i stället deras drickande till att dom hamnade på mentalsjukhus. Då, liksom så ofta nu, faller missbruksvården under avdelningen psykiatri. Det har skrivits en del härinne om hur svårt det är att få något gjort när man är nykter, även efter en längre tid, och hur mycket mer man får gjort när man dricker.

Jag har länge hållit med, jag har ett yrke som kräver en viss kreativitet och jag har länge levt med illusionen att mina bästa alster har tillkommit när jag har druckit, inte som berusad men som bakfull. I morse gick jag och reflekterade över det här, och om jag ska vara brutalt ärlig är det inte så. Det jag är mest stolt över har jag åstadkommit under mina avhållsamma perioder. Tyvärr är det nog så, att även om jag har åstadkommit en del bra saker under alkoholens inflytande, har det inte varit tack vare den, det har varit trots den. En slags djävlaranamma-attityd, jag ville bevisa för mig själv och omvärlden att jag minsann kan i alla fall.

Nu har jag passerat sextio, och åren av missbruk börjar komma ifatt. Jag orkar inte längre jobba när jag dricker, och tyvärr är jag också konstant trött även nu, som nykter. Kroppen har ju en viss förmåga att återhämta sig, men det blir svårare och tar längre tid när man blir gammal. Jag önskar jag hade insett det här för trettio år sedan och inte använt kreativitet som ursäkt för att dricka. Gjort är gjort, nu får jag anpassa mitt liv efter dagens situation. Att i lugn och ro gå och påta i trädgården är väl inte fel det heller.

Ha en fin dag!

Levande

Tycker det är rätt skönt att slippa alla projekt jag kan dra igång efter några glas vin.
Får ju fortfarande rätt galna idéer men nu tänker jag efter innan jag drar igång.
Funderar på om du tagit några prover nyligen, för mycket alkohol brukar göra att man behöver både d och b vitaminer. Kan vara värt att kolla.
Önskar dig en fin dag

heueh

sjunger på sista versen nu. Jag ska ge den en chans till, i morgon åker den in på verkstaden men om den inte uppför sig efter det så får någon annan stackare ta över. Köper man en engelsk bil får man skylla sig själv heter det ju, historierna är många; Lucas, som står för elsystemen i de flesta brittiska fordon sägs vara mannen som uppfann mörkret. Jag var nykter när jag köpte den, av naturliga skäl, men jag var inne i en period av drickande.

Det verkar som om jag har sämre omdöme, och för den delen allmänt sämre intellektuell kapacitet när jag dricker även om jag har några nyktra dagar. På något sätt behöver jag då inte vara full för att fatta dåliga beslut, även om det hjälper. Internethandeln är en katastrof för mig som alkoholist, att sitta berusad framför datorn och kolla virtuella butiker har kostat mig en hel del pengar. Gud hjälpe oss om man någon gång i framtiden kommer att kunna handla sprit på nätet!

Jag var ute på golfbanan igår, min son spelar så jag och hunden följde med för sällskaps skull. Det var härligt att ta en lång promenad ute i det fria, men jag förstår inte själva spelet. Med yviga gester förklarar han att bollen ska iväg strax till vänster om de där träden där framme, så ska den landa på en gräsplätt strax intill en sandlåda. Så lägger han den på en liten träpinne och dammar iväg den, rakt ut i skogen. Vad ska det vara bra för?

Ha en härlig dag allihopa!

Levande

Kan bara le och inse att många av oss har handlat de mest dumma saker på nätet i dimman. Man borde kanske blåsa innan man fick använda kortet på nätet, hade räddat mig många gånger.
Dina betraktelser är underbara att läsa till morgonkaffet
Önskar dig och hunden en fin dag

Tänker lite på att du i dina perioder av drickande har en tendens att fatta dåliga beslut även nykter. Funderar lite över de där "perioderna" och vad de har gemensamt förutom drickande. Är man i ett visst mentalt stadium när man "ger efter"? Så att det på sätt och vis är kört redan innan. Och att drickandet då givetvis förvärrar allt. Tänker på vad som fick mig att "börja om" igen i våras och hur man ska göra för att sådana perioder inte blir en dryckesperiod där drickandet eskalerar. Har definitivt inga svar, men funderar just nu på hur man kan känna igen de där varnignssignalerna. För jag är rätt säker på att det finns nåt innan och att den där omdömeslösheten du beskriver kanske fanns före första glaset.

napalosrot

Heueh, igenkänning här när du skriver om LR bilköpet och att du var inne i en period av drickande. Låter lite som jag. Tror man inte är så rationell när man är inne i dimman. Inte jag iallafall. Men man tror der då. Att man är så smart. Väl ute ur dimman så får man ändra på vissa saker. Göra om och göra rätt.

heueh

det är andra måndagen på rad som jag vaknar. Låter lite konstigt, jag vet, men så här ligger det till: om man inte sover på natten kan man ju inte säga att man vaknar på morgonen. Det är mycket länge sedan jag sov natten mellan söndag och måndag. Orsaken tror jag är mina dryckesvanor; jag drack bara kvällstid i veckorna, och relativt begränsat, men på helgerna fanns det inga hämningar. Jag drack dygnet runt, de sista slattarna brukade gå åt på söndag förmiddag och så blev natten som den blev.

Det här blev en vana som satt i även när jag slutade dricka. Söndagnätterna har de sista åren bestått av surfande på nätet och slöande framför TV'n. Jag har svårt att erinra mig någon måndagmorgon då jag har vaknat utsövd. På det viset har måndagar för mig blivit en hemsk dag, en som man bara tar sig igenom efter bästa förmåga. Den här gången har jag aktivt försökt bryta den där trenden, jag har lagt mig på söndag kväll och tagit vridandet och vändandet, men inte gett upp och gått ur sängen. Nu börjar det äntligen ge resultat.

Jag glömde stänga dörren till sovrummet i morse. Det regnade och även om jag försöker torka hunden torr så gott det går när vi kommer in, så tycker han ändå att det där sista torkar som bäst under mitt täcke. Han tycker att han är så diskret, det husse inte vet har han inte ont av, men det är inte så svårt att klura ut att i den här sängen har det legat en blöt hund. Plus att det syns rätt tydligt på hunden själv; föreställ er hur man ser ut om man har lagt sig med blött hår, föreställ er sedan hur det ser ut om man har hår på hela kroppen. Punk-hund.

Ha en bra måndag!

heueh

med att lära mig en ny mjukvara. Inte en uppgraderad version av något jag redan kan, utan något helt nytt; något jag aldrig gjort förut. Jag har skjutit upp det ett bra tag, tycker nog att jag börjar bli för gammal för att lära nytt. Men nu när jag har kommit igång är det riktigt kul. Jag började med att köra igenom de lektioner som följde med programmet men det blev jag inte mycket klokare på, så nu kör jag den gamla hederliga metod jag lärde mig av barnen en gång i tiden: Trial and error. Barn gör ju så; de trycker på alla knappar och ser vad som händer, går något snett så börjar dom om.

Det tar lite tid, men kunskapen sätter sig så mycket bättre på det viset. Man gör ett misstag och får börja om, så gör man inte det igen. Till slut har man gjort alla misstag som går att göra och det som återstår är det bästa sättet. Det var så jag lärde mig köra fort på motorcykel; man vet inte var gränserna går förrän man överskrider dom. Efter att ha kört omkull några gånger vet man hur fort man kan köra. Det gör lite ont ibland och är inte helt billigt, men jag har inte klurat ut något annat sätt. Jag önskar bara att jag var smart nog att applicera det här tänkandet på mitt missbruk; i stället väljer jag i detta enda fall att göra samma misstag om och om igen.

Morgonpromenaden idag var lite extra njutbar. Luften var klar och krispig, några tunna molntussar fick himlen att se extra blå ut. Över dammarna drev små bollar av dimma som änderna pilade in och ut ur, som skepp på ett stilla hav. En fontän genererade en pelare av dimma som steg mot skyn som brandrök. När solen kom upp lyste den på det daggvåta gräset och fick stråna att se nästan vita ut. Så borde alla dagar börja.

Hoppas ni alla får en njutningsfylld dag.

Annwer

Tycker du är stark, har själv dåliga erfarenheter och önskar prata med någon som förstår. Har man, barn, jobb och som de flesta välartad ?. Hör av dig om du vill/orkar prata med nig.

heueh

Det här är helt rätt ställe att vara på. Själv är jag inte särskilt bra på att ge råd, men ett som jag och många med mig har fått delar jag gärna med mig: Starta en tråd här inne på forumet! Här finns en uppsjö av visa och erfarna människor som inget hellre vill än att hjälpa till. Här får man stöd och uppmuntran utan pekpinnar, utan fördomar. Oavsett vilken situation du är i så finns det någon som har varit där och kan ge draghjälp.

Eftersom vi alla här inne lider av samma sjukdom så går det upp och ned, ibland är vi den som stöttar, ibland den som behöver stöd. Det är det som är det fina; oavsett hur livet behandlar oss kan vi alltid vända oss hit. Det här är vår fristad, vår oas mitt i kaoset. Här kan vi slå oss ned i lugn och ro, ibland för att lyssna, ibland för att prata, ibland för att bara reflektera över oss själva.

Lycka till Annwer, jag hoppas få följa dina framsteg under lång tid framöver!

heueh

Kontraktet är underskrivet och handpenningen betald. I december kommer jag att flytta in i mitt hus! Jag kan knappt vänta, det har varit så mycket upp och ned på senaste tiden så jag längtar verkligen efter att slå mig ner där ute i skogen och bara andas ut. I någon snödriva. För naturligtvis kommer det här att bli det första året på länge som det börjar snöa i slutet på november. Jag har ett köksbord gjort av sjunktimmer, bara bordsskivan väger 90 kg. Det kommer att bli intressant att släpa den genom snöstormen. Fast det lämnar jag till mina söner att oroa sig för.

Min viktigaste uppgift kommer att bli att bryta en trend. Varje gång jag har flyttat hittills har jag firat med stjälp av alkohol. Det här ska fanimig (ursäkta språket) bli första gången som jag firar med kaffe, eller läsk, eller vad som helst som inte innehåller de förhatliga procenten. Jag vill att mitt nya liv som skogsmulle ska börja rätt eftersom då är chansen större att det fortsätter så. Baserat på tidigare erfarenheter så vet jag att om jag tar så mycket som ett glas så kommer jag att bli så till den grad besviken på mig själv att jag fortsätter dricka av bara farten. Och sedan får jag samma elände att ta mig ur som har haft nu senast.

Igår var hissen blockerad när jag kom hem från affären. Någon höll på att flytta och tog sin rundliga tid på sig. Två fulla matkassar hade jag, efter tio minuters väntan blev jag orolig för frysvarorna och bestämde mig för att gå upp. Tio trappor. Spiraltrappor. Dom säger att det är nyttigt att ta trapporna, men jag tror det är en modern variant på ättestupan; ett sätt att göra sig av med överflödiga pensionärer.

Ha en bra dag allihop!