Hej!
Har en tid funderat på att gå till ett AA-möte men har i sista stund dragit mig ur. Känns för läskigt, ovetskapen om hur det går till, hur jag blir bemött, ja ni vet! Nu har jag fått i hemläxa av min terapeut att gå på ett möte så nu har jag ingen ursäkt.. Tänkte gå imorgon men inser att det är röd dag. Någon som vet om det påverkar de ordinarie tiderna som finns på AA-hemsida?

Jösses vad jag känner igen mig i detta inlägg! Alla förståsigpåare som tycker att jag är så klok och sån enorm förmåga till självreflektion!
Men sen då, när beslutsamhet blir totalt bortblåst-då är man som bortblåst!
Även det du skriver om att inte göra andra besvikna känner jag igen; det är en känsla jag alltmer börjat iaktta. Gör du det?

Zinga

Tack för din omtanke, den betyder mkt! Det går bra! Mkt tankar på framtiden såsom botten, vänskaper, psykiskt o fysiskt mående. Jag har mått så bra under januari. Allt självförakt, skam, skuld, dåligt samvete har hållt sig borta. Genom att gå på AA-möten har jag fått en helt annan förståelse o insikt än tidigare. Jag inser att jag måste fylla mitt liv med annat, där alkoholen tidigare tog väldigt stor plats tidigare. Jag har börjat lite smått o det känns väldigt bra. Under januari har jag hållt mig undan det sociala, men inser att jag måste ha det sociala på ett eller annat sätt, men insett att jag har lite att jobba på o att jag är rädd för att bli ganska ensam gällande vänskapsrelationer. Jag står dubbel inför framtiden o alkoholen. Jag vet att jag inte hanterar alkohol o om jag börjar dricka igen så kommer det gå åt helvete men.... ja...jag vet inte... Var på Early bird i söndags o kan bara instämma! Var även i onsdags o fredags. Känner att jag behöver gå nu för att inte tappa bort mig.

Zinga

jo jag försöker bena ut vad som är vad. Vad gäller mitt dåliga samvete att inte dricka alkohol i vissa sällskap/personer har jag kommit fram till att problemet ligger hos de personerna. Trots det känns det jobbigt. Det svåra är väl att mitt sjuka alkohol-jag drar vinning av det dåliga samvetet o försöker övertala mig att då dricka för att göra "alla" nöjda o glada ?. Vad gäller behandling, o självreflektion etc som du skriver om så har det hjälpt mig oerhört att gå på AA-möten. Det som sägs där o de personer jag träffar där ger betydligt större intryck, stöd o förståelse för hur jag fungerar o tänker än ngn annan läkare eller samtalskontakt jag haft! Hur går det annars för dig?

Oj vad jag är imponerad av din viljestyrka!
Riktigt glad blir jag :)

Det sociala ordnar sig. Bli stabil för i dig själv först. "Det viktigaste först" ;-)
Sen kommer du får beröm av dina riktiga vänner.
Till sist slutar det med att någon av dom kommer till dig för att rådfråga..(alla känner vi ju någon i vår umgängeskrets som är på glid utan att se det själv)

Snart enmånadsmedaljen?

Du verkar redan ha hittat något så fortsätt så.. :D

Kram

Zinga

Roligt att kunna tillföra lite glädje Äntligen fri!
Ångest ikväll över allt möjligt o inser att det är jobbigt att vara i känslan o stå ut tills den går över. Med alk. går det lättare...för stunden... Idag har en månad gått sen jag drack sist o då var tanken en vit månad för att sen dricka kontrollerat. Kontrollerat... det är ett skäm när det gäller mig, jag vet det av tidigare erfarenheter. Det går ett tag o sen är jag tbk på ruta ett, men det är som om jag inte är klar. Jo insikten har jag o kunskapen men jag vet inte. Har dock ngt annat med mig denna gång, en insikt jag inte haft tidigare o den har jag fått genom de AA-möten jag gått på. Innan denna månad trodde jag aldrig att de skulle komma att betyda så mkt!
Nu ska jag ta kvällen o stå ut,
med förhoppning om att det känns bättre imo. Upp o ner, det är det som är livet har jag hört ??

Det går fram och tillbaka. Jag tyckte det var lätt som en plätt att avstå alkohol den första månaden. Kände inte alls igen mig i abstinensbeskrivningar och nästan planerade återfall. Jag kände mig udda. Sen vet jag inte vad som hände riktigt eftersom jag drack vin i fredags (torsdag idag), jag hade lust och sug och samtidigt nyfikenhet på hur jag skulle reagera. Rejält vinseg på lördag och kom fram till att dricka vin inte var värt bakiskänslan. Hade vin kvar och sparade det tills nästa matlagningstillfälle då rödvin skulle passa I maten (inte till..*L). Tydligen var det matlagningsdags igår, dock utan matlagning. Trött och lite uppvarvad tog jag ett glas vin när jag kom hem, och ett till och ett till. Men sen var flaskan slut, det var 3/4 kvar i den. Bakisseg idag..nej, inte värt det.
Tar nu nya tag! Nyckeln till gårdagens drickande var att det fanns vin hemma samt att jag var trött, hungrig och lite skör. Alltså...inget vin hemma..det blir resultatet!

Waow!
Har du tagit medaljen? ;)
Ja, det går upp o ner i början. Man kan helt enkelt inte ta in allt på en gång. Hjärnan skyddar sig.
Man får ta in allt i de doser som man klarar av. Men sen! Sen kommer du vara framför livet, inte släpa efter..
Det är nog läge för dig nu att googla PAA (post akut abstinens).
Då får du svar på varför ditt mående går upp o ner.
Men kom ihåg att du måste igenom det. Och att det kan vara en fight. Det är, som jag skrev i annan tråd, alkoholens sista chans att få dig tillbaka. Ge dig inte nu. Du har belöningen runt hörnet. En av de största belöningar som du någonsin kommer att uppleva i ditt liv.
Kämpa kämpa :D

Tips. En av de bästa AA mötena i Stockholm är Mariagruppen på fredagar kl 1830 på St Paulsgatan på söder. Testa den ;)
Jag drar dit i morgon förresten.

Nog så lång färdväg till huvudstaden, men tack för tipset. Jag har inte varit på något möte ännu. Kanske, kanske inte blir av. Tycker än så länge att alkoholhjälpen känns riktigt bra för mig. Tänker såhär, av 2017 har 33 dagar gått och jag har druckit 2 av dessa. I genomsnitt skulle jag ha druckit 15-20 av dessa och vid de flesta tillfällen större mängder än de jag druckit dessa 2 gånger. Klar framgång! !

Mitt förra inlägg var till Zinga men jag tycker att du är en superkämpe med!
Du har gjort en stor omläggning i ditt liv redan och du skall klappa dig på axeln.
Bra att skriva av sig här inne men uteslut inte möjligheten att träffa andra som kämpar på riktigt (AA).Du väljer själv ;)
Du är definitivt på rätt väg.
Stort lycka till nu!

Zinga

Hjärnklar, underbart uttryck, skrattade gott när jag läste det! Jag håller med dig om att första månaden varit lätt. Dock har jag, precis som du upplevt en annan känsla sista dagarna. Jag lyckades dock avhålla mig, men balansen är hårfin och jag förstår verkligen det du skriver om återfall. Det är tufft men livet innebär en massa val. Min terapeut sa ngt klokt: om man tar ett återfall är det lätt att tänka, det gick åt helvete så jag kan lika gärna fortsätta att dricka flera glas, imorgon eller nästa dag.... Om man däremot går vilse i skogen tänker man ju knappast, nu när jag redan gått fel är det skit samma, jag kan försätta gå fel o komma ännu mer vilse... Så sant ;). Kämpa på Hjärnklar, du verkar vara en stark o klok person!

Zinga

Tack Äntligen Fri! Nej ingen medalj. Lite krångligt med tid o plats på luncherna... Ska googla om det du skrev. Känner att jag behöver lite kunskap för att förstå det som sker. Fredagar vid den tiden är inte så bra för mig. Har dock varit på samma gamla ställe ;). Ska till Early bird imorgon också.

Jag har haft en påfrestande vecka, vilket jag känt inte varit så bra för mig. Jag känner för första gången att jag är sårbar på ett nytt sätt och att jag behöver ta hand om mig o inte komma i för stressiga eller känslomässigt stressiga situationer. Denna vecka har dock varit båda delarna och tpk med en familjemiddag igår. Det brukar drickas bra på dessa och innan jag kom dit "skrek" kroppen efter alkohol med tillhörande ångest. Även början på kvällen var jobbig men det la sig allt efter kvällen gick samt av att se de andra dricka glas efter glas och bli dragna. Från att längtat efter alkohol i början o nästan känna en förnimmelse av vin i munnen blev det senare bara skönt att inte druckit när jag såg de andra. Jag kunde gå därifrån stolt o pigg. När jag kom hem sköljde en våg av dåligt samvete o ångest över mig när jag kom att tänka på de gånger jag gått därifrån, rätt dragen med barnen.... fyyyy!!! Jag har bestämt att oavsett vad som händer med min alkoholkonsumtion ska jag aldrig mer dricka i de sammanhangen!

Jag kopierar in en text jag skrev i min egen tråd, apropå det du skriver om att gå vilse i skogen och hur man resonerar där.

"En metafor är när vi på utflykter märker att vi är vilse så startar en process. Vi kan stanna upp och prata om att vi är vilse, att det är läskigt. Att enbart stanna där gör inte att vi kommer någonstans. Att med gemensamma krafter leta fram en riktning är smartare. Någon kanske har karta och någon annan kanske kan läsa den. Efter det ska man vara överens om vägen. Någon tar vänster och någon annan höger och resten rakt fram..För vad vi vet kan alla kommit fram eller gått vilse på nytt. Vad vi vet är ändå att de som gör något annat än bara pratar kommer någonstans. Men att ta fram karta och kompass och tyda den är konstruktivt. Och det är väl det vi gör genom att ventilera här hoppas jag. Och kommer vidare från det låsta läget."

Du har all anledning att känna dig stolt. Sug på den känslan, ta fram den lite då och då. Speciellt på kvällen och tänk på hur bra nästa morgon kommer bli. Jag har märkt att ju blötare fest jag befinner mig på, ju viktigare blir tanken på hur bra jag kommer må nästa morgon, hur underbart det skall bli att gå upp tidigt, morgonkaffet, träna, morgonpromenaden etc.. Jag längtar då efter allt som jag skall fylla nästa dag med. Genast infinner sig ett lugn i mig och jag njuter av att vara där o då. Jag släpper loss o festar jag med, men har en annan agenda än dom som dricker. Sen skall jag väl säga, i ärlighetens namn, att jag upptäckt att folk faktiskt inte dricker som mycket som jag tidigare trott. När jag själv drack så trodde jag att alla drack på samma sätt som jag. Men det var mestadels i mitt huvud..

Du har något. Jag kan se det. Jag känner igen mig i dina ord o tankar. Jag tror att du har alla möjligheter göra den livsstilsförändring som krävs för att få ett fantastiskt liv. Ett liv utan bedövning. Ett fritt liv ;)

Zinga

Blir lite...typ mållös av det sista du skrev, o glad! Det du verkar ha skaffat dig är som du skriver, ett nyktert liv o inte bara alkoholfri. Det har gjort intryck på mig. De tankarna hade jag inte första gången jag sökte hjälp utan bara fokus på alkohol. Att det faktiskt var rätt synd om mig som "fuckat till det" dvs druckit mig till ett alkoholproblem o var rätt bitter över det. Jag kan även idag känna en sorg att jag hamnat i denna situation men är väl mer av åsikten "tufft skit", ta ansvar o gör ngt åt det. Lätt att vara kaxig i medvind....?. Jag kanske får ångra det jag skrev...?.

Jag känner igen mig mycket i det du skriver om bitterheten i början. Tänkte ofta tankar som "varför jag?" och "dom dricker ju lika mycket, varför kan då inte jag.."
Lönlöst.. Lite som en person som just fått reda på att hon/han måste ändra på sitt liv pga en diabetesdiagnos - "Varför jag??"
När jag till slut accepterade att jag tillhör de 5-10% av befolkningen som har begåvats med ett annorlunda belöningssystem så kunde jag börja min resa. Idag tror jag nästan fan att det var uträknat så. Meningen helt enkelt. För utan den insikten (att jag är rökt om jag dricker) hade jag aldrig fått uppleva det jag får uppleva nu.. Livet är sjukt nyckfullt. Men nu händer det saker. Och jag ser saker hända, är inte bedövad längre. Du kanske redan har kommit dit? Om inte så bör du snart känna saker ;) Själv minns jag hur det kom över mig. En lycka från ingenstans. Satt o tittade på min dotter och vi lyssnade på musik. Fick tårar i ögonen av glädje och tacksamhet. Totalt lugn.
Det var bättre än mycket annat jag upplevt.

Kämpa på ;-)

Zinga

Jo, skulle kunna säga att jag satte krokben för mig själv med flit.... Var bortrest förra helgen o drack lite vin. Planerat återfall...kan man kalla det det!? Kände inte av det direkt, rent fysikt menar jag. Det jag inte räknade med var att jag förlorade en bit av mig själv på vägen... Jag hade kommit in på nya tankebanor innan, funnit en viss ro. Nu är halva jag tbk i det gamla o halva jag i det nya. Inte så att jag har direkt sug eller har druckit efter för det har jag inte, utan mer att jag inte går på stigen utan i höga gräset brevid... Jag har varit på 3 möten denna vecka o inser att jag måste gå mkt närmsta tiden för att komma på rätt spår igen. Vill tillbaka ?. Tack för omtanken!!

AlkoDHyperD

Även om du går i gräset ? . Hej, förresten, ny i den här tråden. Jag läste om hur besvärligt det kunde vara för dig med vänner som dricker och att du ibland kunde ha svårt att gå din egen nyktra väg, eller missförstod jag?
Om det nu är som jag uppfattade tänkte jag fråga samma sak som i en annan tråd, hur skulle det vara för dig att tala om för dem du umgås med (och litar på förstås) att du inte "tål"alkohol och be dem om hjälp. I skarpt läge kan det vara en livlina och i vardagssammanhang kanske en del av dem tänker till och själva avstår för att du inte ska behöva välja.
Jag är imponerad över din beslutsamhet och ditt engagemang! Har själv inte kommit så långt som att gå på AA-möten. Kan bero på att jag gick på några i samband med en behandlingshemsvistelse på 1990-talet och inte tyckte att den amerikanska sektliknande stilen var något för mig. Men det kan ju ha ändrats och vara olika beroende på ens egna sinnestillstånd, mognad (jag var strax över tjugo då) och gruppens sammansättning. Tror även min kidnappade hjärna vill få mig att avstå dessa möten för att lämna en liten glipa öppen...tyvärr. Är nykter sedan tre veckor men dessförinnan var det ett helt år utan återfall. Kram

Strunta i det som har hänt nu. Titta framåt och låt dina ben ta dig till möten.
Bara att trampa på ;)
Du har ju kommit igång riktigt bra..

Kram