Det är mig och min son det handlar om....

750 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Nykteristen
Ja, sånt är sjukt jobbigt oh

Ja, sånt är sjukt jobbigt oh gör ju såklart att man inte kan slappna av ordentligt.
Hoppas du kan slappna av o njuta av er helg bortresta. Försök o inte ringa till honom utan bara va med barnen...o njut!

Nä, beroendepratet stör mig nån minut sen släpper det....självklart känner jag ett litet magont när han säger så men försöker o inte tänka på d. Han sa själv nu igen på morgonen att han skulle kunna tänka sig att aldrig mer dricka o krävdes d antabus hela livet så fick det va så....
Det kommer komma dagar när d är jobbigt på riktigt så just nu är d lugnt och jag njuter av ett alkoholfritt hem....mer ön jag kunnat tänka mig

Nykteristen
InteMera, hur går det för er?

InteMera, hur går det för er? Åker ni idag?

Idag ringde åklagaren till sambon så snart är det nog dags för rättegång också, skönt o få det gjort men nervöst över hur resultatet kommer bli.
Vet ju att det inte är min sak egentligen men det drabbar ju oss som familj oavsett vad som händer, jag menar skulle d bli fotboja så handlar det ju om ekonomi ordentligt....men vi får se!
I helgen ska jag njuta ordentligt för första gången på....ja jag vet inte ärligt talat sen, men sen vi träffades kanske? Sjukt egentligen när man tänker efter, hur har man orkat gå omkring i denna alkoholstinna värld? Än så länge verkar han må hyfsat bra....

Dis
Hur går det för din sambo, Nykteristen?

Är han fortfarande positivt inställd til nykterheten? Här hemma är det så lugnt och skönt, nästan för lungt om du förstår vad jag menar. Sambon är inne på sin 13 nyktra dag och har nästan förvandlats till en annan person. Ingen irritation på eftermiddagarna längre, vilket resulterar i att vi inte heller bråkat något alls. Vanligtvis så är han ofta väldigt lättirriterad innan han fått sin första öl för dagen och det triggar ofta igång bråk om stort och smått hemma. Sen när han börjar dricka så triggar det ännu mer irritation hos mig och så är det igång....

Men samtidigt märker jag att han är väldigt dämpad, inte så glad heller, mer likgiltig till det mesta. Men har också noterat att han leker mycket mer med vår dotter och engagerar sig i henne, vilket ju är ett stort plus! Jag hoppas att han kan klara att ta sig igenom den här perioden av likgiltighet snart....Känns som att han liksom inte ser meningen med ett liv utan alkohol, och han säger fortfarande att han inte kan se sig själv vara nykter "resten av livet".

InteMera
Säkert lika bra Nykteristen

Säkert lika bra Nykteristen ni får rättegången avklarad, ovissheten är värre än vad som kommer efter det är klart. Skönt om han verkar ok med sin nya nykterhet, ni ska njuta av en ny vår i helgen!

Imorgon tidigt åker jag med barnen för att träffa lite släktingar, ska bli rätt skönt att åka bort men egentligen är jag för trött att åka. Sonens humör fick en större härdsmälta igår morse på skolan så vi har varit hemma två dagar för att prata allvar.

Känns rätt hopplöst alltihop, sonen är nu som han är och man måste hantera det oavsett man orkar eller inte, mannens drickande kan jag inte mycket mer åt för stunden, jobbet ilar på och jag släpar mig dit och gör minsta möjliga och hoppas ingen märker... Känns lite som man är fem före den stora kraschen även om mannen försökt skärpa sig men man märker det inte ska mycket till med sonens utbrott eller att jag kommenterar nåt han tycker är korkat förrän det irriterade pirret finns där igen. Men en dag i taget, så får det bli som det blir - känner inte makt just nu att orka med så mycket mer än så.

InteMera
Är så glad att jag åker bort

Är så glad att jag åker bort imorgon tidigt. Mannen har spenderat hela kvällen i garaget så jag antar han påbörjat helgens "fritt fram för alkoholen" helg eftersom resten av oss åker bort imorgon. Antar den trevligare period vi haft på sistone varit just bara det, en period. En mycket kort sådan. Som vanligt, när det gäller de goda perioderna.

Nykteristen
InteMera

Tråkigt att höra om både sonens humör o mannens tidiga påbörjade egna helg. Jag håller med dig om att det är nog skönast för er (dig o barnen) att ni får åka iväg en sväng över helgen. Se till o få sova ut nu, kanske dina släktingar kan ta barnen en av förmiddagarna så du kan sova o bara va lite för dig själv?
Vad säger mannen om sonens beteende?

Nykteristen
Dis

Vad skönt att han håller sig nykter, 13 dgr är ju faktiskt riktigt mkt...hoppas innerligt att det håller i sig.
Tror det verkar vara vanligt med lite sån likgiltighet...inte glada, inte ledsna eller deppiga utan bara är. Kanske resultat av kampen mot beroendet och suget?
Här är han inne på 7.e nyktra dagen och 6.e med antabus. Han är fortfarande positivt inställd till det nyktra livet...iallafall utåtsett och han verkar gå helhjärtat in för det. Vi har inte heller bråkat en enda gång sen han slutade dricka, vilket vi annars gör konstant.....dock har det vi bråkat om plockats bort nu och jag är gladare o han också. Han är kugnare, ännu inte så stressad o kan mysa o leka med sonen med mer tålamod. Hoppas att även det håller i sig. Visst är det en härlig syn och känsla att se hur förändrade på ett positivt sätt de är utan alkohol. Här har han blivit väldigt trött på kvällarna o sover massor, men kan tydligen va så i början när man äter antabus så....
Men jag tror att det är för kort tid med 13 resp 7 dgr utan för att de ska inse att ett nyktert vardag resten av deras är det bästa...så ta det med en nypa salt då det nog är lite separationsångest mot alkohol han har. Hoppas han kan motstå...o du/ni får njuta av en alkoholfri vardag!

InteMera
Vad skönt det låter

Vad skönt det låter Nykteristen med en normal vardag! Om han dessutom orkar engagera sig mer i er son är ju kanon! Att han är trött på kvällen kan säkert delvis bero på mediciner men kanske också nån form av mental trötthet av att ställa om hela livet när alkohol inte mer finns som nödutgång? Att anstränga sig tar på krafterna, våra alkoholister är ju inte vana att göra saker med familjen och att verkligen prata med oss 😉

Jag har haft en jätte fin helg med barnen, vi åker hem till kvällen. En väl behövd andningspaus med lite miljöombyte, trevligt sällskap, lite shopping och god mat! Lyckades få mig en stund på stan själv igår, när det bjöds på barnvakt några timmar var jag inte sen att tacka ja.

Enda sorgliga var att jag sände ett sms till mannen mitt i dagen, men fick aldrig nåt svar. Vet ju då han druckit tungt och det gör mig lessen. I morse messar han sen som inget skulle hänt, men han frågar heller inte vad vi gjort eller hur vi haft det. Han bryr sig inte, var viktigare för honom att få dricka ifred, och var vi varit spelar ingen roll för honom. När vi kommer hem brukar han bli sur på dottern som vill visa sina nya kläder och berätta vad vi gjort, han bakfull fräser bara av sånt kort för det intresserar honom inte.

Nästa vecka på jobbet oroar mig lite, då vi ska ha utvecklingssamtal och jag skulle inte vara förvånad om jag fick kritik för att jag är mentalt frånvarande och rätt oengagerad sen en tid tillbaka. Har varit svårt att samla sig på jobbet med allt annat som snurrar i huvudet. Och med eventuella uppsägningar på kommande med en omorganisering borde man ju skärpa sig, men när orken inte riktigt finns..

Nykteristen
InteMera

Hej min vän, låter som ni haft en riktigt bra helg trots allt. Synd bara med samtalet, men jag förstår dig man har nån sorts dragningskraft av att vilja veta vad som försiggår därhemma.
Hur gick det när ni kom hem?
När har du utvecklingssamtalet? Det kanske är ett bra tillfälle att öppna upp dig om varför du inte mår bra och om hur du ser på din vardag med jobb, barn och äktenskap?

Ja, det märks att han inte är van vid nåt härhemma...nu går vi ju på varandra konstant för han kan inte fly till garaget och lätta på trycket med en öl längre. Så det tar på honom samtidigt som han inte riktigt vet vad sonen får och inte får göra så det är ett konstant tjatande på mig när det kommer till saker. Får han göra det, får han göra så...fråga mamma. Så häromdagen sa jag att du får faktiskt också ta lite beslut gällande om han får ta ett till knäcke eller ej också vet du. För det är på riktigt såna frågor han frågar mig. Får han kolla på tv, får han ha nappen, får han ta ett knäcke, får han dricka lite mjölk. Men jag kan förstå samtidigt för han har aldrig brytt sig ett skit om sånt för det har jag fått tagit. Men jag går runt o smånissar lite för mig själv när jag hör de frågorna faktiskt. Så det märks att han försöker, vilket är skönt och kul. Han har sina dagar när han behöver bli lämnad ifred och det är de dagar när han hade sina drickardagar, men jag låter det vara och ber honom att gå ut en sväng eller så gör vi det.

InteMera
Jag kan inte låta bli att le

Jag kan inte låta bli att le åt din beskrivning Nykteristen, hur osäker han är om småsaker. Tänk vad stor inverkan alkoholen egentligen haft på honom, om han nu nykter börjar göra sånt som egentligen alltid borde varit självklart som tex att avgöra om barnet ska ha ett glas mjölk eller inte! Hur mycket vi tvingats hantera själv som man inte ens tänkt på, ofta tänker man bara på de direkta stunderna när dom är fulla och inkapabla att hjälpa till - mindre tänker man på de varit nyktra men ändå inte gjort sin del av vardagsslitet. Vad härligt om du nu ibland kan börja vända ryggen till med ett leende och veta att han hjälper sonen som den pappa han behöver vara. Säkert känner han sig osäker och lite dum som måste fråga, men han frågar säkert för att han inte vill trampa dig på tårna med att köra över dina rutiner. Är ju lite roligt men samtidigt rätt lyhört och förståndigt av honom, att inse han inte vet ens så triviala saker om sonens vardagsliv eftersom han valt att inte delta i det i full utsträckning innan. Roligt att höra det går framåt! Låt honom hållas om han får behov av att vara själv, han behöver säkert själv hitta sätt att ensam koppla av utan alkohol.

När vi kom hem söndag kväll var det ungefär som väntat. Kylskåpet tomt, tvätten och disken kvar exakt som jag lämnat den tidig lördag morgon. Han har tydligen inte lämnat huset då soporna var fulla med utkörnings pizzakartonger och lukten av gammal fylla hängde i luften. Han surnade till när jag frågade om han inte ens kunnat bemöda sig med att skaffa ett bröd så barnen skulle ha kvällsmat och frukost... Blir så arg och lessen, han lever som om vi inte existerar och har bara druckit hela helgen. Att jag till och med på resa ska planera och ordna framåt bekommer honom inte alls, och så är jag en surkärring som täcks ha åsikter om det. Får man verkligen inte förvänta sig mer av sin man? Givetvis frågade han inte vad vi gjort eller nåt, viftade bort dottern som ville visa sina nya saker. Dottern var besviken för hon trodde pappa skulle byggt klart hennes trädkoja som han lovat, hon suckade "ja han har väl bara druckit öl hela helgen istället" när hon såg virket som ännu låg orört på gården när vi svängde in på gården. Stackars barn.

Jag ska på samtal på jobbet ännu i eftermiddag men tror inte jag vill ta upp vidden av min privata situation, känner det kommer brista helt för mig om jag pratar om det så bättre prata affärer än att jag sitter där snorande och storgråtande med en överväldigad inte så personalempatisk chef 😉

Nykteristen
Åhhh nej, får en klump i

Åhhh nej, får en klump i magen av det du mötte när du kom hem....låter som han verkligen borde ta tag i problemet nu eller så måste han bo själv. Men då lär det nog gå fort utför om han beter sådär när han är själv hemma. Självklart ska du kunna förvänta dig att han faktiskt tar hand one rt hem när du är borta och t.om kanske städar, fixar och handlar lite tills dess så du slipper sånt när ni kommer hem. Man kan också förvänta sig ett glatt hej, vad kul att se er och hur har ni haft det. Det är inte så mycket begärt och väldigt värdefullt!

Gällande dottern så förstår jag hennes besvikelse av att se sina ofärdiga trädkoja som hon säkert längtar efter att få leka i. Känner igen det där så väl, köpte en gunga till sonen förra året som jag tänkte att han kunde få ha i ett av träden i trädgården. Mannen blev jättearg och kastade ner gungan i källaren och sa att det va helt onödigt att ha en gunga. Sonen grät som en tok varje gång han såg gungan....

Nä, det är klart då kanske du ska hålla humöret uppe och visa dig från din allra bästa sida.....då önskar jag dig stort lycka till i eftermiddag! <3

InteMera
Mitt samtal på jobbet gick

Mitt samtal på jobbet gick förvånansvärt bra, ingen har märkt eller klagat jag inte skulle sköta mitt jobb. Fick till och med ett halvt löfte om att ifall det blir personalminskningar så behöver inte jag vara rädd för att förlora jobbet, då jag sitter med unika kunskaper som de behöver även i framtiden. Så det var rätt skönt att höra. En sak mindre att ligga vaken på nätterna för.

Hur går ditt jobbletande Nykteristen, fått napp nånstans ännu?

Vet du Nykteristen jag är så innerligt glad för din skull att din sambo slutat dricka och börjat ta mer ansvar, varje familj som kan slippa alkoholplågan är många livsöden räddade. Det är fint att du inte känner behov av att hänga här på forumet så ofta just nu då saker börjar ordna upp sig för er, det betyder förhoppningsvis att du inte bekymrar dig så mycket just nu för ert liv. Kanske kommer det bakslag, men då finns vi här men förhoppningsvis fortsätter allt i en god riktning hos er framöver!

Nykteristen
Tack InteMera <3 det känns

Tack InteMera <3 det känns bra och det är verkligen jätteskönt att han inte dricker mer (just nu) och ändå att komma in hit för o skriva av sig känns befriande trots att det mer kanske handlar om alla upptäckter runtomkring ett nyktert liv. Sen om det skulle skita sig så vet jag att ni finns där för att stötta utan den där va vad det jag sa-känslan!

Vad glad jag blir att samtalet gick så bra som det gjorde, såklart att det vill ha kvar dig! Det är ju ändå en säkerhet i sig om det skulle vara så att en lägenhet dyker upp i rätt område och ni väljer att ta era saker och flytta.

Jag fick ett napp, men jag sa nej....dumt jag vet men jag kunde inte ta jobbet bara för att kände jag. Det var helt fel arbetsuppgifter mot vad jag egentligen vill hålla på med så ja det fick bli så. Men har ytterligare lite intervjuer denna vecka och nästa så jag ser ljust på det hela iallafall.

Dis
Framsteg

Så skönt att han verkar som att han verkligen förstår att han måste göra en ändring, Nykteristen! Jätteglad för er skull.

Här hemma är det fortsatt nyktert, 17 dagar nu. Men märker hur han för var dag som går blir mindre och mindre inställd på avhållsamhet från alkoholen. De onda minnena bleknar och jag antar att han blir starkare och starkare i sin övertygelse om att han egentligen inte har några problem, i vart fall inte så stora problem som "ANDRA" har... det verkar som att han ställt in sig på att vår påskresa ska han "unna sig", då ska vi ju ha det så trevligt och härligt. Fy, känner att jag inte ser fram emot den resan som jag borde, så som jag skulle sett fram emot den om jag hade vart tillsammans med en "vanlig man". Trist ändå.

Nykteristen
Tråkigt o höra om din rädsla

Tråkigt o höra om din rädsla för återfall, dock skönt att d gått så lång tid för honom att vara nykter. Tycker d är strongt av honom att hålla sig utan nåt hjälpmedel ändå.
Men jag förstår din känsla om att han börjat prata om det. Har du kunnat prata med honom om din oro? För att ha den oron när ni åker är ju definitivt inte kul...d gör ju att din del av resan helt förstörs

Nykteristen
Jag har en liten fundering

Jag har en liten fundering kring era män o er släkt. Hur är den relationen? För här är den käpprätt åt hvete rent ut sagt. Min syster o hennes man tilltalar inte min sambo, min mamma vägrar idag träffa min sambo och om hon mot förmodan skulle göra d så kräver hon en ursäkt till henne för hur han betett sig mot henne, vilket jag tror att han aldrig kommer ge om inte hon också ber om ursäkt vilket hon heller aldrig kommer göra för hon har aldrig gjort nåt fel. Min pappa är väl inte så farligt med egentligen men det är ju resten. Detta har gjort att sambon nu sagt att han vägrar fora födelsedagar eller några andra högtider med dom i närheten....jag blir såklart jätteledsen över d här för vi firar T.ex alltid jul hos mina föräldrar.
Vi har i vårt förhållande försökt sätta allt på noll o börja om....jobba på vår relation tillsammans o ett liv som inte kretsar kring alkohol längre men d här är ett störande moment som heter duga d med

Dis
Försöker ta upp det

Försöker att ta upp det lite åt gången. Har insett att det är lönlöst att tjata eller pressa honom till att prata om problemen, så de gångerna han säger att han hoppas att han kan dricka när vi reser så säger jag exempelvis "men jag tycker inte att det är trevligt att vara tillsammans med dig när du dricker". Försöker att poängtera mitt motstånd men på ett sätt som inte upplevs som presssande för honom.

Jag tycker också att det är fantastiskt bra att han så länge klarat sig utan a, och det utan hjälp. Det jag inte fattar är varför han vill förstöra all den framgången han har haft med att gå tillbaka till att dricka. För ingenting kommer ju att ha ändrats! Han klarar att hålla sig utan, men han vet inte hur man gör för att dricka normalt. Det har han ju inte lärt sig under den tiden han varit nykter. Tror helt ärligt att det är svårare för de allra flesta att lära sig dricka normalt än att sluta helt - problemet ligger väl i att de inte vill eller är tillräckligt motiverade till att ge upp a helt och hållet. Han ska iväg på en jobbresa snart och vara borta nästan en hel arbetsvecka. Är säker på att han då kommer dricka.

Angående din fråga om familj så nja, han kommer till viss del överens med dem men jag tror inte att mamma är speciellt begeistrad för honom. Har inte berättat för min familj om hans missbruk, men tror att mamma plockat upp vissa signaler ändå (hon har ju trots allt levt med en annan alkoholmissbrukare i över 30 år).

InteMera
Min man har nog samma problem

Min man har nog samma problem med umgänge med släkten, i och för sig både sin egen och min. Min pappa är enligt honom inte välkommen hos oss, de få gånger han hälsat på sitter mannen i tummet bredvid eller i garaget och vägrar prata med nån och surar i dagar som ett litet barn. Detta har resulterat jag träffar min pappa endast annanstans än hos oss. Sina egna syskon vill han inte ha kontakt med, för dom "har så mycket åsikter om hans liv". Tror jag det 😉. Min bror med familj hälsar vi på hos dem, utan mannen. Så ja inga jular eller kalas med släkten hos oss heller, bara om mannen slipper delta. Vet inte var denna avsky mot släkten kommer ifrån, ingen av dem har vad jag vet nånsin kritiserat eller frågat nåt konstigt av honom. Tror i mitt fall det mera handlat om han velat isolera oss för att han inte vill ha folk "snokande", han vill helst inte ha besök av vänner heller hemma hos oss. Och jag som gillar stora fester och långa middagar...inte varit mycket av den varan sista åren, vartefter hans drickande eskalerat vill man knappt barnen tar hem vänner mera heller..

Nykteristen
InteMera

Ja, vi får väl se hur det går med det. Men fick höra nu att han inte tänker fira jul med vår familj, den enda familj vi har i Sverige så jag vet inte ärligt talat hur det kommer bli det här. Men det är långt dit så vi får se....hur brukar ni fira jul? tycker inte släkten det är konstigt att ni inte vill komma?
Nä, det där med att inte ha folk hemma är något som hägrat här hemma också, men samtidigt har jag inte velat ha folk hemma heller då han om helgerna redan börjat dricka vid 10-11tiden, så när folk ska komma o fika eller nåt vid lunch/em så är ju han skitfull och asjobbig. Ingen mysfika där inte. Kanske att man till sommaren börjar våga fråga om vissa vänner vill komma över på grillkväll eller så igen.

Nykteristen
Dis

Det är ett dilemma du står inför låter det som, antingen stannar du hemma och har en sur man som inte förstår vikten av att du vill ha honom nykter på en resa som han sett fram emot att dricka på, eller så åker du och du går omkring och är orolig över drickandet. Jag förstår dig. Vi var på 3 utlandsresor förra året, där han dyrt och heligt lovade att det inte skulle bli så mycket drickande....men full och jävlig varje dag. Såhär i efterhand ångrar jag djupt dessa resor, låter kanske dumt men det gör jag. Kändes ärligt talat som bortkastade pengar, för supa sig full kan man göra vart som helst...
Så ta dig en funderare, åker ni själva eller med några andra?

InteMera
Ja jul firar vi nog alltid

Ja jul firar vi nog alltid hemma bara vi och barnen, nåt annat skulle liksom inte komma på fråga för hans del. Det är tråkigt man aldrig kan bjuda hem nån oavsett storhelg eller vanligt veckoslut, som hos er så har fyllan brukat vara ett faktum redan vid lunchtid.

Får se hur kvällen blir hos oss idag. Han stannade hemma och skyllde på diffusa magbesvär igen, men när jag frågade om han då kunde hämta dottern från skolan när hon slutar tidigt idag svarar han att det vet han inte om han tänker göra. Dvs han tänker inte vara nykter till kl 12 på dagen så han ens kunde hämta hem henne innan han börjar...Fått sms redan nu som tyder på flaskan är i gott bruk men jag kan ju ha fel. Tror tyvärr dock jag vet vad som väntar när jag kommer hem med dottern vid 16. Tur att sonen åker bort i helgen åtminstone, bara ett barn som ska pusslas runt hans fylla då. Vad trött jag blir på mitt liv.

Önskar er andra en trevlig nykter helg!

Nykteristen
InteMera,

Hur är det med dig? Hur va/blev din helg?

Känns som jag aldrig kommer bli kvitt denna hemska känsla när jag ser bilen komma upp på uppfarten och som igår, det tog lite extra lång tid innan han kom in i huset OCH han gick direkt till garaget. Skillnaden och den stora skillnaden va att han såg att jag fixat i trädgården och skulle hjälpa mig pumpa luft i skottkärran som jag bett honom om. Men känslan sitter där, klumpen i magen kommer direkt....jag vet att jag säkerligen kommer att få leva med den känslan väldigt länge och att det är nåt jag måste jobba med. Men den gör mig gråtfärdig ändå! Jag sa inget om det alls när han kom in sen...vågade inte, jag vågar inte öppna mig för honom på det sättet än...dumt?

Dionysa
Antagligen har han fullt upp

Antagligen har han fullt upp nu med sin tvingande nykterhet. Så småningom kommer ni kanske att kunna mötas? Kärleken finns i grunden kvar?

InteMera
Det kanske är bra du inte

Det kanske är bra du inte ännu berättar om den magkänsla du ännu har, det tar säkert länge innan den släpper och han kanske mest skulle bli arg att du tvivlar på honom. Även om det är din känsla som du har all rätt till, det tog lång tid för känslan att byggas upp och tar nog länge att bli kvitt också innan din första tanke inte är alkohol när du ser honom gå i garaget. Men låter härligt han till och med ser vad du gjort, förr skulle han väl harmat sig du var klar och han inte fick dricka ifred.

Min helg blev i och för sig lugn men när vi kom hem fredag eftermiddag hade han nyss vaknat och höll på att nyktra i. Hade antagligen druckit på förmiddagen och somnat så spriten han gå ur honom innan vi hann hem. Han drack inte mer på hela helgen men satt mest som en trött guldfisk vid tvn, fråntaget nån mycket kort stund med trädgårdsfix. Kom in och var trött igen, sa sig vara helt slut. Jag underhöll i vanlig ordning barn och hushållet, själv. Jag är också helt slut. Nu blev jag tvungen att åka på arbetsresa och blev först orolig men tänkte sen att nä tusan, han får väl ändå tvingas kliva in och vara vuxen och ta hand om två barn i två dygn! Jag känner mig inlåst och måste börja ha ett eget liv. Sköta mitt jobb och resa när jag måste. Och bara för att jag kände mig lite uppstudsig bokade jag en retreat helg i maj, bara för mig! Barnen måste kunna överleva nån dag ibland utan mig och mannen får bara lov att hållas nykter. Och glr han inte det kanske det skulle vara bra om alltihop rämnar ordentligt, för då blir jag tvungen att bryta mig och barnen loss vilket jag inte verkar ha ork och lust till nu när det är sådär halv ok hos oss.

Nykteristen
Dionysa

Jo, kärleken oss emellan finns kvar....men d är ju ett känsligt ämne som han innan iallafall tycker att jag tjatar om. Svårt o avgöra. Känns som att vi måste lära känna varandra på nytt gällande just såna saker....men d kommer väl kanske!

Nykteristen
Bra gjort med en retreathelg

Bra gjort med en retreathelg för dig! Kommer vara dig väl behövd.....
Även skönt o höra att du känner att du kan försöka släppa på dina farhågor och som du skriver d är ju faktiskt hans barn också o han måste ju kunna se till att vara nykter om han ska ta ansvar för barnen. Det är ju ytterligare ett steg i riktningen för dig mot vad som är bäst för dig oavset vad det visar sig.

InteMera
Glad påsk allihop!

Glad påsk allihop!

Inväntar kommande långhelg lite smånervöst. Har varit rätt lugnt på alkohol fronten på sistone hos oss vilket lett till att jag kunnat slappna av lite och faktiskt vara rätt glad emellanåt. Mannen anstränger sig att hjälpa till lite mer hemma och med barnen vilket är skönt som omväxling. Tror dock han druckit lite igår i garaget under kvällen, inte mer än att jag fattat misstankar på hans beteende men ändå. Långhelg har brukar vara förknippat med stort alkoholintag och jag litar inte alls på att denna ledighet skulle bli annorlunda. Men vi får hoppas jag har fel och att vi faktiskt kan ha en helt trevlig tid tillsammans.

Dis
Glad påsk!

Hoppas att ni alla får en fin och lugn långhelg ❤️

InteMera
Blev ingen alkoholfri påsk

Påsken har knappt börjat och han är redan rejält salongsberusad. Så länge höll hoppet om en trivsam påsk 😥

Bedrövadsambo
Usch så ledsamt 😢

Styrkekram!

Sidor