Sedan jag skrev sist för två år sedan har det verkligen escalerat.

Jag fick sådan ångest efter ha druckit en sjuttis om dagen i någon vecka. Jag började 7:00 på morgonen när familjen gått hemifrån, söp på under dagen och tog underhöllsdrack (5-7cl i timmen) på kvällen och ökade när de gått o lagt sig.

Hade sådan abstinens att jag inte kunde dricka ett glas vatten på morgonen utan att spilla om jag inte började första glaset med 10cl vodka. Sen fungerade jag igen och blev "normal".

Jag slutade tvärt en dag - låg o skakade, svettades, svår ångest och hade så ont i magen. Efter två sådana dagar sökte jag akut. De var helt underbara på akuten, ingen som fördömde, alla gav beröm och de tog mängder med blodprov. De tog mig verkligen på allvar.

Däremot var de oroliga om jag skulle få svårare abstinens och övervägde att lägga in mig, men det motsatte jag mig.

Aldrig har jag tänkt så mycket på alkohol som nu.

Janne

leker fortfarande livet men jag skickar pepp till Nystart: det är bara att bryta ihop och komma igen. Är man vid liv finns det hopp!
Dionysa får hedersomnänande för länken till den väldigt intressanta artikeln om rastlösa ben. Helt ny kunskap för mig. Även om man är 20 i huvudet så är ju faktiskt kroppen nära 50 nu, och devisen "Min kropp är mitt tempel" har inte varit min så mycket, mer av "Min kropp är min avfallshög"... Då får man massa bieffekter.

Jag räknade faktiskt med att det skulle dyka upp lite, hmm, host, 'egenheter' i min kropp, underliggande latenta sjukdomar som inte kroppen tagit tag i eftersom den mer eller mindre kämpat med att bryta ner alkohol i 10 år. Fast "rastlösa ben" kom som en blixt från klar himmel.

Idag blir det en golfrunda och på måndag skall jag ta nya blodprov, kanske är levern tillräckligt frisk så man kan sälja motorcykeln och börja supa igen.

Ha en fin dag önskar jag de som läser mina tämligen introverta inlägg!

Janne

håller garden party med allt man kan tänka sig på en grill, från sparris till paella. Det kommer serveras öl o vin och troligen någon liten spritgrej också. Funderar på om jag skall tillåta mig ett glas eller två sangria. De är väldans alkoholsvaga men ack så läskande i den 28 gradiga högsommarvärmen. Vi får se, troligen blir det inte.

Fick med sambon på en trafiktom morgontur på motorrcykeln imorse - jag tror hon tyckte det var kul, eller så sade hon bara det för att hålla mig nykter. :-)

Svartvit

Om jag var du skulle jag absolut skippa alkoholhaltig dryck. Det finns många goda och läskande alkoholfria alternativ. Exempelvis alkoholfri cider, iste, läsk eller egna drinkar utan alkohol. Ett bra mycket bättre alternativ.

Janne

Det blev ett glas sangria. Jättegott. Sen hade jag köpt ett alkoholfritt vitt men det var inte så torrt som jag trodde så det blev citronvatten mest.

Svartvit

Att du bara tog ett glas iaf och sen höll dig till vatten :)

Janne

Men långt innan jag märker av alkoholen börjar mitt omdöme grumlas med att jag "tar ett glas till sen sticker jag hem" oftast efter två tror jag. Minns iaf inte när jag drack endast två glas öl sist iaf.

Rosen

Jag tror att när man kommit till en viss gräns då är det faktiskt inte möjligt att dricka "normalt" längre. Ju fortare man inser desto bättre. Det är min personliga erfarenhet. Jag är som sagt inte en av dom där som har en spärr. Bra det där med motorcykeln. Jag tror också man måste ersätta med något. Sen är det ju ett fullgott skäl också när man skall ta sig hem. Tänk dig att köra en sån onykter. Hu!

Janne

Som syntes här och i någon annan tråde var gårdagen en riktig prövning. Alla mina "kontaktytor" var igång med välbehövliga fester. Här hemma var det grillning, musik, dans och vin.

Till och med mitt stammishak var onödigt stojigt väldigt tidigt och jag pallar verkligen inte med onyktert folk har jag insett. För sådana är nog min personlighet allt för snarstucken och oförlåtande.

Det var extremt nära att jag hällde upp vin till mig igårkväll, inte för smaken utan för att jag verkligen ville bli lite yrslig. Jag höll i flaskan och hade tagit fram ett glas.....

Lyckades hejda mig men utan stolthet och glädje kände jag mig mest tom och eländig när jag tog mitt citronvatten och satte mig i ett rum där det inte var fest. Hittills har det gått bra för att jag varit så sjukt mallig att jag är så stark och så jävla duktig som inte druckit på över två veckor men gårdagen tog ner mig på jorden igen.

Väldigt bra att jag fick denna kunskap också, nu behöver jag kanalisera energi igen och hitta bättre argument för mig själv för egentligen räcker nog inte argumenten leverprover eller "bevisa att jag kan", jag behöver något smartare och mer långsiktigt.

Mina drömmar om ett socialt drickande i framtiden fick sig en spricka igår för som jag skrev här ovan, det var inte ett glas vin jag suktade efter, det var faktiskt en önskan att bli full. Att få komma bort en stund, slappna av, få lite stiltje i skallen.

Kanske skall jag ta upp självhypnos/meditationen igen, som jag lärde mig för 20 år sedan men som snabbt konkurrerades ut av den mycket mer effektiva Herr Hendricks och Kapten Morgan.

Janne

Drog en lov genom alkisnästet aka köket och såg en icketom vinflaska! Snabbare än blixten slår det undermedvetna till: drick! Drick! Drick! Men samma undermedvetna analyserade situationen och skickade följande analys till det övermedvetna: ingen idé attdricka en halv flaska, du blir inte full och kommer behöva leta efter mer.

Så jag hällde ut den. Skall det supas skall det fan supas ordentligt! (Sade mannen som för tre dagar sedan var helt inställd på att dricka socialt i en snar framtid). Livet är som en berg o dalbana. Dyrt, vänteköer och sen guppigt som fan.

Rövarkulan2

Härligt att läsa din tråd och dina funderingar. Det där med benen känner jag igen och det är inte roligt. Håller tummarna för din fortsatta kamp och jag krigar vidare på dag 55,1. Haha!

Bedrövadsambo

Skriva är självterapi. Att tvingas sätta ord på vad man tycker och känner är svinbra! Meditera är också bra ? Bra kämpat! Och bra insikter har du fått också.

Evigt ung

med att det inte är "lönt" om det inte finns tillräckligt! Ibland kan man klara 1-2 glas vin men oftast föder det ett fortsatt sug och då är det nästan lättare att helt låta bli.
Bra gjort Janne! ?

Janne

Ja, att skriva och föra en liten logbok är både roligt och terapi. Jag har läst igenom min tråd några gånger och det jag saknar är att kunna kommentera kommentarer. Ibland vill man kunna lämna svar på en kommentar långt senare, men det blir helt fel flöde i tråden då. Överlag skulle forumdelen behöva en rejäl teknikuppdatering. För mig är det nog klart mycket enklare att helt avstå än att ha paniken var man får tag på nästa glas. Jag vet hur jag tagit in fem 6cl rom/whisky/gin i rad innan hemgång för att det varit torrt hemma. Sen får man kasta sig i taxin innan det slår till....

Igår torrsöps det på som fan härhemma, först ett glas vin* hemma och sedan spontanåkte vi iväg på restaurang där jag köpte ett glas till. En ny sak som grämer mig är hur dyrt det relativt sätt är att vara asket, en 40cl öl 38:-, en 33cl ramlösa 25:- Pris per cl: 0,95 resp 0,71. Är det kolmonixidskatten som misstagits mot koldioxid tro?

*Allt vin 0,5% eller mindre

Torrlagda livet med motorcykel blev inte så billigt som jag trott, fast nu läggs det löjliga summor på att åka 100km t.o.r för att köpa en helt överprisad glass. Hahaha, avdelningen "saker man aldrig såg komma"

Okej, nu är dag 18 här. Jag skall lämna nytt blod för leverproverna och mest sannolikt har de minskat, har de inte det så var de höga värdena inte alkoholrelaterat ändå.

Det innebär att mitt kortsiktiga mål att hålla mig bort från A fram tills dessa prover tagits är uppnått. Nu måste jag bestämma mig för hur jag skall göra. Skall jag sitta nykter på flisig träbänk i väntrummet eller skall jag sitta bland de roliga på uteserveringen och dricka kall öl. Jag vet verkligen inte. Jag har sannerligen inte bestämt mig och får väl hålla mig i väntrummet tills jag vet hur jag vill ha det.

UPPDATERING: Snackade med sambon nu om jag skall köpa med en flaska vin till ikväll. Vi (läs: jag) saknar ju våra kvällar när vi delar en flaska vin (alla vet hur den fördelningen brukar se ut) och jag blir avslappnad, trevlig och harmonisk. Hon tyckte jag skulle köpa en flaska och bestämma mig för att bara dricka ett glas. Det är ju skitbra, nu kan jag trotsa henne åt andra hållet. Det vanliga är ju att hon säger: "Du får inte dricka" och jag blir förbannad som ett tonårsbarn och fyller upp en ny drink. Nu tycker hon att jag skall ta ett glas så jag kör samma tonårsrevolt: "Här skall fan inte drickas bara för att du säger det" :-D

Alltså jag skulle nog vara en beteendevetares önskedröm att forska på. :-D

Evigt ung

Vilken smart sambo du har!
Och vilken underbar humor du har som kan se ditt eget beteende med glimten i ögat!
Lycka till i "väntrummet", hoppas att dina prover är bra!

Bedrövadsambo

Minns precis hur det var i mitten på 80-talet, då jag gick på högstadiet, när jag ville hänga med de coola i rökrutan. Det fick mig att börja röka. Jag började röka när jag var 14 år. Försökte sluta från att jag var 18 år, lyckades först vid 28 år, men sen dess snusar jag. Önskar så att jag hade haft självkänsla och förnuft nog att skippa folket i rökrutan och hittat andra vänner och intressen istället. Alternativet behöver ju inte vara sämre, men det gäller att ta sig tid att hitta dem. Att inte gå från något, utan till något annat.

Janne

Fick gårdagens blodprover och alla värden är mer eller mindre inom referensramarna. Så medicinskt är jag numera inte alkoholiserad.

Nu vet jag inte vad som händer, jag drar väl ut på den här temporärt vita perioden en stund till för den är rätt skön. Betydligt piggare och mer energisk samt kommer mig för att göra saker.

Så jag ser inga direkta fördelar med att dricka igen, särskilt när jag häromdagen insåg att det verkligen inte är det kvällsolsglödande ölet eller det immiga glaset rosé som lockar på riktigt.

Det enda som lockar mig är att uppnå den där medgörlighetsfasen, den efter två-tre öl då man landar i ett skönt avslappnad läge men ändå fungerar socialt. Den där allt blir enklare men man inte känner eller upplevs berusad.

Men också den fasen då beslutet två timmar tidigare att bara dricka "några glas" är som bortblåst.

Nu är jag nog mer rädd för mig själv än för alkoholen. Haha

@evigt ung, jo hon är klok som få - men jag är klokare som låter mig luras av hennes halvklokhet. Eller så är hon ännu klokare så att hennes halvklokhet är bara ett sätt att förvilla min klokhet så den inte upptäcker hennes överklokhet. :lol "Utan tvivel är man inte klok" (T. Danielsson)

@bedrövad sambo, ja, tonårstiden är svår, man skall både bli en egen individ men ändå del i grupp. Vi hade nog inga rökrutor eller så rökte ingen i klassen, vet faktiskt inte. Vi hade ingen tuffare gruppering i klassen, de tjejerna som var lite häftigare än oss andra hängde med äldre killar. :-) Alla vi killar var svärmorsdrömmar såklart. Tjejerna kanske rökte, vi grabbar hade mest äppelkrig och trimmade mopeder. (Som jag minns det, det var ett tag sen)

Starkt jobbat, tycker dock du borde satsa på lång nykterhet. Jag talar av min egen erfarenhet, varje gång jag dricker igen efter ett uppehåll så tar det inte lång tid att vara tillbaks på ruta 1. Jag har iallafall brytit min vana att dricka varje dag, har nog blivit mer periodare men de nyktra perioderna blir fler och längre. Jag hoppas det till slut blir ett slut med all alkohol.