av Janne

Sedan jag skrev sist för två år sedan har det verkligen escalerat.

Jag fick sådan ångest efter ha druckit en sjuttis om dagen i någon vecka. Jag började 7:00 på morgonen när familjen gått hemifrån, söp på under dagen och tog underhöllsdrack (5-7cl i timmen) på kvällen och ökade när de gått o lagt sig.

Hade sådan abstinens att jag inte kunde dricka ett glas vatten på morgonen utan att spilla om jag inte började första glaset med 10cl vodka. Sen fungerade jag igen och blev "normal".

Jag slutade tvärt en dag - låg o skakade, svettades, svår ångest och hade så ont i magen. Efter två sådana dagar sökte jag akut. De var helt underbara på akuten, ingen som fördömde, alla gav beröm och de tog mängder med blodprov. De tog mig verkligen på allvar.

Däremot var de oroliga om jag skulle få svårare abstinens och övervägde att lägga in mig, men det motsatte jag mig.

Aldrig har jag tänkt så mycket på alkohol som nu.

Dionysa
tis, 2017-05-30 - 11:16

För mig blir drickandet allt ointressantare, ger inte längre så mycket att det är riktigt värt besväret. Den psykiska olusten dagen efter har också blivit svårare. Leif GW Persson... utan likhet i övrigt... säger sig uppleva något liknande. Och visst ser han mycket piggare ut nu när de halvårslånga? supaperioderna har krympt?!

Janne
tis, 2017-05-30 - 19:31

är inte min bästa superkraft. Eller jo, det är den, särskilt när råd kommer i skriven form. Däremot att följa de är en annan femma. Just nu är jag nöjd med nykterheten, jag får gjort mer grejer och kan köra min hoj hur jag vill.

Med det sagt så sitter jag faktiskt med en 1dl vin i ett glas här bredvid mig. (Samma flaska som jag inte tog ett glas från i lördags). Vi får se hur det slutar, på den positiva sidan är att denna deciliter är enda vinet som finns hemma så om jag inte skall idas gå på krog lär det inte slå så hårt tror jag.

Normalt uppdaterar jag min tråd på morgonen men nu gör jag ett undantag både med uppdateringen och med vinglaset. Skriver jag inte imorgonbitti sitter jag i fyllecell.

Janne
ons, 2017-05-31 - 11:32

Jag drack min dl och var nöjd med det. Jag tror (_TROR_) att hade det funnits mer vin i en öppnad flaska hade jag nog tagit det med, men hade jag behövt öppna en ny pava hade jag inte tagit. Dock, hade jag druckit mer ur den öppnade flaskan kan jag inte garantera att jag inte öppnat en till. Det är däri i det lömska ligger.

Nåväl, livet rullar vidare, jag skriver inte mycket nytt och engagerande så jag minskar frekvensen på mitt postande tills något händer.

Tack alla för ert stöd och support.

Janne
ons, 2017-05-31 - 10:31

Mina andetag harmoniserar sig med utfartstrafikens stress och hysteri. Kraftiga, grunda och frekventa. Axlarna åker upp. Motorvägen leder mot stupet, avgrunden - min kropp kommer smaka stresshormoner såsom en industrigris.

Grisarna som bökar i jorden på bondgården gör att jag svänger av, hittar ett lägre tempo. Känner vårens dofter i näsan. En påminnelse om förra årets död och detta års sprudlande liv. En olycklig fluga dör mot min hjälm.

Landskapets milda grönska fyller ut hela bredden av mitt synfält. Motorn mullrar tryggt mellan mina ben. Jag känner mig delaktig här och nu och mina andetag är djupa och långsamma. Axlarna slappnar av.

Jag är så med mig själv och min omgivning att jag låter tankarna komma och rinna iväg, anstränger mig för att inte plocka upp dom, inte här, inte nu. Nu är jag i balans, nu har jag harmoni. Sen är senare.

Det kommer regn, litet fuktigt regn, jag känner mig än mer levande, än mer del av detta. Fortfarande en varelse med känslor, viljor och förmågor. En varelse som för mindre än en månad sedan låg på akuten med alkoholrelaterade åkommor.

Jag plockar upp den tanken samtidigt som jag åker åt sidan för att släppa förbi ett hästekipage. Hälsar som brukligt på ryttarinnan då hästar tycker bättre om personer som deras ryttare har kontakt med. Blir stående långt efter att ekipaget passerat och funderar vidare på framtiden och alkoholen men kommer inte till någon slutsats annat än att jag är så rädd att misslyckas att jag inte vågar bestämma mig åt något håll. Är jag sinnebilden av feghet? Kanske.

Fortsätter ut i vårlandskapet på fina kurviga 70-vägar, växlar ner, går in i kurvan och accelererar ut. En kurva till avklarad, därframme kommer nästa. Färden är livet i komprimerad form, fast på motorcykel är varje kurva en njutning. Jag borde göra livets kurvor och krumbukter till ren njutning också. Hur gör man det?

Dionysa
tors, 2017-06-01 - 03:52

dig Janne, för denna åktur på bönpallen! (Varför det nu heter "bönpall"... Ber man en bön för att allt ska gå bra, eller för att man är en böna?) En färd genom grönsakerna, lyssnande till hojens muller i en euforisk sammanblandning med naturens synintryck och alla dofter, inklusive den av bensin... Glömsk av akutens, sjukhusmiljöns alla fasor, dem ändå i åminne. Kan detta få vara detta och inget mer? En kort sekund vi ber, tacksam för det lilla, till det stora Nuet.
Som Karin Boye uttrycker saken i sin dikt Önskan:

Ack låt mig leva riktigt
och riktigt dö en gång,
så att jag rör vid verklighet
i ont som i gott.
Och låt mig vara stilla
och vörda vad jag ser,
så detta får bli detta
och inget mer.

Janne
tors, 2017-06-01 - 08:15

Nu har det gått tre veckor sedan som jag lade av. Egentligen är det nog dag 22, lite hur man ser på det - fast vi skall inte byta tideräkning rakt av.

Igår var jag sugen, alltså förjävla mycket mycket sugen, på att ta mig några öl. Inte en eller två utan att få bli lite lullig. Jag funderade på att åka hem och ställa MCn för att kunna gå på krogen.

Som tur var hann jag inte inte med vare sig beslut eller verkställighet på grund av en kvällsaktivitet jag blev varse om två timmar innan den skulle gå av stapeln.

Ändå finns tankarna kvar, skall jag dricka i helgen, kanske max 5-8 öl, eller 2 flaskor vin. Shit - nu börjar det verkligen bli en pärs. Nu förstår jag ännu mer alla ni starka duktiga här på forumet.

Vad var det jag sade: "Det har varit för enkelt, när börjar jobbet?"

PS. Det heter helt riktigt bönpall för att tjejen kallades böna på den tiden. Det finns någon kristen bönpall också, en madrasserad låg upphöjning att ha knäna på. Samma konstruktion men utan vaddering kallades horpall. DS

Evigt ung
tors, 2017-06-01 - 20:32

...att bestämma sig för att avstå helt ändå, Janne?
Jag klarar iallafall inte att ha en "reservutgång".... då ger jag efter och använder den så fort minsta sug kommer. (Dålig impulskontroll kanske)
Då kommer "festaren" i mig fram och jag tänker: Åh, vadå, klart att jag är värd vin idag.Livet är till för att levas och njuta av. (Här läser man...är lika med att vara ung och bekymmerslös några timmar, bli full och ansvarslös, gå in i ett härligt lullande och slippa krav) Dagen efter förbannar jag detta löjliga, patetiska beteende när jag ligger utmattad och bakfull i soffan.
Idag blev det en kompromiss, firar ett avslutat jobbprojekt med alkoholfritt vin.?
Ha en skön helg hur du än gör!
Kram

Janne
tors, 2017-06-01 - 21:20

Jag gillar Peps Persson i kortare perioder. Bo i hyreskasern är en favorit.

Det kanske är en reserv- eller nödutgång, jag har aldrig sett det på det sättet. Just nu är jag helt inställd på att jag kommer vara lullig eller kanske till o med dyngrak fler gånger i livet. Men just nu känns det ju lite som en stor happening att få dricka igen, det vill man ju inte slösa bort i soffan en onsdagskväll liksom så jag håller mig nykter fortfarande. Ungefär som att spara sin oskuld till den rätta och dö okysst... ;)

Idag har jag inget behov alls, gick faktiskt förbi bolaget utan att medvetet ens tänka på att jag gjorde det.

Visst vore det enklast att bestämma sig för att avstå helt men ännu enklare vore ju att bestämma sig för att fortsätta dricka. :-)

Ellan
tors, 2017-06-01 - 23:10

Jag vet egentligen inte om det är enklare att fortsätta dricka. Konsekvenserna blir för många av oss ohanterliga och fruktansvärda. Tror "Evigt ung" är inne på rätt spår. Det finns en risk med att hålla dörrar öppna. Vi landar ganska snart i våra gamla beteenden och dryckesmönster. Låter roligare att köra MC och njuta av att vara närvarande. Börjar du tveka så läs ditt första inlägg här i din tråd. Vill du dit igen?
Kram Ellan

Janne
fre, 2017-06-02 - 08:17

Det bästa med att skriva är nog ändå två saker:
1. Man måste sätta ord på känslor och förnimmelser, när man satt ord så minns man enklare. Eller så fungerar åtminstone jag.
2. Andra kan tvinga en att gå tillbaks och läsa vad man skrivit tidigare, såsom Ellan gjorde här ovan. Väldigt effektivt!

Insåg imorse att det blir långhelg och i samma tanke kom ett lugn över mig när jag insåg att jag inte panikade och funderade på hur jag skulle få hem all alkohol som skall räcka över fyra dagar.

Kan inte riktigt släppa det där med att jag faktiskt vill bli lite full, berusad, lullig, avslappnad. Det kanske kan kallas för ett sug, men det är liksom inte det ändå. Det är inte NU och DIREKT utan mer en vilja, önskan. Evigt Ung kallar det för nödutgång vilket jag tänkt lite på. Det kanske är det ändå? Vilket vacklande.

Fördelen med min tveksamhet är ju åtminstone att jag håller mig vit tills jag bestämt mig. Jag är en extremt obeslutsam person till vardags, ni skall se mig i lösglassdisken... Jag kan släppa förbi både fem och tio personer innan jag bestämt mig.

Översätts inte mindfullness med minfylla?

Dionysa
fre, 2017-06-02 - 08:55

... odla din –helighet! Berusa sig vill vi ju alla? ibland, och det gäller väl de flesta arter från Homo Sapiens till husflugor och älgar? Vad som skiljer oss från (de övriga) djuren är att vi kan välja att avstå om vi så vill. Så: sätt dig i karantän nu, Janne!! Gå i kloster, öva mindfulness,... kör MC och njut av naturen. Poesin. För helvete!! Vi håller oss på fötterna en dag i taget nu! Det är bara så.

Janne
fre, 2017-06-02 - 11:22

Fredag helg innan klämdag är också klämdag bestämde jag idag så jag är ute och övar mindfulnes på MC runt ett kloster och hamnade på ett fik med träd, buskar och vatten. (och en jävla massa barnvagnar).

Min snabba kommentar är att älgar troligen inte gör bort sig, super bort familj o jobb eller har ångest. Jag vill vara en alkad älg i nästa liv! Eller helst en tapir, eller sengångare. Fast getter är rätt roliga. Även nyktra sådana. Se, nu kan jag inte ens bestämma vilket djur jag skall återfödas som....

Bedrövadsambo
fre, 2017-06-02 - 14:23

... riskerar att bli skjutna om de äter sig fulla på jäst frukt och raglar runt i villaområden ? Hade de kunnat hade de nog avstått!

Janne
fre, 2017-06-02 - 15:41

kanske är lösningen. Ett godis jag inte ens visste fanns. Se där, hade jag inte druckit så hårt i livet hade vi aldrig lärt oss att detta godis existerade. Ärad vare spriten.

Janne
lör, 2017-06-03 - 06:07

Dagarna är status quo
Livstidsnyktersvaret finns i vinden
Ölprovning för vardagsspänning

Status quo kring spritkonsumtion och framtid och relativt tillfreds med det just nu. Att inte ta beslut är också ett beslut för att göra en mycket vid travestering av en viss rockmusiker.

Jag börjar få lite frågor och små gliringar med glimten i ögat om hur länge jag skall hålla på o vara nykter. Jag säger som det är: "Ingen aning. Så länge jag känner för det tror jag."

Idag skall jag till bolaget och köpa på mig två flaskor av alla alkoholfria som de har. Är det förresten någon som har tips på ett alkoholfritt öl som distribueras via Spendrups kanal? Mariestad och Paulaner går fetbort, jag tänkte tipsa min krog.

Dionysa
lör, 2017-06-03 - 07:50

är också ett val, som existentialismens vasse uttolkare Sartre sa. Hur man än vänder sig har man rumpan bak som jag brukar säga. Att välja att inte-välja, är jobbigare än att följa ett fattat beslut. Å andra sidan faller man inte från så hög höjd om det är ickeväljande man valt.

Janne
lör, 2017-06-03 - 08:05

när jag inte bestämt mig kan jag inte heller falla. Det kokar ner i min feghet igen. :-)

Problemet på sikt är ju att man någonstans blir vad man upplevs som. Nu börjar jag upplevas som veligheten själv här på forumet och risken är att jag fastnar i det. Så kan man inte ha det. Så jag bestämmer mig för att jag tillslut skall ta ett beslut.

Ja, jag lovar att ha som målsättning att fatta beslut.

Dionysa
lör, 2017-06-03 - 08:22

Du är inte feg, inte modig och du väljer som konstaterat hela tiden, bara mer eller mindre medvetet. Modet kommer in i att inse och ta ansvar för sina val.