av Sinnituss

Jag har precis bestämt mig (igen) för att avsluta en 20årig överkonsumtion av framförallt vin.
Jag har försökt förut, varit här inne och läst, tänkt att det inte är ett problem och det är aldrig ett problem att sluta. Problemet är att inte tappa fokus och starta igen.

Jag slutar nu för att alkohol ger mig ångest och sömnproblem. Jag är trött på att vakna mitt i natten med den där känslan att något som jag inte riktigt kan sätta fingret på är helt fel.
Jag är trött på att köra barnen till skolan med en intensiv önskan att det inte ska vara någon nykterhetskontroll på vägen.
På senare tid tycker jag mig ha fått kommentarer från omgivningen om min alkoholkonsumtion. Grannen pratade om att alkoholister förnekar sitt missbruk tillochmed för sig själva. Och visst förnekar jag 8 glas vin en tisdag kan te sig normalt för en del men det är nog inte det egentligen...
Dax att bryta alltså och denna gång ska jag vara ärlig mot mig själv. Det är lätt att sluta problemet är att inte börja igen.
Kortsiktigt mål är att klara helgen. Idag är dag 5, efter helgen är det en hel vecka.

Sinnituss
sön, 2017-06-25 - 04:11

Tack ADHD, du är som några gånger tidigare en räddningsplanka. Läser tillbaka och ser att det varit bättre.
Jag såg till att glömma resterande vin och öl på landet och åka hem igår. Ångesten över mitt eget och brorsans förhållande till a är stor just nu. Det känns som om jag bromsar på kanten av en avgrund i löst underlag. Än har jag inte riktigt fått grepp i den löss grusen på kanten.
När jag mår så här blir jag alltid orolig för jobbet, ältar problem, tycker att jag valt fel bana. När jag mår bra gillar jag mitt jobb. Jag vet inte varför jobbet är så viktigt, varför jag tillåter det att ta så mycket platsi mitt liv. När jag mår så här fixar jag inte människor. Jag vill dra mig undan och slippa prata med folk och i det här läget tror jag att jag inte klarar något. Risken är att det blir självuppfyllande. Känns som om jag är påväg in i en depression. Som att det är en tidsfråga tills jag inte längre orkar gå upp på morgonen. Om 2 veckor ska jag träffa min nya terapeut och jag hoppas på att få hjälp. Det är ett problem i att be om hjälp när jag inte förstår riktigt vad som är fel. Är det bara att jag dricker eller är det så att jag är sjuk i huvudet. Svårt att sätta ord på. Utåt sett ser jag ut att må bättre. Dagarna utan a har fått mig att se så mycket fräschare ut och även om veckan med a nu har satt sina spår är det bättre än tidigare.
3 veckor tills det är semester igen. Jag ska klara mig utan a dit, och sedan ge mig 3 veckors nykter ledighet. I slutet av semestern borde jag kunna se om det är a som får mig deprimerad eller om jag är på väg ini psykisk sjukdom. Jag måste se till att inte själv medicinera med a.
Dax att försöka sova lite igen. Hade en chef en gång som sa att ingen som inte slarvar med sömnen blir psykisk sjuk. Undrar om det räknas som slarv när man har så här svårt att sova?
Rörigt inlägg speglar rörigheten i huvudet. Dag 2 utan a imorgon, den kommer att vara bättre än dag 1...

AlkoDHyperD
sön, 2017-06-25 - 08:51

Det blir ju tråkigt för din nya terapeut om du serverar problemet snyggt och sorterat på ett silverfat ;-)
Du har vilja till förändring, ärlighet och reflektionsförmåga. Det räcker gott och väl. Resten av jobbet gör ni tillsammans, i samtalen. Din roll är att göra vad du kan för att visa din insida och ge en bild av din inre och yttre värld, terapeutens är att se det ur olika perspektiv, se mönster och sammanhang och tillsammans kan ni hitta andra vägar än de du redan prövat. Oro och ångest är hot utifrån hur din hjärna uppfattar det, och under hot blir hjärnan enkelspårig. Spelar ingen roll hur mycket man kan i teorin när det gäller en själv, det kommer för nära, hotet när det är skarpt läge gör reflektion omöjlig.
Signalsubstansrubbningarna av alkohol påverkar mer än man tror. Serotonin och dopamin kan vara låga ett tag efter man rent fysiskt är abstinensfri. Krävs inte ens att man påverkas så mycket för att balansen ska rubbas. Kanske hjälper det dig att möta oron för en eventuell framtida depression genom att vänligt möta tankarna med detta. Att det faktiskt handlar om kemi och att du inte måste "fixa" tänkandet och hjärnan utan se till att äta bra, röra på dig, få frisk luft och avstå alkohol.
Förresten, precis som du skriver - även om jag förstår att din mening var lite mer värdeladdad - alkoholberoende, oro och ångest handlar ju faktiskt om en slags sjukdom, eller obalans, i hjärnan. Men som en läkare (på cancer eller hjärtmottagningen) sa en gång: "Är det psykiskt, vad bra i så fall, för då går det ju att göra något åt!"
Ge dig själv omsorg idag
kram

Sinnituss
mån, 2017-06-26 - 04:11

i hjärnan är det helt klart och hotet ångesten känns väldigt verkligt när jag vaknar så här på morgonen alldeles för tidigt.
Hade en bra dag igår. Städade tillsammans med familjen så att huset blev bebobart. Och var sedan i trädgården och fixade några timmar. På kvällen sprang jag och det var vackert i skogen och jag kunde njuta av det. Kroppen kändes pigg. Jag hade tänkt springa lite lugnare än mitt träningsprogram sa eftersom jag missat några träningstillfällen och inte skött mig men allt eftersom det flöt på kände jag att jag kunde ta i mer och den tänkta 9km rundan kunde utökas till 11km. Jag är inte tillbaka på 0 igen. I april var det fortfarande inte skönt att springa vilket det är det nu.
Nu börjar ångesten lägga sig lite, ska försöka sova några timmar till.

Gunda
mån, 2017-06-26 - 10:21

Du har så många nyktra dagar innan det här så du kommer att fixa det!!
Vad som är först hönan eller ägget funderar vi nog på båda två. Mår jag dåligt för att jag dricker eller mår jag dåligt för att jag är på väg in i en
depp period, jag funderar jag också.
Men hur det än är så att självmedicinera är nog det värsta vi kan göra oavsett hönan eller ägget. Nu tar vi tag
och startar om på det nyktra livet.
Stor kram till dig.

Sinnituss
mån, 2017-06-26 - 23:04

Försöker låta bli att självmedicinera. Kom på att jag gömt käka campral sedan midsommar. Kanske dax att börja med det igen.
3 veckor till semester, 3 veckors semester sedan ska jag göra en utvärdering av hur jag mår egentligen. Nu bara finns jag, försöker äta bra, är beslutsam att följa mitt träningsprogram. Försöker bara finnas igenom oro och ångest, det här kommer också att passera.
Jag hatar mitt jobb när jag mår dåligt. Idag fantiserar jag om att byta bana och göra något helt annat. När jag mår bra älskar jag mitt jobb.

Sinnituss
tis, 2017-06-27 - 02:57

Tycker illa om nätter just nu... hur stänger man av ett huvud utan a?

santorini
tis, 2017-06-27 - 06:32

Ja det är ett problem. Men det är övergående och ger sej med tiden. Å andra sidan slipper du vakna med ångest på morrontimmarna eller hur? Det var för jäkligt, att ligga och försöka dra sej till minnes hur mycket man drack och vad man gjort.

Sisyfos
tis, 2017-06-27 - 07:56

Ja, det är otroligt svårt ibland. Spikmatta funkar för mig, avslappningsCD, valeriana, lugnande teer, bad/fotbad, kvällspromenad. Finns oändligt mycket att testa. Pröva en sak några dagar kanske. Och MT har rätt... spelar eg ingen roll om man somnar kl 23 om man vaknar 04 pga alkohol och då dessutom inte sovit bra. Hoppas du hittar nåt som funkar.

Sinnituss
ons, 2017-06-28 - 06:56

efter en natt då jag fuskat och tagit insomningstablett. Känner mig helt manglad. Oron i kroppen är lite värre idag. Dax att gå upp och ta itu med dagen. Igår kväll blev det mest Netflix och dåliga serier. En springtur på 8 km fick jag till också. Ikväll har dottern lovat att följa med mig till gymet.
Börjar känna obehag för att gå och lägga mig, kanske dax att skaffa en spikmatta. Vad som helst som hjälper vore bra.

Sinnituss
tors, 2017-06-29 - 09:29

Det är inte lika svårt att sluta denna gång som den förra. Ångesten börjar lägga sig och jag fungerar ganska så normalt igen. Inget sug, känner mig trygg i att inte falla igen inom de närmaste dagarna men jag håller guarden uppe. Man vet aldrig när ett sug slår till och då får man inte handla impulsivt. Jag är beredd!
Sömnen är problem som vanligt, tagit insomningstablett 2 dagar i rad så ikväll blir det ingen sådan. Sov tungt nästan 7 timmar i natt så nu klarar jag några nätter med lite sömn.

Gunda
tors, 2017-06-29 - 09:48

..du kommit en bit på väg igen. Det är svårt efter att man druckit, många gånger tror jag det är våran ångest som driver oss tillbaka till drickandet. Vi vill inte men ångesten gör att vi drivs till att dricka.
Men nu är du på rätt väg igen och jag är glad för din skull. Viktigt är nog att ha någon form av beredskap då suget sköljer över oss.
Vet inte vad det skulle vara, en får nog ta och fundera på det.
Ha en fin dag!

Sinnituss
tors, 2017-06-29 - 23:59

när jag sökte hjälp för mina a problem frågade de mig om det påverkade mitt liv. Om jag undvek att göra saker för att dricka istället. Jag hade druckit så länge att jag inte trodde att jag brukade göra något annat. Nu börjar jag komma igång med träningen igen. Det tar en massa tid. Tid jag inte hade när jag drack.
Träningsvärk är så mycket bättre än bakfylla...

Sinnituss
lör, 2017-07-01 - 23:38

Idag har jag haft funderingar kring att inte ta mig tid att hå till nya terapeuten. Att lägga ner mina vårdkontakter som ska hjälpa mig med a-problemen. Idag har jag tänkt att det inte är något problem, midsommarveckan börjar kännas avlägsen.
Någongång bestämde jag mig för att jag ska låta den här resan ta ett år innan jag känner mig trygg och säker. Jag ska skriva här (förhoppningsvis med glesare intervall) och jag ska ta den hjälp jag kan få. Just nu fungerar det igen men om jag ser problemen som överspelade är nog risken stor att jag faller tillbaka igen. Jag ska inte göra det.

Sinnituss
mån, 2017-07-03 - 06:43

Ger mig själv i utmaning att skriva bara positiva saker en vecka. Inget sug i helgen. Jag älskar att vars iträdgården, livet är bra.

Gunda
mån, 2017-07-03 - 06:53

Gnäller gör vi nog alls lite till mans, men så behöver vi kanske. Går vi sen tillbaka och läser igen så kanske vi hittar en röd tråg i det som kan vara till hjälp för oss.
Gnäll på om du behöver jag tror det är en övergående fas.
Skönt att läsa stt du kommit en bit på vägen igen. Jag tror nog också stt vi brhöver ta lång tid på oss innan vi kan lita på oss själva.
I det här läget kanske vi aldrig kan det utan vi måste släppa helt?
Ha en fin dag.

Sinnituss
mån, 2017-07-03 - 13:22

Jag märker att jag alltmer grottar ner mig i det som är negativt. För några 7 år sedan gick jag in i en depression och skrev då en sjukdomsblogg. Det ledde till att jag fokuserade på det som var negativt och inte blev bättre. Jag vände det hela med att ta 3 foto om dagen på trevliga saker och skapa en fotoblogg för familjen. I den var negativa saker förbjudna.
Efter några månader kunde jag se tillbaka och började få bara bra minnen. Fotobloggen ligger kvar och uppdateras nu sporadiskt vid födelsedagar och semestrar. Barnen gillar att titta tillbaka i den och se små filmsnuttar och bilder på sig själv. Jag har bestämt mig för att ta upp det dagliga uppdaterandet av den igen för att byta fokus och att uppdatera här på veckobasis.
A tar allt mindre plats i mitt liv. Jag är på väg mot ett nyktert liv, nu ska jag se till att det blir ett bra nyktert liv.

AL
tis, 2017-07-04 - 07:19

...det kan säkert funka för mej. Tror jag är lite för negativ och behöver en metod att komma upp ur gnällträsket.
Tack för att du berättade ?