Vaknade halvfem imorse och var fruktansvärt bakfull. De senaste åren har det hänt oftare och oftare. Det blir sjukskrivning och inställda möten. Gymkortet ligger oanvänt i väskan. Problemet är att jag inte kan sluta dricka när jag väl har börjat. Ett trick har varit att aldrig ha alkohol hemma. Men vad gör det när jag har tre kvarterskrogar runt hörnet och i princip alla sociala sammankomster inkluderar alkohol som en självklarhet?

Har en önskebild av mig själv som glad, avslappnad, vältränad och harmonisk. Idag känns den bilden helt ouppnåelig men jag vill inte fortsätta såhär.

Jag vill bli nykter. Tänker att det kan vara till hjälp att skriva av sig här på alkoholhjälpen. Har läst härinne ett tag nu och insett att jag inte är ensam. Lik förbannat är det så skamligt att inte kunna kontrollera sitt drickande. Besviken på mig själv och ganska uppgiven skall jag försöka förändra mitt liv.

.. varit nykter länge, i flera veckor åtminstone. Kollade datumen och inser att det var 10 dagar sedan jag deklarerade att jag vill sluta supa.. Hahaha det
känns ju som en evighet. 10 dagar med en enda fylla och ett miniåterfall på 2 bärs. Hmm, jag kanske är på rätt väg iallafall. Men snart börjar allsvenskan
igen och fotboll är en trigger om något!! Men skit samma, ikväll är jag bara trött och känner inget som helst sug efter alkohol. Istället för att fantisera om
ett rus så har jag loopat minnen av bakfulla dagar under den här tiden. Avskräckande, avtändande, avhållsamhet.

sedan jag startade min tråd. Det har både hänt massor och ingenting särskilt under dessa två veckor. I och med att jag har skrivit ned lite tankar och
reflektioner tycker jag själv att jag har kommit en bit på vägen till att ta kontrollen över mitt drickande. På en stor fest under dessa veckor drack jag
omåttligt men då jag inte druckit någoting dagarna innan och har låtit bli att bli full sedan dess så känns det okej.

Jag kan inte minnas när det började spåra ur, är det månader eller år vi talar om? Har alltid varit en "missbrukspersonlighet" (bulimi i puberteten, droger i
tonåren och på äldre dagar alkohol) men som jag minns det har jag lagt ner mitt missbruk när det börjat bli tråkigt eller när jag uppfyllts av någonting
annat (utbildning, barn). Kan inte säga att jag har varit fysiskt beroende av någonting, fast jag vet inte hur det där fungerar: är ett beroende fysiskt eller
mentalt? Jag begriper att det är skillnad på hur kroppen reagerar på heroin respektive alkohol t.ex. Men i övrigt?

Just idag så tänker jag att mitt mål handlar om att ta kontroll över mitt slentrianmässiga förhållande till alkohol - inte total avhållsamhet. Att välja bort
4 av 5 fyllor (eller ännu hellre aldrig bli packad igen). Känns bra att tänka så just precis nu. Vi får väl se vad som händer.

AL

slentrianmässigt...det kan jag skriva under...och därför ska jag byta innehåll i glaset till alkofritt...bara som en test. Blir hjärnan nöjd av att jag håller vinglaset och dricker alkofritt...då fortsätter jag med det....jag testar allt för att programmera om mitt hjärnskrälle..

.. jag tror faktiskt att det kan funka!! Testa och berätta :)
Själv snusar jag och det händer att snuset tar slut på kvällen då affären är stängd,, har ibland testat att knyckla ihop en tuss papper och lägga under läppen, det har funkat såtillvida att jag inte gått bananas (självklart har jag dock köpt snus dagen därpå, inte prövat att sluta...)
En annan sak jag börjat tänka på är vad det faktiskt kostar!! En femhundring hit och en femhundring dit på krogen blir mycket pengar till slut...

..kom och gick. Det enda jag lyckades med var att avstå snapsen. Alltså starkspriten.

Jag vet inte, tror inte det kommer funka att lägga av. Det är för svårt. Just nu känns det som att alkohol genomsyrar allting; sociala relationer, återhämtning, stresshantering, livet självt.

Vill bara bli normal, ingen halleluja-prägel på mitt nyktra liv, vill bara vara som en vanlig människa som tar ett glas då och då, i all anspråkslöshet. Ingen stor affär kring alkohol.

Faan också.

Evigt ung

...att söka hjälp om du verkligen VILL kunna leva "normalt".
Du liksom jag kan inte hantera alkoholen på ett normalt sätt. Jag har nu snart 5 veckors nykterhet. Det har inte varit lätt men det är banne mig det bästa jag gjort på många år. Det kommer så många vinster och fördelar med det.
Lycka till! ?
Kram

.. evigt ung för din kommentar! Ja, idag är det läge för eftertanke. Jag vet inte vad jag vill men behöver ta reda på det. Eller, jag vet att jag inte vill att alkoholen skall stjäla min tid (bakfylla) och mitt utseende (övervikt).

Läste lite i din tråd och jag liksom du är också trött på alla pinsamma minnen från kvällen före.

Kampen går vidare, antar jag. Trött på mig själv.

Kram

AL

..ja..igår blev det alkohol ..tre glas och idag prova a-fri. Gott...nöjd över min helg trots allt. Ingen bakfylla ingen ånger...glad och lycklig med mitt väl. Det går framåt.

Skönt att höra att det gick bra för dig!

Själv vet jag inte vad jag skall göra, vill så gärna vara "normal" i förhållande till alkohol, men det kanske inte går. Leker med tanken på att lägga av helt. Men hur fasen skall det gå till?

Känns som jag målat in mig i ett hörn, vart skall jag ta vägen?

AL

och normal...vi är alla olika. Jag tror att ingen har ett "normalt" förhållande till alkoholen...det bara ser ut så...om man gillar smaken av vin öl funkar a-fritt lika bra. Det har jag just provat. Vill man däremot bli full då kanske man har annat att ta tag i. Jag vill inte bli full igen och glömma vad jag gjort...det är pinsamt. Mitt sätt att blanda a-fritt och å...funkar just nu för mej.
Hoppas du kan hitta din väg snart. Vill du lägga av helt då ska du göra det. Det är absolut helt rätt. Jag ska också ta mej dit. Ett helt a-fritt liv med valfrihet utan skam och pekpinnar.

@AL Hej, jag vet inte om du är kvar här? Hittade tillbaka till min tråd efter 5 år. På nytt med en vilja att bli nykter.

Så chockerande på något sätt att hitta sina ord efter 5 år, jag skriver inte dagbok annars i vardagen.

Hmm, vilket perspektiv! Och med en pandemi däremellan som var allt annat än gynnsam för mig som ”flyr” med hjälp av alkohol.

Jag har en plan! Ska vara alkoholfri i 3 månader med hjälp av Antabus. Under tiden ska jag börja styrketräna och börja äta vegetariskt. Skall även dra ner på min anti-depressiva medicin som jag ätit i 14 år för att få tillbaka lite ”riktiga” känslor. Känner mig peppad och har en stark tro på att jag ska klara detta!!

Hej,
Så bra att komma igång, och välkommen tillbaka. Ett tips i all välmening är att ha fokus på en förändring i taget? Men förstås gärna fylla på med fler. Min erfarenhet är att nykterhet tar mycket kraft och fokus i anspråk, för många kan det räcka gott och väl! Lycka till 🤞

Hej! Tack för dina ord ”se klart” och för ditt lycka till!!

Måste *skratta lite nervöst*, eftersom jag ser att det jag skrev om alla förändringar ter ju sig helt maniskt, lösryckt ur sitt sammanhang.

Men.. mina antidepressiva har jag redan börjat trappa ner på beroende på smygande uppkomna biverkningar.

Gymkortet köpte jag för ett tag sedan, då jag vet utifrån tidigare perioder av nykterhet att jag _måste_ ersätta krogrundorna med en väldigt fysisk aktivitet. Så jag har krattat manegen
där s a s.

Antabusen känns för tillfället som en självklarhet - jag har inte kunnat låta bli alkohol det senaste året, då känslor av stress och utmattning varit starkare än min önskan att bli nykter..

Det enda som har kommit som en ”nyhet” för mig själv är önskan att äta vegetariskt.. Tror det är min kropp som vill det - mer än mitt medvetande, om det makes sense? Vi får se hur det går.

Nåväl, imorgon börjar det! Ikväll skall jag ta en gravöl eftersom det är fotbollsmatch. Det kanske låter knäppt att inte börja redan idag, men så ser min plan ut och jag är faktiskt pepp på att _slippa_ dricka öl på ett bra tag. Ofta har det känts som ett slags tvång… förstår mig icke på psykologin bakom det, alls…

Varma hälsningar till alla som kämpar!!

A.

Tack ”Se klart” ☀️ Lycka är att vakna utan bakfylla!

Men jag har varit irriterad de senaste dagarna och vid minsta motgång i vardagen ser jag en inre bild av en iskall öl…

Då försöker jag ersätta den bilden med en bild av mig själv, 10 kilo lättare och med rakare rygg. Funkar hittills.

Ja, lyckan att vakna utan spår av baksmälla går aldrig över. Lika fint varje morgon. Kaffet. Pratet. Blicken på dagen som ligger framför en.
Irritation och trötthet här den första nyktra tiden till, ingen kommer undan. Men snart lättar det. Förutsatt att man håller i sin soberstreak. 🌸

Jaha, tog ett återfall igår. Drack väl 5 stora stark på en uteservering, var inte ens sugen, det bara hände… Några vänner satt där och det var sol och jag tänkte ”äh, vad fan”

Nåväl, detta blir en påminnelse om varför jag vill vara nykter.

Idag ska jag inte dricka!!