Hej!
Ny som medlem, men har läst i forumen i några år. Jag är förhoppningsvis på rätt väg nu, efter 20-25 års vilset gående i livet pga alkohol.
Undrar bara om ni går och pratar med någon terapeut eller liknande. Eller har ni gjort detta på egen hand?
Själv har jag äntligen bokat tid hos en ”klinik” för samtal och fick sådant fantastiskt bemötande när jag ringde så jag höll på att börja gråta. Även de vänner jag har valt att berätta för har gett så mycket kärlek och stöttning - något jag inte riktigt väntat mig.
Men det låter som om många gör det här på egen hand. Själv både längtar jag och vrider mig i mentala plågor inför tanken att blotta mig och min historia för någon. Haha galet...

Hej alla denna vårkväll. Jag läser flera ggr/dag på forumet och just nu verkar många ha det motigt ?
Själv ska jag göra en miniresa i helgen (helt självvalt) som tidigare varit starkt förknippat med kalla öl/cider. Samtidigt som jag ser fram emot att komma hemifrån med barnen och bara mysa, vara ute i naturen och äta lite gott, så är jag lite nervig. Har ju alltid kunnat och velat ta nåt att dricka vid denna typ av resa, men det är ju slut med det. Känns lite konstigt och vem vet, är kanske inte redo för det!? Vi ska ju inte utsätta oss för denna typ av situation i början av vår nykterhet. Vet att jag fixar detta och har även kollat upp möjligheten till AA-möte. Men det ör den där klassiska sorgen - hej då till alkoholen som gör sig påmind ?

JenniferZ

Du kommer klara det ??. Det låter som att fördelarna är stora, och att du är motiverad.

Har tänkt mycket på detta. Är nybörjare i nykterhet och funderar på när man vågar utsätta sig. Har en möhippa i höst och ett bröllop i vinter. Borde jag tacka nej till båda? Hur länge ska man skydda sig själv? Du låter i alla fall väldigt klok. Kommer gå bra. Och låter härligt ?!

Emma79

Med barnen låter som ett bra fokus. På min långresa över påsk kom vi I total synk- drack samma saker ( bortsett från allt mitt kaffe! ) gick och lade oss samtidigt ( sov tillsammans-supermys! ) vaknade samtidigt med någorlunda samma energi.

Du klarade av Prag, då klarar du detta!!

/Emma

Du är stark och klok. Även om vi andra har det motigt så verkar du stabil med din behandling och nykterhet. Håller med Emma, fokusera på barnen..

Tack för fina ord ?
Jag vet innerst inne att det går bra. Men på just denna lilla trip är min ganska så törstiga bror med och vi brukade dricka tillsammans på liknande resor. Ja inte bara dricka så klart, men det ingick. Han är väl inte det bäst sällskapet för mig just nu. Men ska inte göra nån grej av det! Han har sin dryck och jag min - så ska jag se det. Om jag nu ens ska tänka på vad som finns i glasen. Virr virr, sorry för snurrigt inlägg. Bara massa tankar hit och dit ?

Tänker också att du fixar den. Din styrka är verkligen peppande. Tror ändå att det är bra att vara ödmjuk inför svårigheter som kan dyka upp, precis som du är. Bra balans. ♡

Tack Vinäger! Ibland vill jag berätta för min man att ”nu har jag varit nykter i x-antal dagar”. Svaret är oftast ”ja men va bra”. Kan inte hjälpa att jag blir lite besviken, samtidigt som jag vet att det är MIN inre kamp. Han kan inte se eller känna den. Jag lägger 6 tim/v på behandlingen, ett AA-möte plus att jag läser här en gång i timmen nästan. Lever och andas denna kamp mer än jag själv förstår ibland.

Emma79

...att veta att man är ensam I kampen att det bara är man själv som gör vissa val ( att inte föra glaset till munnen?) och att inte folk står och applåderar.

Men du har oss och du är as-duktig och du fick med dina ord en gång mig att känna mig så fånig i mitt resonemang kring “att kanske bara smaka lite” att jag bestämde mig för att det skulle jag verkligen INTE göra och jag säger det igen: du är en sådan inspiration för mig!

Sov gott!

Ellan

Hej,
Ja ibland känner man sig så enormt ensam med sitt beroende. Då är det grymt skönt att kunna träffa likasinnade och få vara ”en i gänget”.
Jag tror att det är omöjligt för våra utomstående att förstå vad vi går igenom när vi är i behandling. Vi tillfrisknar ju inte bara genom att gå dit. Det krävs en styrka och ett arbete med oss själva och det tar på krafterna. Du gör det så bra JennyM! Vissa dagar får vi helt enkelt ställa oss vid spegeln och säga det till oss själva. För jag tror vi behöver höra det!
Idag är det soligt, energin på mitt arbete andades fredagsfeeling. Det var belöna oss med ”grill o vin” stämning. Vi har ju jobbat sååå hårt! Själv har jag känt mig låg, ledsen och allt annat än fredagshappy. Så en gammal känsla dök upp efter ett par års nykterhet. Se där... Jag har umgåtts lite med den nu på em och låtit tiden gå... Vad vill jag säga med det... jo att vi alla behöver behålla ödmjukheten inför allt detta. Känslor kommer och går och oavsett hur länge vi varit nyktra kan vi aldrig bli för säkra. I mitt fall tror jag att det är sol och fredagsfeelingen på jobbet som väckte något i mig. Nåja nog om det.
Ta hand om dig på resan.
Kram
Ellan❤️

Kom fram till min lilla stuga och kände grilldoften ligga över området. Gulp, var är min kalla öl-känsla kom över mig direkt.
Men våra stuggrannar börjar fyllna till nu lite senare på kvällen och de är ju såå tramsiga ? Nu kan jag lätt avstå. Tack stuggrannar ?

Emma79

Kan tänka mig... fulla stuggrannar? hoppas de låter dig sova inatt ?

Vaknat tidigt till fågelkvitter och havsbrus. Ska ge mig ut på en promenad längs stranden innan frukosten.
Tacksam för att vakna nykter och fräsch (nåja ?).

Då är helgen i stugan avklarad utan några som helst bekymmer ??? Jag är jätteglad och förvånad att det mesta i livet (hittills) har fungerat att genomföra utan alkohol. Och roligt och trevligt har jag haft.
Min bror blev lite berusad igår och när samtalet började halta så gick jag ut och promenerade medan han fick bädda ner sig.
Promenader är min nya grej. Avverkar 15000-20000 steg/dag, med eller utan ljudbok. Luktar på hav och skog och bara njuter. Vill mer och mer ha en egen stuga nånstans, där lugn och ro kommer i första hand.
Hoppas er helg också varit fin, forumvänner ?☀️

Jag häpnar varje dag över hur mycket jag orkar, klarar; uppskattar –bara genom att jag tar hand om mig själv på ett vettigt sätt! Den här våren är också jag verkligen"med"!

Dag 67 börjar med ett kraftigt vårregn med tillhörande åska. De doftar gott ute. Smiter ut från jobbet och drar i mig regnlukten, sen in och jobba igen.
Har två veckor kvar på del 1 av min behandling och sen är set dags för 1 gång/vecka i 42 (fyrtiotvå!!! ?) veckor. Grupparbeten, diskussioner och samtal. Spännande!

Emma79

..redo? Vad jag förstår har du gått mycket oftare denna första period?

Kul med förändring och att känna att man kommer framåt!

De första 10 v går jag 2 ggr/v (totalt 6 tim).
Jag känner mig redo. Just nu tar behandlingen mycket tid och en gång i veckan blir lite enklare att lösa på hemmaplan. Men det är ffa viktigt för mig att ha dessa gruppsamtalen. De ger så mycket, samt många garv ?
Skulle kännas lite tokigt om jag skulle fixa resten av livet redan nu. Jag hade varit rädd för att känna mig klar och ”detta gick ju bra”....nu kan jag nog ta ett glas vin...