Nykterist och alkoholist i en kropp

659 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Ler
Inga trötta rödkantade ögon ..

Lim .. Måste bara säga .. att vad många som har glädje av din tråd o dina tankar ❤️
Vi har gett oss ut på en resa , en riktigt svår o tuff resa .. en resa från a .. ju längre bort vi kommer ju starkare blir vi .. Såklart att det märks .. Att vakna pigg o fräsch .. inget att dölja .. ingen skam och lik i garderoben .. Såklart inger det självförtroende 💪 Så sträck på dig Lim .. Du är Stark , Trygg & Nykter ❤️

MondayMorning
Lim

Du är en så otroligt fin människa. Man kan känna ditt lugna och ödmjuka, mogna sätt genom dina inlägg.
Klok och eftertänksam.
Jag får alltid en varm känsla när jag läser det du skriver.

Tack

Lim
Tack alla fina söta som kommenterat ❤

Honungsblomman , miss lyckad, AlkoDHyperD, MondayMorning, Jasmine, Ler och Knaskatten, tack!! Jag blev helt förvånad över så många fina kommentarer ❤❤❤. Ibland tänker jag att jag mest tjatar om samma sak hela tiden och att jag "borde" vänja mig av att skriva här. Liksom gå vidare. Men jag vill ju skriva och bearbeta. Allt är inte direkt alkoholrelaterat men egentligen är det alltid det indirekt när man har ett beroende bakom sig. För allt jag gör nu, nykter, blir ju som det blir tack vare och på grund av att jag inte dricker. Allt hade ju varit annorlunda i mitt liv om jag drack. Nästan så att jag kan påstå att jag inte hade haft samma liv ens.

Mina barn har ju vuxit de här 1,5 åren också. Ganska mycket hinner ju hända i barns utveckling. De är mer medvetna, mer funderande och mer intresserade över omgivningens beteenden. De oroar sig mer över yttre saker... kan fundera på brottslingar och de sista månaderna har de för första gången nånsin börjat använda ord som öl och fullgubbar. När det dök upp var det i samband med något en kompis till dem berättade om nån full på stan. Det kändes så otroligt skönt för mig att jag inte dricker. Jag menar, hade jag varit berusad nu då och då så hade de ju fattat att det var pga öl. Vad pinsamt. Vad hemskt. Det är som guds försyn att jag hann ordna upp mitt drickande innan mina barns omvärldsuppfattning blev såhär stark.

Nu dricker ju fortfarande min man men tack och lov är det oftast ute och i alla år har barnen varit vana vid att det är jag och de som gör mest saker ihop osv. Jag tror att om jag fortsatt dricka som förut hade det varit värre för dem som det ser ut just nu. Det är ju alltid jag som vaknar med dem på morgnarna och sånt. Hade jag varit bakis hade det varit värre för dem än att min man är det. Menar inte att det är okej att han är bakis eller att barnen inte påverkas av det. Men hade jag varit det nu så hade det verkligen försämrat barnens liv på riktigt.

När jag resonerar så är det lite lättare att stå ut med att min man dricker. Jag försöker liksom tänka att han inte betyder nåt egentligen. Jag vet att det inte är sant... men jag måste tänka så. Det är också det kanske som gör det så lätt för mig att vara nykter trots att han dricker. Jag frestas ALDRIG att dricka med honom. Tvärtom. Och det är ju pga min inställning till alkohol i allmänhet men också hans drickande. Ibland tror jag att jag nästan har det lättare att inte vilja dricka just pga att han dricker. Jag inser ännu mer då hur viktigt det är att jag är en frisk och pigg förälder.

Alltså nu är det ju så att han arbetar och förstås är nykter ofta. Han drack inte igår men jag gissar redan nu att han kommer att göra det ikväll. Men då tänker jag redan nu på morgondagen. Han kommer att må illa men inte jag. Han kommer att stinka och kasta bort en dag. Hans ögon kommer att vara rödsprängda. Inte mina.

Igår hände en sak som fick mig att tänka på HALT som alla skriver om. Jag hade en lång dag på jobbet och hade arbetat klart första intensiva veckan efter semestern. Handlade med barnen efter hämtning. Kom hem strax innan 18. Helt slut på alla sätt och väldigt hungrig. Då tänkte jag "om nån höll fram en öl nu skulle jag kunna svepa den bara för energin". Alltså jag SKULLE inte göra det om det hände men jag förstod grejen. Rent fysiskt skulle min kropp vilja det för ENERGINS skull. Inte för berusning. Så om man är beroende och har slut på energi så är det inte konstigt om man faller. För då drar ju både suget och hungern och kraftlösheten i en.

Jag var ju enbart trött och hungrig och helt utan sug. Så jag skulle aldrig ta en öl. Men jag fattar grejen verkligen.

Nu ska jag ta en påtår kaffe.

Heja alla därute ❤❤ Kramar till er!!

Knaskatten
Du är så stark!

Tycker att du känns så otroligt övertygad och stabil i din nykterhet. Vilken tur för dina barn att de har dig, och att du tog tag i ditt drickande. ❤️

Lim
Tack Knaskatten ❤ jag känner

Tack Knaskatten ❤ jag känner mig både övertygad och stabil i min nykterhet.

Jag städade min tvättstuga för ett tag sedan. När jag fortfarande drack så gömde jag burkar lite här och var. En kväll hade jag druckit folköl. Inte så många. Men jag kunde för allt i världen inte minnas sedan vart jag gömt burkarna. Undrade länge. I mer än 1,5 år. Visste ju att jag inte kastat dem. Men när jag städade hittade jag dem. Två stycken i en plastpåse. Kändes väldigt overkligt att det var jag som gömt dem. Tänk vad man kan förändra sig.

Många kramar! ❤

Knaskatten
Oj

Vilken påminnelse om hur långt du har kommit. Otroligt!

Lim
Detaljer

Det finns små detaljer som ensamma kanske inte verkar så viktiga. Men när flera små saker samlas blir det ändå en stor skillnad.

Ett exempel. Jag har två barn. Jag har varje vinter köpt små ledlampor som man kan fästa på jackan, väskan etc. Innan mitt vita liv så köpte jag många sådana. De försvann. Jag lät barnen leka med dem. De satt aldrig där de skulle och jag hade inte sån full närvaro mentalt att jag såg till att de satt kvar på jackan. Eller att de ens blev fästa på jackan som det var tänkt. De hamnade lika gärna i barnens leksakslådor.

När jag slutade dricka köpte vi nya såna där lampor. De satt på rätt plats hela återstoden av vintern för jag såg till det. Nu har jag köpt lampor igen och satt fast dem där de ska vara. Och jag kommer inte låta barnen ta loss dem och lägga dem nånstans. För jag orkar säga att de ska sitta på väskan.

Såna små detaljer finns det miljoner av som sammantaget gjorde livet som aktiv drickare så himla värdelöst.

Nu har jag koll på såna här saker utan att det är svårt. Det är snarare såna här saker som har hjälpt mig att stärka mitt självförtroende. Små små saker för nån annan men inte för mig.

Ler
Små små detaljer ..

Ja Lim .. små , små detaljer som gör skillnad .. Härligt att ha koll 💪 I mitt förra liv så letade jag ständigt efter saker .. nycklar , mobil , laddare .. gömda vinflaskor .. Nu har jag också koll 😀 Ingen vindimma utan nykter o närvaro .. Stor Kram .. Och en riktigt trevlig onsdag kväll till dig 💖

Winna
Din #608 är

ett sånt himla bra exempel på en sån där stor liten vinst med att lägga ner A som man kanske inte tänker på i första hand. Blir så glad, och lite rörd, när jag läser ditt inlägg. Och precis som du skriver: "Såna små detaljer finns det miljoner av som sammantaget gjorde livet som aktiv drickare så himla värdelöst." Precis så.

Lim
God kväll allihop.

God kväll allihop.

Ja ellerhur Ler och Winna... De små detaljerna gör mycket. Det är när jag kommer på små exempel mitt i vardagen som jag förstår hur grundligt ett alkoholmissbruk påverkar oss. Och hur det inte är självklart först att det är alkoholen som förstör. Det är ibland så subtila saker.

Oj vad det är svårt att vara positiv nu för mig. Jag har varit på så dåligt humör halva dagen idag. Varit lättretlig. Känns som att jag äter hela tiden. Jag är vresig mot mina barn. Jag tror det är pms. Okontollerbart känns det nu. Jag tänker ena sekunden "nu ska jag vara snäll och andas och sluta gnälla" och nästa sekund står jag där och gnäller ändå. Min hals kliar också så jag är nog snart sjuk.

Jag tål att vara på dåligt humör ibland men jag tål inte när jag blir otrevlig mot mina barn. Det är inte okej. Men det är som att det är nån annan i mig som beter sig illa. Usch. Och mina barn försöker muntra upp mig... stackarna. Men jag försöker förklara varför jag varit lättretlig. Iof har de mest varit ute och lekt så det var inte lång stund de behövde stå ut med mig. Hoppas jag är trevligare imorgon!!! Jag tror jag ska läsa på om strategier för sånt här. Det värsta som finns är att vara barn till någon som är irriterad. Det minns jag från när jag var barn själv. Så det ska mina barn slippa!

Kanske ska se till att ta oss ut till skogen imorgon. Då brukar mitt humör alltid bli bra nästan. Men å andra sidan kan det göra mig ledsen att möta hösten..... får då sörjer jag att sommaren är slut. Men naturen är alltid bra.

Jahapp vilken muntergök 😅

Men nåt muntert på riktigt är att jag varit nykter i 1 år 6 månader och 21 dagar 👍 närmare bestämt 567 dagar. Jag laddade ner en app nu för att räkna efter. Minns förr när jag gjorde det och tyckte att tiden gick så långsamt. Minns tydligt hur 90 dagar var mitt första mål. Att jag skulle känna mig nöjd då och fortsätta leva nyktert. Och det har jag hållt.

Nu blev jag på lite bättre humör genast 😄

Kram och godnatt!

AlkoDHyperD
Inte humöret eller sinnesstämningen som spelar roll för barnen

Utan var du lägger ansvaret för det. Om du visar att du försöker bete dig respektfullt så gott du kan och berättar att det handlar om dig och inte dem samt ber om ursäkt om du brusar upp utan anledning tar de inte skada. De lär sig att de är viktiga nog att vara delaktiga, få förklaringar och lär sig att människor kan må dåligt av och till.
Du är en fantastisk förälder, Lim!

Lim
Första september 2018.

Första september 2018.

Idag har jag haft alkoholsug tror jag!! Har inte hänt på mycket mycket länge. Känns jättekonstigt och inte så trevligt.

Jag har haft en väldigt bra dag. Gott humör. Irritationen jag hade igår är helt borta.

Gick till affären. Med många barn. Därinne fick jag som ett ryck och funderade plötsligt på att köpa nåt. Då frågade min son "mår du bra mamma?". Han såg att jag blev konstig för jag stannade och kliade mig i ögonen. Jag sa att det var bra och så släppte jag tanken och köpte ingefära och honung istället så att jag kan göra en riktigt stark ingefärashot för halsondan.

Vi var klara på affären och började promenera hem. Då cyklade två killar förbi oss. Den ena hade hämtmat i en påse och den andra hade en systemetpåse. Båda vände sig om mot mig och log (de kanske trodde alla barn var mina och blev förvånade eller nåt 😅). Då kände jag plötsligt att jag så gärna skulle vilja cykla med en kompis och ha vin i en påse. Helt fri.

Men jag vet ju att det inte är sant. Jag avskyr att dricka vin med en kompis för det blir oftast för mycket och jag skämmer ut mig eller så känns det åtminstone så dagen efter.

Nu ska jag göra ingefäradricka.

Planerar mig hjärna att återfall? Jag har inte tänkt såhär konkret på alkohol på otroligt länge.

Känner inte att jag kommer att dricka men närheten till tanken idag skrämmer ändå lite. Eller så är den okej. Jag vet inte. Är min hjärna nyfiken på berusning efter så lång tid helt klar i tankarna?

Nu är jag absolut inte sugen och det visste jag att jag inte skulle vara heller. Så det får väl vara okej att tankarna kom.

Många kramar till er därute!

Lim
Och tack AlkoDHyperD ❤❤❤❤❤

Och tack AlkoDHyperD ❤❤❤❤❤

AlkoDHyperD
Kanske längtan efter frihet?

Sug har alltid en bakgrund. Var det frihet vinet förknippades med? Ansvarsfrihet?
Förstår ju utifrån dina vardags beskrivningar att du har mycket ansvar och att det iblend kan kännas tungt. Som att vara lite fången i det. Kanske var drt längtan efter att k9mma bort från det en stund som tankarna egentligen bottnade i?
Jag brukar se mina tankar på alkohol som signaler. Ofta handlar det för mig om hög stress eller känslor av ensamhet eller otillräcklighet. Istället för att bli skrämd av tankarna använder jag dem som mina känslors lite trevande sätt att försöka komma till tals.

Lim
Jag somnade med barnen

Jag somnade med barnen framför tvn. Vaknade till och bar dem till sängen. Lade mig bredvid dem och ligger här nu och lyssnar på deras andetag. Oändligt tacksam för att jag inte varit berusad idag. Tacksam för att jag faktiskt valt en väg i livet där jag har stor chans att aldrig nånsin behöva vara det igen.

Jag läste nånstans "First you take a drink, then the drink takes a drink, then the drink takes you". Det är det man måste komma ihåg.

Att dricka tillför inget förutom problem.

Lim
Jaa AlkoDHyperD... jag tror

Jaa AlkoDHyperD... jag tror det var känslan av att vilja släppa allt ansvar. Och slippa väga alla val jag gör så noga som jag alltid gör. Varje beslut jag tar tänker jag alltid över noga. Vilka konsekvenser får de för alla inblandade osv.

Jag trivs egentligen men en stund ville jag nog vara tio år yngre. Ung och "dum".

Men jag vill ju egentligen absolut inte dricka.

Oftast gillar jag att bli äldre och mer erfaren. Trivs med den utvecklingen. Men å andra sidan har jag mycket högre krav på mig själv nu än förr. Alltså med all rätt ska jag vara klokare. Men ibland vill man ju bara vara 18 år med rätt att vara oerfaren 😅

Vet inte varför jag inte vill skriva vad jag jobbar som? Som att det skulle röja anonymiteten.. men mitt yrke och mitt privatliv innehåller mkt av samma ingredienser och de gör att jag har ganska höga krav på mig själv som person. Egenskaper jag kräver av mig själv. Moraliska egenskaper. Att vara vänlig, välkomnande och omtänksam. Hela tiden. Och det gillar jag förstås att vara. Men då och då skulle jag vilja bara gå ut och strunta i det. Strunta i den bilden av mig själv.

Nu pladdrar jag mest. Men det hjälper att reda ut tankarna. Så tack AlkoDHyperD för den öppningen.... även om man inte förstår vad jag skriver när det blir såhär kryptiskt så hjälper det mig. ❤

Ler
Nu som du är ..

Lim .. Det är a- djävulen som talar till dig .. att du ska cykla med en kompis med en flaska vin i påsen .. Påminner om att ... Det är Nu som du är Fri 🦋

FinaLisa
Godmorgon Lim🌅

Intressant det du nämner om kopplingen ansvar och sug.
För så kan det mycket väl vara för min del också.
Känner igen tyngden av ansvar jag har och dessutom tar på mig för allt och alla.
Det kanske är när tyngden blir för tung som suget sätter in?
Ska verkligen fortsätta begrunda detta🤔
Förövrigt så är det alltid intressant och lärorikt att läsa dina inlägg.

Kramar
💚💚💚

miss lyckad
Tankar om alkohol..

Av tankar och känslor händer ingenting.Det är när vi handlar utan att tänka, eller tänker som beroendehjärnan vill, som det blir svajigt..Alkohol finns och kommer alltid att finnas runtomkring oss Precis som andra beroendeframkallande medel och substanser..Det är vårt sätt att förhålla oss till det, som är styrkan eller svagheten. .Jag ser mycket alkohol och en del berusade personer här ombord när jag jobbar på båt..Jag ser mest det tragiska i alkoholen..Alla barn som far illa, och som sedan blir vuxna med det i bagaget. Frihet och alkohol hör inte ihop i längden..Kanske för stunden..Kram

Lim
Hej allihopa ❤

Hej allihopa ❤

Ja Ler, du har helt rätt. Tack för påminnelsen. Jag var ju väldigt tacksam sedan på kvällen att jag inte hade cyklat iväg men någon och en flaska vin.

Finalisa tack för ditt inlägg. Det finns mycket att fundera på kring sina triggers osv. Och att liksom se dem som just triggers för då är det oftast lättare att förstå och att låta bli att dricka. När man inser att det är nåt som lurar en att vilja dricka.

Miss lyckad. Nej precis. Frihet och alkohol är ju faktiskt varandras motsatser. Alkohol är som handbojor för själen.

Jag är sjuk. All ingefära i världen verkar inte hjälpa men jag fortsätter att hälla i mig.

Förr i tiden kunde en förkylning få mig att dricka. Som om det skulle hjälpa. Mådde alltid sämre av det men jag ursäktade med att en bekant en gång för flera år sedan sa till mig att avslagen öl och salt var bra för förkylning. Alltså på den tiden drack jag typ aldrig och jag avfärdade det där helt och tänkte att det sista man vill ha då är ju nåt så vidrigt. Men de där orden låg latenta kvar i mig och när jag hade fått alkoholproblem så kunde jag tänka på det där och legitimera några öl när jag var sjuk.

Men nu. Alltså fy sjutton vad jobbigt att dricka nu samtidigt som jag nyser och har ont i kroppen.

Jag tror att jag då och då i höst kommer att få sug efter alkohol (ska ej skriva hur för det romantiserar A på ett sätt som det inte förtjänar att romantiseras). Men jag ska kunna säga i februari att jag varit nykter i två hela år. Nån fix idé om höst och rödvin ska inte förstöra den inre harmonin och hälsan jag fått i mitt liv ❤

Ha en fin fredag allesammans och kom ihåg att vi är många på samma resa ❤

Lim
God kväll allihop.

God kväll allihop.

Jag hostar och hostar så att jag håller på att bli tokig. Men samtidigt mår jag så bra.

Jag har haft en vecka av relativt dagligt "a-sug". Inte på samma sätt som förr i tiden men ändå. Det har inte känts farligt och jag har inte mått dåligt av det precis. Jag har ju vetat att jag inte ska dricka och jag vet att alla sug försvinner, för det har ju tiden lärt mig.

Men nu känns det ändå som att jag är lite stolt över mig själv. Jag har gått på affären med det där suget men ändå inte tänkt köpa nåt. Jag har varit på stan. Jag har varit ensam hemma. Min man har jobbat borta. Etc. Alltså jag har levt vidare utan alkohol, precis som jag alltid ska. Men hade det varit för två år sedan hade en sådan här vecka utan minsta tvekan fått mig att bryta en nykter period. Ingen tvekan.

Man växer av att låta suget vara utan att agera. Man klarar en hel vecka av sug. Och det försvinner! Utmanar alla att våga prova!

Jag tror att det är hösten som har satt igång det hos mig. Jag skrev förut vet jag om att det inte alltid ens är alkoholsug utan snarare minnen där alkohol varit med. Jag minns höstkvällar och middagar med vin. Och det råkar vara mysiga minnen. Därav suget. Men minnen är ju selektiva. Jag har ju hundra gånger fler minnen som är tragiska. Och de sitter i ryggmärgen så därför dricker jag inte. Jag har ju många fler mysiga minnen där alkohol varit frånvarande!

Jag är ju fortfarande sjuk men jag var på affären idag (det måste man ju tyvärr ibland... Vill inte smitta nån men man måste ju ha mat hemma). Jag sminkade mig och gjorde mig lite fin när jag gick. Såg mig i spegeln och tänkte att om jag drack skulle jag se hemsk ut. Nu var jag sjuk och slut men säg ändå fräsch ut. Alltså jag gjorde mig lite fin med flit för att jag inte skulle glömma bort den fördelen med att inte dricka.

Jag är lika stark som alltid i min nykterhet vill jag ändå skriva. Antagligen ännu starkare. Varje hinder man tar sig över gör en starkare.

Jag är så tillfreds i att spendera denna lördagkväll nykter.

Godnatt ❤

miss lyckad
Härligt att läsa🌺

Kan känna din stolthet och glädje över dig själv och ditt liv..Du är en härlig kvinna och du är värd det allra bästa..Ha en fin kväll..Snart är du frisk💕

Lim
Tack miss lyckad och detsamma

Tack miss lyckad och detsamma!! ❤❤

Visste inte om jag skulle våga logga in för det är så många konstiga inlägg här (nåt virus?) Hittade knappt min tråd då sida efter sida efter sida innehöll konstiga inlägg.

Men idag är min dag. Nykter en månad till. Dvs 1 år och 7 månader.

Min man sa stolt till nån att jag inte har druckit på tre år 😅 Det kanske känns så. Det får mig ännu mer att tänka att det är så självklart att jag inte dricker. Ett år eller fem år... spelar roll. Nej, huvudsaken man kommer till den punkt där man identifierar sig som en person som inte dricker.

Jag tycker ibland att det känns konstigt att jag så sällan pratar med folk om nykterhet. Jag tänker så ofta på det och det är en stor del av mig att jag gör denna resa. Men jag öppnar inte upp mig om den. Jag skäms inte men jag hittar inget forum i det "verkliga livet" där ämnet känns helt bra att prata om. Då och då gör jag det och jag är helt öppen med att jag inte dricker och om nån frågar så säger jag att alkohol gav mig mkt ångest och att det är mycket skönare att inte dricka. Det säger jag utan skam. Men jag skulle aldrig berätta om hur jag drack ibland förr. Jag hade ju en idé förut om att när jag varit nykter ett år skulle jag öppna upp mig för mina närmaste om hur jag faktiskt drack i perioder. Men jag kunde inte. Det känns inte som deras ensak och det skulle inte ge mig något. Jag behöver inte erkänna för världen för att kunna hålla mig nykter utan det räcker att jag lovat mig själv att vara nykter. Det löftet till mig själv är viktigt att hålla så jag behöver inte "stänga dörrarna" till alkoholen genom att berätta för alla om alkoholens roll i mitt liv.

Många runt mig pratar om självförverkligande, självkänsla, att lyssna på sin inre röst, psykisk hälsa etc. Och när de pratar om alkohol har jag lätt för att inflika att jag inte dricker. För det passar i ämnet. Samtidigt som en annan kan säga att den upptäckt hur gott det är med ett glas vin på en vardagskväll så vågar jag svara med att jag har upptäckt motsatsen. Hur gott det är för mig att inte ta ett glas vin.

En person sa just det till mig. Hon har små barn. Rätt mkt stress. Och upptäckte vad ett glas vin gjorde för henne efter nattningarna. Jag kände igen mig. Det var exakt så det började för mig mitt sista besök i alkoholträsket. Innan dess hade jag inte druckit mkt sedan innan jag fick barn.

Man kan falla i alkoholfällan när som helst i livet antar jag. Tråkigt att jag gjorde det. Men man kan ju vända det mesta till nåt gott 😊

Snart ska vi åka utomlands. Det ska bli skönt att vara nykter då och sova gott. Sist jag var utomlands drack jag vin varje dag tror jag. Helt sjukt för så har jag aldrig gjort nånsin innan eller efter det. Jag var förkyld dessutom. Sov dåligt varje natt. Kände mig extremt ful hela tiden. Denna gång ska jag njuta av resan helt obedövad.

Ha en fin dag allihop. En vit en!!

Jasmine
Tack för att du delar din vardag💖

Jag blir lika glad varje gång det kommer ett inlägg från dig, men på sistone har jag inte riktigt haft tid att kommentera. Men,nu gör jag ett besök i din tråd för att önska dig en härlig resa och berätta för dig hur mycket dina tankar och reflektioner betyder för mig. Det är inte lätt att lämna alkoholens värld, för mig innebär det en stor social förlust, men när jag läser om ditt inre lugn så känner jag hopp. Hopp om att det kanske kommer en dag när mina tankar inte upptas av alkohol, när jag inte känner att det enda jag kan göra för att riktigt koppla av eller fira något är att dricka vin, när jag känner ett lugn i förhållande till alkoholen.

Du är min nyktra förebild!

Kram till dig fina Lim

Ler
Finaste Lim .. 💕

Finaste Lim .. 💕 Börjar bli länge sen vi hörde ngt från dig .. Men vet ju att du är / har varit på resa . .. och den här gången som du önskade ... utan bedövning .. .. Helt Vit 🙏 Hoppas allt är bra .. med dig och barnen .. Tänker på dig .. Många kramar 💕 Ler igen

Lim
Hej allihopa.

Hej allihopa.

Tack gulliga fina Jasmine och Ler. Jag har läst era svar och blivit glad av eran omtanke. 💞 Har läst hos dig Jasmine att du inte mår så bra 💔 Du kanske behöver gå och prata med någon? Även om nykterhet är vägen att gå för att må bra så finns ju andra faktorer också.

Jag har inte kommit mig för att skriva. Har gått in på forumet nångång men inte hunnit eller orkat logga in.

Jag har inte tänkt på alkohol sedan jag loggade in sist. Jag hade ju nåt form av sug där men det försvann (som jag visste att det skulle). Och sedan har jag varken tänkt på för eller nackdelar med alkohol. Livet bara rullar på med allt man har att göra.

Skönt med lördag. Vaknade ganska tidigt med barnen. Började städa runt 9. Har städat åt alla djur vi har och nu ska jag greja i barnens rum. En härlig höstdag.

Det här forumet är toppen. Men det har faktiskt varit lite skönt att inte logga in. Då har jag tänkt mindre på alkohol. Ibland behöver jag en paus från att analysera medan jag andra gånger mår jättebra av det.

Kämpa på alla nynyktra därute ❤ Höstkvällar och mornar är mycket sköna när de är nyktra ❤

Lim
God morgon!

God morgon!

Vaknade tidigare än jag hade lust med för ett av mina barn ville upp. Jag kliver alltid upp då. Ligger aldrig kvar i sängen och låter någon vakna ensam. Försöker tänka tillbaka på hur det var när jag var bakis på morgnarna. Och jag minns att det var likadant då. Jag klev upp helt livrädd i varje cell av min kropp för att jag skulle behöva må illa halva eller hela dagen. Men upp kom jag och jag spenderade återstoden av dagen med att kompensera allt.

Men jag var inte bakis alltid. Jag drack ju sällan så sent på kvällarna just pga min stora skräck för bakfylla. Men jag minns ändå allra tydligast den period jag faktiskt drack sent. Och hur förjävligt jag mådde både under natten och sedan dagen efter.

Nu försöker jag uppbringa minnen men ärligt talat har jag svårt för att komma ihåg hur det kändes att vakna bakis eller sova berusad. Jag vet att det var vidrigt.

Ibland om jag är förkyld nu för tiden så kan jag på morgonen känna en bekant känsla som påminner om att vara bakis. Men det är bara i några sekunder det känns och dessa gånger tackar jag nästan mig själv högt för att jag inte dricker.

Min man fortsätter att dricka med samma frekvens som vanligt. Jag påverkas dock mindre och mindre av det. För jag är så långt ifrån honom. Så länge han låter mig vara när han dricker så går det bra. Däremot ser jag ju hur i olika form vi är. Jag är bara några år yngre än honom men jag tror att jag skulle få en chock om jag fick byta kropp med honom en dag. Jag kan tänka mig att den känns sliten. Han vaknar alltid med rödsprängda ögon dagen efter han druckit. Igår drack han med en vän. Denna gång hemma hos oss men det sköttes ändå snyggt och jag och barnen var på en annan våning och gick sedan och sov. Men jag förfäras lite över mängderna öl de dricker. Fast de umgås stilla över mat, fotboll och öl.... så kommer vännen hem till oss med två proppfulla påsar med öl. Alltså fulla till bristningsgränsen. Men han gömde dem för mig. Skämdes kanske. För alla vet att jag starkt ogillar alkohol. Men mina ögon scannar av allt. Jag ser en påse med öl så lätt att jag skulle nog kunna se en genom en stenmur. Och jag gör en snabb kalkyl i huvudet kring hur fulla de ska bli av mängden jag kan tyda. Jag suckar högt och himlar med ögonen bredvid min man när vännen kommer med öl. Men sedan brukar jag släppa det och försöka fokusera på hur glad jag är över att jag är jag och inte dem.

Om en liten stund ska jag och barnen iväg på en rolig aktivitet och sedan tänker jag att vi ska ta en söndagsfika på stan.

Ha en skön dag allesammans. Kram!

Jasmine
Jag blir ju alltid glad av dina inlägg..

... glad för att du verkar ha funnit ett lugn utan alkoholen. Jag blir inspirerad och tänker att så där vill ja också känna... och det gör jag ju efter en tid utan alkohol. Tack Lim för att du delar din vardag, det hjälper oss "vilsna själar". Du verkar var en så fin mamma och en så stark person.

Kram💙

Ler
Lim ..

Lim .. Ja ibland kan man behöva ta en paus härifrån .. och jag är inte orolig över dig när du inte skriver på ett tag .. du är så stark o förståndig ❤️

Lim
Tack Jasmine, och du med! Du

Tack Jasmine, och du med! Du verkar vara fantastisk! ❤

Tack Ler för din fina tilltro ❤

Jag börjar sakna sommaren nu. Det bådar ju lite illa med tanke på att det bara nyss blivit oktober 😅

Mina barn sover. Min man är borta. Jag ligger i sängen redan fastän jag inte planerar att sova riktigt än. Jag har så svårt för att ligga i soffan själv. Ligger hellre som nu, med en barnarm runt mig.

Det är mycket nu. Med barnen och jobbet och jag har fått vara en riktig tigermamma de sista dagarna. Det har varit jobbigt. Mycket mycket jobbigt. Men jag försöker se det positiva.

Det första är att jag vågar vara en tigermamma. Jag vågar bli upprörd och arg och hävda mina barns rätt. Jag orkar! Och jag vågar. Och jag är klartänkt varje dag och då hinner man samla information om det man behöver veta för sina barns skull. Hinner man sånt när man dricker? Orkar man? Vågar man? Jag gjorde inte det. Men nu kan jag.

Det är ändå jobbigt förstås när det gäller ens eget barn. Men jag klarar av att finnas där och hjälpa till, inte bara med kramar och kärlek som är så självklar utan också med det där jobbiga.... att klaga, ringa samtal, leta fakta, lagar och vetenskaplig fakta. Jag klarar det.

Jag fattar att man dricker bort såna här jobbiga dagar. Att man jobbar hårt hela veckan och kämpar med mycket på sidan av och sedan bara vill in i en filt av vin en stund. Men skillnaden för mig som varit nykter så länge är att mitt beroende är borta. Så jag klarar mig utan vinet. Jag är faktiskt livrädd för tanken på att ens prova dricka ett glas. Livrädd för hur illamående jag skulle kunna bli. Hur ont jag kanske får i magen. Hur äckligt det skulle smaka. Hur ångesten skulle vakna till liv direkt. Så rädd är jag att jag faktiskt inte ens skulle dricka ett glas ens om nån kunde garantera att jag inte skulle bli beroende igen. Det är tur att jag är så rädd för alkohol.

Jag tror jag har omprogrammerat min hjärna på nåt sätt. Det är som att när jag försöker tänka tanken att dricka ett glas vin så gör min hjärna ett tankehopp över den idén så att jag inte ens kan tänka det ordentligt. Min hjärna har liksom byggt en mur runt den tanken så att det inte går att tänka den riktigt. Man studsar bort från tanken och jag hamnar i den nyktra riktiga och verkliga verkligheten. Min hjärna skonar mig från att ens behöva slösa tid på att fundera på att dricka. Det är som att den säger "been there, done that" och kastar ut mig från tanken så att jag slipper den. Haha, det är så svårt att beskriva med ord hur det känns. Hur det känns när man inte ens kan föreställa sig att på allvar dricka. Och kan ni tänka er att samma hjärna ville dricka jätteofta förr?? Nu vill den inte ens tänka sig att tänka en enda tanke som skulle kunna leda till att dricka. Inte ens som en fantasi.

Jag tycker det är ganska häftigt...

Jag tycker också det är lite häftigt att folk som inte har haft ett alkoholberoende har sug efter alkohol 99 procent oftare än vad jag har. De kan vara sugna varje helg medan jag kanske har det några gånger per år. Det är ganska konstigt egentligen. Jag klassar mig själv som alkoholist men jag vill inte ha alkohol och jag är nästan aldrig sugen på det och jag dricker det aldrig. Det är väl häftigt ändå! Att man kan bli fri såhär till den grad att man är friare än "vanligt" folk.

Ja. Att det är såhär hjälper mig mycket när livet svajar. För jag kan lita på mig själv i alla väder. Det kunde jag inte förr.

Godnattkram!

Sidor