En dag i taget resten av livet

168 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Rosa-vina
Fortfarande trött

men måste ut i några ärenden. Drog på mig vindstället utanpå pyjamasen, ingen som kommer att se det. Tänker inte ta av mig min PJ idag, skiter i det. När jag kommer hem igen ska jag hyra en måbrafilm och mysa ner mig i soffan med raggsockor, ullfilt och en gigantisk balja med te. Ibland måste jag få pyssla om min inte latmask ;)

Mirabelle G-S
Håller med! Klart den inre

Håller med! Klart den inre latmasken ska pysslas om! Den är det enda husdjur jag har här hemma, och den är mig så otroligt kär ;) Vad härligt att du fick så trevligt med vännerna :)

Rosa-vina
Jag tänker ibland bokstavligt

Jag tänker ibland bokstavligt på den berömda botten. Ibland behöver man komma dit för att få fäste att sparka sig upp. Var botter är verkar vara väldigt olika för oss. Idag har Expressen en artikel om medberoeende och jag funderar på hur det kan utvecklas senare till eget beroende. Jag har haft stort stöd av beroendemottagningens medberoendegrupp och senare återfalsprementionen, för att tillfriskna.

Att läsa de olika trådarna här och skriva ger mig både kraft och energi att vilja fortsätta min nyktra resa. Jag säger inte att alla dagar är lätta eller roliga, men även en nykter skitdag är bättre än en bakisångestdag.

Jag har nu börjat att sörja min mamma (som dog i januari) och hon upptar mina tankar. När jag drack blockerade jag mina känslor och var mest arg på henne som söp ihjäl sig. Nu när jag tänker på henne ser jag henne som den person hon var, innan hjärnskador och alkoholdemens. Jag saknar henne jättemycket och har förlåtigt. Jag vet att hon inte valde alkoholen och valde bort mig. Hon kunde inte annat då alkoholen tagit över hela hennes liv. Det sista året låg hon i sängen och drack, för att benen inte längre bar henne. Hon använde sugrör då händerna skakade så hon inte kunde hålla glaset. Epilepsianfallen kom tätare och tätare, tills hon kom in i status epilepticus. Den sista månaden låg hon på sjukhus, döende. När hon dog efter en lång kamp höll jag hennes hand. Jag är glad att jag var med henne under hennes sista tid (jag var på sjukhuset i veckor). Det har faktiskt hjälp mig mycket. Jag tror på riktigt att det har hjälp mig att bli nykter. Jag känner mig fri nu.

Femina
Berörd

Jag blir berörd av ditt inlägg om din mamma. Läser mycket kärlek mellan raderna. Kram, 🤗

Kristina78
Vilket fint inlägg

Om din mamma, min mamma fick diagnosen alkoholdemens i augusti i fjol, och min pappa dog två veckor senare av alkoholrelaterade skador...kändes väldigt bra för mig att veta att det finns folk därute som har gått igenom ungefär samma sak.
Jag kan sakna mamma otroligt mycket även fast hon fortfarande lever...min stora tröst är att hon iaf inte kan dricka längre eftersom hon är på ett boende.
Jag skickar stora styrkekramar till dig iaf ☺

Mirabelle G-S
Jag ville hjärtgilla dina

Jag ville hjärtgilla dina sista två meningar... men det kändes inte helt rätt. Inlägget berör så djupt att jag får tårar i ögonen. Det gläder mig att du lyckats förlåta och vända din mammas tragiska livsslut och bortgång till en framgångsfaktor för dig själv i din kamp mot alkoholen. Du är fri. Det är stort, så stort. Jag tänker mig att om din mamma kan betrakta dig nu, från den mystiska sfären bortom jordelivets slut, så ler hon och tänker ”Min dotter klarar det. Min dotter får det bättre än mig”. För det tror jag är vad varje förälder önskar hetast, att våra barn ska få det bättre än vi själva, och att de inte ska behöva ärva våra demoner. Kram

FinaLisa
Tack Rosa-vina🙏❣️

Ditt inlägg var gripande och viktigt för mig att läsa just nu.
Mitt medberoende började för många år sedan och ledde till ett eget alkoholriskbruk. Som nu börjat bli ett beroende....
Först genom min syster som också dog i alkoholskador för några år sedan.
Nu genom min son som är läkemedelsberoende.
Nu känns det som jag står i en av livets vägkorsningar; den helvita i början jobbiga men som leder till ett bättre mående på sikt?
Eller den andra som är en lättsammare men lurigare och på sikt nedbrytande väg?
Svaret är ju givet, varför skjuter jag upp detta viktiga beslut gång på gång?!

Förlåt Rosa-vina, att jag babblar på i din tråd....
Men du är så insiktsfull och har erfarenheter som påminner om mina egna. Och det sätter igång saker inom mig.
Ha en fin onsdag🤗

Kramar 💚💞💚

Rosa-vina
Det fina är att vi delar med oss

och sätter igång olika proseccer i oss, här på forumet. Jag får också insikter och hjälp av att läsa era trådar som öppet och naket skriver om tankar och kampen mot beroende. Det verkar som att många av oss har ett medberoende i botten och jag antar att statistiken visar detsamma.

Tack Femina, Kristina78, Mirabelle G S och Fina Lisa för era inlägg. De värmde verkligen och tårarna kom nerför kinden, så jag kunde inte ens se texten. Tack. 💕💕💕💕💕💕

Fina Lisa, du får skriva hur mycket du vill på min tråd. Jag hoppas innerligt att din son får stöd att bryta sitt läkemedelsberoende och jag beklagar att du förlorat en syster i beroendesjukdom. Min yngsta syster är också beroende av läkemedel för att orka leva. Varje morgon tar hon en hel arsenal med piller för att hålla sig frisk. Utan dem skulle hon inte orka leva och vi är tacksamma att hon finns kvar hos oss. Mamma fick henne sent i livet och hon är jämngammal med mina barn. Jag har varit som en extra mamma för henne.

Jag hamnade på ett program på SVT och hann se kort en intervju med Anna Takanen. Hon har skrivit en bok som kommer ut nu i höst och andra/tredje generationens krigsbarn. Jag tror att den är jätteintressant för oss som har den bakgrunden. 16:12 min in i programmet

https://www.svtplay.se/video/23469738/sverige/sverige-sasong-22-avsnitt-4-1

Jag har nu sett/lyssnat på hela intevjun och det var så starkt känslomässigt. Jag ska köpa boken så snart den kommer ut 18/10.

Önskar er en fin onsdag!

FinaLisa
Tack Rosa-vina🙏❣️

Såg precis klippet med intervjun av Anna Talangen. Väldigt intressant!
Kände igen mig i hennes analys av hur hon tror hon har påverkats av sin bakgrund.
Att aldrig ta något för givet, att alltid vara beredd på att allt kan hända, att anpassa sig efter omständigheterna.
Enligt mig en slags "grundotrygghet"
Så visst är det så att man bär på ångesten från sina föräldrar och deras föräldrar...

Men har man insikten och förståelse så kan man försonas med att allt har sin förklaring och lära sig att leva ganska bra ändå.
Men ibland är det förbannat svårt!!
Önskar dig en fin torsdag🤗🌞

Kramar
💚💙💛

FinaLisa
PS. Dagens första skratt😆

Anna "Talangen" fin stavning av autocorren👍 passar bra 🤗

Rosa-vina
Ska det vara så här för alltid?

60 dagar säger appen, woow. Så tacksam och glad för detta, men det är både lätt och ett arbete. Igår var jag på en fest och det gick bra, inga problem, men. En framtida tjejresa kom på tal och då kom tankarna. Ska jag.....vågar jag...kan jag....

Det är ett arbete, ett ständigt arbete

Önskar er en fin helg!

Mirabelle G-S
Det undrar jag med

Tankarna på ”bara två glas vin” dyker upp vid alla möjliga och omöjliga tillfällen. Varje gång har jag valt nykterheten, men vissa gånger är det mer arbetsamt än andra... Jag börjar surna till över att det är så. Ska man aldrig få vara ifred?

Jempa123
Det undrar jag också över...

...skulle vara intressant och höra från någon som varit nykter typ 6 månader, ett år eller så. Hur länge tänker man så? Alltid? (hemska tanke) Nu är jag bara på dag 8 men satt och funderade på det idag....

Knaskatten
Jag kör propaganda!

Försöker aktivt intala mig att det är ett gift. Vi dricker bensin. Än så länge funkar det, men är bara på dag 46. Om du åker på tjejresan och är nykter, tänk så fräsch du är när du vaknar på morgonen. Hur du kommer att komma ihåg allt du sagt och gjort. Inte ha kemisk ångest. Inte må dåligt. Du fixar det! 💞

Rosa-vina
64 dagar

Det går bra, väldigt bra faktiskt. Häromdagen blev det väldigt sresspåslag när en familjemedlem blev allvarligt sjuk och samtidigt så hände en jobbig sak. Allt var utom min kontroll och vi fick lägga allt hopp till läkarna och högre makt. Det sket sig med sömnen och jag gick runt här hemma med tårar hela dagen. Tidigare hade jag druckit 1 flaska vin och gråtit mig till sömn. Nu focuserade jag på att ge andra stöd och ta emot stöd. Det var en stor skillnad 👭👪💕💕💕💕👣👣👣och idag mår vi alla mycket bättre. Jag är stolt och nykter idag. Försöker vara i nuet och psykist är vinsten stor för mig. Mitt minne börjar att fungera igen och jag är driftig ibland och ser till att jag vilar massor. Nuförtiden hinner jag även träffa mina väninnor på fika ☺☺

Knaskatten
Underbart!

Fantastiskt ju! Vilken skillnad, och så himla mycket starkare du blir när du nu har energi och kan få mer genom kloka beslut och fina vänner. Så himla bra gjort. 💪🏼👏🏼😸

Rosa-vina
Tack Knaskatten!

Ja, det är himla skönt. Jag är inne i en bra period just nu och känner mig stabilare är på evighetes evigheter. Det är ett arbete och jag tar rygg på dem som gått före i olika poddar och böcker. Min syn på andra "bråkstakar" har ändrats och jag tar inte in drama som jag inte behöver i mitt liv lika mycket. När jag skriver märker jag att det blir mycket jag, jag, jag. Men faktum är att mitt focus är mer på andra än på mig själv i verkligheten i dag. När jag drack var det annorlunda. Då var alla andra jobbiga och jag hade inte en tanke på att mitt drickande kunda orsaka min offermentalitet.

Nu går vi mot helg igen och jag önskar er alla en nykter fin härlig helg!

Sidor