Behöver all hjälp jag kan få

45 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Andrahalvlek
Behöver all hjälp jag kan få
Andrahalvlek
Behöver all hjälp jag kan få

Hej! Ny här.

Nu är jag trött på att vakna varje lördag och söndag med ett ryck "vem chattade jag med igår?", "vad pratade vi om?", "är det något jag måste be om ursäkt för?", "blev jag otrevlig mot någon?" Osv, osv.

Mitt drickande sker oftast hemma, framför tv:n och olika forum. Dejtingsajter, fejjan, etc. Mitt drickande har sakta men säkert utökats rejält. Jag kan dricka en-två gg under veckan också, och då presterar jag förstås inte bra på jobbet. Och fredag, lördag, gärna söndag också, är det ju fritt fram liksom.

Oftast dricker jag för att jag är trött och låg, och vinet gör mig då lite chill och kontaktsökande.

Mängden vin har också utökats, jag tål mer och mer. Ändå kan jag inte stoppa i tid. Över en viss gräns så dricker jag tills det tar slut. Jag vill inte ha det så här mer. Jag vill kunna se mina barn i ögonen utan att skämmas. Jag vill inte vakna och inte kunnas minnas exakt vad jag gjort och skrivit under kvällen. Förbannat dyrt blir det också att dricka så ofta och mycket 😡

Har precis läst en bok som heter "För mycket, för ofta" och den handlar om att man sätter upp en målsättning för sitt begränsade drickande, planerar, och utvärderar efterhand.

Så här har jag formulerat min målsättning:
1) Endast dricka fredag och lördag.
2) Endast dricka max 4 glas/kväll.
3) Endast dricka 1 glas/timme, och varva med vatten.

Funkar inte detta så måste jag sluta helt, åtminstone någon-några månader. Men som det står i boken, man måste prova innan man vet om det funkar. Så det gör jag nu. Efter att inte ha druckit sen i söndags, då jag fick nog och började läsa boken, så är det imorgon fredag och jag köper inte mer vin än det går åt fredag, lördag. Och jag dricker INTE upp allt på fredagen och åker till bolaget på lördag igen. Just den fällan är nog lättast att gå i 😩

Men jag måste prova för att se om det funkar för mig. Och jag lovar att vara hundra procent ärlig mot mig själv och er i detta forum. Det här forumet blir mitt sätt att planera och utvärdera, att sätta ord på det svåra. Plocka fram trollen i solljuset.

Andrahalvlek
Man tänker så olika

Jag har vänner som typ aldrig dricker alkohol, inte ens på fest. Min vuxna dotter dricker inte alls, har aldrig gjort. Avskräckt av morsan sannolikt.

Men för mig är det så naturligt och självklart att jag är ”värd” att dricka vin fredag, lördag efter en hård arbetsvecka. Jag vet inte hur jag skulle klara mig utan. Men det skulle jag förstås, om jag måste. Det blir bara galet ovant i början, får hitta annat att ”belöna” mig med.

Men jag tänker göra ett seriöst försök att begränsa drickandet rejält, innan jag når vägs ände.

Jag vet redan nu att 4 glas inte kommer att göra mig nöjd - min tolerans är numer skyhög. Två liter vin kan jag dricka på en lördag, men då börjar jag redan på eftermiddagen, och jag är rejält bakis på söndagen. Så bakis att jag måste dricka ”lite vin” även på söndagen för att häva värsta bakisvåndorna.

Det var nog det som var droppen för mig. Någon klok person sa en gång ”när du börjar ta dig en återställare, då går det snabbt utför”. Och jag vill inte att det ska gå snabbt utför.

Jag får nöja mig med 4 glas/kväll, och 1 glas/timme. Det är fan bättre än inget. Och min tolerans dalar väl förhoppningsvis så småningom.

Sofia
Hej och välkommen till Alkoholhjälpen, Andrahalvlek!

Vad spännande att få följa din resa mot ett kontrollerat drickande! Du har läst en väldigt bra och instruktiv bok, som vi brukar rekommendera, och har en väldigt tydlig och rimlig målsättning. Klokt att du inser redan innan att du kanske inte kommer att känna dig nöjd med 4 glas på en kväll, det är ju ofta så när man har successivt har ökat sin tolerans över tid. Det är ju bra att vara förberedd på det, så att du kan hantera sug efter mer med lite större acceptans och kanske några alternativa aktiviteter. En trick som jag kom att tänka på är att köpa småflaskor med vin, ifall det känns svårt att öppna en flaska och spara lite till nästa dag. Det kan ju vara en utmaning där, att hålla sig på fredagen och inte handla mer nästa dag. Har du några idéer om vad som kan hjälpa dig att hålla dig till ett glas i timmen?
Trevlig helg och lycka till med din målsättning!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

DetGårBättre
Du verkar vilja göra din egna

Du verkar vilja göra din egna resa även om du antagligen redan nu vet innerst inne att det blir ett tuff resa. Så länge du är stenhård i din kontroll och verkligen disciplinerad och enbart fokuserar på hur lite du ska dricka så kommer det fungera. Dock tror jag du kommer uppleva det som begränsande och inte lika kul som att kunna släppa taget och varva ner eller bara vara lite chill och kontaktsökande.

Nu är vi ju alla olika men rätt lika i det stora hela ändå. Jag har gjort massor av olika resor. Jag har testat det mesta och det har slutat likadant hela tiden. Just för att jag sänkte min gard. Det var enkelt de första gångerna att dricka kontrollerat. Speciellt om jag hade en annan huvudsak som jag fokuserade på och gjorde, t ex spelade ett bra datorspel. Då glömde jag nästan bort drickandet. Men ofta dricker vi ju för att det är huvudsaken under kvällen och sen blir allt omkring endast bisysslor. Då är det nog kört dessvärre.

Jag testade även att dricka saker med lägre alkohol och begränsade mig etc. Just nu dricker jag inte mer. Om jag i framtiden gör det så kommer jag utsätta mig för stora risker. Så det bästa för mig är att stå över helt och faktum är så mår man oftast bättre på lång sikt.

Lycka till med dina beslut!

Andrahalvlek
Jag vet ju det

Tack för välkomnande!

Jag vet ju att risken är stor att jag tappar kontrollen så fort jag sänker garden. Jag vet också att det inte är lika kul att dricka kontrollerat som det är att bara släppa taget.

Men jag vet också att jag kraschlandar om jag släpper taget. Jag har gått över gränsen för många gånger. Så det är inte ett alternativ att släppa taget helt. Jag vill inte leva mitt liv så mer. Kroppen tar stryk, och psyket allra mest.

Jag ger mig en chans att visa för mig själv att jag klarar av att dricka kontrollerat, även över tid. Och klarar jag inte det så måste jag sluta helt. Om vinmängden jag dricker väcker okontrollerat mersug så får jag klara mig utan alkohol helt.

Jag umgås på allvar med den tanken nu. Tidigare har jag mest förnekat att jag har problem med alkoholen. ”Alla dricker väl så?” Nä, alla dricker inte så!

För att dricka ett glas per timme håller jag stenkoll på klockan 😊 Om fyra minuter har första timmen gått och jag har två munnar kvar i första vinglaset. Sticka och virka framför tvn sysselsätter händerna också! Och skriva här 😊

Jag tror att tempot är helt avgörande för mig. Ju snabbare jag dricker de två-tre första glasen desto snabbare kommer jag till stadiet ”vad fan jag skiter i att försöka dricka kontrollerat utan köper mer vin imorgon, det är jag minsann värd.” Jag vill inte hamna där.

Andrahalvlek
Så mycket att skämmas över

Senast idag sa min ex-sambo sen sex år, tillika mina numera stora barns pappa: ”Minns du den festen, det var då du cyklade i diket...” Öh, jo 😳 Eller minns och minns. Det är nog för mycket sagt.

Men jag minns hur arg han var 🙈 Sannolikt beroende på hur rädd han blev. Jag cyklade ner i ett 1,5 meter djupt dike och landade några få cm från en massa avsågade småträdstammar, som kunde typ spetsat mig i magen. Klarade mig utan en skråma.

Att min ex-sambo stod ut i 24 år är egentligen otroligt. Så många bråk, så många hårda ord, så många gånger....

Västligvind
Jag hoppas du klarar ditt mål

Jag hoppas du klarar ditt mål att dricka mindre ❤️

Jag ska själv sluta helt några månader (kanske för alltid) innan jag försöker mig på ett mer "normalt" drickande om ens alls. Alltså ett sånt som inte går ut på att jag dricker hemma ensam. Jag är lik dig där. Att man skriver grejer, ringer folk på fyllan som man knappt kommer ihåg. Det är så pinsamt och ångesten tar ju död på en efter.

Kram

Andrahalvlek
Fredagkväll

Tre timmar in på fredagkvällen, och jag har precis druckit klart två glas vin. Långsammare tempo än jag tänkt och planerat, och det känns helt okej. Det här är ingen ”duktighetstävling”. För mig är det viktigt att reflektera långt bakåt, hitta orsaker till att jag har betett mig som jag har gjort historiskt. Lika viktigt är det att planera - förutse ”falluckor” för att kunna undvika dem. Och sedan analysera, analysera, analysera. För att ge mig själv en schysst chans att klara av det här.

Andrahalvlek
Heja oss!

Vi kämpar ihop Västligvind! Vi vet båda att vi inte vill leva det livet mer. Kram ❤️

Andrahalvlek
Fredag nr 1

Min fredagkväll framför tvn började kl 19.30 och slutade kl 00.30. Fem timmar och fyra glas vin. Höll noga koll på klockan första timmen, men sen drog faktiskt varje glas ut ytterligare på tiden utan ansträngning faktiskt.

Man kan ju liksom inte hälla i sig två glas, sen ta en paus på två timmar, och sen hälla i sig två glas till. Tempot är tricket, känner jag intuitivt. Och logiskt utifrån tidigare erfarenheter. Jag har ju ett hum om vad som händer när det spårar ur rejält. Mkt vin på kort tid brukar det vara då. Starkare än vin har jag helt slutat med sen många år tillbaka.

Sen ska jag ju vara ärlig. Mot mig själv, och er. Jag har stora vinglas. Så ikväll har jag druckit en liter vin. Men tidigare drack jag två liter vin på en kväll 😂

Känner mig inte det minsta påverkad ens. Lär inte vara bakis imorgon heller. Nice 😊

Andrahalvlek
Undvikit vissa sajter

Jag är separerad från mina barns pappa sen sex år. Från och till hänger jag på dejtingsajter. Mest till 😂 Men det leder aldrig till något riktigt bra. Har blivit så lurad många gånger, känslomässigt, och faktiskt nästan tappat hoppet om män generellt.

Så de män som jag brukar chatta med på helgerna kan känna sig så jävla blåsta, åtminstone ikväll. Min självkänsla behöver just nu egenkärlek, inte yttre bekräftelse utan djup och mening.

Västligvind
Hej!

Hej!
Hur mår du idag? 🙂

Jag tänkte bara fråga en sak av ren nyfikenhet.. Om du inte känner dig minsta påverkad av vinet, varför dricker du det då? Det är starkt jobbat i så fall för jag hade nog druckit tills jag kände den där lilla buzzen.
För mig var nämligen själva njutningen att man blev avslappnad och liksom kände att man hade fått i sig alkohol. Ett glas alkoholfritt vin hade inte gett samma känsla. Ibland kunde jag också känna att jag "var i princip nykter" men i verkligheten är man ju aldrig det om man tänker efter.

Även bakiskänslan, jag vaknade alltid upp med den där känslan av att nått är fel, behövde inte vara trött eller så men man har en vinaktig smak i munnen, och den där känslan i kroppen. Idag är faktiskt första lördagen på länge som jag inte känner det.

Jag skriver inte för att vara dömande alls ❤️ Jag hoppas verkligen du klarar att dra ner på det. Blir bara lite orolig för dig då det verkar så psykiskt påfrestande att bli lite begränsad i sitt drickande. Det känns nästan (för mig) jobbigare än att avstå helt om du förstår vad jag menar. För första glaset triggar ju hjärnan att man vill ha mer.. Speciellt om man är ensam hemma och det finns mer att tillgå.

Var rädd om dig och skriv gärna mer här ❤️

Andrahalvlek
Lite känner jag

Tack för din omtanke Västligvind 🤗

Lite känner jag förstås, lite avslappning, men jag blir liksom inte ett dugg onykter. Och inte ett dugg bakis idag, hurra! Och jag gjorde inget pinsamt igår, hurra!

Jag tycker om vin, gillar smaken. Jag vill kunna dricka socialt, men också med mig själv som enda sällskap. Kontrollerat.

Jag vill inte avstå helt, om jag inte måste. Jag är ytterst vaksam på mig själv, måste planera och analysera. Samtidigt är det en del i min personlighet - all in liksom. Ska jag kontrollera mitt drickande ska jag minsann göra det ordentligt 😂

Vi får se hur det går helt enkelt. Jag lovar att vara ärlig. Mot mig själv, och er. Alla lögner är annars en alkoholists tydligaste signum.

Min pappa var alkoholist så jag har levt med det nära mig över halva mitt liv. Han dog i sviterna av sitt missbruk för 20 år sedan, 61 år gammal.

Andrahalvlek
Ny prövning ikväll

Ikväll blir det inget hemmasittande. Först middag, sen teater, hemma igen ca 23.30. Så hur planerar jag då mina max 4 glas vin 🤔

1) Glas 1 i badet om en timme ca.
2) Glas 2 på restaurangen.
3) Glas 3-4 när jag kommer hem. Behöver sannolikt vara vaken minst två timmar för att varva ner från alla intryck.

Resten av vinet häller jag ut. Nu har jag skrivit det, så nu blir det så. Punkt.

Fortsatt trevlig helg alla!

Andrahalvlek
Boken ”För mycket för ofta”

Det var min vuxna dotter, 22 år och som inte dricker alkohol alls, som tipsade mig om boken ”För mycket för ofta”. Boken berättar om hur man kan lära sig att dricka kontrollerat, och ger en massa exempel på hur folk har lyckats.

Jag tog det som en pik, ”du är alkis morsan.” Men jag ville inte ens tänka tanken fullt ut. Jag dricker inte så mycket mer än ”alla andra”. Och jag är låååångt ifrån den nivå min egen pappa befann sig på de sista 20 åren av sitt liv.

Och om man inte anser sig vara alkis, vilket jag inte vill erkänna att jag är, så behöver man ju inte sluta dricka. Men om man är alkis så måste man sluta dricka helt - det är enda sättet. Det vet alla.

Då berättade min dotter, som utbildar sig till psykolog, att inom beroendevården blir det allt vanligare att man lär klienterna dricka just kontrollerat. Då söker de dessutom hjälp tidigare - innan det rasat fullständigt utför.

Och att jag har ett problematiskt förhållande till alkohol kan jag utan omsvep erkänna alla dagar i veckan. Det har jag haft sen jag började dricka 14 år gammal.

Jag dricker för fort, för mycket, blir för full, gör bort mig, ramlar och skadar mig, dricker tills allt är slut osv. Och på senare år har antalet dagar jag dricker per vecka ökat stegvis. Ja, jag dricker helt enkelt ”för mycket för ofta”.

Så jag läste boken. Och här är jag nu.

Och vet ni orsaken till att min dotter inte dricker? Det avslöjade hon i förbigående för inte speciellt många år sedan. Hon sa ”Jag vill inte dricka för jag förstår att mina gener gör mig extra sårbar för att utveckla ett alkoholberoende.”

Och hon har rätt. Min pappa var alkis, liksom fem av hans sju syskon, min farfar, och sen jag då. På hennes pappas sida finns det en morfar som var alkoholist också, plus två syskon till hennes farmor.

Fy fan vad det sved i mammahjärtat ❤️ Samtidigt är jag så glad och stolt över att hon är så klok ❤️ Hon har tusen gånger fler ”vuxenpoäng” än sin morsa.

Andrahalvlek
Jag gjorde det

Hällde precis upp mitt tredje glas här hemma (plus att jag drack ett glas vin på restaurang). Sen hällde jag ut resten av vinet i vasken.

Halvdan
Bra

Bra reflex. Bra beslut.
Håller tummarna att du håller dig till en mindre mängd imorgon och ännu lite mindre nästföljande dagar och kanske inget alls om en vecka eller två.
Tror att du är på god väg. Här finns så mycket stöd och kärlek, so be a fighter.
Ge inte upp 🙏

Västligvind
Vilket bra beslut att hälla

Vilket bra beslut att hälla ut! Starkt jobbat! 🙌

Och starkt av dig att inte ta mer än ett glas på restaurangen! Det är en tuff miljö att vara i när man ska försöka hålla sig ifrån alkoholen eller begränsa sig. Jag hade inte klarat att gå ut i nuläget 🙂

Har du lyssnat på alkispodden? Kan varmt rekommendera den. Känns skönt att lyssna på några som inte dömer en och har liknande erfarenheter.

Ha en fin dag ❤️

emty
Inspel

Hej! Vill gärna göra ett inspel. Efter ett låååångt dagligt drickande ca: 2 flaskor vin om dagen och ett beslut för någon månad sedan att dra ner eller lägga av har jag sedan fredag inte druckit något. Så det är inte så lång tid men känner ingen större abstinens...??? Klart jag mår dåligt och är lite darrig men inte som jag va förra gången jag lade av. Kanske för att fredagen "bara" innefattade en flaska vin? Nåväl, igår blev det inget och idag blir det inget... igår hade jag inte ens sug, får se hur kvällen blir. Men nått drickande blir det inte. Jag ville skriva för att mina kvällar har sett ut som dina. Chattande, minnesluckor, ångest etc. Men du, vi fixar det här, eller hur :)

Andrahalvlek
Det gör vi Emty!

Vi kämpar ihop!

Andrahalvlek
Jag är en uppmärksamhetsjunkie

Jag har ju lovat att vara ärlig. Mot mig själv, och mot er. Därför är det dags för det här inlägget nu. Jag måste sätta ord på det, förhoppningsvis slutar det skava inombords då. Åtminstone litegrann. Fram med trolla i ljuset – så spricker de.

Jag är en uppmärksamhetsjunkie. Älskar att få likes och kommentarer på FB och Instagram <3 Och hänga på dejtingsajter. Där kan man verkligen få uppmärksamhet så att man storknar. Om man är kvinna vill säga.

Det är sex år sedan som jag och barnens pappa separerade. Sen dess har jag sökt kärleken med stor K. Det går inget vidare alls. En kille höll jag ihop med 1,5 år inklusive ett halvårs samboskap. Det tog slut med buller och bång. Annars har det mest varit hit och dit, och mest ensamhet.

I juni 2018 blev jag medlem på en dejtingsajt och gick all in. Det är ett tydligt drag i min personlighet. Allt eller inget. Sen dess har jag nog dejtat 10-12 killar, och haft sex med hälften. Jag har också bara haft sex utan egentlig dejt. (Vet ni att det finns massor med killar som kastar sig i bilen och kör 10-20 mil om man skriver "kom hit så ska vi kn......") Antalet killar som jag har sexchattat med kan jag inte ens räkna, inte heller hur många bilder som jag har skickat och fått.

Jag försöker rannsaka mitt minne. Hur många? Vad hette de ens? Det mesta är höljt i en dimma av rödvinsrus om jag ska vara ärlig. Jag skäms så jag rodnar när jag skriver det här, men jag måste sätta ord på det. Det är så galet destruktivt från början till slut, och jag vill inte leva mitt liv så här.

Det senaste halvåret har jag träffat samma kille. Honom har jag varit "trogen" och jag slutade logga in på dejtingsajten. Men han fortsatte logga in, och då kände jag mig tvungen att hålla lite koll. Jag blev svartsjuk och kontrollerande, misstänksam. Alla som bryr sig om mig sa "dumpa honom, han letar efter något bättre". Vi har bråkat massor om detta. Är man i en relation så ska man inte hänga på dejtingsajter. Punkt.

Men för att ge igen med samma medicin så gjorde jag förstås vissa utspel för att få honom svartsjuk. Jag berättade för honom hur många och vilka som tog kontakt med mig osv. Helt puckat. Och han blev inte ens svartsjuk, det var i alla fall vad han sa. Till slut kände jag, och sa också till honom "Jag tycker inte om mig själv så som jag blir ihop med dig."

För två veckor sedan träffades vi senast. Det var bättre än någonsin. Det kändes som vi valde om varandra, jag var så lycklig <3 Tre dagar senare släpper han bomben. Han har dejtat en annan kvinna just den dagen, och nu är han kär i henne. Det kände som himlen ramlade ner över skallen på mig. Givetvis blev det mycket rödvin veckan efter – MYCKET gråt och hårda ord. Det kändes som jag hade ramlat ner i ett bråddjupt dike.

Jag har sannolikt träffat på ytterligare en uppmärksamhetsjunkie. Han går igång på uppmärksamheten man ger varandra i början, men han vill egentligen inte ha en relation som bygger på att man kompromissar. Han vill leva sitt liv med barn, jobb och hobbies – och leka med kvinnors känslor framför tvn på kvällarna. Typ. Och jag tror faktiskt att han av någon anledning behöll mig ”på övertid”.

Det här med dejtingsajter är en stor del av mitt missbruk. För hur kul är det att hänga där nykter? Men jag orkar inte vakna ännu en morgon och tänka "Vad fan gjorde jag igår kväll, hur många hade jag kontakt med, vilka bilder skickade jag, vilka bilder fick jag?"

Så när jag började läsa boken "För mycket, för ofta" förra söndagen så slutade jag samtidigt att logga in på dejtingsajten. Istället har jag loggat in här – och det här forumet är precis vad jag behöver just nu. Min självkänsla behöver egenkärlek, och jag behöver hitta tillbaka till den person som jag vill vara – och som jag är utan alkohol.

Idag har jag tagit en lång promenad vid havet, och den känslan lever jag på länge <3 Naturen är ett stort intresse som jag har. Där tankar jag energi, och njuter av skönheten <3

Andrahalvlek
Tack för tipset Västligvind!

Jag ska genast leta reda på Alkispodden! Alla sätt att boosta sig är bra :)

Kram <3

Pippi_365
Ojoj

Igenkänning på mycket av det du skriver. Här är en till som skäms.

Brokenamy
Starkt!

Hej vad modig du är som delar det här .
Bekräftelse är vi många som söker och ibland på ett destruktivt sätt. Det känns som att du kan börja vara rädd om dig nu när du kommit till punkten att du inte vill leva så här längre eller vakna med ångest. Steg i rätt riktning kram❤

Andrahalvlek
Tack Brokenamy!

Det känns viktigt för mig att vara hundra procent ärlig - som ett sätt att analysera och planera och fundera över hur jag faktiskt vill leva mitt liv ❤️

Knaskatten
Läst ikapp

I mitt "nyfrälsta" nyktra tillstånd aktar jag mig lite för att gå in och läsa i andras trådar - speciellt de som handlar om en massa längtan efter alkohol. Men nu har jag läst ikapp i din efter att du skrev hos mig.
Så BRA att du vågar vara så ärlig härinne. Det tror jag är själva nyckeln till allt. Att erkänna för sig själv (och alla oss andra anonyma här) hur det ser ut på riktigt.
Jag har själv försökt att begränsa och få kontroll över drickandet med en massa regler hit och dit. Det funkade alltid i början, men sen började jag långsamt tumma på dem. Det är en slippery slope. Alkohol ÄR beroendeframkallande för oss människor, så enkelt är det. Så det är svårt. Och det tyder inte på svaghet att man inte klarar av att "dricka normalt". (Inom citationstecken eftersom det normala borde vara att inte hälla i sig gift som man kan dö av 😂 )

Två böcker som förändrade allt för mig: This naked mind och The unexpected joy of being sober.
Rekommenderar dem verkligen!
Och tänker att du kanske skulle ta en PAUS från alkoholen till att börja med, innan du börjar med regler och begränsningar? Hålla upp en månad eller så och känna hur det känns? Bara en tanke.
Fortsätt skriv här istället för till en massa stolpskott i dejtingappen tycker jag. ❤️

Andrahalvlek
Håller med Knaskatten!

Stolpskotten får klara sig utan mig 😂

Jag har inte tidigare försökt kontrollera mitt drickande. Mest bara konstaterat ”nu spårade det ur rejält igen”. Sen har jag möjligen legat lite lågt igen. Möjligen. Oftast har jag stoppat huvudet i sanden, inte låtsats om mina övertramp.

Jo, en sak har jag kontrollerat. Sen många år tillbaka dricker jag inte starksprit. Med mitt dricktempo blir jag annars asplakat på nolltid 😂 Och det klarar jag av att avstå helt utan problem. Dricker inte ens en nubbe på jul. Av ren princip faktiskt.

Men senaste tiden har antalet dagar per vecka och mängden vin ökat så markant att jag inte kunde lura mig själv längre. Jag var tvungen att fejsa sanningen.

Om jag inte klarar att dricka kontrollerat över tid så slutar jag helt. Även på den punkten ska jag vara sanningsenlig mot mig själv!

Piazza Duomo
Hej!

Kan du berätta lite mer om böckerna som förändrade allt för dig, om du ids? Är nyfiken och behöver lite hjälp på vägen. Lever nu ensam sedan min man gick bort och mina känslor pendlar mkt och jag märker att jag har svårt att hantera dem. Tack för att du och alla ni andra delar med er så ärligt av era personliga erfarenheter. Lena

Andrahalvlek
En enda bok faktiskt

Hej Piazza Duomo! Och välkommen hit till forumet.

För mig var det en aha-upplevelse när min vuxna dotter berättade att inom beroendevården blir det allt vanligare att man jobbar med kontrollerat intag, och inte bara nolltolerans. Då kan man hjälpa folk på ett tidigare stadium, när det snarare är riskbruk än missbruk det handlar om. I min värld var det tidigare omöjligt att dricka överhuvudtaget om man är alkis. Och eftersom jag inte vill erkänna att jag är alkis, och faktiskt inte vill vänta tills den insikten drabbar mig med full kraft, så tänker jag ge kontrollerat drickande en seriös chans.

Om jag inte klarar av det här så måste jag sluta helt. Och då gör jag det. Men tills dess räknar jag veckor med kontrollerat drickande, och jag har klarat en vecka hittills. Men man måste börja någonstans.

Den boken jag läst heter "För mycket för ofta" och den ger en massa konkreta exempel på personer som har tagit kontroll över sitt drickande. Vad har varit framgångsfaktorer? Vilka svårigheter har de haft? Boken gav mig också hjälp att "kartlägga" mitt drickande, mina riskfaktorer, och slutligen formulera en målsättning.

Jag kan förstå att folk verkligen undrar varför jag envisas med att dricka överhuvudtaget, varför inte sluta helt? Hur kul kan det ens vara att dricka om man gör det under kontrollerande former? Det motverkar ju liksom hela grejen. Och jag tänker att jag givetvis inte kommer att dricka så kontrollerat för alltid som jag gör nu, men jag hoppas att jag ändå in i benmärgen lär mig att hellre avstå än att dricka i vissa sammanhang. Jag hoppas lära mig att avstå för att det inte är värt det liksom.

En sådan konkret sak är just tempot jag dricker i. Efter utekvällen i lördags kom jag hem och hällde upp mitt tredje glas vin enligt planen. Efter tio minuter hade jag av bara farten druckit upp hälften. Ooops. Tempot. Jag hade ett kort tag fokus någon annanstans, och drack i det tempo som jag är van vid. Första glaset på en kvart, resterande två-tre glas på en timme. Och sen är omdömet far away, och jag skiter i det mesta liksom.

Men jag hejdade mig. Hämtade vatten, och lät resten av vinet vara ett bra tag. Och i slutändan så drack jag det tredje glaset vin på en timme. Ett glas vin per timme låter som jättelång tid – och det är det. Allra helst om man inte är van. Men allt man övar på blir man bättre på.

Nu har jag börjat lyssna på Alkispodden också. Oerhört intressant att höra andra berätta om sin erfarenheter. Just nu kan jag inte få nog av att ta del av andras erfarenheter av alkoholmissbruk/riskbruk.

Lycka till! Skapa dig gärna en egen tråd så ska jag hälsa på och stötta dig i dina val.

Andrahalvlek
Sovit mycket bättre

Min sömn är ett sorgebarn. Det krävs inte mycket stress för att den ska kajka ur helt. De senaste åren har jag tänkt "lite vin så somnar jag gott". Och det gör jag förstås, somnar alltså. Men speciellt gott sover jag INTE.

Men den senaste veckan, då jag grovt räknat minskat mitt vinintag med 75 procent, så har jag faktiskt sovit gott. I lördags sov jag till kl 11. Minns inte när det hände senast. Brukar vakna ångestriden senast kl 8 på helgen.

Sidor