av Gäst

Jag är alkoholist, behöver hjälp!

Gunnar
fre, 2010-10-08 - 13:08

När jag kom till kliniken i morse strax innan nio satt det ett anslag om att p.g.a. hög arbetsbelastning tar vi bara emot personer för inläggning.

Faaan tänkte jag och grymtade högljutt och frågade personalen bakom luckan.
Va f-n tar ni bara emot inläggningar i dag också.
Hon kände igen mig från i går och sa att hon skulle se efter.
Hon skrev in mig på stört i alla fall och sprang i väg och pratade med en läkare.
Efter ca 20 min fick jag komma in till läkaren.

Nu är jag inne och samtalade med läkaren nästan en timme, sen en sköterska en kvart kanske, lämna blod för leverprov.

Fick medicin(Campral och Naltrexon) Antabus avrådde hon mig från att ta eftersom jag har MS.
Skall få träffa psykolog samt återbesök hos läkaren jag träffade idag nästa vecka.
Ska också dit varje dag för att blåsa alko-test, mest för att jag ska ha en sysselsättning kopplad till mitt ärende, inte för kontroll sa hon.

Jag ska också gå Nordhemsklinikens motivationsprogam vad nu det innebär. Mycket information antar jag.
Det finns även ett anhörigprogram. Får väl höra med tanten om hon vill gå.

Nu känns det bättre.

/Gunnar

Märta
fre, 2010-10-08 - 13:55

Gunnar

Vad skönt att höra att det gick bra i dag. Starkt av dig att våga stå på dig, du visar verkligen vilja att förändra. Sträck på dig, du har tagit ett jättekliv. Hoppas att du/ni får en fin helg nu och att du kan må bra i detta. Jag är så glad för din/er skull, mitt x valde flaskan när han var i samma situation som du. Det är smärtsamt att lämna en som sjunker, men det fanns inget jag kunde göra när han inte själv ville. Men du vill, det är din styrka.

Styrkekramar Märta

uffe
fre, 2010-10-08 - 14:06

Hej Gunnar, jag har gjort samma resa flera gånger och har nu efter ännu ett återfall insett att förhandlingar med alkoholaset är en no go. Vi kan inte vinna, det är inte värt det. Jag har suttit med ljumna starköslburkar och tyckt synd om mig själv i en vecka nu, det smakar inte gott, det biter inte längre, ångest och sömnlöshet - fan... Måste sluta, men vad händer med en efter 5-6 veckor egentligen ? Jag har ju gjort den här resan så många gånger förut, svettas och skaka ut skiten, känns lite bättre för varje dag, benen bär, balanssinnet kommer tillbaks osv och helt plötsligt känner i alla fall jag att jag har koll - bolaget, pilsner, rakt ner i källaren igen... Jag håller på dig Gunnar, jag mår skit idag och jag vet att jag inte slutar förrän sista burken är tom. Sedan kommer abstinensen och skakningar, svettningar, osv och efter ett par tre dagar känns det bättre igen. Gud ge mig styrka att hålla emot - jag vet att jag kan, jag har gjort det förut men varför i helvete ramlade jag igenom igen ?

Fenix
fre, 2010-10-08 - 14:35

Hej Gunnar och jag blir sååååå glad att du kom fram i dag. Viktigt. Och att man satte in hela arsenalen på en gång, det blir som en rejäl vindby i storseglet på din resa mot nykterheten. (Fint va?) Det är så det ska bli, inget att välja på. Full stöttning och personer i omgivningen som har koll och bryr sig. Medicinerna hjälper dig också på traven.
Uffe: Ja, vi är många som påbörjat resan och slutat ungefär där du brukar. Men nu har det gått två månader den här gången, och jag har ingen som helst lust till burkarna värld igen. Gör som jag och ta hjälp av antabus från början, så slipper du förhandla med alkoholaset. Enda sättet att gå segrande från sådana möten är att inte gå med på att diskutera. Men det vet du ju redan.
/Fenix

vana
fre, 2010-10-08 - 14:48

Jag blir varm när jag läser mellan raderna om din starka motivation,eller "jädrar-anamma" som du har o visar tydligt.Stor fredagskram från mej,Dina rader,Gunnar,värmer mitt <3

Uffe;kan jag så kan du.När du känner att du börjar må bra,gå några varv till nykter,skriv här.läs här.Det finns ett bra sätt att lämna "ekorrhjulet".Tänk eller säj t dej själv varje morgon "Idag ska jag inte dricka"världens bästa mantra för en alkoholist som jag och du.

Fenix;hoppas bion blir bra.

vana
fre, 2010-10-08 - 20:09

Nästa tragedi?
Att du bestämt dej att leva nykter är väl inte den första tragedin?
Din fru vill skiljas?
Kom det som en total överraskning?
Jag ser att du är inne i ett skede av förändring......omskakande på alla sätt o vis.
Det finns samtalshjälp o få för par i kris.Varför inte gå i parsamtal?

Gunnar
fre, 2010-10-08 - 21:35

Det finns så mycket annat som har hänt tidigare i mitt liv.
Det är det jag menar.

Nja, överraskning, kanske inte helt och hållet.
Har väl varit på väg tidigare också men ordnat upp sig igen.
Just nu önskar jag att jag aldrig berättat om mina alkoholproblem, hon hade ju inget märkt.
Då hade äktenskapet levt, ett tag till i alla fall.

Fast jag är nykter i alla fall, trots allt.

/Gunnar

Mamma Mu
fre, 2010-10-08 - 22:09

Ditt äktenskap hade levt ett tag till, men hade det varit äkta och ärligt?

Ofta är det väl så att allt hänger ihop.. på något vis. Ditt bagage, din frus bagage, dina alkoholproblem.. och så ert äktenskap. Du måste bli hel och hitta dig själv - och precis som Vana säger.. det finns ju parterapi. Ni kanske borde fundera på det?

Jag och min man hade en djup kris för några år sedan.. vi nådde mörkaste botten. Men sen tog vi sakta men säkert uppåt igen. Mycket tack vare terapi, men såklart även på grund av andra saker.

Precis som Vana säger - alla bär vi runt på våra ryggsäckar - mer eller mindre fulla. Vi måste ibland lära oss att leva med innehållet.

Jag tror på dig Gunnar, du har en vilja och en tro som är väldigt stark. Och idag är du nykter.

/Mamma Mu

Märta
lör, 2010-10-09 - 03:04

Gunnar

Att din fru vill skiljas har ingenting att göra med att du bröt tystnaden. Om hon vill skiljas pga alkoholen så är det för att hon känt av detta sen länge. Säg inte till dig själv att hon inget märkt, been there.... Det här handlar om en lång process, tro mig, jag har varit i ett medberoende umder lång tid.

Kram Märta