av Soffi

Soffi
mån, 2020-04-13 - 15:51

Jag har gått i egna tankar... Men det var nog startplatsen jag passerade igår tror jag ;-), fast utan startskott :-S. Den var nog när jag insåg att jag tyckte det var skönt att slippa dricka.
Nu är ögonen riktad på vägen framåt, karta ock kompass riktade mot nykterhet. Kollar gång på gång så att jag har ordning på packningen med alla mina verktyg.
Japp, jag är på G. Jag har bestämt mig för när och hur jag ska berätta för gubben.
Tassar ödmjuk in på stigen.

Kram!

Soffi
tis, 2020-04-14 - 04:35

Tack Torn och Andrahalvlek, jag uppskattar ert stöd och hejjarop!

Sitter och äter frukost nu, klockan är 3:00, inser att jag är helt rubbad. Ja, sömnrubbad alltså.
Jag har så lätt för att skjuta dygnet åt "fel" håll, jag har alltid varit sådan, men nu är det ju extremt. Ja, jag vet ju varför, jag har inte druckit på två dagar...
Men vet ni vad? Alkohol är inte rätt medicin! (Mitt nya mantra).
"Normalt" hade jag vaknat och tänkt att "jag får nog ta ett glas eller två ikväll för att få ordning på sömnen". Men inte idag. Jag hoppas och tror på att det kommer av att jag faktiskt har processat mitt beslut ordentligt den här gången, jag vill inte dricka och alltså gör jag inte det.
Skit samma att övriga mänskligheten har ett annat dygn än jag och att jag får för lite sömn just nu!
…
Eller, nej, helt "skit samma" är det inte. Jag kan inte skylla mina sömnproblem bara på alkoholen, även om den idag är huvudorsaken, så pass förstår jag. Jag hade svårt att sova redan som barn. Min mamma kan än idag säga, när vi kommer att prata om min barndom, att "Du sov ju aldrig!".
Jag tror mig "veta" nu att det beror på att jag är HSP.
Jag blev lite rädd när jag lyssnade på senaste avsnittet (tror jag) av Alkispodden, det med Clara Diesen. Hon är HSP och hon berättade att hon hanterat det med alkohol tidigare. Jag minns inte ordagrant, men hon sa också att jovisst, känsligheten blir högre igen när man är nykter, svårare att hantera, men man får hitta strategier.
Med detta kommer jag verkligen att behöva hjälp!
Men hur?
Jag vet inte hur många terapeuter och psykologer (och allt vad de kallar sig..) jag gått till genom åren, hela mitt liv, över 40 år av hjälpsökande för att jag inte mår bra, har värk i kroppen, har huvudvärk, inte kan sova, huvudet övervarvar...
Så kom jag hit till forumet och ganska snart fick jag frågan om jag var HSP och uppmaningen att läsa på när jag inte visste vad HSP var. Så ja, nu har jag läst på och vet lite mer om vad jag behöver i högre grad än genomsnittet för att må bra: återhämtning, lugn och ro, stillhet. Dygnets timmar räcker dock inte till för mig om jag ska stänga in mig i tysta rum med dämpad belysning och "bara vara" flera timmar varje kväll. Jag behöver fler strategier.
Jag tog upp frågan med senaste psykologen (den som bara sa "Ok, då får du dra ner på drickandet" när jag berättade att jag drack på min ångest). Jag sa att jag trodde att jag var högkänslig efter att ha fått tips. Hennes svar: "Jaha", och så gick hon vidare med sitt vanliga...
VAR hittar jag hjälp?
Det känns jätteviktigt nu. Jag måste få ordning på min sömn och återhämtning om jag ska klara att hålla mig nykter. Jag måste få lära mig strategier innan min känslighet ökar igen efter alkoholavtrubbningen.
Griper efter halmstrån.
Kanske ytterligare en anledning att faktiskt gå till AA? Hitta likasinnade som förstår, för det är ju många känsliga som dricker..?
Orkar inte längre leta efter terapeut enligt trial and error-metoden.
Någon som har tips?
För alkohol är inte rätt medicin.

Andrahalvlek
tis, 2020-04-14 - 08:18

Jag tror att mindfulness kan hjälpa dig. Det bygger om hjärnan litegrann, får hjärnhalvorna att synka bättre, och ger dig större förmåga att vara här-och-nu i det dagliga.

Ja, det är flummigt men det funkar. Jag har tränat mindfulness regelbundet i flera år och har blivit mycket duktigare på att göra en sak i taget, påbörja och avsluta, och ”stänga igen” när det blir för mycket.

Jag fick träna dagligen i tre månader innan jag märkte effekt, så det kräver tålamod men det funkar!

Soffi
tis, 2020-04-14 - 12:56

Ja, kanske är det värt att ge mindfulness en ny chans. Kanske behöver jag bara öva.
Många säger ju att det fungerar.
Det tar dock emot för jag har ingen bra erfarenhet, troligen för att jag var för sjuk för att klara av övningen då. Jag fick nästan panikångest av det, inte nog med att huvudet var slutkört och jag hade jättesvårt att fokusera på någonting alls, tankarna stormade åt alla håll - så skulle jag fokusera på min egen kropp och hur den kändes!! En kropp jag bara ville fly ut ur för att jag hade sådan värk av stresspänningar…

Men det var ju då.

Nu mår jag ju bra, för dagen alldeles prima till och med :-).

Kanske är det just idag jag ska skaka av mig obehagskänslorna av det som varit. Den överdrivna oron för framtiden började jag ju jaga bort häromdagen.

Så, här och nu var det ju!

Andrahalvlek
tis, 2020-04-14 - 15:26

Man ska träna mindfulness när man mår bra för att ha nytta av den när man mår dåligt. Att träna när man mår dåligt är snudd på bortkastad tid faktiskt.

Börja i liten skala, max 5 min/dag i en vecka. Utöka med 5 min/dag och vecka upp till 20-30 min. Träna varje dag, och först efter 2-3 mån kan man känna resultat.

Resultat visar sig i form av att träningen ger avkoppling snabbare och snabbare i stunden, och att man i det dagliga är mer närvarande. Så upplever jag det i alla fall.

Själv tränar jag liggande raklång under en filt. Har en låtlista på Spotify med sångmantra som jag lyssnar på lite lågt, djupandas i takt med musiken och ”sjunger med” i skallen.

Funkar svinbra. Nu är musiken så betingad att jag kopplar av bara jag hör den ?

Sångmantra i sig är bra återhämtning också. Påverkar också synkningen av hjärnhalvorna, den kreativa och den logiska.

Det är bra att utöva mindfulness i ett speciellt sammanhang - direkt på morgonen, direkt efter jobbet, innan läggdags - så att man verkligen kommer ihåg det i början.

Torn
tis, 2020-04-14 - 16:27

Härlig att läsa att du mår prima! Frukost kl 3 på morgonen låter lite väl tidigt.? Hoppas du hittar något som kan hjälpa till för att få en bättre sömn. Jag sov dåligt som en bäver de första två veckorna, sedan blev det helt plötsligt bra, men du verkar ju ha problem på en annan nivå. De tips jag kan ge är fysisk aktivitet och frisk luft. När jag har varit ute och fiskat en hel dag med både avkoppling och spänning så sover jag som en stock natten efter. Tror det även beror på att man får rensat tankarna ordentligt.

P.S Tack för grattis i min tråd!

Kram

Soffi
ons, 2020-04-15 - 05:16

Det låter ju så självklart när du skriver det! Mindfulness ska jag träna när jag mår bra för att ha som verktyg om jag börjar må dåligt, eller helt enkelt för att fortsätta må bra. :-)
Tänk om psykologen förklarat det så istället för att vara påstridig att jag skulle köra mindfulness när jag mådde som sämst, när jag inte hade förmågan utan istället mådde sämre av det och blev avskräckt..
Men så meningslöst med alla "tänk om"..
Nu är jag tacksam att jag fick det här tipset i rätt läge då jag kan se och förstå att det nog är ett bra verktyg.
:-)
Tack!

Soffi
ons, 2020-04-15 - 06:19

Ja, frukost kl 3 är lite väl tidigt och ja, jag har återkommenade sömnproblem, fast egentligen inte på en annan nivå tror jag..
Just nu vet jag att det är alkoholen som har ställt till det, det är solklart. Förra gången jag provade att nyktra till så tog det drygt 70 dagar innan jag kunde sova bra, även då berodde det enbart på alkoholen.
Känner mig tämligen säker på det för jag har gjort en liten analys, inte speciellt vetenskaplig och ännu inte granskad...
I höstas hade jag inget jobb som gav speciellt hög belastning i form av för mycket intryck som måste processas innan jag kan sova, jag hann "tänka färdigt" (höll på att skriva "tänka klart", men *skratt* det är ju omöjligt att göra innan alkoholens effekter gått ur helt). Sådana perioder, när huvudet hinner med så brukar jag sova gott.
I januari gick jag på ett jobbuppdrag som innebar att jag var hänvisad till att sitta i kontorslandskap, jag "visste" redan när jag tog det att "det där är nog inte så bra, det kommer att bli tufft".
Men JISSES jag hade aldrig kunnat ana! Alla ljud, alla dofter, all stress, alla samtal runtomkring som skulle "stängas bort", jag kunde tom känna vinddraget i nacken när en person gick förbi i fullt normal takt bakom mig...
Jag förstår nu att det handlar om att jag fick uppleva min känslighet till fullo, den som jag i alla år hållit i schack med alkohol. Dessutom hade jag ju planerat in alldeles för mycket privat så att jag kom hem sent varje kväll och hann alltså inte rensa skallen innan jag behövde sova - med sömnproblem som följd.
Man behöver inte vara Einstein för att förstå vad som händer i ett sådant läge... I slutet av februari var jag helt slutkörd, antagligen på väg in i en ny utmattningsperiod. Men såg jag det? Nej, naturligt vis inte! Jag såg att jag var såå värd att få dricka när jag jobbade så hårt. Smart.
Nu är det lätt att tänka: "Tänk om jag förstått att jag borde rensa kalendern och ta en liten time-out.."
Men jag väljer att ta lärdom av det istället.
Just nu jobbar jag hemifrån sedan ett par veckor, det har gjort att jag slipper alla "onödiga" intryck som belastar och jag spar tid genom att inte behöva pendla, tid som jag har lagt på vila och återhämtning och jag mår så mycket bättre igen. Så bra att jag ju tom har kommit till insikt om att jag vill skippa alkoholen - och må ännu bättre.
:-) Ja! Mycket vill ha mer! :-)

Det är därför som jag nu ser det som livsviktigt att lära mig strategier att hantera min högkänslighet. Jag kommer ju inte att jobba hemifrån och få sitta i lugn och ro resten av mitt yrkesliv och jag vill inte hamna i ett läge igen där jag kommer på den briljanta idén att trubba av mig själv med alkohol för att klara "livet".
Och nu när jag mår bra är bästa tiden att samla verktyg.
Dessutom har jag "turen" att med nästa jobbuppdrag slipper jag kontorslandskap :-)

Nykter och glad!

PS. Hoppas och tror att jag inte ska ha dålig sömn i 70 dagar igen, nu ska jag ju komma igen efter "bara en kort period", inte över 20 år... :-) DS

Soffi
ons, 2020-04-15 - 07:08

Jag låg i natt och funderade över med- och motgångar, nackdelar och fördelar.
Kan det vara så att en motgång kan vara en fördel och vise versa?
Kan en nackdel vara lika med en fördel?
Eller är det så ätt jag kan välja vad som är en för- eller nackdel?

Jag tänkte på det faktum att jag sitter i "jobba hemma-karantän", inte fullständig karantän alltså utan bara att jag helst inte ska åka till jobbet.
Första veckan var det absolut perfekt! Jag kunde dricka på kvällarna utan att bekymra mig över att jag skulle köra bil morgonen efter. Toppen! :-)
Andra veckan var jag lite mer tveksam. Hmmm, jag borde nog försöka dra ner på mitt drickande … Kanske är det bra att ha bilkörning som tvingar mig att dricka mindre, för det här är ju inte bra …
Nu har jag kommit fram till att hemmajobbet är det bästa som kunde hända just nu, det ger mig tid och möjlighet att komma ikapp, att återhämta mig - så att jag slipper dricka. Perfekt!

Likaså det här med min rubbade dygnsrytm. Den är ju inge' bra... Sömnbrist som leder till … som leder till … hemskheter :-(
Fast å andra sidan. Jag tänker bäst (tror jag?) på morgonen, det är då jag är piggast, inte på kvällen när jag faller ihop i soffan. Och jag behöver tid att tänka. Dessutom får jag tid att tänka tanken ut på morgonen, jag har aldrig varit med om att någon kommer springande och avbryter med en bråttom-uppgift klockan fyra på morgonen, och det är så skönt!
Det där med att jag måste äta frukost direkt när jag kliver upp då? Det är ju inte bra att jag måste hejda den där hotande paniken över att inte kunna somna om med mat...
-Jo! Frukost är ju gott, den godaste måltiden på dagen. Och nu kan jag ju äta två frukostar om jag vill för att det inte ska bli så långt till lunch :-). Som bonus kanske jag tom går upp något kilo, det kan jag behöva innan badsäsongen. Så mycket snyggare om man fyller ut bikinin istället för att bara visa upp benknotor.
Japp, bra på alla sätt. Det finns ingen anledning att oroa sig, sömnen kommer så småningom :-).

Jag utnyttjar forumet till max för att jag behöver skriva av mig. Det är kanske att "överbelasta"?

Tja, NI VÄLJER om ni orkar läsa eller inte och om ni kan dra nytta av mina tankar eller inte.

För jag tror att det var det jag kom fram till i natt. Jag kan välja hur jag vill se på saker. Jag kan välja att en motgång ska vara till min fördel.

Kram

Andrahalvlek
ons, 2020-04-15 - 07:38

Du ska utnyttja det här forumet till max! Ut med alla tankar och känslor bara. När du skriver ner det tvingas du hitta orden för att beskriva - och då landar orden bättre i dig.

Alla som genomgår en tuff period i livet borde skriva dagbok. Dels av argumentet ovan, men också för att komma ihåg. Allt jobbigt har en tendens att försvinna ur minnet snabbare, det mänskliga psyket funkar så.

Jag har själv två perioder av utmattningsdepressioner bakom mig (2007, 2018). Båda gångerna har jag gått tillbaka till samma jobb och samma arbetsuppgifter. Lite klokare varje gång.

Man måste jobba med sig själv hela tiden. Sätta gränser för sig själv och andra, hitta strukturer som är hållbara, planera in daglig tid för återhämtning, låta vissa saker bli goodenough, aktivt välja bort sådant som tar mer energi än det ger och så vidare.

Och det är precis det du håller på med nu! Och det är så givande att få vara med på din resa ❤️

Soffi
ons, 2020-04-15 - 20:40

En blandad dag lider mot sitt slut.
Jag vaknade "nykter och glad" i morse, nästan förvånad att jag inte börjat må fysiskt illa än.

Satte mig och jobba, kände inte att jag hade något meningsfullt att göra, kände mig avskärmad för att jag inte är på plats på jobbet och kan se vad som behöver göras eller ens några kollegor att prata med över en kopp kaffe. Det är ju då man kan få reda på vad som händer, de där sakerna som inte är tillräckligt stora eller anses tillräckligt akuta för att någon ska lyfta luren eller maila men som ändå kan vara så viktiga att ta tag i.

Åkte iväg för att fixa material till mitt projekt och då började den komma smygande på riktigt - ensamheten. Jag saknade någon att diskutera med om hur jag gör bäst.

Kom hem och solen sken. En promenad skulle nog göra mig gott! Tänk om jag hade någon att ringa som vill gå en promenad med mig, någon att prata bara smått och gott med...
Det blev ingen promenad men iaf en rabatt rensad.

Har nu suttit i soffan, druckit te och lyssnat på pod. Det brukar få mig att varva ned och må bra. Men inte när jag inte har något att varva ned ifrån. Och inte en strålande vacker vårkväll. Då känns det rent förtärande ensamt att sitta hemma i soffan och dricka te.

Tänker att jag inte är ensam om att känna mig ensam i dessa tider.

Tänker att jag nog är på väg in i "nykterhetsdepp", för jag mår inte alls bra.

Men jag går iaf och lägger mig nykter.

Andrahalvlek
ons, 2020-04-15 - 21:26

Härinne finns det nästan alltid någon som är vaken ❤️

Imorgon tycker jag att du ska föreslå videofika med kollegorna. Det har vi ibland, förvånansvärt nice. Stretchövningar på videolänk har en kollega dragit igång också, och hon ringer upp oss några gånger per vecka.

Lyssna på podd eller ljudbok under promenaden så får du sällskap också! Eller låna någon grannes hund ?

Eller så väntar du bara till nedstämdheten går över. Känslor är bara känslor, och känslor går över.

Soffi
tors, 2020-04-16 - 07:26

Tack Andrahalvlek, du är så fin och hjälper mig så mycket! Ja, ni alla hjälper mig så mycket och vi finns här för varandra - dygnet runt. Det är så vackert, all omtanke och värme!

Som vanligt så har jag så mycket tankar i huvudet på morgonen och jag fortsätter att sätta dem på pränt, tvingar mig, nej, ger mig själv chansen att formulera dem till ord som kanske är lättare att ta på och bearbeta.
Jag börjar alltid med att gå tillbaka och läsa gårdagens inlägg. Vilka insikter och lärdomar har jag att ta med mig framåt?

"Jag kan välja att en motgång ska vara till min fördel."
"Känslor är bara känslor, och känslor går över."
Ja, jag känner mig fortsatt nedstämd, och det känns motigt....
Den känslan får lov att finnas, den kommer att gå över, och så länge den finns där kan jag använda den till min fördel.

Det har dykt upp en slipprig sten på min väg. I ett försök att ta vara på lärdomen från förra veckan då jag kaxigt sa "Ha, jag ser den! Jag går inte på den lätta!" … och hoppade för snabbt, missbedömde avståndet - och halkade … bestämde att det var ok att dricka över påsken...
Nu har jag stannat upp, tittar på den hala stenen, funderar på vilken känsla det är som gör den så lömsk att ta sig förbi.
Jag försöker också syna de automatiska tankar som dök upp i samband med "stenen".

Kort om "stenen": Min plan för var och hur jag ska prata med min älskade gubbe har kraschat.
Istället för att jag åker till honom på lördag så kommer han hit på fredag. Det behövs alltså bara en löjligt liten förändring av planen, men det är uppenbart att det är tillräckligt för att få mig att vackla, iaf i tanken.
"För nu måste jag ju till systemet och handla till honom. Hmm, jag kan ju köpa en halvflaska vin då han inte brukar vilja ha mer, eller nej, det är ju pinsamt att köpa en liten flaska för då kommer de ju att förstå på systemet att jag har problem (suck, som om de inte visste..). Nej, jag köper en hel. Jag kan nog tom ta ett glas själv i så fall, det har ju gått bra att vara nykter i veckan. Jag kan nog faktiskt klara att dricka ett par glas vin på helgerna, då slipper jag ju erkänna för någon att jag har alkoholproblem :-)! ...Ja, jag kan nog tom unna mig att köpa en flaska att ha på torsdag för att få energi att städa ordentligt, det är ju både tråkigt och jobbigt att städa nykter.."

Ja, ni hör ju!

Påminner mig själv "En tanke är bara en tanke och man behöver inte följa den".
Vilken känsla är det då? Ja, det är tack ock lov inte alkoholsug - nej, jag vill inte dricka. Det där med städvin är verkligen bara en automatisk tanke som jag inte behöver ta minsta hänsyn till. Och "två glas på helgen", inte heller här ett sug, det handlar om skam och rädsla, återigen.
Lyssnade på Alkispodden igår, avsnittet om skam och rädsla. De bekräftade att känslan av skam var den värsta känslan att ta sig förbi. Jag ska inte använda det till ursäkt för att inte "avslöja mig". Jag ska använda det som ett bräckjärn, nu ska jag banne mig förbi skammen, klarar jag det så är det värsta över!
Och jag ska utnyttja min motgång nedstämdhet. Det är lättare att säga att "jag mår inte bra, känner mig deppig, och jag tror att det beror på alkoholen så jag väljer att avstå" än att säga "jag druckit så mycket sista tiden så jag måste sluta helt". Sänker hindret. Han kommer att förstå fulla innebörden ändå...

Idag vill jag vara snäll mot mig själv genom att inte dricka och genom att försöka att inte tycka synd om mig själv för att jag är nedstämd, känslan får finnas där, javisst, men jag behöver ju inte boa in mig i den.

… ytterligare en skillnad från försöket att bli nykter i höstas tror jag, då var det en kamp att inte dricka. Nu vill jag inte dricka, kampen är mer mot mig själv, nej förlåt, FÖR mig själv och mitt välmående genom att försöka ändra beteende och tankemönster.. Jag tror att det kan vara ett steg i rätt riktning....

Kram till er alla!

Andrahalvlek
tors, 2020-04-16 - 07:45

Du går från klarhet till klarhet ?

Att säga ”Jag känner mig lite nedstämd och jag tror att det beror på alkoholen så jag vill inte dricka” är ju dessutom sant!

Ni kan dricka alkoholfri öl eller bubbel båda två på fredag ?

Torn
tors, 2020-04-16 - 11:50

Hej Soffi! Bra att du skriver av dig om dina tankar. Nu vill du ju verkligen inte dricka mer och du har redan avverkat några dagar, strålande!? Märker ju att det är det här med "gubbsnacket" som bekymrar dig mest. Men du har en plan och det kommer gå bra, tänk positivt. Köp en flaska alkoholfri bubbel på Ica, blir perfekt att fira med när du har snackat med honom om ditt beslut. Du behöver ju bara berätta exakt så mycket som du vill, tex "Jag har märkt att jag inte mår bra av att dricka alkohol, så jag har bestämt mig för att sluta helt med det på obestämd framtid". Du behöver absolut inte säga att du aldrig mer vill dricka. Det kommer kännas jätteskönt efteråt. Kan inte tänka mig att han skulle bli ledsen eller bli besviken, men om så skulle ske, skit i det, det är ditt liv och ditt mående det handlar om, inte hans. du måste tänka på dig själv.
Oroa dig inte, du kommer fixa detta.

Du är så smart och skriver så bra här,❤️fortsätt med det, så kommer vi stötta och peppa dig allt vad vi orkar.

Kram

Soffi
tors, 2020-04-16 - 12:48

Era uppmuntrande inlägg värmer, jag uppskattar dem verkligen! <3

Ett litet visdomsord som dök upp i huvudet nu på lunchen (minns inte var jag läst det):
"Det bästa sättet att få ett problem att växa är att skjuta upp det"

Undertecknad bekräftar och tar till sig.

Kram!

Wasabi
tors, 2020-04-16 - 18:35

Jag hatar också när planer ändras, även om det är en liten ändring så känns allting fel.

Kan du säga till honom att du vill ha en vit månad? Det är ju inte konstigt. Du behöver absolut inte säga mer än så och sen har du en månads utrymme att fundera på din relation till alkohol och hur du mår efter det. Du kommer antagligen inte vilja gå tillbaka till samma drickande. Eller så kan du säga att du inte mår bra av alkoholen som du tänkte, det är ju sant och om han bryr sig om dig och ditt välmående så stöttar han dig i det. Han kan köpa sitt eget vin om han vill tycker jag.

Hel
tors, 2020-04-16 - 19:24

"Det bästa sättet att få ett proplem att växa är att skjuta upp det" Det visdomsordet tar jag med mig.
Håller med ovanstående om att du är så bra på att skriva och så generöst delar med dig av dina tankar, din klokskap. Det är inte alla som har den förmågan.
Jag är säker på att du kommer klara av fredagens utmaning , att prata med gubben din, alldeles lysande. ?