av Bestemor

Pilla
fre, 2020-06-05 - 07:05

Jag medicinerar för högt blodtryck och känner igen mig i det du skriver.Mitt blodtryck påverkades av känslor också och den där oron och stressen.Idag försöker jag jobba med min självkänsla och det är inte lätt.Jag mediterar och försöker analysera om jag känner stress.Vet inte om detta kan hjälpa dig?Det som hjälpt mig mest är att jag slutade med vinet.Jag sa förr att jag måste lugna ner mig med vin men det funkar inte alls.Blodtrycket blev bara högre och det skapade också oro.Jag ljög för doktorn om mitt intag.Det är bra att göra grundligare undersökningar som du gjort.Att börja träna hårt är ju inte hållbart för någon,det bryter ner kroppen.Jag började om med grundträning för att sedan bygga vidare.Bestemor, ett hus behöver en bra grund att stå på.Lika så du och jag!Vinet gör grunden skör och porös för att sedan smula sönder.Kör vidare nu på den klara resan.Jag tror på dig , Bestemor.
Kram Pilla

Bestemor
fre, 2020-06-05 - 07:48

Andra Halvlek, Det du säger låter ju vettigt! Kanske är det inte alls kört?!
De där fyra T...där var ju Tålamod ett utav dem...
Ja, jag är så känslostyrd så jag skulle kunna vara ett barn när jag reflekterar över mina reaktioner.
All klokhet försvinner på ett ögonblick och jag blir uppslukad av känslor.
Tack för att du svarade mej och kom med ett annat sätt att tänka!
Tack! ?

Bestemor
fre, 2020-06-05 - 08:00

Åh, va glad jag blir!
Jag ljuger iallafall inte för doktorn ?
Så klokt det du säger om en stadig grund att bygga på. Där fräter verkligen vinet sönder betongen ...Hm....blanda cement med vin istället för vatten...dyrt också!!
Skoja
Ja vin för att lugna har jag verkligen testat länge. Funkar väl med 1 glas som snart är 4-5 och allt spårar ur. Antingen att jag somnar eller gråter. Har definitivt aldrig slutat med en inre ro.
Måste påminna mej om tanken att bygga på en stadig grund!
" ?bygg inte hus på en sandig strand,
Bygg inte hus på grus,
Kanske verkar det okey
Men en dag du ångrar dej!
Du måste bygga huset en gång till!
? en gammal barnsång.

Det som hjälpt dej bäst är att sluta med vinet! Så ska det bli för mej med!
TACK!?

Pilla
fre, 2020-06-05 - 08:05

Ja vi fortsätter utan vin.Tänkvärt det där med cement och vatten...?
Det är så skönt med detta forum att jag inte behöver känna mig ensam.
Även om min tråd inte är så full av inlägg så betyder den mycket för mig.Har du gjort programmet här med stöd av rådgivare?
Kram Pilla

Bestemor
fre, 2020-06-05 - 10:26

Pilla, jag har deltagit i internetbaserad terapi, för kanske 5 år sen. Jag gjorde det dock i smyg för både familj och vänner. Kanske även i smyg för mej själv?
Resultatet blev en lugnare period för att sedan eskalera igen.
Jag har sett i mina tidigare anteckningar att jag vid den tiden drack en flaska vin varje vardag och mer på helger.
Innan det, har jag under olika perioder gått i KBT och även psykoterapi vid svåra livskriser. Då nämnde jag aldrig alkohol, det var " bara" helgdrickande då.
Däremot har jag många gånger tagit upp mina problem med att göra för mycket av det mesta. Olika saker i olika perioder.
Shopping, äta onyttigt och hetsigt, följa dieter strikt, klä upp hela familjen i matchande kläder
( hemsytt) och leka lyckliga familjen ( djupt olycklig relation)
Gräva upp halva trädgården som en mullvad, cykla miltals å få ont i rumpan å cykla nästa dag igen, vara kreativ och tillverka " saker"..

Listan blir lång om jag tänker efter!
Jag flyttar över mitt beteende bara.
Nu har jag nystartat terapi inom
Kommunens alkohol och drogenhet ?
STOLT och skamfylld..nu finns ingen återvändo och jag tänker att på denna lilla ort kan jag verkligen inte visa mej på systemet igen...
Blandade känslor- för jag har inte riktigt landat i evighetsperspektivet.
Min familj och nära vänner vet om mitt alkoholberoende sedan 2018. Då fick jag första behandlingen med Campral. Ifjol fanns inte längre Campral att tillgå. Drickandet tog fart igen. I höst fick jag Naltrexone men fick biverkningar.
Nu en nystart med Campral och alkoholterapi på riktigt!
Den här gången måste det gå!
Tillit, är känslan. ?

Bestemor
fre, 2020-06-05 - 14:08

Nu åker maken till systemet. Han har druckit i bib på 4 dagar. Ska jag köpa en flaska vitt till dej? Jaaa...svarar jag...
En flaska är inte farligt, peppar han.
Jag blir så orolig så magkatarren drar igång nu direkt. Inte kan väl jag ha blivit en normaldrickare?
Nej, snarare nog en medberoende.
Genom att ändå dricka begränsat med alkohol så blir makens dagliga drickande helt normalt.
Tar jag ansvar för mej själv nu?
Jag har även 1 flaska alkoholfritt i kylen. Hur blir det om jag varvar?

Käre nån, jag har satt mej i en situation som jag inte känner någon ro inför. Jag riktigt känner hur skönt det blir med alkohol i blodet.
Tänker även att beteendet ALLT eller INGET är ohållbart. Gäller många områden.
Men ååh, jag skäms...sitter och både längtar och våndas.
?

Kristoffer
fre, 2020-06-05 - 14:18

Du kämpar just nu med att väga alkoholens positiva kortsiktiga konsekvenser med de långsiktiga negativa. En tuff kamp med många motstridiga tankar, något jag tror många kan känna igen sig i. Hoppas att det är okej att jag pekar på dina egna ord från i morse, kanske kan de vara hjälpsamma för dig nu?

"Ja vin för att lugna har jag verkligen testat länge. Funkar väl med 1 glas som snart är 4-5 och allt spårar ur. Antingen att jag somnar eller gråter. Har definitivt aldrig slutat med en inre ro."

Finns något annat sätt än alkohol du kan prova istället, som kanske kan hjälpa att lätta oron i stunden utan att bidra till långsiktig oro? Ett tips, som du kanske redan känner till, kan vara att ringa Alkohollinjen för att få vädra tankarna och diskutera alternativ. De har nummer 020-844448 och har öppet till 16. Du kan vara anonym.

Vet inte om det här blev hjälpsamt för dig, det var bara något som dök upp för mig när jag läste ditt senaste inlägg. Ta hand om dig!

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen och Anhörigstödet

Bestemor
fre, 2020-06-05 - 15:20

Nytt för mej, TACK för tipset!
Fint att få en sån snabb respons.
Ja, tänk att morgonens insikter tycks som borta på eftermiddagen. Det är verkligen ett tydligt mönster. ?

Peter på landet
fre, 2020-06-05 - 17:24

För mig funkar det att läsa och kolla youtube om Alkoholens baksidor och dess giftiga egenskaper för att jag ska bli supermotiverad, den dagen jag ska dricka så ska det vara ett tillfälle värt att njuta. Inte slentrianmässigt drickande hemma! Stå emot! Kämpa!!

Bestemor
fre, 2020-06-05 - 18:53

Det blir så otrolig obalans här, jag har druckit 1,25 dl av mitt vin.
Hur mycket maken hunnit hälla i sej vet jag inte...
Vid middagen drack jag alkoholfritt, han fortsatte med sitt, men kryddat med nåt slags besserwisser beteende. Det jag anförtrott honom från min terapi tar han upp och typ " läxar upp mej"
I terapin har vi pratat om att jag skuldbelägger mej själv. Nu får jag höra att jag måste jobba även för att inte skuldbelägga honom !
Jag hukar, glider undan och blir rädd för ett utbrott med Fler
" sanningar "
Han är INTE trevlig onykter, så när han nu drar sej undan för att dricka och äta sitt godis ( som bara är för honom har han tydligt klargjort)
När jag förklarade att det är svårt
för mej att vara helt utan vin när han dricker. " ska JAG drabbas av det också? " utbrister han.
Ja, jag är i ett sånt underläge både vad gäller hälsa, ekonomi och behov av bekräftelse och närhet.
Jag bara krymper och vill dra mej undan.
Om jag, som nyss, nämnde jag att jag kände mej uppläxad av honom.Då får jag veta att han har känt sej uppläxad i 24 år och att jag tolkar precis allt negativt.
Det känns ensamt nu ?

Bestemor
lör, 2020-06-06 - 23:14

Kanske låter simpelt, men ikväll är inte min ånger de 3 vinglasen, utan GODIS!!!
Vinet är inom rimlighetens gräns.
Men inte godiset!!
Fy, illamående, rapar....
Nu känns det som att jag aldrig kommer att bli normal.
Alltid göra för mycket av ALLT
Skam och ånger.
Trött på mej själv.
Besviken på tillvaron.
Hopplöst less ?

Se klart
sön, 2020-06-07 - 10:01

Det blir jag nyfiken på vad det betyder. För dig.
Tillvaron är ju dels det man inte rår på, Händelser, arv, prägling.
Men tillvaron är också till stor del resultatet av våra val.
Vad är det i tillvaron som gör dig besviken?
Kram.

Aklejan
sön, 2020-06-07 - 08:53

Jag kan varmt rekommendera dig att ringa Alkoholhjälpen. Jag gjorde det och de var så otroligt snälla och förstående.
Jag håller på och gör programmet de har också, men jag har ingen rådgivare så jag gör det liksom på egen hand. Jag började så.
Det låter som att du har en jobbig hemmiljö med en partner som i mina ögon inte verkar vilja stötta dig.
Du skriver att du är i "underläge både vad gäller hälsa, ekonomi och behov av bekräftelse och närhet".
Kan du göra något åt din hälsa på egen hand? Någon form av träning?
Ditt behov av bekräftelse och närhet vittnar ju bara om hur normal du är. Jag tycker att du verkar vara en toppenmänniska och är glad att du finns här på forumet. Även om egentligen ingen av oss skulle behöva vara det, om du förstår vad jag menar.

Tänker på dig. Du fixar det här. Gå en runda själv och andas lugnt och tänk att du inte är ensam.
Kram

Bestemor
sön, 2020-06-07 - 10:17

Då möts jag av en varm kram och kärlek. Som jag ser det så är det alkoholen som förstör vår relation.
Det blir så tydligt nu när jag själv dragit ner på mitt eget intag.
Jag är rädd att umgås med min onyktra man som säger sina
" sanningar "
Bäst taktik, om jag nu kan tala om nåt sånt, vore ju att vara spiknykter. Då blir mitt val så mycket större. Åka iväg bara....
Jag "tassar på tå"
Men ibland triggar även det honom. Att säga emot triggar definitivt.

Nej, nåt stöd i min egen kamp att bli nykter har jag inte alls...
Gissar att det även är hotfullt för honom, det blir ju avslöjat då vilket eget missbruk han har.
Jag imponeras av er här som ändå erkänner istället för att förneka.
Hur svårt kan det va?
Min tillvaro är väl självvald. Vem mer än jag själv tvingar mej att stanna?
Ekonomin, ja...
Flytta från ett ställe jag/Vi byggt upp tillsammans
Kärlek till min nyktra man
Våra drömmar
Våra djur
Jag har en samtalskontakt med alkoholterapeut 1ggr/vecka. Medicinerar Campral.
? liten på jorden

Andrahalvlek
sön, 2020-06-07 - 10:20

Jag vet flera här på forumet som befinner sig i eller har befunnit sig i precis samma sits. Man vill själv bli nykter, men har en partner som fortsätter dricka och förpesta tillvaron.

Jag hoppas att några av dem svarar dig. Fortsätt skriv om det här, för det är ett jättestort problem för dig som måste hanteras på ett eller annat sätt.

Ett tips är att läsa och skriva under ”För anhöriga” här också. Där finns mycket igenkänning och klokskap att inhämta.

Kram ?

Peter på landet
sön, 2020-06-07 - 11:41

Det bästa råd jag kan ge är att stålsätta dig med järnvilja, totalt vitt, motion, ät bra. Visa din karl att du är en stark fri kvinna, förr eller senare kan jag lova dig att han får eld i baken och blir livrädd att mista dig. Det bygger ju på att han inte är total-alkoholiserad för då hjälper bara proffessionell hjälp

Bestemor
sön, 2020-06-07 - 18:48

Så sant det du säger.
Han är inte helt under isen, bara permitterad från ett jobb där han inte trivs. " råkade" säga upp sej från ett jobb med högre status. Men insåg senare svårigheter att få nytt jobb som närmare 60.
Så, de riktigt dåliga vanorna kom under arbetslösheten, nu under permittering.
Han är ingen enkel människa, har inte en enda vän. Upplevs säkert som kaxig. Social men självcentrerad. Inget större djup som han vill dela....
Jag, sjukpensionär, social och utåtriktad. Många egna intressen. Flera riktigt nära vänner, både sen ungdom och ett par nya. Flera bekanta.
Så, jag kan förstå att om jag ändrar mitt levnadssätt blir det ett hot. Vad händer sen?
Jag har en allmänt positiv livssyn och upplevs som " en frisk fläkt" i många sammanhang.
Jag delar gärna djupa tankar och reflektioner.
Jag har hög utbildning, han har knappt gymnasium men jobbat sej upp genom åren.
Nu, i dessa tider- inser vi nog båda hans svårigheter att få NYTT jobb.
Han som bär ekonomin.
Så, jag har också förståelse,men inte acceptans.
Att inte dela tankar - ger bara stor ensamhet ?

Peter på landet
sön, 2020-06-07 - 21:36

Ja, det har nog många fått nu med permitteringar o elände. Svårt att hjälpa någon att bryta dom om man är ego. Då förstår jag hur tufft du måste ha det med att skära ner på A samtidigt som du ska brottas med hans manér o drickande.
Du får försöka manövrera dig fram och hitta en väg. Du verkar ha huvudet på skaft så det finns gott hopp?
Kämpa På!!

Bestemor
mån, 2020-06-08 - 07:54

Jag har bestämt mej! Fokus måste ligga helt och hållet på mej själv och den behandling som jag genomgår.
Min klarsyn över hela min tillvaro, måste jag ta senare.
Min egen styrka och stabilitet som nykter ska sätta sej som en betongbotten i mej. Jag ska inte gå att vippa och tippa!
Att sällskapsdricka med maken är ingen bra idé. Varken för mej eller honom.
Nykter klarsyn, det är ändå läskigt när det blir uppenbart för mej Hur mycket HAN dricker....men det ska inte vara mitt fokus nu!
Jag tror att jag efter den här helgen har landat i att helt undvika alkohol.

Det finns andra alternativ!
Jag ska koka rabarberlemonad ?