av Se klart

Se klart
lör, 2020-06-27 - 18:13

Tack för alla fina kommentarer här, berikar mig och det känns mkt fint att få dela med sig.
Jag hade aldrig velat vara utan alla de här känslorna, som att jag varit frusen inuti och tinar upp.
Det är fantastiskt vad vi får vara med om, både var för sig och ihop.
Sparar också Kavelduns kloka ord, fan så rätt, tondövt.
I höst ser jag fram emot att trappa ner och sluta med mina antidepp så då blir det väl gråtkalas varje dag.. Kram på er finingar ?

Se klart
lör, 2020-06-27 - 18:22

Jag har läst lite här och där idag om detta med utebliven rolighet utan alkohol. Jag kan ju inte garantera nån att roligheten kommer tillbaka i helt ny skepnad som för mig. Jag kan inte lova nånting.
Men om man är en sån som BARA dricker när det är hög rolighets-potential så vore det inte fullt så svårt detta.
Problemet för mig och för många här är ju att vi börjar dricka av exakt alla anledningar. Och det går ju inte att ha det så. Vi blir sjuka, eller är. Olyckliga och eländiga.
Förlåt glädjedödaren här.
Jag har själv varit besatt och fixerad av utebliven ”rolighet” och tankar som; nähä- om jag inte får ha exakt samma typ av rolighet, så då får det vara, då orkar jag inte det här.
Tålamod återigen. Ge livet en uppriktig chans att visa upp sitt hela register. Det som händer i nykterheten är att jämföra med något så omvälvande som föräldraskapet, enligt mig. Nya rum, nya platser, nya känslor. Och ingen kunde förklara innan hur det skulle bli! Stort och mäktigt. Kram en ganska rolig lördag i stan. Jag är nykter idag. ?

Andrahalvlek
lör, 2020-06-27 - 21:50

Mycket kan man läsa sig till. Mycket kan man höra andra berätta. Men det här måste man uppleva för att förstå storheten. För att förstå att man kanske gör andra val, men helt frivilligt.

Bra liknelse med föräldraskap. Det kan man inte heller läsa sig till, det måste upplevas. Och storheten i det växer hela tiden.

Kram ?

Se klart
lör, 2020-06-27 - 23:42

Idag lördag, vi är i stan, har 0 alkohol hemma och min man har inte heller noterat detta. Eller iaf inte sagt något.Fattar inte vad han har fått dricka pga mig och mitt ständiga ”mys”.
Minns idag följande:
hur jag ALLTID liksom brakade in i helgen/fredagen.
Så utmattad att jag med iofs lätta steg gick hem eller ut med vänner och det kändes som att gå in i en vägg varje gång.
Varje fredag. Ge mig 1-2 drinkar eller glas cava och sen merparten av en flaska vin, kanske öppnade vi en till.
Lördag lite lugnare om inte fest. Men alltid alltid vin, ibland lunch ute, en öl/vin till lunch, och aldrig fika. Vem fikar när det går att dricka?
Söndag = oft familjemiddag- jag organisatör i köket, börjar med en mellanöl på em, dricker balanserat och massa vatten hmen lätt berusad när alla åker, städar och dricker ofta ur merparten av halvfulla glas.
Jo, nykter måndag- nästan alltid. Tillbaka till rutiner och vardag eller hur?
Tisdag kanske ett glas till middag, kanske ytterligare ett par glas i soffan.
Onsdag kanske ingenting eller bara ett glas om jag kände mig trött från tisdagen. Eller middag ute, Som i kvarterskrogen och två glas blev det då.
Torsdag = nästan fredag, kanske förbi systemet för att det ju bra att handla innan helgen, eller bara köpa en flaska för att fira torsdag. Eftersom min man brukar nöja sig mer ett glas så drack jag ur resten.
Så det är främsta förklaringen till varför jag brakade in i helgen nästan medvetslös.
Och att att antal procent utvilad brukade vara noll på måndag morgon.
Jag gick till systemet en gång/vecka, max. Det gick att bli alkis ändå.
Smooth som Klara-reklamen lovar om sina betalningar, så är skiftet mellan helg och vardag nu. Ibland är jag dödstrött på fredagen men på helt annat sätt. Insikter denna lördag och godnatt nu från soffans djup. ?

Charlie70
sön, 2020-06-28 - 09:08

Vi är nog många som känner igen oss i din beskrivning. Det som slår an starkast för mig är hur lite vi tillät våra kroppar att vila/sova. I stället har vi plågat våra stackars kroppar och hjärnor med alkohol så att hela systemet fortsätter gå på högvarv. Dag efter dag, i princip. Hur mycket förkortas inte livslängden av brist på vila? Nej, det var verkligen på tiden att vi slutade och har börjat ta hand om oss själva på riktigt!
Kram!

Ensam1984
sön, 2020-06-28 - 09:22

Vad vi höll på, det värsta tycker jag ändå är att (för mig) så valde jag att inte ens reflektera över att jag drack. Jag visste om det, men förträngde det, och valde att aktivt inte tänka på det för att må dåligt. Sköt det framför mig.

Jag är nästan rädd för att gå tillbaka och reflektera det senaste halvåret hur mycket jag har druckit, vilka dagar osv. Tror ändock jag ska gå in och kolla på bankkontot, det avslöjar ju mig, men vad får jag ut av det nu? Ångest... för mycket vet jag ju redan att det var.. annars hade jag ju inte varit här.

I vilket fall, Se klart - gillar din tråd och dig skarpt :) Inspiration!

Torn
sön, 2020-06-28 - 09:46

När jag läser ditt inlägg Se klart så inser jag hur smart du var som insåg i tid vart det barkade hän. Jag önskar jag hade varit lika smart. Systembolaget 1 gång i veckan!? Under de sista ca 2 åren var jag där precis varenda dag som det var öppet. En sak som kanske var ”lite” smart var att jag såg till att bara köpa dagsransonen. Dvs 6 st 33 cl 7,2 procentare öl de dagar jag jobbade dagen efter. Och 10 st när jag var ledig. Inför dagar då systemet var stängt köpte jag så det skulle räcka tills det öppnade Igen. Noga uträknat. I bland kompletterade jag med folköl. På detta drack jag vin på helgerna tillsammans med frugan. Fanns det någon annan alkohol hemma så tullade jag av det, och fick köpa nytt för att fylla på så inte frugan skulle upptäcka det. Ett jäkla planerande och smusslande.?

Dock blev jag väldigt sällan jättefull, men var tvungen att hålla mig ” flytande” hela tiden.

Av det du beskriver så var du nog på god väg att hamna där jag var, så det var väldigt smart att du tog tag i saken i tid.?

Phu. Gött att att påminna sig ibland vad det är man lämnat bakom sig. Jag ska aldrig tillbaka dit, aldrig ta det första glaset.

Ha en fin söndag!
Kram

Kaveldun
sön, 2020-06-28 - 11:15

Blir mycket tagen av dina sista två inlägg Se Klart - både detta med att vara fast i att ’ha roligt’ och din beskrivning av fylle-veckan.
Jag vågar knappt tänka på mina veckor.. men ska nog ändå försöka beskriva dem i ett inlägg i min tråd.
Att krascha in i helgen ...
Jag bor ensam sedan ca 8 år och har ibland tänkt att detta med att det inte fanns ngt vittne såklart gjorde att jag drickandet eskalerade. Jag kunde också välja bort det sociala för att få dricka eller för att jag var bakfull.
Men ett inte helt ovanligt scenario för mig var att jobba hårt hela veckan ( varav minst två dagar bakfull i mindre eller högre grad) och sedan efter jobbet köpa en flaska vin ( ngn gång 1,5) och gå hem - låsa dörren och börja dricka. Kanske skicka lite sms till ngn vän om att jag hoppade över kvällspromenaden och sedan ha en konversation där jag var lite frispråkig och samtidigt noga vaktade att mina 1...2...3....4 glas inte skulle märkas. Efter 4:e glaset slutade jag ofta skriva ( och dagen efter kunde jag se att jag tystnat - mitt i samtalet).
Sedan upplevde jag kanske ngt som jag tyckte var ’roligt’ en liten stund? Kunde skratta åt ngt jag tittade på - ofta lyssnade jag på musik - på hög volym.
Ni vet alla hur det är att vakna nästa morgon och ha två korta lediga dagar framför sig ...varav en redan känns förbrukad.
Var det riktigt illa så kunde jag stanna i sängen större delen av dagen och beställa mat via Fodora..
För att komma igång lördag kväll krävdes såklart alkohol ...men det krävdes större mängder eftersom alkoholen inte har samma effekt dag två.
Jag blir ledsen när jag skriver det här.
Varför hamnade jag där.
Jag har haft och har så mkt att vara glad och tacksam för - på riktigt.
Varför valde jag bedövning?
Alla helger såg såklart inte ut precis så ...jag har ett stort umgänge. Om jag umgicks med vänner eller barn så höll jag mig ganska ok ....tills jag blev ensam igen.
Att träffa en ny man när man har alkoholproblem är högst riskabelt. Under alkoholens rus tappar man omdömet och tycker att man har en kontakt. Minns hur jag dejtade en man som jag var lite imponerad av och vi möttes alltid över alkohol ( även om vi sällan blev väldigt fulla tillsammans - han var inte alkis) Efter någon månad hade vi faktiskt en första nykter kväll tillsammans och det stod tämligen klart för mig att det jag uppfattat som lite intressanta olikheter handlade om grundläggande skillnader i värdegrund. Jag tyckte ju inte om honom - på riktigt - trots att han hade så intressant jobb och allt var det var. ..
Inte konstigt att vi som druckit så mycket behöver en ganska lång period av vila - nu.
Lyssnade på Björn ? ( kommer inte på efternamnet) sommarprat. Han som varit trädmunk och nu tyvärr drabbats av ALS. Jag värjer mig ofta inför andlighet som jag upplever alltför paketerad - men jag började gråta när jag hörde honom. Han pratade om förhållande till våra kroppar ...och han tackade sin egen kropp kärleksfullt och lovade att lyssna på den och ta hand om den nu...genom sjukdomen.
Jag tänker på min. Att jag ska omfamna den och låta den vila och klappa på den .....tänk att den ändå funkar någorlunda efter alla dessa hundratals flaskor vin.

Se klart
sön, 2020-06-28 - 12:11

Tack för återkoppling, och härliga (om man kan säga det) kommentarer.
@charlie70 och @kaveldun, just detta med kroppen var min absolut främsta alkohol-ångest. Att jag i mina darriga stunder kände mig säker på att jag skulle dö av ngn a-relaterad sjukdom i förtid. Jag blev väldigt duktig på att förtränga.
Och @torn- jag vet att jag var påväg mot ett värre drickande, var redan där då jag började handla oftare på systemet och till mig själv när min man var bortrest. En tidsfråga. Men jag vill också sätta lite fokus på att det finns många sorters drickande där den bästa åtgärden är att sluta. Man behöver inte mer botten än så.
@ensam1984 tack för pepp och fina ord. Precis, vi skippar första glaset och gör det vi kan för att må bra nu.
Och för dig Kaveldun som skriver att du gråter ofta, så har du en syster här. Nyktergråten. Oväntad och alldeles oskyldig och utan ångest och skam. Så ska en bra gråt kännas!
Kram och njut av söndagen. Jag flämt-andas i stan, byter östrogenplåster lite oftare än vanligt och glädjs som alltid åt att vara nykter. Så också idag. ??

Se klart
sön, 2020-06-28 - 18:01

Massa träffar som inbegripit alkohol. Inga problem, alltså noll sugen. Jag fattar inte vad jag har gjort som har turen att ändå klara detta (såhär långt). Känner mig väldigt priviligierad som får lov att känna sånt lugn i nykterheten just nu. För att inte tala om människorna som finns kring mig. Rik som ett troll på känslo-kontot, spenderat alldeles för mkt från bankkontot. Ny balans. ?

Se klart
mån, 2020-06-29 - 08:33

När jag vaknar följer rutinen;
Få mitt goda kaffe.
Läsa dn/SvD/Omni.
Därefter en runda i trädgården för att spana på nattens händelser.
Sen går jag och lägger mig igen en stund.
Dricker ur kaffet, checkar in på jobbet, gör en plan i huvudet för dagen.
Efter snart två veckor med väldigt mycket människor här, njuter jag nu av tystnad och stillhet.
Allt ovan som jag räknat upp, innefattar liksom livets 5% bästa liv, inget av det vore möjligt för mig att uppleva om jag drack.
Mina tankar, mitt här-och-nu.
Hade istället uppehållit sig vid igår (borde inte druckit så mycket).
Än så länge planerade jag inte för när jag skulle dricka nästa gång men är säker på att detta för mig var ett progressivt förlopp. Så det var nog bara en tidsfråga.
Passar på att önska er alla en fin måndag.
Här är regnrunnorna fulla.
Men jag är nykter idag. Kram.

Se klart
tis, 2020-06-30 - 00:00

Det blir allt mer tydligt för mig hur viktigt det har varit och är, att som en liten gris böka fram allt bra, positivt och gott som finns i det nyktra livet, jag tror det är avgörande. Det handlar så mycket om att leda om hjärnan på nytt spår och att fortsätta i det spåret, inte stanna, eller jo, stanna men inte backa. Mitt sätt att allt mer glida fram på det där spåret ÄR att se precis allt som skiljer det nyktra livet från det fulla och bakfulla.
Minsta sak. Värt att vända och vrida på. Och då menar jag små saker, i nutid eller förra veckan, spelar ingen roll. Jag blir mer och mer övertygad om att det är hjärnans plasticitet som jobbar här. Samma del av hjärnan som hos Londons taxichaufförer växer 30% under utbildningen. (Det är dessutom sant) Om någon inbillar sig att jag är Kay Pollak- människa som ”väljer glädje” skulle min man och vänner skratta högt, men jag har blivit en sån. Ikväll glädjs jag åt att jag inte ätit 100 gram Marabou black.
Godnatt kämpar-klubben, ni är bäst. Tacksam och tacksam. Kram.

Andrahalvlek
tis, 2020-06-30 - 00:43

Jag ser nästan alla dina nyktra fynd som små guldstjärnor framför mig. En del stora, andra pyttesmå, men tillsammans bildar de en underbar stjärnhimmel ?

Kram ?

Se klart
tis, 2020-06-30 - 08:21

Jag har inte mycket annat att planera för än kvarstående jobb, tror och hoppas att jag kan knyta ihop det mesta idag, några små saker återstår men kan vänta. Mitt jobb är inte ett sånt som kan stängas av under flera veckor även om tex förra sommaren - med vikarie och utan permittering- innebar en lång och underbar ledighet. Men vissa delar går inte att delegera rent formellt så jag är van sedan ca 15 år att göra småsaker som att kolla mail och kontrollera vissa delar, jag blir mer avkopplad då och det stör mig inte. I år har det verkligen varit annorlunda och allt annat än god planering inför sommaren.
Hur jag nånsin hade klarat av att dricka i samband med så mycket nytt, samt att prioritera i realtid, övergår mitt förstånd. Jag kan endast se att jag hade ”kämpat på” med ytterligare slitningar på kropp och hjärna.
Sorgligt att tänka på. I grunden en våldshandling mot sig själv om än med långsamt förlopp. Något att fundera kring på sikt, håller hårt i omsorgen om mig själv, så jag är nykter idag. ?

Andrahalvlek
tis, 2020-06-30 - 14:40

Hur sjutton har man klarat av att jobba så mycket med hjärnan trots att den har varit så starkt skadad av alkoholen?

Men det var kanske bara en tidsfråga tills man inte hade klarat av det längre. Hemska tanke.

Jag loggar ut totalt under min semester. De chefer som jobbar får ratta efter läge helt enkelt. Kollar inte mail eller någonting. Jag måste göra så på grund av mina tidigare utmattningar, och jag får förståelse för det från de andra cheferna.

Förvånansvärt mycket löser sig på ett bra sätt om jag inte är tillgänglig har jag kommit på ?

Kram ?

Se klart
ons, 2020-07-01 - 10:16

Det är rätt Andra Halvlek det är en riktigt skön känsla att inse att man inte är så nödvändig, det mesta rullar på ändå. Har då och då rätt dåligt samvete över hur ofta jag varit bakis på jobbet. Inget att direkt vara stolt över, och även om man blev väldigt bra på att överprestera i någon mån så vill man ju inte som arbetsgivare ha anställda som inte har nykter/full energi och fokus.
Men det får bli en fråga för sen. Får ta en samvetsgrej i taget, och en dag! Ha en fin dag! ??

Se klart
ons, 2020-07-01 - 10:16

Det är rätt Andra Halvlek det är en riktigt skön känsla att inse att man inte är så nödvändig, det mesta rullar på ändå. Har då och då rätt dåligt samvete över hur ofta jag varit bakis på jobbet. Inget att direkt vara stolt över, och även om man blev väldigt bra på att överprestera i någon mån så vill man ju inte som arbetsgivare ha anställda som inte har nykter/full energi och fokus.
Men det får bli en fråga för sen. Får ta en samvetsgrej i taget, och en dag! Ha en fin dag! ??

Se klart
ons, 2020-07-01 - 10:22

Hur kyla känns, men påminns idag. Börjar också glömma baksmälla-känslan och även berusning. Igår tänkte jag på hur mycket alkoholen liksom ”satt punkt” för olika saker som man nu får lära sig hantera med annat. Punkt för dagen, punkt för jobbigt uppdrag som är klart. Punkt för problem man tampas med.
Nuförtiden när jag jobbat klart för dagen har jag ett enormt behov av att röra på mig, utomhus. Jag sjunker in i pyssel och bestyr i min trädgård, hittar ständigt nya grejer som ska ordnas med, men utan stress. Vill aldrig gå in. Min man lagar mat för det mesta, vore jag ensam skulle det bli kokta ägg och fil nu när man slipper äta något som det ska drickas vin till.
Jag är ok med detta som egen punkt men igår tänkte jag på att jag fortfarande kan sakna den tydliga linjen- från här får du andas ut en stund. Jag har inte en tanke på att dricka men välkomnar alla tankar en stund.
Idag är jag nykter och känner stor frihet i mitt liv, just därför. Kram.

Andrahalvlek
ons, 2020-07-01 - 11:47

Jag har tänkt på det en del. Att jag ska hitta en rutin som sätter tydligt stopp för jobbdagen.

Kort löprunda på 20 min? Skulle nog balla ur pga dåligt väder eller tidsbrist efter ett tag, tror jag tyvärr.

Meditation? Kan funka. In i sovrummet, sitta på sängkanten och sjunga med i några sångmantra kanske. Eller andningsövningar. (I den bästa av världar sitter jag förstås i lotusställning, men den formen har jag inte längre tyvärr.)

Kram ?

Torn
ons, 2020-07-01 - 12:22

Sångmantra i lotusställning tycker jag låter som en bra idé. Glöm inte att föreviga det på film också.?

Kram