Idag hade yngsta dottern bestämt aktiviteterna. Vi skulle åka citytåget (ett sådant där litet färgglatt mini-tåg) och äta korv i en kiosk vid sluthållplatsen. Bästa kompisen skulle vara med också ?

Bästa kompisen kom, det blev promenad till tåget (mamman vägrade köra bil 1,5 km). Vi väntade 20 min och konstaterade sen att tåget aldrig kom. Hoppsan, ”tåget” har visst ledigt på måndagar.

Promenad fick det bli istället, mot sluthållplatsen (cirka 2 km). Korven i kiosken var visst slut. Det fick bli vaniljglass med chokladsås istället. Chokladsåsen var visst slut, det fick bli vaniljglass utan chokladsås istället.

Hela tiden strålande humör på båda tjejerna, och mamman. Hela tiden. (Och jag måste framhålla att det här har krävt mycket praktisk övning, att allt inte alltid blir som man vill.)

Om en 20-årig tjej med utvecklingsstörning och autistiska drag kan ta sådana förändringar i planerna med bibehållet gott humör, så kan vuxna alkisar bannemej klara av mycket svårare motgångar utan att bryta ihop och börja tröstdricka.

Kram ?

AmandaL

Hihi, oh vilket inlägg! Herregud vad det inte alls blev som ni hade tänkt er att det skulle bli idag! Men så fint ni verkar ha haft det, det var med ett skratt jag läste ditt inlägg. Det blev en så fin dag, helt annorlunda mot vad ni hade planerat men väldigt fin ???

Fler tips på tuben:
? Is it normal to feel depressed in early sobriety?
? Britains secret drinkers
? Ben Affleck on depression, addiction...
? 12 lessons from 4 years sobriety
? Alcohol cravings explained
? Why is it so difficult to quit drinking?

Kram ?

Femina

Och när man inte orkar se fler dokumentärer om alkohol får man titta på något befriande roligt istället... Fawlty Towers funkar varje gång! ?

Herregud vad fiskmåsar låter högt ? Ingen lugn och stilla kväll vid havet alls typ. Eller jo, förstås. Men de är otroligt skrikiga. Borde heta skrikmås ?

Det där med ljud är svårt, det kan stressa min hjärna oerhört. Kontorslandskap, skrikiga barn, fiskmåsar. Jag kan inte filtrera bort vissa ljud.

Samtidigt vänjer man sig vid alla ljud. Att sitta hemma och jobba var jobbigt på grund av avsaknad av ljud. Bilarna utanför mitt sovrumsfönster hör jag knappt, men det tog ett år att vänja sig. Sover jag över i huset nu kan jag knappt sova för att det är så tyst.

På jobbet är jag van vid allas röster, jag reagerar bara när det kommer in någon ny i lokalen, eller om någon blir arg. Eller om en gammal kollega kommer på besök - det hör jag på långt håll. Bekant röst men länge sen sist. Min hörsel måste ju ligga och scanna av omgivningen hela tiden.

Jag minns att jag påtagligt utvecklade hörseln som ett sätt att scanna av omgivningen när jag fick barn. Kunde jag inte se dem kunde jag höra dem, eller reagera på avsaknaden av ljud.

Mina barns pappa har INTE de skillsen för fem öre. Han skulle fortsätta sova även om barnen skrek nattetid.

Kan det vara hormonellt? Att kvinnor utvecklar den egenskapen för att ”hålla ihop flocken”? Eller är det bara vanesak och träningssak?

Han hör inte ens när jag pratar med honom. Jag får säga åt honom ”repetera vad jag nyss sa” för att vara säker på att han hört vad jag har sagt.

När jag blev utmattningsdeprimerad var jag så ljudkänslig att jag hade tv:n på 12 på volymen. Normalt har jag 30. Så fort någon pratade upplevde jag att de skrek.

Förutom skrikmåsarna så har vi det mysigt. Har varit utomhus sen vi kom hit kl 15. Hållit oss runt stugan, åkt och handlat lite mat bara.

Dottern hade lite oväntat packat ner två böcker och hon ligger inne i stugan och läser nu. Har typ aldrig hänt tidigare. Hon kan läsa, men har aldrig tidigare läst för nöjes skull. Den ungen upphör aldrig att överraska mig.

Det dricks öl i stugorna runtomkring. Jag passerade systemet på väg till Ica. Ett flak med Norrlands var vanligaste köpet på den här orten. Inte ett dugg sugen varken på öl eller vin.

Sitter i en brassestol med filt över benen. Dags att komplettera med kofta också. Jag hör hur dottern suttar på en klubba inne i stugan. Vad är det med min hörsel?

Kan det bero på att jag är på ett helt nytt ställe som måste scannas av? Kan ju knappast bero på nykterheten i alla fall ? Inte på plussidan åtminstone.

Kram ?

Jag gillar också Fearless, nu tittar jag på italienska Mirsklet. Jättebra.
Jag har blivit extremt slarvig med att hålla efter mig själv, naglar och hår och sånt. Jag njuter lite av det, ungefär som jag tycker det är skönt att inte städa för jämnan. Det är något med ärligheten i livet som tar sig många uttryck.
Jag har jobbat på kollo många år med barn och ungdomar med utvecklingsstörning (hette det då, vet ej om det är rätt uttryck idag) och har upplevt en promilles promille av det du beskriver. (Menar inte att det är jämförbart alltså). Men jag har lite insikt om struktur och planering med dessa ungdomar, och hur viktigt det var att saker skulle bli som tänkt. Men att det också kunde bli bra, ändå.
Låter som ni hade en mysig dag!
Kram och tack för heja i tråden. ?

En vanesak, jag lider inte alls när jag är ute och fiskar på havet, och då är det ett konstant skrikande runtom båten i kanske 12 timmar.? Tror det kan vara hormonellt med just ljudet från barn. Samma här, frugan vaknar direkt om tex min dotter kommer insmygande på natten och gnyr lite om att hon har ont i magen.Jag märker ingenting, och det är samma nu när jag är nykter.

Men just nu kan det säkert bero på att du hör bättre pga att du är nykter. Tänk vad alla som dricker pratar högt runt ett middagsbord. Det måste vara så att man har sämre hörsel när man är berusad.?

Ha en mysig semestertripp!
Kram

Så är det ju. Jag blir typ dubbelt så högljudd då jag är onykter ?

Och barnskrik har jag helt vant mig av med! Blir skitirriterad. Åker jag på utlandsresa någon gång framöver så blir det till ett barnfritt hotell.

Och Se klart - utvecklingsstörning säger jag också. Intellektuell funktionsnedsättning kallas det nog numer, men det är långt och bökigt. Men hellre det än svagbegåvad, fy vilket hemskt ord. De barnen är snäppet ”smartare” än min dotter. Själv kallar jag dem gråzonsbarnen.

Min inblick i funkisvärlden är rätt så stor och just gråzonsbarnen har det tufft. En del får inte nödvändig hjälp, och de har stora problem med identifikationen.

Min dotter identifierar sig med det annorlunda fullt ut, hon är bekväm med det. Vi i hennes omgivning är bekväma med det, och då är hon bekväm med det.
Det viktigaste är ju vad man laddar ordet med för attityder och värderingar tycker jag, även om vissa historiska ord dock aldrig kan återhämta sig. Imbecill och efterbliven tex.

För mig är det dock viktigast att ingen ÄR sitt handikapp (vilket för övrigt också är ett ord jag använder frekvent). Man HAR ett handikapp. Min dotter har en utvecklingsstörning, hon är inte utvecklingsstörd.

Och hon är charmigast i hela världen ❤️

Kram ?

Femina

Precis som jag funderat över tidigare. Att säga: Jag är alkoholist. Det ger en helt annan bild än att säga: Jag har ett alkoholberoende. ?

Har varit med på den långa resan av olika benämningar och diagnoser som ändrats..Tycker att det går framåt..Och just att säga vad personen ”har för svårigheter” eller tänker annorlunda..Det känns väldigt bra för mig..Har sett att folk skriver ” min alkoholist” Vem vill vara det? Låter bättre och med mer framtidstro att skriva ” min partner med alkoholberoende”..Bara ord, ja..Men väldigt stigmatiserande..??..

Även om jag kallar den skrikmås så har jag konstaterat att det är en skrattmås. Inte alls lik en fiskmås ens, mer smäcker i kroppen och har svart huvud. Inte så vanlig hemma på min gata i stan, där bor mest fiskmåsar.

Väldigt speciellt läte har den. Låter nästan lika illa som strandskata. De låter som pipleksaker när de kommer flygande ?

Jag har hittills bara varit vaken en timme och har redan sett/hört och studerat fiskmås, skrattmås, pilfink, hussvala, sädesärla, kanadagås, grågås och gräsand. Precis utanför stugdörren.

På en ö i havet här utanför kan jag se att skarvar har en bosättning. Jag borde ha tagit med mig min kikare.

Det jag kan konstatera utan kikare är att skrattmås är synnerligen skickliga fiskare. De sveper i stora bågar över vattnet och plötsligt störtdyker de rakt ner. Fascinerande.

Vad har detta med alkoholstopp att göra? Jo, hade jag druckit som jag brukade göra igår kväll så hade jag inte lagt märke till en enda jävla pippifågel nu på morgonen.

Kram ?

Fibblan

Förutom i mina små missöden emellanåt, så kan jag också lite komiskt konstatera att jag under våren och sommaren varit mkt mer uppmärksam på fågellivet omkring mig. Både hört och sett hur många nya arter som helst. Och då har jag verkligen inte i grunden något vidare intresse av fågelliv..?. Kul dock att när man kommer ur bubblan så lägger man mer märke till både stort som smått i vardagen?! Symboliken är klockren också - utan alkohol - är man FRI som en fågel ??️!

(Är kanske knasig men ljudet av en vanlig fiskmås, inte skriandet, men det där dova, lite nästan kluckande ljudet de gör emellanåt - det är himmelriket och avkoppling för mig..?)

Ha en fin fågelfri dag?!
Kramar!
/Fibblan ?.

Deras läte är jag mer van vid, det bara mal och mal på liksom. Som en ljudmatta. Och det är synonymt med havet, så känslan av frihet kan jag förstå att den väcker.

Men jag har mycket fiskmås på hustaken där hemma där jag bor, så det är mer hemmakänsla de ljudet väcker hos mig. Välbekant.

Men skrattmås låter annorlunda, mer enerverande. Men det är förstå bara ännu en vanesak. Barnskrik, som jag har vant mig av vid, är jobbigt också. Men ännu värre är det när föräldrarna skriker på sina barn. Då får jag ont i magen.

Tänkte på en sak. Tänk om det är så att kvinnor generellt har bättre hörsel (kanske av hormonella skäl) i bemärkelsen att de scannar av sin omgivning med hörseln för att ”hålla ihop flocken”. Då är det verkligen inte så konstigt att kvinnor oftare än män blir sjukskrivna för just utmattning.

Det är nämligen öken att jobba i kontorslandskap om man har den förmågan. Riktigt öken. Utmattande för hjärnan som bara den.

Många kvinnor har dessutom jobb där de jobbar med barn. Barnskrik sätter hjärnan i alarmläge på nolltid. Nästan alla med utmattning får ett hörselsystem som går bananas. När mina barn pratade normalt sa jag till dem ”skrik inte”.

Varför forskas det inte mer på det? Kontorslandskap lär bli framtidens big no-no. Om 20 år säger vi ”Hur kunde vi tänka så puckat?” Eller så blir hemifrån-arbete räddningen.

Och ljudkänsligheten dränker vi också i alkoholen, då tappar man ju alla nyanser och blir helt självupptagen. Så det är klart att skillnaden i och med alkoholstopp blir stor även på den punkten. Allt hänger ihop.

Kram ?

PS. Svalorna flyger högt nu. De flög lågt igår kväll. I natt har det regnat. Just nu tunna molnskyar med en glimt sol och blå himmel då och då. Ljudet av svalor är sommar och frihet för mig ❤️

Fibblan

Är ju också en av de kvinnor som haft utmattningsdepression..?. Och ja, precis som du säger. Både ljudkänsligheten och stresskänsligheten verkar vara något som man får tampas med resten av livet.. Och visst har det för egen del bidragit till att jag hamnade i alkoholträsket. Att stänga ute ljud, döva, lägga lock på, via alkohol fungerade en kort period. Kände mig då lite som innan jag brände mig. Kompetent, mer stresstålig och klarade ljuden bättre. Men det kommer ju tillbaka likt en bomerang. Skönt att både vara medicinfri och alkoholfri nu. Och en gång för alla som vi konstaterade i min tråd, verkligen lära mig på riktigt att handskas med mig själv och var mina gränser går. Ska försöka slå bort störigt fågelskrän och lyssna inåt. Det blir min melodi i sommar?!
Svalor och fiskmåsar är dock välkomna ?!
Men helst utan att lackera taket vitt..?
Kramar!
/Fibblan ?.

? Robert Laul: Alkisbarn

Laul är sportjournalist, alkisbarn och nykter alkoholist.

Kanske inte ett litterärt mästerverk, men ett viktigt vittnesmål. Han läser boken själv dessutom.

Hoppas att han når ut till likasinnade - sportnördarna. Som är i för dålig form för att utöva sport själva, men som ser all sport som går att se på tv och IRL - och helst med en öl i näven.

Kram ?

Tack för din kommentar på min tråd, gick in och läste mitt första inlägg som du föreslog, det var verkligen nyttigt! Idag har jag haft en tuffare dag med ganska starkt sug så det var nyttigt av den anledningen också. Ta hand om dig!?

Hoppas de lovade sol idag och att ni får en till mysig dag trots alla fåglars skrän.
Jag har läst lite forskning kring utbrändhet/kvinnor just i vår ålder. Det kan absolut vara genetiskt betingat men frågor kring vår miljö spelat förstås in. Dvs samhällets värderingar av kvinnors insatser... kvinnor har ofta yrken där människor hanteras på ett eller annat sätt, och i takt med nedskärningar inom offfentlighet (där ju dessa icke vinstdrivande arbeten ofta bedrivs) ökar stress och inte minst den etiska stressen! Låter logiskt för mig att detta kan bli ohållbart.
Kvinnor har också oftare roller som innebär att vara stöttepelare” i organisationer som ständigt förändras. Dessutom är kvinnor inte sällan mycket lojala, generation Ställer Upp brukar den ibland kallas.
Inte hela förklaringen såklart men intressanta och för mig rimliga skäl som jag kan känna igen både hos mig själv och i min omgivning.
Att människor i behov av vård och omsorg idag kallas ”brukare” dvs att vi blir en sorts kunder i samhället tror jag inte heller är bra, för synen på de som har detta som sitt yrke.
En utvikning var detta.
Tänker på dig idag och tror att det bär hemåt imorgon. Brukar vara lika mysigt att komma hem som att resa bort, iaf när man är nykter. Kram till er båda! ?

På tal om ord med konstig laddning så är brukare ett fruktansvärt ord. På ett LSS-boende bör man tala om ”boende” istället. På dotterns skola och korttidsboende pratade de alltid om ”ungdomarna”. På min äldsta dotters jobb, ett så kallat övergångsboende mellan psykiatri och eget boende, pratar man om ”klienter”. Bra alternativ finns!

Och servicetanken bakom tror jag är bra - både för dem som ger hjälp och dem som får hjälp. Ett problem är att det inte ens krävs utbildning, en del är talangfulla för jobbet och andra inte. Men en utbildning att stå på borde alla ha.

Jag håller med dig i din analys till fullo. Men jag efterlyser mer forskning! Jag tror att ”ljudupptagning” och kontorslandskap kan vara en pusselbit av många.

Min ”ljudupptagning” är fortfarande skadad. Jag har en fd sjukskriven kollega som sitter med ”vitt brus” i hörlurar och en annan som flyttat in i ett av våra samtalsrum för att överhuvudtaget kunna jobba. Fler än hon hade behövt eget rum, det är jag säker på.

Kram ?